Eftersom välfärdsteknik är ett relativt nytt fenomen och ständigt utvecklas kommer mer forskning att behövas där äldre personer tillfrågas om deras åsikter och önskemål från hela världen där välfärdsteknik används. Vidare forskning bör ske parallellt med utvecklandet av välfärdsteknik och med hjälp av de tänkta användarna, det vill säga äldre personer som behöver stöd och hjälp i vardagen. Detta för att välfärdstekniken ska vara användbar och bli mer accepterande bland äldre personer och därmed öka äldre personers trygghet och självständighet.
Referenslista
Abdi, J., Al-Hindawi, A., Ng, T., & Vizcaychipi, M. P. (2017). Scoping review on the use of socially assistive robot technology in elderly care. BMJ Open, 8(2), 1–20. doi:
10.1136/bmjopen-2017-018815
Ambrose, A. F., Paul, G., & Hausdorff, J. M. (2013). Risk factors for falls among older adults: A review of the literature. Maturitas, 75(1), 51-61. doi:10.1016/j.maturitas.2013.02.009
Arbetsmiljöverket. (2016). Risker inom omsorg och sociala tjänster. Hämtad 14 septemeber, 2020, från arbetsmiljöverket https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/omsorg--och-sociala- tjanster/risker-inom-omsorg-och-sociala-tjanster/
*Beer, J. M., Prakash, A., Smarr, C., Chen, T. L., Hawkins, K., Nguyen, H., . . . Rogers, W. A. (2017). Older users' acceptance of an assistive robot: Attitudinal changes following brief exposure. Gerontechnology, 16(1), 21–36. doi:10.4017/gt.2017.16.1.003.00
Bennett, B., McDonald, F., Beattie, E., Carney, T., Freckelton, I., White, B., & Willmott, L. (2017). Assistive technologies for people with dementia: ethical considerations. Policy and
practice, 95(11), 749–755. doi: 10.2471/BLT.16.187484
*Boström, M., Kjellström, S., & Björklund, A. (2013). Older persons have ambivalent feelings about the use of monitoring technologies. Technology and Disability, 25(2), 117–125.
doi:10.3233/TAD-130376
*Cavallo, F., Esposito, R., Limosani, R., Manzi, A., Bevilacqua, R., Felici, E., … Dario, P. (2018). Robotic Services Acceptance in Smart Environments With Older Adults: User Satisfaction and Acceptability Study. Journal of medical internet research, 20(9), 1–20. doi: 10.2196/jmir.9460
Codex. (2020). Informerat samtycke. Hämtad 29 september, 2020, från http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Stibrant
Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care — ready for prime time. European Journal of
European Society of Cardiology, 10(4), 248–251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
*Epstein, I., Aligato, A., Krimmel, T., & Mihailidis, A. (2016). Older adults´ and caregivers´ perspectives on in-home monitoring technology. Journal of Gerontological Nursing, 42(6), 43–50. doi: 10.3928/00989134-20160308-02
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt: Bakgrund. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141). Lund: Studentlitteratur AB. Furåker, C., & Nilsson, A. (2019). Kompetens, kunskap och lärande. I Leksell, J., & Lepp, M. (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (Andra upplagan ed.). Stockholm: Liber.
Göteborg Centrum för Personcentrerad vård. (2020). Om personcentrerad vård. Hämtad 7 september, 2020, från https://www.gu.se/gpcc/om-personcentrerad-vard
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (s. 471–479). Lund: Studentlitteratur
Hjalmarson, I. (2014). Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Hämtad 7 september, 2020, från Äldrecentrum,
http://www.aldrecentrum.se/sites/default/files/publication/pdf/2014_2_vem_ska_bestamma_v ad_i_hemtjansten_inlaga_3_mars.pdf
Hofmann, B. (2013). Ethical challenges with welfare technology: A review of the literature.
Science and Engineering Ethics, 19(2), 389–406. doi:10.1007/s11948-011-9348-1
International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Hämtad 29 september, 2020 från Svensk sjuksköterskeförening
https://www.icn.ch/sites/default/files/inlinefiles/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.p df
Johannessen, T. B., Storm, M., & Holm, A. L. (2019). Safety for older adults using telecare: Perceptions of homecare professionals. Nursing Open, 6(3), 1254–1261. doi:10.1002/nop2.328
Landau, R., Werner, S., Auslander, G. K., Shoval, N., & Heinik, J. (2010). What do cognitively intact older people think about the use of electronic tracking devices for people with dementia? A preliminary analysis. International Psychogeriatrics, 22(8), 1301–1309.
doi:10.1017/S1041610210001316
*Lie, M. L. S., Lindsay, S., & Brittain, K. (2016). Technology and trust: Older people's perspectives of a home monitoring system. Ageing and Society, 36(7), 1501–1525. doi:10.1017/S0144686X15000501
*Lukasik, S., Tobis, S., Wieczorowska-Tobis, K., & Suwalska, A. (2018). Could Robots Help Older People with Age-Related Nutritional Problems? Opinions of Potential Users.
International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(2535). doi:
10.3390/ijerph15112535
Moberg, K. (2015). Är artikeln peer reviewed?. Hämtad 1 september, 2020, från Karolinska Institutet, https://kib.ki.se/whatsup/blog/ar-artikeln-peer-reviewed
*Mortenson, W. B., Sixsmith, A., & Beringer, R. (2016). No place like home?: Surveillance and what home means in old age. Canadian Journal on Aging / La Revue Canadienne Du
Vieillissement, 35(1), 103–114. doi:10.1017/S0714980815000549
Nationalencyklopedin. (u.å). Ordbokstjänster från NE. https://ne.ord.se
Nilsen, E. R., Dugstad, J., Eide, H., Knudsen Gullslett, M., & Eide, T. (2016). Exploring resistance to implementation of welfare technology in municipal healthcare services - a longitudinal case study. BMC Health Services Research, 16(657), 1–14. doi: 10.1186/s12913- 016-1913-5
Nordens välfärdscenter. (2017). Välfärdsteknologi handlar inte om teknik utan om människor:
Tekniksprång i nordisk demensvård. Hämtad 15 september, 2020, från
https://nordicwelfare.org/wp-content/uploads/2017/10/Demens-inspirationshacc88fte- webb.pdf
Nygren, B., & Lundman, B. (2014). Åldrande och att vara gammal. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (Andra uppl. s. 154). Lund: Studentlitteratur.
Nymberg, V. M., Borgström Bolmsjö, B., Wolff, M., Calling, S., Gerward, S., & Sandberg, M. (2019). “Having to learn this so late in our lives”. Swedish elderly patient´s beliefs, experiences, attitudes and expectations of e-health in primary health care. Scandinavian Journal of Primary
Health Care, 37(1), 41–52. doi: 10.1080/02813432.2019.1570612
*Olsson, A., Engström, M., Lampic, C., Skovdahl, K. (2013). A passive positioning alarm used by persons with dementia and their spouses - A qualitative intervention study. BMC Geriatrics,
13(1), 1-9. doi:10.1186/1471-2318-13-11
*Olsson, A., Skovdahl, K., Engstrom, M. (2016). Using diffusion of innovation theory to describe perceptions of a passive positioning alarm among persons with mild dementia: A repeated interview study. Bmc Geriatrics, 16(1), 1–6. doi:10.1186/s12877-016-0183-8
Patientlagen (SFS 2014:821). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Piau, A., Campo, E., Rumeau, P., Vellas, B., & Nourhashemi, F. (2014). Aging society and gerontechnology: a solution for an independent living? The journal of nutrition, health & aging, 18(1), 97-112. doi: 10.1007/s12603-013-0356-5
*Pino, M., Boulay, M., Jouen, M., & Rigaud, A.-S. (2015). “Are we ready for robots that care for us?” Attitudes and opinions of older adults toward socially assistive robots. Frontiers in
aging neuroscience, 7(141), 1–15. doi: 10.3389/fnagi.2015.00141
Rantanen, T., Lehto, P., Vuorinen, P., & Coco, K. (2018). The adoption of care robots in home care-A survey on the attitudes of finnish home care personnel. Journal of Clinical
Nursing, 27(9–10), 1846–1859. doi:10.1111/jocn.14355
Regeringsformen (SFS 1974:152). Hämtad från riksdagens webbplats:
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse- 1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152
Regeringskansliet. (2017). Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan. Hämtad 30 september, 2020, från Regeringskansliet
https://www.regeringen.se/49ee56/contentassets/faebe5c0bff14b9fb7cd9df7625d2e10/framtid ens-aldreomsorg--en-nationell-kvalitetsplan-2017_18_280.pdf
Regeringskansliet. (2020a). Satsning på digital utveckling inom vård och omsorg. Hämtad 16 april, 2020. Från Regeringskanslitet
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/02/satsning-pa-digital-utveckling-inom- vard-och-omsorg/
Regeringskansliet. (2020b). Framtidens teknik i omsorgens tjänst. Hämtad 20 april, 2020, från Regeringskansliet https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-
utredningar/2020/03/sou-202014/
Robinson, H., MacDonald, B., & Broadbent, E. (2014). The role of healtcare robots for older people at home: A review. International journal of social robotics, 6(4), 575-591. doi: 10.1007/s12369-014-0242-2
Rodeschini, G. (2011). Gerotechnology: A new kind of care for aging? an analysis of the relationship between older people and technology. Nursing & Health Sciences, 13(4), 521–528. doi:10.1111/j.1442-2018.2011.00634.x
Saborowski, M., & Kollak, I. (2014). “How do you care for technology?” – Care
professionals' experiences with assistive technology in care of the elderly. Technological Forecasting & Social Change, 93(2015), 133-140. doi: 10.1016/j.techfore.2014.05.006
*Sánchez, V. G., Anker-Hansen, C., Taylor, I., & Eilertsen, G. (2019). Older People’s attitudes and perspectives of welfare technology in norway. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 12, 841-853. doi:10.2147/JMDH.S219458
Slettebø, Å., Skaar, R., Bordtkorb, K., & Skisland, A. (2017). Conflicting rationales: leader's experienced ethical challenges in community health care for older people. Scandinavian journal
of caring sciences, 32(2), 645-653. doi: 10.1111/scs.12490
*Smarr, C.-O., Mitzner, T. L., Beer, J. M., Prakash, A., Chen, T. L., Kemp, C. C., & Rogers, W. A. (2013). Domestic Robots for Older Adults: Attitudes, Preferences, and Potential. International Journal of Social Robotics, 6(2), 229-247. doi: 10.1007/s12369-013-0220-0
Socialstyrelsen. (2011). Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. Hämtad 10 september, 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-1-12.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Allt färre sjuka bor på äldreboende. Hämtad 30 september, 2020, från socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/allt-farre- sjuka-aldre-bor-pa-aldreboende/?fbclid=IwAR3pE9WhXq-
M6LeKDuiZ3I0dzzHgMThMNXKwaJ2WFqW-Ea6-Gl1odOv5I7g
Socialstyrelsen. (2016). Vård och omsorg vid demens - stöd för styrning och ledning. Hämtas 1 oktober, 2020, från Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Välfärdsteknik: Forskningsartiklar kring välfärdsteknik och en
summering av de etiska aspekterna. Hämtad 11 september, 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument- webb/kunskapsstod/e-halsa-valfardsteknik-etik-sammanstallning-2017.pdf
Socialstyrelsen. (2018a). Välfärdsteknik: En studie av användningen av trygghetskameror och
gps-larm i 12 kommuner. Hämtad 4 maj, 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018- 11-3.pdf
Socialstyrelsen. (2018b). Kameror hos äldre gör nytta. Hämtad 16 september, 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/kameror-hos-aldre-gor- nytta/?fbclid=IwAR3BuuzmcUN5yeJMsCnckO9m5T1PJ3MtThhf-
nD06tQwRv8xT4CV8rQfehU
Socialstyrelsen. (2019a). E-hälsa. Hämtad 25 maj, 2020, från Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/e-halsa/
Socialstyrelsen. (2019b). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2019. Hämtad 9
september, 2020, från Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-5-10.pdf
Socialstyrelsen. (2020a). Vård och omsorg om äldre - lägesrapport 2020. Hämtad 30
september, 2020, från socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf
Socialstyrelsen. (2020b). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2020. Hämtad 7 september, 2020, från Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-5-6779.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2019). Kunskapsläget för bedömning
och insatser inom äldreomsorgen. Identifiering av vetenskaplig kunskap och kunskapsluckor utifrån systematiska översikter. Stockholm: SBU. SBU-rapport nr 306. ISBN 978-91-88437-
48-8
Statens medicinsk-etiska råd. (2014). Robotar och övervakning i vården av äldre – Etiska
aspekter. Hämtad 14 september, 2020, från https://www.smer.se/wp-
content/uploads/2015/02/Smer-2014_2_webb.pdf
*Stokke, R. (2018). Older people negotiating independence and safety in everyday life using technology: Qualitative study. Journal of Medical Internet Research, 20(10), 1–12.
doi:10.2196/10054
*Stuck, R. E., McDonald, E. M., & Rogers, W. A. (2018). Older adult preferences for robot care providers. Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting,
62(1), 1032-1036. doi:10.1177/1541931218621238
*Stuck, R. E., & Rogers, W. A. (2018). Older Adults’ Perceptions of Supporting Factors of Trust in a Robot Care Provider. Journal of Robotics, 2018, 1–11. doi: 10.1155/2018/6519 Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 15 september, 2020, från Svensk sjuksköterskeföring https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 15 april, 2020, från Svensk sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-
legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2019). Strategi för sjuksköterskors arbete med E-hälsa. Hämtad 14 april, 2020, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/e-halsa/strategi-for-e- halsa-2019-for-webb.pdf
Sveriges kommuner och regioner. (2020). Trygghetslarm. Hämtad 9 september, 2020, från https://skr.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/digitaliseringinomsocialtjansten/valfardst ekniksocialomsorg/trygghetslarm.1743.html
Sveriges riksdag. (2018). Välfärdsteknik i äldreomsorgen: Kommitédirektiv 2018:82. Hämtad 17 april, 2020, från Sveriges riksdag https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/kommittedirektiv/valfardsteknik-i-aldreomsorgen_H6B182?fbclid=IwAR2- jvPezbd-UDLvZFvI39HrNnKMEFXrEfntgzJkFExTUoMrcoANPGy_3v0
Thordardottir, B., Malmgren Fänge, A., Lethin, C., Rodriguez Gatta, D., & Chiatti, C. (2019). Acceptance and Use of Innovative Assistive Technologies among People with Cognitive Impairment and Their Caregivers: A Systematic Review. BioMed Research International, 2019(3/6), 1–18. doi: 10.1155/2019/9196729
Turja, T., Van Aerschot, L., Särkikoski, T., & Oksanen, A. (2018). Finnish healthcare
professionals' attitudes towards robots: Reflections on a population sample. Nursing Open, 5(3), 300–309. doi:10.1002/nop2.138
Udo, C. (2020). Personcentrerad vård: bemötande i vård och omsorg, värdegrund. Hämtad 9 september, 2020, från vårdhandboken https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-
ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg- vardegrund/personcentrerad-vard/
Vetenskapsrådet. (2020). För dig som forskar: Lagar och regler. Hämtad 1 september, 2020, från Vetenskapsrådet, https://www.kliniskastudier.se/for-dig-som-forskar/lagar-och-
regler.html
Willman, A. (red.) (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk
verksamhet. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Wu, Y., Ware, C., Damnée, S., Kerhervé, H., & Rigaud, A. (2015). Bridging the digital divide in older adults: A study from an initiative to inform older adults about new technologies.
Clinical Interventions in Aging, 10, 193–201. doi:10.2147/cia.s72399
Bilaga 1 – Sökmatris
Databas Sökord Antal
träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar, n=15
CINAHL Home monitoring OR Monitoring system OR Monitoring technology AND Older people OR Older adults OR elderly AND Experience OR Perceptions OR Attitudes
13 1 1 1
PubMed Robot AND Older AND Experience
18 2 2 1
PubMed Robot AND Older AND perceptions
15 3 2 2
PubMed Robot AND Older people AND Attitudes
13 4 4 2 (1*)
PubMed Robot AND Older adults AND Attitudes
24 5 4 1 (3*)
PubMed Home monitoring AND Older AND Perception
28 1 1 1
Pubmed Positioning alarm AND Perception AND Elderly AND Community dwelling
1 1 1 1
PubMed Positioning alarm AND Aged AND Experience
1 1 1 1
PubMed Social alarm AND Older people AND Experience
6 1 1 1
PubMed Older people AND Attitude AND Welfare technology
15 1 1 1
(2)
Scopus Older adults OR Older people OR Elderly OR Older AND Perspective OR Perception OR Experience AND Monitoring technology
329 4 2 2
Scopus Perception OR Perspective OR Experience AND Older AND Robot
410 10 6 1
(3*)
Bilaga 2 – Artikelmatris
Författare År
Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Beer, J. M., Prakash, A., Smarr, C-A., Chen, T. L., Hawkins, K., Nguyen, H., Deyle, T., Mitzner, T. L., Kemp, C. C., & Rogers, W. A. 2017 USA Older users’ acceptance of an assistive robot: Attitudinal changes following brief exposure.
The purpose of this study was to understand if or how trialability and result demonstrability influence older adults’ acceptance of an assistive robot Kvalitativ Frågeformulär & intervjuer. n=12 50% män 50% kvinnor
Resultatet visar att acceptansen för robotar ökar efter att de äldre blivit introducerade kring användning av robot. 83% Hög Boström, M., Kjellström, S., & Björklund, A. 2013 Sverige Older persons have ambivalent feelings about the use of monitoring technologies
The aim of this study was to identify and describe how older persons, living at home independently and stating good health, perceive monitoring technology in terms of personal privacy. Kvalitativ Fem fokusgruppsintervjuer.
n=45 I allmänhet positiva attityder och känslor gentemot tekniken. De uttalade högt värde för
integriteten, men uppskattade att övervakas om det garanterade säkerhet.
92% Hög
Cavallo, F et al. 2018 Italien Robotic Services Acceptance in Smart Environments With Older Adults: User Satisfaction and Acceptability Study
The aim of this study is to investigate the acceptance of the Robot-Era system, which provides robotic services to permit older people to remain in their homes.
Kvantitativ
Frågeformulär
n=45 Mestadels positiva intryck. Resultatet visar på potential till att utveckla användningen av robotar i hemmen. 88% Hög Epstein, I., Aligato, A., Krimmel, T., & Mihailidis, A. 2016 Canada
Older adults´ and caregivers´ perspectives on in-home monitoring technology
The purpose of the current study was to explore the
perspectives of older adults with early dementia and compare them to caregivers’ perspectives on the experience of in-home monitoring Mix-metod Fokusgrupp, intervjuer och frågeformulär
n=37 Majoriteten av de äldre tror inte att övervakningssystemet kan ersätta den mänskliga hjälpen.
87% Hög Lie, M.L.S., Lindsay, S., & Brittain, K. 2016 United kingdom Technology and trust: older people’s perspectives of a home monitoring system
The aim of this paper is to present findings using a conceptual focus on the results of a qualitative evaluation study of older people using the SHel home monitoring system for the first time.
Kvalitativ Intervjuer
n=67 Forskningen fann att de äldres vanor och normer inte behöver störas av övervakningssystemet. 96% Hög Lukasik, S., Tobis, S., Wieczorowska- Tobis, K., Suwalska, A. 2018 Could Robots Help Older People with Age- Related
Nutritional Problems?
The aim of the current study was to answer the question of how both older people and caregivers perceive the possibility of using an Kvantitativ Frågeformulär n= 252 126st äldre 65år- 126st yngre - 65år
Majoriteten uttryckte positiv inställning till möjlighet att använda robot för att förbättra diet.
76% Medel
Polen
Opinions of Potential Users
assistive robot for nutritional support.
Mortenson, W.B., Sixsmith, A., & Beringer, B. 2016 USA No place like home?: Surveillance and What Home Means in Old Age
The aim of this study was to help us understand the ways these novel surveillance technologies would influence individuals’ everyday experiences of home. Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer.
n=27 Studien visar generellt på positiva attityder och de flesta av
deltagarna trodde att hembaserad övervakningssystem skulle kunna höja deras säkerhet och göra det möjligt att bo kvar hemma längre.
92% Hög Olsson, A-K., Engström, M., Lampic, C., & Skovdahl, K. 2013 Sverige A passive positioning alarm used by persons with dementia and their spouses – a qualitative intervention study
The aim of the present intervention study was to describe and explore the use and experiences of using a passive positioning alarm, over time, in daily life among persons with dementia and their spouses.
Kvalitativ Observationer och intervjuer.
n= 5 par De viktigaste fynden visar förändringar över tid, där testning och kontroll av passivt
positioneringsalarm successivt ledde till förtroende för larmet och i en egen förmåga att använda det. Dessa komponenter var en förutsättning för par att uppfatta värdet på larmet. 96% Hög Olsson, A-K., Skovdahl, K., & Engström, M. 2016 Sverige Using diffusion of innovation theory to describe perceptions of a passive positioning alarm among persons with mild dementia: a repeated interview study
The aim of the present study was to describe perceptions of a passive positioning alarm (PPA) among persons with mild dementia.
Kvalitativ Intervjuer
n=11 Deltagarna upplevde ökad trygghet och säkerhet både för de själva och för sina närstående. De upplevde även frihet och självständighet. Uttryckte även oro över kostnader och vem som ser deras position.
96% Hög
Pino, M., Boulay, M., Jouen, F., & Rigaud, A-S. 2015 Frankrike
“Are we ready for robots that care for us?” Attitudes and opinions of older adults toward socially assistive robots
This study investigated SAR acceptance among three groups of older adults living in the community: persons with Mild Cognitive Impairment, informal caregivers of persons with dementia, and healthy older adults
Mix-metod Frågeformulär och gruppdiskussioner. n=25 8 friska 7 vårdgivare för personer med demens 10 MCI
Personer med MCI upplever högre användbarhet av SAR än friska.
96% Hög
Sánchez, W. G., Anker-Hansen, C., Taylor, I., & Eilertsen, G. 2019 Norge Older People's Attitudes And Perspectives Of Welfare Technology In Norway.
The present study sought to explore attitudes and perspectives about welfare technology among older people living alone in Norway.
Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer.
n=9 De flesta av deltagarna var öppna och positiva till att använda välfärdsteknik i hemmen för att kunna bo kvar hemma längre och bibehålla sin integritet.
96% Hög Smarr et al. 2013 USA Domestic Robots for Older Adults: Attitudes, Preferences, and Potential
The aim was to determine what tasks the older adults were willing to accept assistance from a robot. Mixad-metod Gruppintervju och frågeformulär
n=21 Resultatet tyder på att de äldre i allmänhet var öppna för robothjälp men kände sig diskriminerande när de accepterade stöd för olika uppgifter. De föredrog
robotassistans framför människans hjälp för uppgifter relaterade till sysslor, manipulering av objekt och informationshantering. Däremot föredrog de människohjälp framför robotassistans för uppgifter relaterade till personlig vård och fritidsaktiviteter.
77% Medel
Stokke, R. 2018 Norge Older People Negotiating Independence and Safety in Everyday Life Using Technology: Qualitative Study
The aim of the paper was to explore and interpret different actors’ experience with an established
technology innovation in care practices and discover how actors use and interact with social alarms and what strategies they apply when co-producing safety and independent living. Kvalitativ Inspelade intervjuer n: 11 äldre 22 totalt (äldre, vårdare och nyckelansvarig)
Resultaten avslöjar hur
samproduktion av vård får olika betydelser beroende på hur aktörer använder tekniken. 92% Hög Stuck, R. E., McDonald, E. M., & Rogers, W. A. 2018 USA Older Adult Preferences for Robot Care Providers
The study investigated what adults who are currently receiving care from a human care provider perceived as wanting a robot care provider to be like
Mix-metod Semistrukturerade intervjuer och frågeformulär
n=24 Resultatet tyder på att de äldre önskar en robot som gör mer än att bara utföra uppgifter. De äldre vill att roboten ska vara omtänksam, snäll och kommunicerbar för att öka tilliten till roboten.
88% Hög
Stuck, R. E., & Rogers, W.A. 2018 USA Older adults perceptions of supporting factors of trust in a robot care provider
The focus of this paper is to explore what factors older adults who currently receive care identify as supporting trust in a