Äldre personers upplevelser av välfärdsteknik i hemmet - En litteraturöversikt

Examensarbete

Kandidatexamen

Äldre personers upplevelser av välfärdsteknik i hemmet -

En litteraturöversikt

Older people’s experiences of welfare technology at home - A

literature review

Författare: Ellinor Hodén & Pernilla Holm Handledare: Susanna Nordin

Granskare: Alexandra Eilegård Wallin Examinator: Anncarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030

Poäng: 15 hp

Examinationsdatum: 2020-10-05

Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.

Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Abstrakt

Bakgrund: Medelåldern hos den äldre befolkningen har ökat och många äldre har som önskemål att få bo kvar i sina hem. Detta medför ett behov av fler anställda inom äldreomsorgen. Välfärdsteknik kan vara ett hjälpmedel vid äldrevård och betraktas som ett verktyg som kan bidra till att de äldre lättare kan bibehålla sin livskvalitet och självbestämmande.

Syfte: Att beskriva de äldre personers upplevelser av välfärdsteknik i hemmet i form av robotar, digitala larm och övervakningssystem.

Metod: En litteraturöversikt där resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus; nio kvalitativa, två kvantitativa och fyra mixade studier.

Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier, äldres upplevelser av robotar, äldres

upplevelser av digitala larm och äldres upplevelser av övervakningssystem. De äldres

upplevelser identifierades vilket genererade i tre underkategorier för varje huvudkategori,

acceptans och inställning, säkerhet och trygghet samt integritet och självständighet.

Slutsats: Litteraturöversiktens resultat tyder på att välfärdsteknik generellt är accepterat hos den äldre generationen. Välfärdsteknik kan vara ett hjälpmedel som underlättar för de äldre att kunna bo kvar i sina hem.

Nyckelord: Digitala larm, litteraturöversikt, robot, upplevelser, äldre personer och övervakningssystem.

Abstract

Background: The average age of the elderly population has increased and many older people have a desire to stay in their homes. This leads to a need of more employees within the elderly care. Welfare technology can be helpful within the elderly care and is considered a tool that helps the elderly to maintain their quality of life and self-determination.

Aim: The aim of this study is to describe older people’s experiences of welfare technology in the home with focus on robots, positioning alarm and monitoring system.

Method: A literature review where the results are based on 15 scientific articles conducted from CINAHL, PubMed and Scopus database; nine qualitative, three quantitative and three mixed method study.

Results: The results were chosen to be divided into three main categories, the elderly's

experiences of robots, the elderly's experiences of digital alarms and the elderly's experiences of surveillance systems. The elderly's experiences were identified, which generated in three

subcategories for each main categories, acceptance and attitude, safety and security, and

integrity and independence.

Conclusion: The study indicates that welfare technology is generally accepted by the older generation. Welfare technology can be an aid that makes it easier for the elderly to stay in their homes.

Keywords: Experience, literature review, monitoring system, older people, positioning alarm and robot.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1 Äldre personer ... 1

2.2 Väldfärdsteknik och E-hälsa kopplat till äldre personer i ordinärt boende ... 2

2.2.1 Digitala larm och övervakningssystem som används av äldre personer i ordinärt boende ... 3

2.2.2 Robotar som hjälpmedel till äldre personer i ordinärt boende ... 4

2.2.3 Risker och svårigheter med välfärdsteknik ... 4

2.2.4 Förbättringsåtgärder för att underlätta införandet av E-hälsa och välfärdsteknik ... 5

2.3 Sjuksköterskans ansvar och riktlinjer ... 6

2.4 Upplevelser från vårdpersonal ... 7

2.5 Teoretisk referensram – personcentrerad vård ... 7

2.6 Problemformulering ... 8

2.7 Syfte ... 9

3. Metod... 9

3.1 Design ... 9

3.2 Urval ... 9

3.3 Värdering av artiklarnas kvalitet ... 10

3.4 Tillvägagångssätt ... 10

3.5 Analys ... 10

3.6 Forskningsetiska aspekter ... 11

4. Resultat ... 11

4.1 Äldre personers upplevelser av robotar ... 12

4.1.1 Acceptans och inställning ... 12

4.1.2 Säkerhet och trygghet ... 13

4.1.3 Integritet och självständighet ... 13

4.1.4 Upplevelser av en robots egenskaper ... 14

4.2 Äldre personers upplevelser av digitala larm ... 14

4.2.1 Acceptans och inställning ... 15

4.2.2 Säkerhet och trygghet ... 15

4.2.3 Integritet och självständighet ... 15

4.3 Äldre personers upplevelser av övervakningssystem ... 16

4.3.1 Acceptans och inställning ... 16

4.3.2 Säkerhet och trygghet ... 16

4.3.3 Integritet och självständighet ... 17

5. Diskussion ... 17 5.1 Sammanfattning av huvudresultat ... 17 5.2 Resultatdiskussion ... 18 5.2.1 Robotar ... 18 5.2.2 Digitala larm ... 20 5.2.3 Övervakningssystem ... 22 5.3 Metoddiskussion ... 23 5.4 Etikdiskussion ... 25

6. Klinisk betydelse för samhället ... 25

7. Slutsats ... 26

8. Förslag till vidare forskning ... 26 Referenslista

Bilaga 3 Granskningsmall för kvalitetsbedömning Kvalitativ Bilaga 4 Granskningsmall för kvalitetsbedömning Kvantitativ

1.

Inledning

Som blivande sjuksköterskor kommer uppsatsförfattarna att möta många äldre med olika behov. Vår egen uppfattning är att allt fler äldre idag vill bo kvar hemma så länge som det är möjligt. Tekniken idag utvecklas snabbt och har potential att stödja äldre att bo kvar i sina hem. Uppsatsförfattarna vill därför undersöka de äldres upplevelser av att använda och ha välfärdsteknik i hemmet.

2. Bakgrund

I denna del beskrivs väsentlig information som ligger till grund för läsarens förståelse av valt ämnesområde. Bland annat en beskrivning av äldre personer, välfärdsteknik och dess olika former samt sjuksköterskans roll kommer beskrivas.

2.1 Äldre personer

En definition av äldre är enligt Nygren och Lundman (2014) personer som är 65 år och äldre. Medellivslängden ökar hos både män och kvinnor i välfärdsländerna och åldersgruppen 80 år och äldre blir fler och fler. Statistiska uträkningar visar att år 2050 kommer befolkningen som är 80 år och äldre vara dubbelt så hög som år 2014, detta kommer att ställa stora krav på sjukvården.

Enligt Socialstyrelsen (2015) beskriver att äldre personers möjlighet att få bo på äldreboende har begränsats, trots att vissa har omfattande vårdbehov tvingas de bo kvar hemma. Regeringskansliet (2017) menar att eftersom den äldre befolkningen ökar kommer även behovet av hälso- och sjukvård att öka. I takt med de äldre personernas åldrande, ökar risken att drabbas av demens. Cirka 150 000 personer har en demensdiagnos och antalet drabbade förväntas öka i antal liksom multisjuka äldre. Att vara multisjuk innebär att två eller fler kroniska sjukdomar förekommer samtidigt hos en person. Insatserna som har satts in för att hjälpa de sjuka äldre som är i behov av vård sker i det ordinära boendet, vilket har resulterat i att behovet av hemtjänsten och hemsjukvården har ökat (Regeringskansliet, 2017). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2019) rapport visar att 169 000 personer hade hemtjänst i Sverige år 2018. Insatserna hos personerna varierar och vissa har fler insatser än andra. Exempel på insatser kan vara ledsagning och personlig omvårdnad.

Enligt Socialstyrelsen (2020a) var 300 000 personer i Sverige socialt isolerade år 2019. Att vara socialt isolerad betyder att personen bor ensam och inte träffar närstående, anhöriga eller bekanta mer än ett par gånger per månad. Ensamhet ökar med åldern och ofrivillig ensamhet är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Många äldre personer väljer dock själva att leva ensamma och det betyder inte att de är socialt isolerade. De äldre personerna som är i riskgruppen för ofrivillig ensamhet är äldre personer med psykisk och fysisk ohälsa, äldre personer med beroendeproblematik och funktionsnedsättning samt äldre personer som nyligen mist sin partner (Socialstyrelsen, 2020a).

Att bli äldre kan föra med sig både begränsningar och möjligheter samt medföra förändringar både mentalt och fysiskt vilket gör att det för många blir en utmaning att bo kvar hemma. Olika typer av demenssjukdomar blir allt vanligare bland den äldre befolkningen, vilket försämrar förmågan att utföra aktiviteter i det dagliga livet (Thordardottir, Malmgren Fänge, Lethin, Rodriguez Gatta & Chiatti, 2019). Eftersom den äldre befolkningen ökar i populationen och majoriteten av dem vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt ställs höga krav på sjukvården. Välfärdsteknik anses vara en del av lösningen till det problemet (Piau, Campo, Rumeau, Vellas och Nourhashemi, 2014).

2.2 Väldfärdsteknik och E-hälsa kopplat till äldre personer i

ordinärt boende

Enligt Socialstyrelsen (2011) finns det två grundläggande principer för äldreomsorgen i Sverige, kvarboendeprincipen och självbestämmandeprincipen. Dessa två principer bygger på att äldre personer ska få bo kvar i sitt ordinära hem så länge denne kan och vill. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2019) har mycket av omvårdnadsarbetet flyttats till hemmet även på grund av att mängden vårdplatser har minskat. Strukturen inom svensk hälso- och sjukvård har förändrats mycket de senaste decennierna. För att spara in på resurser vill politikerna ge patienterna ett större ansvar över sin egen hälsa och vård genom att introducera E-hälsa. Socialstyrelsen (2019a) beskriver att e-hälsa innebär att digitala verktyg används och att information byts ut digitalt för att hälsan ska bibehållas och förbättras. I Nymberg et al. (2019) studie nämns det att många äldre deltagare tror att E- hälsa är en generationsfråga, dock nämns det även att äldre personer som är mer teknikvana anser att E-hälsa är ett bra digitalt verktyg. Välfärdsteknik beskrivs enligt Socialstyrelsen (2020b) som digital teknik som ska bevara och eller öka äldre personers trygghet,

exempel digitala trygghetslarm, övervakningssystem och robotar (Socialstyrelsen 2020b). Enligt Thordardottir et al. (2019) utvecklas, testas och introduceras digital teknik idag i hela världen. Digital teknik betraktas som ett värdefullt verktyg för att bibehålla äldre personers livskvalitet samt självbestämmande. Bennett et al. (2017) belyser behovet av att använda välfärdsteknik i vården genom att lyfta fram tre viktiga faktorer, att försena inträdet till äldreboende, minska arbetsbördan för vårdpersonal samt förbättra livskvalitén för äldre personer.

2.2.1 Digitala larm och övervakningssystem som används av äldre personer i ordinärt boende

Det finns idag många olika typer av larm för äldre personer. Digitala trygghetslarm är den vanligaste formen av välfärdsteknik idag. År 2019 var 91 procent av alla trygghetslarm i Sverige digitala vilket motsvarade cirka 200 000 stycken. Passiva larm är också en vanlig typ av larm där till exempel dörr larm, larmmatta och rörelselarm ingår (Socialstyrelsen, 2020). GPS-larm är ett larm som sakta har börjat introducerats, främst till personer med tidig demensdiagnos. Personer med GPS-larm bär på en liten sändare som kan skicka ut koordinater så att larmcentral, vårdpersonal eller anhörig kan se vart personen befinner sig. GPS-larm ökar tryggheten för både vårdtagare, anhöriga och personal (Socialstyrelsen, 2018a).

Övervakningssystem är en typ av välfärdsteknik som har börjat implementeras i vården av äldre. Det beskrivs som ett komplement till fysisk tillsyn i de äldres hem och finns i olika former, bland annat som robot, tillsynskamera och GPS (Statens medicinsk-etiska råd [Smer], 2014). En tillsynskamera beskrivs enligt Socialstyrelsen (2018a) som en webbkamera som placeras i till exempel en äldre persons sovrum eller annat rum i bostaden. Kameran kan användas av larmcentral eller vårdpersonal för att se att vårdtagaren befinner sig där den borde och att allt är som det ska. Kameran spelar inte in och tar inga foton. Kameran är endast igång korta tidsintervaller under specifika tillfällen under en natt, oftast en minut. Syftet med kameror är främst att öka vårdtagarens kvalitet av nattsömn då vårdpersonal inte behöver gå in till vårdtagaren i onödan och riskera att väcka dem. Enligt Nilsen, Dugstad, Elde, Knudsen Gullseth & Eldeet al (2016) är syftet med dessa kameror även att avlasta vårdpersonal.

2.2.2 Robotar som hjälpmedel till äldre personer i ordinärt boende

Det finns många olika varianter av robotar med olika slags funktioner och användningsområden (Smer, 2014). En robot som används inom vården har som syfte att främja eller övervaka hälsa, hjälpa till med uppgifter som är svåra att utföra på grund av hälsoproblem eller förhindra ytterligare försämring av hälsan. Hälsa i denna mening omfattar inte bara fysiska problem utan också psykiska, emotionella och psykosociala problem. Sjukvårdsrobotarna har många funktioner och kan användas inom både rehabilitering och socialisering (Robinson, MacDonland & Broad Bent, 2014). Abdi, Al- Hindawi, Ng & Vizcaychipi (2017) resultat visar att robotar kan hjälpa äldre personer att bibehålla sin kognitiva förmåga. Enligt Smer (2014) kan robotar komma att ersätta en del av vårdpersonalens arbetsuppgifter inom kommande årtionden. Många äldre personer med sviktande hälsa bor idag hemma i ordinärt boende och behöver hjälp av vårdpersonal med allmän daglig livsföring som på- och avklädning, att sköta hygien och toalettbesök. Enligt Smer (2014) kan det i framtiden vara en robot som utför dessa insatser. En robot kan även ha som syfte att övervaka en äldre person och larma vid till exempel fallolyckor, vara ett sällskap, påminna om mediciner eller användas i rörelseassisterande syfte.

2.2.3 Risker och svårigheter med välfärdsteknik

Precis som det finns många möjligheter så finns det även en del risker med välfärdsteknik. Socialstyrelsen (2017) belyser många delar i en rapport. Den tar bland annat upp vårdpersonalens åsikter, dels att de kan känna sig övervakade i sin yrkesprofession vid användning av övervakningssystem och dels en oro för minskad social kontakt med de äldre personerna. En risk som tas upp är om tekniken inte skulle fungera, om det skulle bli strömavbrott eller systemfel vilket då skulle kunna leda till fara och skada för brukaren av tekniken. En svårighet med att införa tekniken är bland annat höga kostnader. Det kostar mycket pengar att både utbilda personal och att investera i tekniken. Att tekniken är dyr lyfts även fram i Saborowski & Kollaks studie (2014) där vårdpersonalen hellre hade önskat att pengarna lades på fler personal än på teknik. Vårdpersonalen upplever ofta svårigheter med att använda tekniken. De beskriver att tekniken upplevs opålitlig eftersom det ofta uppstår tekniska fel samt att den är svår att hantera då till exempel bruksanvisningarna inte är på deras modersmål. Enligt Smer (2014) kan teknik som robotar, GPS-larm och övervakningssystem leda till en minskning av äldre personers

Integritet och värdighet nämns och är två betydelsefulla etiska aspekter som bör beaktas vid implementeringen av teknik i äldre personers hem (Hofmann, 2013).

2.2.4 Förbättringsåtgärder för att underlätta införandet av E-hälsa och välfärdsteknik

Regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tillsammans beslutat att satsa flera hundra miljoner kronor på en ny strategi för att nå Vision E-Hälsa som antogs 2016. Visionen är att vara allra främst i världen år 2025 på att nyttja e-hälsans och digitalisering med avsikt att det ska bli enklare för alla människor i Sverige att erhålla god och säker vård. Pengarna som har avsatts har bland annat gått till att förbättra informationsöverföringen mellan vårdens olika aktörer, digitalisering inom äldreomsorgen och inköp av teknik som ska användas till att underlätta för personalen (Regeringskansliet, 2020a).

År 2018 beslutade Sveriges riksdag att en utredning för att främja införandet av välfärdsteknik skulle starta. En utredning om hur välfärdsteknik kan införas för en utökad trygghet och som stärker livskvalitet och självständigheten för äldre personer (Sveriges riksdag, 2018). Åtgärderna föreslår att ändringar inom patientlagen, socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen ska ske för att samarbetet mellan olika aktörer inom äldreomsorgen ska bli enklare. I patientlagen föreslås det att vårdpersonal ska kunna få ta beslut åt personer som har nedsatt beslutsförmåga men beslutet ska så långt som det är möjligt ta hänsyn till vad den enskilda personen vill. Inom socialtjänstlagen ska biståndshandläggaren kunna ta beslut åt personer som har nedsatt beslutsförmåga. Socialtjänstlagen ska även innehålla regler om att välfärdsteknik får nyttjas inom äldreomsorgen, hur tekniken ska brukas samt hur personer ska skyddas för att bevara sin integritet. Förslag inom hälso- och sjukvårdslagen lyftes att kommuner ska få stöttning av regionen för att kunna utreda vilken vård som är bäst för just den personen. Socialstyrelsen fick i uppdrag att ta fram en handbok till personer som har nedsatt beslutsförmåga och i handboken ska välfärdsteknik finnas med. Socialstyrelsen ska även ansvara för att regler inom välfärdsteknik konstrueras. Fler förslag som nämns är att mer tid ska läggas på forskning om välfärdsteknik och att ansvar om gemensamma regler tas av myndigheten för digital förvaltning (Regeringskansliet, 2020b).

2.3 Sjuksköterskans ansvar och riktlinjer

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2019) krävs det att sjuksköterskan ständigt ska sträva efter att uppnå nya kompetenser och lära sig nya arbetsmetoder för att kunna använda sig av exempelvis digital teknik. Som hjälp för att uppnå detta finns det riktlinjer sjuksköterskan kan förhålla sig till. Riktlinjerna lyfter bland annat fram att sjuksköterskans ansvar ska kombineras med ett humanistiskt förhållningssätt i samband med digital teknik. Det betyder att varje individ ska behandlas som en unik person där personens delaktighet, självbestämmande och integritet ska respekteras. Sjuksköterskan ska lära sig att se och förstå hur implementeringen påverkar äldre personer vid användning av digital teknik (Svensk sjuksköterskeförening, 2019). Detta stöds av kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor där det står att en sjuksköterska ska ge patienter förutsättningar för att kunna fatta beslut inom sin egen vård. Sjuksköterskan ska även värna om patientens behov och mål relaterat till omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Enligt International Council of Nurses [ICN] (2012) har sjuksköterskan fyra grundläggande skyldigheter, vilket är att främja hälsa, förhindra sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska ge omvårdnad på ett respektfullt sätt och behandla alla med lika mycket värde. Ålder, etnicitet, tro, kultur, funktionshinder, kön eller sexuell läggning ska inte ha någon betydelse för omvårdnaden. Sjuksköterskan ska även tillhandahålla vårdtjänster till individen, familjen och samhället och samordna deras tjänster med relaterade grupper. För att uppnå detta finns ICN:S etiska kod för sjuksköterskor där fyra områden beskriver riktlinjerna för syftet etiskt handlande. De fyra områdena är

sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och praktiken, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetarna. Det första området sjuksköterskan och allmänheten beskriver att sjuksköterskans yrkesansvar är att ge omvårdnad till

människor som är i behov av det. Sjuksköterskan ska främja en god miljö där bland annat mänskliga rättigheter, värderingar och andlig tro hos individen och familjen respekteras. Sjuksköterskan ska även se till att individen får korrekt, tillräckligt och snabb information på ett kulturellt lämpligt sätt där samtycke för vård och behandling finns. Sjuksköterskan ska gå efter professionens värderingar, vilket är respekt, lyhördhet, medkänsla, pålitlighet och integritet. Det andra området sjuksköterskan och praktiken beskriver sjuksköterskan personliga ansvar, där sjuksköterskan kontinuerligt ska förnya och upprätthålla sin

människors rättigheter. I det tredje området sjuksköterskan och professionen beskrivs det att sjuksköterskan aktivt ska utföra forskningsbaserad professionell kunskap som stödjer evidensbaserad praxis. I det fjärde området sjuksköterskan och medarbetarna beskrivs det att sjuksköterskan ska upprätthålla ett respektfullt samarbete med alla medarbetare inom omvårdnaden och andra områden samt att sjuksköterskan ska stödja och vägleda sina medarbetare för att främja etisk uppförande (ICN, 2012).

2.4 Upplevelser från vårdpersonal

Arbetsmiljöverket (2016) beskriver att vid brister där det saknas förutsättningar för vårdpersonalen att kunna genomföra sitt professionella arbete leder till en ökad psykisk belastning på personalen. Personalen upplever en ökad känsla av otillräcklighet istället för att normalt känna tillfredsställelse och engagemang. Den psykiska belastningen som uppstår hos vårdpersonalen bidrar till att sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård ökar mer än andra yrkesområden, vilket beror på de sociala och organisatoriska faktorerna. Rantanen, Lehto, Vuorinen och Coco (2018) resultat visar i studien som beskriver vårdpersonalens åsikter om robotassistans, att majoriteten av vårdpersonalen var redo att implementera en robot i sitt arbete. Enligt Slettebø, Skaar, Brodtkorb och Skisland (2017) resultat upplever vårdpersonalen att teknik kan hjälpa dem att få mer social tid med patienten. Påminnelsemeddelande till patienten att ta sin medicin ger en trygghet för anhöriga och patienten känner sig mer involverad i sin behandling samt att mer tid för social kontakt och aktivitet finns för vårdpersonalen.

2.5 Teoretisk referensram – personcentrerad vård

En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad vård (Furåker & Nilsson, 2019). Personcentrerad vård innebär att personens åsikter om sin livssituation och tillstånd alltid ska vara i centrum för vården. Den sjuka personens egen patientberättelse speglar personens uppfattning om sin sjukdom, symtom och dess inverkan på personens liv. Detta fångar personens lidande i ett vardagligt perspektiv, i motsats till den medicinska berättelsen där processen för diagnosen och behandling av sjukdomen återspeglas. Det är patientberättelsen som är början till personcentrerad vård och som ligger till grund för ett inledande partnerskap (Ekman et al., 2011).

Ett personcentrerat förhållningssätt innebär att utgå från patienten och se hela människan bakom sjukdomen. Patientens behov och förmågor ska uppmärksammas av vårdpersonalen för att ett ömsesidigt partnerskap ska kunna utvecklas. Vårdpersonalens professionella kunskap medför en ökad maktposition gentemot patienten och det är därför viktigt att patientens integritet, delaktighet och självbestämmande fortfarande sätts i första hand (Göteborgs centrum för personcentrerad vård [GPCC], 2020).

Enligt GPCC (2020) förväntas kostnaderna stiga inom hälso- och sjukvården på grund av att befolkningen lever längre och många personer även lider av långvariga sjukdomstillstånd. För tillfället behandlas patienter med olika sjukdomstillstånd inom hälso- och sjukvården mycket effektivt men personen och dennes egna erfarenheter, kunskaper och delaktighet glöms bort. Med hjälp av ett personcentrerat förhållningssätt är det bevisat att medicinska komplikationer avtar, tryggheten bland patienterna ökar samt att samhällets resurser kan förbrukas mer effektivt.

2.6 Problemformulering

Världen i stort står inför en ökad äldre befolkning och allt fler äldre personer vill kunna bo kvar i sina hem. Förändringar inom hälso- och sjukvården pågår för att kunna ge en god och säker omvårdnad i äldre personers hem eftersom de bor kvar i sina ordinära boenden trots att deras hälsa inte är stabil. Variationer av stöd- och vårdinsatser i hemmet krävs för att äldre personers behov ska kunna uppfyllas. Personcentrerad vård är idag ett centralt begrepp som används inom hälso- och sjukvården där varje enskild persons resurser och behov ska tillgodoses. För att kunna uppfylla omvårdnadsbehoven hos den ökande äldre befolkningen krävs det nya arbetssätt och metoder. Tidigare forskning har visat att äldre personers delaktighet och trygghet ökar med hjälp av välfärdsteknik. Utveckling av teknik och tekniska lösningar går snabbt framåt vilket medför att behovet samt användningen ökar. Äldre personer kan få bo kvar i sina hem längre med hjälp av välfärdsteknik eftersom välfärdstekniken har kapaciteten att möta de förändringar som nu sker inom hälso- och sjukvården. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården ska följas enligt sjuksköterskans profession, sjuksköterskan ansvarar även för att ta reda på kunskap kring välfärdsteknik och hur den upplevs av äldre personer. Det är därför centralt att studera äldre personers egna upplevelser av välfärdsteknik i hemmet.

2.7 Syfte

Syftet är att beskriva äldre personers upplevelser av välfärdsteknik i hemmet, i form av digitala larm, övervakningssystem och robotar.

3. Metod

I denna del beskrivs litteraturöversiktens tillvägagångssätt gällande design, urval, kvalitetsgranskning, analys av data samt forskningsetiska överväganden.

3.1 Design

Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt är en sammanfattning av befintlig forskning inom ett visst område (Friberg, 2017).

3.2 Urval

Litteraturöversiktens artiklar söktes och urval gjordes under april och maj 2020. Artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Sökord som har använts är

experience, monitoring system, older people, positioning alarm och robot samt synonymer

till dessa. Sökorden perception, perspective och attitudes användes som synonymer till sökordet experience. Synonymerna monitoring technology och home monitoring system användes till sökordet monitoring system. Sökorden aged, elderly, older och older adults användes som synonymer till sökordet older people. Social alarm användes som synonym till sökordet positioning alarm (se bilaga 1 sökmatris). En artikel som är inkluderad i resultatet har sökts fram med sökorden welfare technology, attitude och older people. Denna sökning gjordes i början av examensarbetet för att finna relevanta artiklar till bakgrundsdelen. Artikeln hittades inte med valda sökorden men valdes att inkluderas ändå eftersom den svarade på litteraturöversikts syfte. För att få fram artiklar som svarade på syftet användes boolesk söklogik, operatorerna AND och OR användes. Enligt Friberg (2017) används AND för att sätta två sökord i förbindelse med varandra och OR används för att få träffar på fler ord som har liknande betydelse. Inklusionskriterierna till litteraturöversikten var artiklar publicerade mellan år 2013 och 2020, endast artiklar skrivna på engelska, empiriska originalartiklar som var publicerade i vetenskapliga tidskrifter har tillämpats, artiklar som fanns fritt tillgängliga valdes samt artiklar som motsvarade litteraturöversiktens syfte.

3.3 Värdering av artiklarnas kvalitet

Artiklarnas kvalitet har värderats enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitetsbedömning. Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008). Se bilaga 3 och 4 för mall. Alla artiklar som har kvalitetsbedömts redovisas i bilaga 2. Mallen som har använts innehåller ett antal frågor, den kvalitativa 25 stycken och den kvantitativa 29 stycken. Varje fråga skulle besvaras med antingen ja eller nej, ja ger ett poäng och nej ger inga poäng. Totalpoängen beräknades om till procent och rankades som antingen hög, medel eller låg kvalitet. Över 80% bedömdes som hög kvalitet, 60–79% som medel kvalitet och <60% som låg kvalitet. Tolv av 15 artiklar i denna studie bedömdes ha hög kvalitet och tre hade medel. Artiklar som graderades till låg kvalitet exkluderades från denna litteraturöversikt.

3.4 Tillvägagångssätt

Litteraturöversikten har genomförts gemensamt både på distans i hemmen och med minst en fysisk träff en gång per vecka. Vid distans har Högskolan Dalarnas samtalsforum Zoom använts för att ett bättre samarbete har kunnat utföras. Skrivarbetet har skett i Google Documents för att samtidigt och gemensamt kunna arbeta med litteraturöversikten. Arbetet har sedan överförts till ett Word dokument för renskrivning. Artiklarna har sökts var för sig och en första läsning av artiklarna har genomförts enskilt. När en artikel har valts ut har den lästs av båda uppsatsförfattarna tillsammans och sedan diskuterats. Litteraturöversikten har utformats gemensamt och uppsatsförfattarna har samarbetat under hela arbetet genom ständig kontakt.

3.5 Analys

Analys av valda artiklars resultat har gjorts enligt Fribergs (2017) analysmodell. Modellen bygger på fem steg där det första steget är att läsa och gå igenom materialet flera gånger tills helheten har förståtts och kan återberättas. Det andra steget handlar om att hitta de viktigaste delarna ur artiklarnas resultat för att sedan i steg tre sammanställa materialet i en översiktstabell (se bilaga 2 artikelmatris). I det fjärde steget jämförs artiklarnas resultat med varandra för att hitta likheter och skillnader. Lämpliga kategorier och subkategorier väljs ut. I det femte steget är analysarbetet klart och materialet från artiklarna ska presenteras på ett tydligt och läsligt sätt.

3.6 Forskningsetiska aspekter

Studier som bland annat innehåller forskning på levande människor samt innefattar behandling av känsliga personuppgifter ska enligt Vetenskapsrådet (2020) genomgå en etisk prövning. Uppsatsförfattarna har försökt att i möjligaste mån endast använda artiklar som varit etiskt godkända från en kommitté. Majoriteten av de inkluderade artiklarna var etiskt godkända från en etisk kommitté, resterande har fört någon form av etiskt resonemang. Samtliga artiklar har fått informerat samtycke. Enligt Codex (2020) innebär informerat samtycke att alla människor som deltar i en forskningsstudie ska bli informerade om forskningen och innebörden av dess deltagande, både skriftligt och muntligt. Personerna ska fritt kunna välja om de är villiga att delta eller inte. Ett informerat samtycke ska dokumenteras och kan dras tillbaka när som helst.

Alla artiklar som redovisas i resultatdelen är även peer reviewed. Peer review är ett begrepp som innebär att en vetenskaplig publikation har lästs och granskats av en ämnesexpert innan den accepteras för publicering. Att en artikel är peer review innebär sammantaget att den är kvalitetsgranskad och håller hög kvalitet (Moberg, 2015). Alla artiklar är skrivna på engelska och har översatts till svenska med hjälp av Nationalencyklopedins (u.å.) digitala ordbok. Eftersom ingen av uppsatsförfattarna har engelska som modersmål har artiklarna lästs av båda och diskuterats för att undvika misstolkningar eller förvrängningar av resultatet. Karolinska Institutets referensguide APA version 6 har använts för att ange källor korrekt.

4. Resultat

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva äldres upplevelser av välfärdsteknik i hemmet i form av digitala larm, övervakningssystem och robotar. Uppsatsförfattarna valde att dela upp resultatet i tre kategorier: Äldre personers upplevelser av robotar, Äldre

personers upplevelser av digitala larm och Äldre personers upplevelser av övervakningssystem, samt tre underkategorier till varje huvudkategori: Acceptans och inställning, Säkerhet och trygghet och Integritet och självständighet. Under

huvudkategorin Äldre personers upplevelser av robotar valdes även en fjärde underkategori: Upplevelser av en robots egenskaper. Se tabell 1.

Detta resultat baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav nio med kvalitativ ansats, tre med kvantitativ och tre med mixad metod. Studierna som artiklarna är baserade på har genomförts i åtta olika länder, Frankrike (n=1), Italien (n=1), Kanada (n=1), Norge (n=2), Polen (n=1), Storbritannien (n=1), Sverige (n=3) och USA (n=5).

Tabell 1. Översikt av kategorier och underkategorier

Kategori Underkategori

Äldre personers upplevelser av robotar Acceptans och inställning Säkerhet och trygghet Integritet och självständighet Upplevelser av en robots egenskaper Äldre personers upplevelser av digitala larm Acceptans och inställning

Säkerhet och trygghet Integritet och självständighet Äldre personers upplevelser av

övervakningssystem

Acceptans och inställning Säkerhet och trygghet Integritet och självständighet

4.1 Äldre personers upplevelser av robotar

Denna huvudkategori avsåg att beskriva äldre personers upplevelser av robot som hjälpmedel i hemmet. Underkategorierna är: Acceptans och inställning, säkerhet och

trygghet, integritet och självständighet samt upplevelser av en robots egenskaper.

4.1.1 Acceptans och inställning

Studier visade att flera äldre personer hade en positiv inställning till en robot och kunde tänka sig att använda en robot när behov fanns för stöd och hjälpmedel (Beer et al., 2017; Cavallo et al., 2018; Lukasik, Tobis, Wieczorowska-Tobis & Suwalska, 2018; Pino, Boulay, Jouen & Rigaud, 2015; Smarr et al., 2013; Stuck & Rogers, 2018). Smarr et al. (2013) och Stuck & Rogers (2018) resultat visade däremot att mänsklig omvårdnad föredrogs före robotassistans. De flesta äldre personer uttryckte att de hellre ville ha hjälp av en robot än en människa vid hushållssysslor som till exempel att ta ut sopor, diska och städa (Smarr et al., 2013). Vid personlig omvårdnad föredrog majoriteten av de äldre personerna dock mänsklig hjälp (Beer et al. 2017; Smarr et al., 2013; Stuck & Rogers,

introducerade till tekniken och fick prova roboten (Beer et al., 2017; Cavallo et al., 2018; Stuck & Rogers, 2018). I Smarr (2013) studie fick de äldre personerna fylla i ett formulär om acceptansen till att använda en robot både innan och efter att de hade fått se och provat roboten. Resultatet visade att acceptansen till att använda en robot var lika före de sett och provat roboten som efter.

4.1.2 Säkerhet och trygghet

Resultatet i Pino et al. (2015) studie visar att äldre personer var intresserade av att erhålla hjälp av en robot som kunde bidra till deras säkerhet, som till exempel falldetektor och nödanropssystem. I Cavallo et al. (2018) studie beskrev majoriteten av de äldre personerna att de skulle känna sig säkrare med att ha en robot i hemmet, eftersom det fanns ett handtag på roboten som de kunde hålla sig i när de gick och roboten kunde även kalla på vårdpersonal automatisk vid akuta situationer. Deltagarna nämnde också att de skulle känna sig säkrare om roboten kunde hjälpa till att förflytta olika föremål från ett rum till ett annat, för att minimera risk för fall.

Minoriteten av de äldre personerna uttryckte oro kring om roboten kunde leverera medicin vid rätt tidpunkt (Stuck & Rogers, 2018). Medan en del upplevde att roboten var ett säkrare system än vad en vårdgivare var (Beer et al., 2017; Cavallo et al., 2018). Specifikt vid duschning uttryckte många äldre personer oro för säkerheten, de föredrog hellre mänsklig hjälp (Beer et al., 2017; Stuck & Rogers, 2018).

4.1.3 Integritet och självständighet

Majoriteten av de äldre personerna i en studie uppgav att det kunde kännas integritetskränkande om roboten hade ett övervakningssystem (Pino et al., 2015). Även Epstein, Aligato, Krimmel och Mihailidis (2016) studie visar att 18 % av deltagarna upplevde förnedring vid användning av en robot som övervakade. En del äldre personer var oroliga över att förlora sitt privata liv och att förlora sin kontroll över sitt liv. Enligt Lukasik et al. (2018) var en robot som övervakade äldre personers matvanor (till exempel att påminna om måltider, beräkna näringsintag och uppmuntra till mer hälsosammare kost) accepterande så länge roboten inte delade informationen med någon annan, då kunde det upplevas som kränkande för integriteten.

Enligt Cavallo et al., 2018; Lukasik et al., 2018; Pino et al., 2015 och Smarr et al., 2013 ökade de äldre personernas självständighet med hjälp av robotar. Pino et al. (2015) resultat visade att de äldre personerna uttryckte att de med stöd av en robot kunde få hjälp med sina ärenden, förlänga kroppens anatomiska funktioner samt öka möjligheten att bo kvar hemma längre. I Beer et al. (2017) och Smarr et al. (2013) beskrev deltagarna att de ville ha hjälp av en robot med hushållssysslor. Deltagarna upplevde att de blev mer självständiga när de fick hjälp av en robot att till exempel förflytta/plocka upp föremål, handräcka saker, trädgårdsarbete och att städa. Cavallo et al. (2018) beskriver i sin studie att deltagarna upplevde en ökad självständighet när en robot följde med på promenad utomhus. Deltagarna i studien uppskattade även att roboten hade en funktion som påminde om olika uppgifter som den äldre själv valde, som att till exempel påminna om tandläkarbesök och när medicin skulle intas. Detta styrks av Pino et al. (2015) studie som visar att påminnelselarm värderades högst av deltagarna.

4.1.4 Upplevelser av en robots egenskaper

Designen på roboten var viktig enligt Pino et al. (2015) och Stuck och Rogers (2018). Deltagarna i Pino et al. (2015) studie ansåg att roboten skulle vara så personlig som möjligt när det kom till utseende. De ville kunna välja huvudform på roboten, klä roboten samt reglera höjden på roboten. I Stuck och Rogers (2018) studie nämnde några deltagare att materialet spelade roll, materialet fick inte vara kallt eller metalliknande då det vid beröring inte var bekvämt.

För många äldre personer var kommunikationen viktig, de ansåg att roboten skulle kunna kommunicera för att den skulle vara pålitlig (Pino et al., 2015; Stuck, MacDonald & Rogers, 2018; Stuck & Rogers, 2018). En del ville inte bara ha roboten som en hjälpreda utan även som en vän och ett sällskap (Pino et al., 2015; Stuck et al., 2018; Smarr et al., 2013). Motsatsen visas i (Beer et al., 2017; Stuck et al., 2018; Stuck & Rogers, 2018) där de äldre personerna ville kunna ge order till roboten.

4.2 Äldre personers upplevelser av digitala larm

Denna huvudkategori avser att beskriva äldre personers upplevelser av digitala larm. Underkategorierna är: Acceptans och inställning, säkerhet och trygghet, integritet och

4.2.1 Acceptans och inställning

Majoriteten av de äldre kände stor acceptans för både GPS-larm och trygghetslarm i hemmen (Olsson, Engström, Lampic & Skovdahl, 2013; Olsson, Skovdahl & Engström, 2016; Sánchez, Anker-Hansen, Taylor & Eilertsen, 2019; Stokke, 2018). Enligt Olsson et al. (2016) uppfattade deltagarna att teknik var en generationsfråga och trodde att det skulle bli enklare för nästa generation att acceptera och använda teknik. I Stokke (2018) studie uttryckte en deltagare att det tog tid att acceptera trygghetslarmet men efter en tid blev det bra. Många äldre personer kände att de inte var i behov av digitala larm för tillfället men var villiga att använda det i framtiden (Olsson et al., 2016; Sánchez et al., 2019). Enligt Olsson et al. (2013) ville alla äldre deltagarna behålla GPS-larmet efter att ha testat det.

4.2.2 Säkerhet och trygghet

De äldre personerna kände en stor säkerhet och trygghet med digitala larm, de värdesatte digitala larm högt då de upplevde att det även gav en ökad trygghet för deras anhöriga (Olsson et al., 2013; Olsson et al., 2016; Sánchez et al., 2019; Stokke, 2018). Äldre personer med en demens sjukdom upplevde speciellt ökad trygghet med GPS-larm eftersom de kunde larma och bli hittade om de gick vilse (Olsson et al.,3 2013; Olsson et al., 2016; Sánchez et al., 2019). Många äldre personer nämnde även fallolyckor, att de upplevde säkerhet och trygghet med ett larm om de skulle falla (Olsson et al., 2013; Sánchez et al., 2019; Stokke, 2018). Resultatet visade att det fanns äldre personer som upplevde oro över om larmet verkligen skulle fungera i akuta situationer. Några äldre personer testade larmet ibland och då minskade känslan av oro (Olsson et al., 2013; Stokke., 2018).

4.2.3 Integritet och självständighet

En majoritet av deltagarna upplevde att deras självständighet ökade med hjälp av digitala larm, de gav dem en större frihet och upplevdes enkla att använda (Olsson et al, 2013; Olsson et al., 2016; Sánchez et al., 2019; Stokke, 2018). Många äldre personer hade en uppfattning om att digitala larm var anledningen till att de fortfarande kunde bo hemma (Olsson et al., 2016; Sánchez et al., 2019; Stokke, 2018). GPS-larm hjälpte de äldre att självständigt kunna gå ut på promenad utan att behöva vara rädda för att gå vilse eller för att ramla och inte bli hittade (Olsson et al., 2013; Olsson et al., 2016; Sánchez et al., 2019). Majoriteten av de äldre personerna enligt Sánchez et al. (2019) upplevde inga

is not important, there is nothing dangerous about it.” (Sánchez et al., 2019, s. 848). Enligt Olsson et al. (2013) var majoriteten av de äldre personerna överens om att säkerheten var viktigare än integriteten. Att kunna bli sedd och positionerad på en karta upplevdes inte skada integriteten (Olsson et al., 2013).

4.3 Äldre personers upplevelser av övervakningssystem

Denna huvudkategori avser att beskriva äldre personers upplevelser av övervakningssystem. Underkategorierna är acceptans, säkerhet och trygghet samt

integritet och självständighet.

4.3.1 Acceptans och inställning

Övervakningssystem kunde för många äldre personer upplevas svårt och till en början vara svårt att acceptera, men med tiden blev det lättare att acceptera. Det upplevdes för en del äldre personer skrämmande och läskigt att vara övervakade till en början men upplevdes som en vanesak och efter ett tag tänkte de inte på att de var övervakade längre (Boström, Kjellström & Björklund, 2013). Förlorad integritet var en stor anledning till att många äldre personer valde att inte acceptera övervakningssystem (Lie, Lindsay & Brittain, 2016). Enligt Mortenson, Sixsmith & Beringer (2016) tyder resultatet på att majoriteten av äldre personer endast skulle acceptera ett övervakningssystem för att de måste, om det skulle vara det enda alternativet för att kunna bo kvar hemma och inte för att de egentligen vill eller tycker att det känns okej att bli övervakade. Däremot har majoriteten av äldre personer en positiv inställning till ett övervakningssystem som kan upptäcka fallolyckor, speciellt äldre personer som har erfarenheter av tidigare fallolyckor (Mortenson et al., 2016).

4.3.2 Säkerhet och trygghet

Majoriteten av de äldre deltagarna uttryckte att övervakningssystem skulle få de att känna sig mer säkra i hemmet (Lie et al., 2016; Mortenson et al., 2016). Några deltagare uttryckte stor oro över att övervakningssystemet skulle ersätta den fysiska omvårdnad och trygghet som vårdpersonalen gav (Boström et al., 2013; Epstein, Aligato, Krimmel & Mihailidis, 2016; Mortenson et al., 2016). En del äldre personer uttalade även oro över att tekniken inte skulle fungera när det behövdes och vara en falsk trygghet. Några deltagare från studierna uttryckte även oro över att företagen eller vårdgivaren som var anslutna till

användaren inte var hemma och dra nytta av det (Lie et al., 2016; Mortenson et al., 2016). Enligt Lie et al. (2016) var en del äldre personer även oroliga över hur lång tid det skulle ta att få hjälp från att personerna bakom övervakningssystemet märkte att något var fel.

4.3.3 Integritet och självständighet

Flera studier visade att många äldre personer upplevde förlorad integritet och självständighet med ett övervakningssystem. De nämnde ofta att övervakning kunde upplevas som bland annat påträngande, obehagligt, kränkande och en känsla av förlorad kontroll över sitt liv (Boström et al., 2013; Epstein et al., 2016; Lie et al., 2016; Mortenson et al., 2016). En del äldre personer menade ändå att säkerheten var viktigare än integriteten och att det var värt att förlora lite av sin integritet för att kunna bo kvar hemma (Boström et al., 2013; Lie et al., 2016; Mortenson et al., 2016).

5. Diskussion

I denna del diskuteras litteraturöversiktens resultat i förhållande till bakgrund, teoretisk referensram samt tidigare forskning. Även litteraturöversiktens metod samt etiska aspekter diskuteras nedan.

5.1 Sammanfattning av huvudresultat

Litteraturöversiktens resultat kopplat till äldre personers upplevelser av teknik i hemmet visar att majoriteten har en positiv inställning och acceptans till teknik, framför allt efter att de har fått prova på att använda den. Många äldre personer upplever sig även säkrare i hemmet då de får hjälp av tekniska lösningar. majoriteten av de äldre personerna beskrev att de endast önskade hjälp med enkla saker så som att plocka upp saker från golvet, att hämta något eller påminnelse när medicin ska intas. De upplevde de en ökad självständighet vid användning av en robot i hemmet. Det digitala larmet gav likaså det en ökad upplevelse av självständighet som mest framkom vid promenader. Ett återkommande problem som många äldre personer upplevde var förlorad integritet i hemmet, speciellt vid kameraövervakning. Dock menar några av de äldre personerna att det är värt att förlora lite av sin integritet för att kunna bo kvar hemma längre.

5.2 Resultatdiskussion

I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens resultat i förhållande till bakgrund och den teoretiska referensramen.

5.2.1 Robotar

Äldre personers upplevelser av en robot visar på att flera äldre är positiva till användning av en robot i hemmet när behov finns som till exempel vid hushållssysslor, medicin påminnelse, sällskap, stöd vid promenad eller att plocka upp saker (Beer et al., 2017; Cavallo et al., 2018; Lukasik et al., 2018; Pino et al., 2015; Smarr et al., 2013; Stuck & Rogers, 2018). Uppsatsförfattarna anser att med hjälp av en robot kan ett personcentrerat förhållningssätt tillgodoses eftersom de äldre personerna själva kan bestämma när och med vad de vill ha hjälp med av roboten vilket också kan medföra mindre belastning på vårdpersonalen. Enligt Hjalmarson (2014) är det en biståndshandläggare som beslutar om vilka insatser och vilken tid de äldre får hjälp med av hemtjänst. Dessa tider har successivt minskat de senaste åren, vilket gör att äldre personer får hjälp av stressad personal med tidspressat schema som arbetar i högt tempo, vilket kan resultera i sämre kvalitet på omvårdnaden. För att underlätta för personalen och göra det tryggare för äldre personer krävs det att arbetsförhållandena förbättras och med hjälp av en robot kan det vara möjligt. Rantanen et al. (2018) beskriver att vårdpersonal var positiva till att införa en robot i vården om det medförde att kvaliteten av arbetet förbättrades eller åtminstone bibehölls. Personalen nämnde även att de kunde tänka sig att använda en robot om det stärkte patientens självständighet i hemmet. I denna litteraturöversikts resultat framkommer det att äldre personer upplever en ökad självständighet vid användning av en robot (Cavallo et al., 2018; Lukasik et al., 2018; Pino et al., 2015 & Smarr et al., 2013). En av robotens funktioner som uppmärksammades och uppskattades av äldre personer var medicinpåminnelse (Cavallo et al., 2018 & Pino et al., 2015). Även i Robinson et al. (2014) studie lyfts det fram att robotens förmåga att påminna patienten om att ta sin medicin leder till en ökad säkerhet av medicinhanteringen i hemmet. Rantanen et al. (2018) resultat visar att även personalen rankar just medicinpåminnelse högt och att det kunde medföra en ökad säkerhet av medicinhantering för patienten.

Att bli äldre medför både fysiska och psykiska förändringar (Thoradottir et al., 2019). Enligt Ambrose, Paul & Hausdorff (2013) ökar fallrisken i takt med att åldern stiger. Vid fallolyckor ökar skaderisken när personen är äldre. Deras reflexer är försämrade och korrigeringen vid felsteg är inte lika effektiv som förr. När en äldre person faller kan det påverka både den fysiska och den psykiska hälsan. Vid ett fall uppstår rädsla vilket kan medföra att äldre personer inte vågar röra på sig lika mycket som förut (Ambrose et al., 2013). En robot som har funktionen att upptäckta fall ger äldre personer en ökad känsla av säkerhet eftersom roboten tillkallar personal vid akuta situationer (Cavallo et al., 2018; Pino et al., 2015). Enligt Rantanen et al. (2018) tror även personalen att en robot kan öka känslan av säkerhet i hemmet.

Den sociala stimulansen hos de äldre personerna kan utifrån resultatet i litteraturöversikten öka med hjälp av en robot (Pino et al., 2015; Stuck et al., 2018; Smarr et al., 2013). Detta resultat stämmer inte överrens med Smer (2014) resonemang om att den sociala stimulansen kan minska när äldre personer använder sig av en robot i hemmet. De menar att det finns en risk att roboten kommer att ersätta den mänskliga kontakten. Dock menar Turja, Van Aerschot, Särkikoski, & Oksanen (2018) att en robot borde användas som assistans till vissa praktiska insatser som till exempel tunga lyft, städning och att hämta saker. Detta resulterar i att vårdpersonalen kan fokusera på den personliga omvårdnaden. Även Slettebø et al. (2017) menar att teknik kan hjälpa vårdpersonal att etablera en bättre social kontakt. Detta stämmer även överens med denna studies resultat där de äldre personerna föredrar mänsklig hjälp vid personlig omvårdnad och robot assistans vid hushållssysslor (Beer et al. 2017; Pino et al., 2015; Smarr et al., 2013; Stuck & Rogers, 2018).

Studiens resultat av äldre personers acceptans kan ha påverkats av att olika varianter av robotar användes i de olika studierna. Äldre personers upplevelser av en robot var generellt positiv med en hög acceptans (Beer et al., 2017; Cavallo et al., 2018; Lukasik et al. 2018; Pino et al. 2015; Smarr et al., 2013; Stuck & Rogers, 2018). Resultatet visar även att acceptansen ökade när de äldre fått prova på roboten (Beer et al., 2017; Cavallo et al., 2018; Stuck & Rogers, 2018) och det redovisas även i Turja (2018) studie. Enligt Rodeschini (2011) kan acceptansen av robotar påverkas av personliga erfarenheter och åsikter. Erfarenheterna och kunskapen hos äldre personer är olika. Orsaken till det problemet kan

många år men det är på de senaste åren som tekniken har börjat att implementeras hos äldre personer. Enligt Smer (2014) ska tillämpningen av robot införas på äldre personers egna bevåg, detta understryks även av Svensk sjuksköterskeförening (2016) som menar att personcentrering är viktig. Sjuksköterskan är skyldig att ge varje enskild individ förutsättningar till att själva ta evidensbaserade val i vårdprocessen. Sjuksköterskan ska respektera individens val och inte moralisera. Detta medför ett ansvar hos sjuksköterskan som måste skapa trygghet och tillit hos de äldre personerna för att kunna implementera robot i omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

5.2.2 Digitala larm

Utifrån resultatet av äldre personers upplevelser av digitala larm går det att avläsa att majoriteten av studiernas deltagare har en stor acceptans samt upplever en större säkerhet och trygghet i sina hem i samband med användning av digitala larm (Olsson et al., 2013; Olsson et al., 2016; Sánchez et al., 2019; Stokke, 2018). Även SKR (2020) menar att trygghetslarm i hemmet bidrar till ökad trygghet för både anhöriga, vårdpersonal och patienter. Det i sin tur leder till att möjligheten att bo kvar hemma längre ökar. Detta tror uppsatsförfattarna kan ge äldre personer en ökad känsla av självständighet och användningen av trygghetslarm kan ses utifrån ett personcentrerat förhållningssätt då de äldre personerna blir friare. Vilket även styrks av Olsson et al. (2013), Olsson et al. (2016), Sánchez et al. (2019) och Stokke, (2018) studier. Udo (2020) menar att patientens delaktighet i vårdprocessen är viktig och det krävs att patientens egna beslut och behov tillgodoses. För att äldre personer med vård- och omsorgsbehov ska kunna få vara i centrum krävs det att vårdpersonalen är lyhörd i kommunikationen. Om patienten involveras i vårdbesluten och i processen resulterar det till bättre och enklare egenvård. Socialstyrelsen (2020b) menar också att kommunens användning av digital teknik vid insatser bidrar till ökad trygghet, självständighet samt ett ökat aktivt liv för äldre personer. Detta i sin tur resulterar i att äldre personer blir mer delaktiga i sin vårdprocess.

I litteraturöversiktens resultat går det att utläsa att flera äldre personer är skeptiska till att tekniken ska fungera (Lie et al., 2016; Mortenson et al., 2016; Olsson et al., 2013; Stokke., 2018). Detta resultat går i linje med Johannessen, Storm och Holm (2019) där några deltagare nämner viss oro kring teknikens begränsningar. En av begränsningarna som

Deltagarna säger att de blir stressade när denna situation uppstår eftersom att deras trygghet minskar (Johannessen, Storm & Holm, 2019).

Deltagare i Wu et al. (2015) studie nämner att utan teknik blir de exkluderade från samhället. De upplever att de känner sig tvingade till att införskaffa teknik för att hänga med i utvecklingen och få tillgång till information. De äldre personerna prioriterar kontakten med anhöriga högst. Det medför också att de äldre personernas anhöriga upplever ett lugn när de får kontakt med varandra (Wu et al., 2015). Olsson et al., 2013; Olsson et al., 2016; Sánchez et al., 2019; Stokke, 2018 resultat belyser att deltagarna är nöjda med att använda ett GPS-larm. De värdesätter känslan av att känna sig fria och samtidigt uppleva en trygghet med att de kan bli upphittade om de går vilse. Detta resultat styrks av Landau, Werner, Auslander, Shoval och Heinik (2010) som menar att majoriteten av de äldre personerna upplevde ökad säkerhet vid användning av GPS-larm, de uttryckte att säkerheten var viktigare än integriteten. Enligt Socialstyrelsen (2018b) uppskattades GPS-larm högst av de anhöriga. De anhöriga kunde släppa ansvaret och oron över deras förälder eller make/maka. Enligt Nordens välfärdscenter (2017) kan ett GPS larm ge ökad rörelsefrihet och trygghet för en person med tidig demensdiagnos. I ett senare förlopp fungerar det dock inte lika effektivt och då krävs det att det finns gott om vårdpersonal som kan ta hand om den demenssjuke. Enligt Socialstyrelsen (2018a) kan dock problem uppstå när personen gått vilse och ska bli upphämtad. Personalen som ska plocka upp personen kan upplevas som okänd vilket leder till att personen inte vill följa med. Socialstyrelsen (2016) anser att arbetssättet vid demens ska vara personcentrerat, att se den enskilda individen bakom sjukdomen. Personens egen berättelse är central för att kunna utforma vårdmiljön och omvårdnaden mer personlig. Utifrån berättelsen kan olika bemötandemetoder tillämpas som hjälpmedel i utförandet av personcentrerad vård, så som validation och insatser med musik, dans och sång som personen känner igen. Socialstyrelsen (2018a) belyser personalens upplevelser av GPS-larm, de upplever mindre stress och en ökad trygghetskänsla då de vet att de kan ta reda på var användaren av GPS- larmet är någonstans. Låsta demensboende har minskat i antal de senaste åren och personerna som bor på boendet har försetts med GPS-larm istället, detta har lett till en lugnare miljö och personalen behöver inte längre vakta dörren på samma sätt som tidigare. Personal nämner även några risker med GPS-larm då de även kan upplevas ge ökad stress då de måste ge sig iväg för att svara på ett larm, vilket leder till att andra enskilda individer

personal, att det finns en risk att användaren av larmet glömmer att ta med det, att larmet inte blir laddat som det ska eller att larmet tas av. En risk kan även vara att användaren av larmet inte kan eller vet hur den ska larma när behov finns. Därför menar en del personal att larmet kan ge en falsk trygghet (Socialstyrelsen, 2018a).

5.2.3 Övervakningssystem

Upplevelser av övervakningssystem bland äldre personer var mer negativa än upplevelserna av en robot och digitala larm. Den största anledningen till det, var upplevelser av förlorad integritet (Boström et al., 2013; Epstein et al., 2016; Lie et al., 2016; Mortenson et al., 2016). Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska sjukvårdspersonal främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet, patientens integritet ska respekteras. Om äldre personer upplever förlorad integritet av övervakningssystem så går detta emot lagen och även ett personcentrerat förhållningssätt eftersom ett personcentrerat förhållningssätt handlar om att individens integritet bibehålls. Övervakningssystem ansågs enligt flera studier ändå som ett säkert system som gjorde att de kunde bo kvar i sina hem (Lie et al., 2016; Mortenson et al., 2016; Boström et al., 2013). Detta resultat går i linje med Smer (2014) resonemang om att övervakning kan vara ett redskap för ökad självständighet.

För att ett övervakningssystem ska kunna få implementeras hos en person måste noga etiska överväganden göras för varje enskild individ. Detta för att individens självbestämmande och integritet skall respekteras. Utifrån ett personcentrerat förhållningssätt behöver de äldre vara delaktiga i sin vård och de äldres känslor och viljor måste beaktas. En del äldre personer upplever trygghet och säkerhet kopplat till övervakning medan en del upplever det som integritetskränkande. De äldre bör få noggrann och tydlig information om övervakningssystem, vad det är och vad det kan vara bra för men det är alltid den äldre personens val som skall respekteras. Litteraturöversiktens resultat visar att en minoritet av äldre personer oroar sig över att företagen och vårdgivarna som är anslutna till övervakningskamerorna skulle använda det som dominansteknologi (Lie et al., 2016; Mortenson et al., 2016). Enligt Regeringsformen (SFS 1974:152) är varje individ skyddad mot intrång i den personliga integriteten och det krävs ett samtycke från individen innan övervakning i hemmet får tillämpas. Smer (2014) menar att syftet med

personcentrerad vård. För att kunna utföra personcentrering inom vården krävs det att ett partnerskap mellan personen och sjuksköterskan utvecklas. Sjuksköterskan måste då lyssna på personens berättelse för att kunna bli medveten om personens egna vilja och förmåga. Detta medför även en högre tillfredsställelse hos individen. Att få ett förtroende hos personerna kan ta tid, det kräver omtanke och skicklighet av sjuksköterskan men när det lyckas uppkommer möjligheter till ett gott samarbete (GPCC, 2020).

Vid sökningar av artiklar till resultatet fann uppsatsförfattarna endast övervakningssystem som övervakar den äldre under hela dygnet. Enligt Socialstyrelsen (2020) är det idag 2 193 personer i Sverige som i hemmet har utrustats med kamera för digital nattillsyn. Tyvärr så hittades inga vetenskapliga artiklar angående äldres upplevelser av digital nattillsyn i Sverige, vilket hade varit av intresse för uppsatsförfattarna. Eftersom digital nattillsyn främjar de äldres nattsömn och endast är igång en kort stund under natten hade det varit intressant att se hur de äldre upplever att integriteten påverkas. Enligt en intervjustudie från Socialstyrelsen (2018b) fick de äldre en bättre nattfrid av digital tillsyn och integriteten stärktes eftersom det inte var någon fysisk person som kom in när de sov.

5.3 Metoddiskussion

Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt. Tre databaser har använts vid sökningar av artiklar. Databaserna är CINAHL, PubMed och Scopus. CINAHL och PubMed är två databaser som främst innehåller tidskrifter inom medicin och omvårdnad. Scopus är en bredare databas som inriktar sig på bland annat medicin och teknik. Enligt Willman, Bahtsevani, Roland och Boel (2016) krävs att sökningar görs i flera olika databaser för att få ett tillfredsställande resultat. Även Henricson (2017) belyser att användningen av flera databaser inom samma forskningsområde minskar risken att relevanta artiklar förbigås. Detta i sin tur leder till att trovärdigheten av litteraturöversikten stärks. Sökorden kombinerades sedan med den booleska söktermen AND och de olika synonymerna användes i kombination med söktermen OR för att bredda sökningarna. Artiklarna har sedan lästs och analyserats av båda uppsatsförfattarna vilket uppsatsförfattarna tycker har underlättat arbetet och varit en fördel. Antal sökträffar varierade mycket beroende på vilken databas som användes. I databasen CINAHL var antalet sökträffar få, medan Scopus gav många sökträffar. Valda artiklar har både kvalitativ- och kvantitativ metod varav majoriteten har kvalitativ. Utifrån sökningarna

att kunna inkludera mer detaljerade och beskrivande information från de äldre personerna. Två kvantitativa artiklar inkluderades ändock eftersom de svarade på syftet och innehöll viktig information. De kvantitativa artiklarna inkluderade även många äldre personer vilket gjorde att studierna fångade många upplevelser. Enligt Friberg (2017) är kvalitativa artiklar bäst anpassade till att undersöka upplevelser och anses därför som en styrka att majoriteten av artiklarna har kvalitativ metod.

En annan styrka med denna litteraturöversikt är att majoriteten av artiklarna som granskades enligt den modifierade versionen av granskningsmall för kvalitetsbedömning var av hög kvalitet. Alla artiklar med låg kvalitet uteslöts eftersom det enligt Forsberg & Wengström (2016) är ett kriterium för systematiska litteraturstudier att utesluta svaga studier. En svaghet med kvalitetsbedömningen som uppsatsförfattarna anser är att pålitligheten kan påverkas eftersom bedömningen är av uppsatsförfattarnas personliga tolkning. Enligt Henricson (2017) kan datainsamling, granskning samt analys av data påverkas av att författarna är debutanter. Detta skulle kunna ha påverkat litteraturöversiktens kvalitet då det är första gången båda uppsatsförfattarna skriver ett examensarbete på C-nivå. Uppsatsförfattarna har haft en handledare där kontakten har varit kontinuerlig under hela arbetets gång. Under arbetet har även handledarträffar genomförts där andra studenter har deltagit och diskussioner kring litteraturöversikterna har skett. Henricson (2017) menar att en litteraturöversikt blir mer pålitlig när andra utomstående också har läst och kontrollerat arbetet.

Enligt Forsberg och Wengström (2016) är forskning en färskvara som ständigt förnyas och därför bör publiceringsår vid litteratursökning inte vara äldre än tre till fem år. Från början hade uppsatsförfattarna en vision om att endast inkludera artiklar från de senaste fem åren, eftersom forskningen ständigt förnyas och tekniken ännu lika så. Det var inte möjligt och åren utökades till de senaste sju åren, det vill säga artiklar publicerade från år 2013 och framåt. Tolv av 15 artiklar är publicerade under de senaste fem åren vilket är en styrka, endast tre artiklar är publicerade år 2013. Artiklarna som inkluderades i resultatet är från studier från åtta olika länder vilket uppsatsförfattarna anser som en styrka, då litteraturöversikten får ett bredare geografiskt resultat och ger ett större perspektiv på hur äldre personer upplever välfärdsteknik.

5.4 Etikdiskussion

Då samtliga artiklar som legat till grund för litteraturöversiktens resultat är skrivna på engelska, vilket inte är uppsatsförfattarnas modersmål, finns det en risk för tolkningsfel vid översättningsprocessen. Uppsatsförfattarna har tagit detta i beaktande och varit noggranna med översättning, läst artiklarna flera gånger och tillsammans diskuterat artiklarnas innehåll för att minimera risken för förvrängning av resultatet. Uppsatsförfattarna har refererat enligt American Psychological Association (APA) system genom hela arbetet och formulerat om text för att undvika plagiering.

I denna litteraturöversikt har endast nio av de totalt 15 vetenskapliga artiklar som presenterats i resultatet godkänts av en etisk kommité. Detta kan ses som ett problem då det enligt Forsberg och Wengström (2016) är viktigt att välja studier som blivit godkända av en etisk kommitté eller där noga etiska överväganden har gjorts. Fyra av dessa studier som inte hade ett godkännande av en etisk kommitté har istället fått informerat samtycke och tydligt redogjort att deltagarna fick information både skriftligt och muntligt, att de var anonyma och kunde avbryta studien när som helst utan att motivera varför. Samtliga artiklar har fått informerat samtycke från deltagarna.

Denna litteraturöversikts resultat visar på att äldre personer kan känna att integriteten går förlorad vid användning av välfärdsteknik, speciellt vid användning av övervakningssystem (Boström et al., 2013; Epstein et al., 2016; Lie et al., 2016; Mortenson et al., 2016). Detta ses som ett etiskt problem och det är därför viktigt enligt Smer (2014) att välfärdsteknik endast används av personer som samtycker och vill använda det frivilligt. Det är speciellt ett etiskt problem med äldre personer som har nedsatt beslutsförmåga som till exempel vid demenssjukdom. Nyttan med tekniken och integritetsintrång som tekniken kan medföra måste balanseras. Det vill säga att det är viktigt att se till så att äldre personers integritet bevaras så mycket som möjligt.

6. Klinisk betydelse för samhället

Genomförd litteraturöversikt kan användas för att lyfta fram och öka förståelsen för äldre personers upplevelser av välfärdsteknik, vilket har en betydande roll vid införande och utveckling av välfärdsteknik i samhället. Resultatet tyder på att några allmänna utmaningar identifierats så som förlorad integritet. Välfärdsteknik måste bedömas individuellt, både på