Omvårdnadsforskning vad gäller öppenhet, särskilt från perspektivet av
sjuksköterskor/vårdpersonal med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, är idag mycket
begränsad. Denna studie visar på att områden så som self-disclosure, therapeutic use of self samt emancipatorisk kunskapsutveckling är något som inte bara behöver ökad
uppmärksamhet inom omvårdnadsforskning utan bör närmast förhållas till som centrala utgångspunkter för stora delar av den vetenskapliga utveckling som sker inom bland annat stigma och bemötande. Fortsatt forskning behövs för att kartlägga öppenhetens fulla potential och för att hitta sätt att implementera den teoretiska kunskapen. Detta inkluderar även
öppenhet utifrån patientperspektiv (t.ex. hur upplever patienter att personal delar med sig av egen erfarenhet av psykisk ohälsa?) och upplevelser av öppenhet från individer utan egen
erfarenhet av psykisk ohälsa som arbetar inom psykiatrisk vård. Då denna studie vände sig till personer med erfarenhet av öppenhet bör forskning även fokusera på de personer som valt att inte vara öppna.
REFERENSER
American Association of Colleges of Nursing. (1998). The essentials of baccalaureate education for professional nursing practice. Washington, DC: American Association of Colleges of Nursing. Hämtad från
https://www.aacnnursing.org/portals/42/publications/baccessentials08.pdf
Archard, J. P. (2020). Working with self-disclosure. British Journal of Mental Health Nursing, 9(4), doi:10.12968/bjmh.2020.0022
Bender, M. (2018). Re-conceptualizing the nursing metaparadigm: Articulating the
philosophical ontology of nursing discipline that orients inquiry and practice. Nursing inquiry, 25(3). doi: 10.1111/nin.12243
Cargile, C. A. (2015). Prejudice and Openness to the Other: Investigating Responses to Testimonies of Race-Based Suffering. Race and social problems, 7(3), 198–212. doi:10.1007/s12552-015-9150-9
Chinn, L. P. & Kramer, K. M. (2015). Knowledge development in nursing: Theory and process (9. uppl.). St. Louis: Elsevier
Corrigan, P. W., Bink, B. A., Schmidt, A., Jones, N. & Rüsch, N. (2016). What is the impact of self-stigma? Loss of self-respect and the ‘‘why try’’ effect. Journal of mental health, 25(1), 10–15. doi:10.3109/09638237.2015.1021902
Corrigan, P. W. & Watson, C. A. (2002). Understanding the impact of stigma on people with mental illness. World Psychiatry, 1(1), 16–20.
Currid, J. T. & Pennington, J. (2010). Continuing Professional Development: Therapeutic use of self. British Journal of Wellbeing, 1(3), 35-42. doi:10.12968/bjow.2010.1.3.48645
Davidsen, S. A. (2013). Phenomenological Approaches in Psychology and Health Sciences. Qualitative Research in Psychology, 10(3), 318-339. doi:10.1080/14780887.2011.608466.
Elida Fuster Guillen, D. (2019). Qualitative Research: Hermeneutical Phenomenological Method. Journal of Educational Psychology - Propositos y Representaciones, 7(1), 201-229. doi:10.20511/pyr2019.v7n1.267
Folkhälsomyndigheten. (2019). Interventions to reduce public stigma of mental illness and suicide - are they effective?: A systematic review of reviews (Folkhälsomyndigheten, nr 19015). Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Forsman, B. (2010). Forskningsetik- En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Fowers, J. B. & Davidov, J. B. (2006) The virtue of multiculturalism: Personal
transformation, character, and openness to the other. American Psychologist, 61(6), 581-594. doi:10.1037/0003-066X.61.6.581
Freshwater, D. (2002). The Therapeutic Use of Self in Nursing. I D. Freshwater (red.), Therapeutic Nursing: Improving Patient Care through Self-Awareness and Reflection (1 uppl., 1-15). London: SAGE Publications Ltd
Gadamer, H.-G. (1982). Truth and method (2nd ed.). New York: Continuum Publishing Group.
Gillespie-Lynch, K., Daou, N., Obeid, R., Reardon, S., Khan, S. & Goldknopf, J. E. (2021). What Contributes to Stigma Towards Autistic University Students and Students with Other
Diagnoses? Journal of Autism and development disorders, 51(2), 459-475. doi:10.1007/s10803-020-04556-7.
Goffman, E.(2020). Stigma: den stämplades roll och identitet. Lund:Studentlitteratur.
Goldberg, M. (2021). The Biggest Revelations from Oprah's Interview with Prince Harry and Meghan Markle. Oprah daily. Hämtad från
https://www.oprahdaily.com/entertainment/a35757432/oprah-harry-meghan-interview-things- we-learned/
Grice, T., Alcock, K. & Scior, K. (2017). Factors associated with mental health disclosure outside of the workplace: A systematic literature review. Stigma and Health, 3(2), 116–130. https://doi.org/10.1037/sah0000079
Helsingforsdeklarationen. (2010). World Medical Association Helsingforsdeklarationen. Hämtad från www: 2021-01-14. WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects – WMA – The World Medical Association
Hjärnkoll. (u.å.). Våga prata om psykisk ohälsa. Hämtad 20 Maj 2021, från https://hjarnkoll.se
International council of nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Geneva: International council of nurses. Hämtad från https://www.icn.ch/sites/default/files/inline- files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Jakimowicz, S., Perry, L. & Lewis, J. (2018). Insights on compassion and patient-centered nursing in intensive care: A constructivist grounded theory. Journal of clinical nursing, 27(7- 8), 1599-1611. doi:10.1111/jocn.14231
Jones, S. J., Fitzpatrick, J. J. & Rogers, L. V. (2016). Psychiatric-Mental Health Nursing: An Interpersonal Approach (2. uppl.). New York: Springer Publishing Company.
Jourard, M. S. (1971). Self-disclosure: An Experimental Analysis of the Transparent Self. New Jersey: Wiley-Interscience
Joyce, T., Hazelton, M. & McMillan, M. (2007). Nurses with mental illness: Their workplace experience. International journal of mental health nursing, 16(6), 373-80.
Doi:10.1111/j.1447-0349.2007.00492.x
Laverty, M. S. (2003). Hermeneutic Phenomenology and Phenomenology: A Comparison of Historical and Methodological Considerations. International journal of qualitative methods, 2(2003), 21 - 35. doi::10.1177/160940690300200303
Lindqvist, J. Därför byter Globen i Stockholm namn till Avicii arena. Göteborgs-posten. Hämtad från https://www.gp.se/kultur/kultur/d%C3%A4rf%C3%B6r-byter-globen-i- stockholm-namn-till-avicii-arena-1.47659949
Lindseth, A. & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian journal of caring sciences, 18(2), 145-53. doi:10.1111/j.1471-6712.2004.00258.x
Ejd. (2017). Psykiatrin gynnas av öppenhet kring psykisk ohälsa. Vårdfokus, 2017(7). Hämtad från https://www.vardfokus.se/amnen/almedalen-2017/
McCrae, R. R. & Costa, T. P. (1997). Chapter 31 - Conceptions and Correlates of Openness to Experience. I R. Hogan., Johnson, J. & Briggs, S (red.), Handbook of Personality Psychology (825-847). Cambridge, Massachusetts: Academic Press.
McCrae, R. R. (2004). Openness to experience: Conceptualizations of Openness. I C. D. Spielberger (red.), Encyclopedia of Applied Psychology (707-709). Elsevier: Amsterdam.
Meleis, I. A. (2018). Theoretical nursing: Development and progress (6. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
Mellin, L. (2021). Miljarder människor har större problem än Harry och Meghan.
Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/lE9l1G/oandligt-manga-har- det-varre-an-prinsen-och-hans-fru
O’Brien, C. B. (2019). Do you see what I see?: Reflections on the relationship between transparency and trust. Academic medicine: journal of the association of American Medical Colleges, 94(6), 757-759. doi:10.1097/ACM.0000000000002710
Peters, A. M. & Britez, G. R. (2008). Introduction: Open education and education for openness. I M. A. & Peters, A. M. & R. G. Britez (red.), Open Education and Education for Openness (s. 19-23). Sense Publication: Rotterdam
Pokorny, E. M. (2018). Nursing theorists of historical significance. I R. M. Alligood (red.), Nursing theorists and their work (9. Uppl., s. 11-16). St. Louis: Elsevier.
Polit, F. S. & Beck, T. C. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins & Wolters Kluwer Health.
Ray, A. M. & Turkel, C. M. (2014). Caring as emancipatory nursing praxis: The theory of relational caring complexity. Advances in nursing science, 37(2),132-46.
Reamer, F. G. (2012). Boundary issues and dual relationships in the human services. New York, NY: Columbia University Press.
Reavley, J. N., Morgan, J. A. & Jorm, F. A. (2018). Disclosure of mental health problems: findings from an Australian national survey. Epidemiology and psychiatric sciences, 27(4), 346-356. doi:10.1017/S204579601600113X
Ross, C. A. & Goldner, C. M. (2009). Stigma, negative attitudes and discrimination towards mental illness within the nursing profession: a review of the literature. Journal of psychiatric and mental health nursing, 16(6), 558–567. Doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01399.x
Rüsch, N., Angermeyer, C. M. & Corrigan, W. P. (2005). Mental illness stigma: Concepts, consequences, and initiatives to reduce stigma. European psychiatry, 20(8), 529-39. doi:10.1016/j.eurpsy.2005.04.004
Schlagwein, D., Conboy2, K., Feller,J., Leimeister, M. J. & Morgan, L. (2017). “Openness’’ with and without Information Technology: a framework and a brief history. Journal of Information Technology, 32(4), 297–305. doi:10.1057/s41265-017-0049-3
Schomerus, G., Schwahn, C., Holzinger, A., Corrigan, P. W., Grabe, H. J., Carta, M. G. & Angermeyer, M. C. (2012). Evolution of public attitudes about mental illness: a systematic review and meta-analysis. Acta Psychiatrica Scandinavica, 125(6), 440-52.
doi:10.1111/j.1600-0447.2012.01826.x.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning- som_sfs-2003-460
Socialstyrelsen. (2018). Allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar samt attityder till och avsikter för framtida beteenden gentemot personer med psykisk sjukdom:
Befolkningsundersökning 2017(Socialstyrelsens befolkningsundersökning, nr 2018-5-11). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2019). Våga tala om psykisk ohälsa!: Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen
Spezio, M. Peterson, G. & Roberts, C. R. (2019). Humility as openness to others: Interactive humility in the context of l’Arche. Journal of Moral Education, 48(1), 1-20.
10.1080/03057240.2018.1444982
Stang, A-L., Earnshaw, V-A., Logie, C-H., Brakel, W-B, Simbayi, L-C., Barré, I., & Dovidio, J-F. (2019). The health stigma and discrimination framework: a global, crosscutting
framework to inform research, intervention development, and policy on health-related stigmas. BMC Medicine, 17(31). doi:10.1186/s12916-019-1271-3
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2015). Erfarenheter och
upplevelserav bemötande och hjälp bland personer med självskadebeteende (SBU-rapport, nr 2015-04). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2020). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en metodbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Från http://www.sbu.se/metodbok
Stratton, E., Einboden, R., Ryan, R., Choi, I., Harvey, B. S. & Glozier, N. (2018). Deciding to Disclose a Mental Health Condition in Male Dominated Workplaces; A Focus-Group Study. Frontiers in psychiatry, 9(684). doi:10.3389/fpsyt.2018.00684
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Jämlik vård och hälsa. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening
The U.S. National Archives and Records Administration. (2019). The Emancipation Proclamation. Hämtad 10 Maj 2021 från https://www.archives.gov/exhibits/featured- documents/emancipation-proclamation
University of Cambridge. (2021). Cambridge dictionary: Emancipation. Hämtad 15 Maj 2021 från https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/emancipation
University of Oxford. (2021). Oxford learner's dictionary: Openness. Hämtad 23 mars 2021 från https://www.oxfordlearnersdictionaries.com/definition/english/openness
Varpen Unhjem, J. & Vatne, S. (2017). Transforming nurse–patient relationships: A qualitative study of nurse self‐disclosure in mental health care. Journal of clinical nursing, 27(5-6), 798-807. doi:10.1111/jocn.14191.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (Vetenskapsrådet, VR 1708). Stockholm: Vetenskaprådet.
Walter, R. R. (2017). Emancipatory nursing practice praxis: A theory of social justice in nursing. Advances in nursing science, 40(3), 225-243.
doi:10.1097/ANS.0000000000000157
Wang et al., (2007). Worldwide Use of Mental Health Services for Anxiety, Mood, and Substance Disorders: Results from 17 Countries in the WHO World Mental Health (WMH) Surveys. The Lancet, 370(9590), 841-850. 10.1016/S0140-6736(07)61414-7
Waugh, W., Lethem, C., Sherring, S. & Henderson, C. (2017). Exploring experiences of and attitudes towards mental illness and disclosure amongst health care professionals: a
qualitative study. Journal of mental health, 26(5), 457–463. doi:10.1080/09638237.2017.1322184
Willig, C. (2013). Introducing qualitative research in psychology (3. uppl.). New York: Open University Press.
World health organization. (2020). World Mental Health Day: an opportunity to kick-start a massive scale-up in investment in mental health. Hämtad 24 Maj, 2020 från
https://www.who.int/news/item/27-08-2020-world-mental-health-day-an-opportunity-to-kick- start-a-massive-scale-up-in-investment-in-mental-health
Yuan, Q., Seow, E., Abdin, E., Chua, Y. B., Ong, L. H., Samari, E., Chong, A. S. & Subramaniam, M. Direct and moderating effects of personality on stigma towards mental illness. BMC Psychiatry, 18(1). doi: 10.1186/s12888-018-1932-3.
Åkerman, S. & Eriksson, T. (2011). Slutstation rättpsyk: Om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott. Stockholm: Natur & Kultur.
Bilaga 1 – Anslag för sociala medier
BILAGOR
Bilaga 1 – Anslag på sociala medier
Vill du delta i en intervju om sjuksköterskors upplevelser om öppenhet av psykisk ohälsa i en magisteruppsats om ämnet öppenhet?
Vi vänder oss till sjuksköterskor inom psykiatrin som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa och sedan lång tid tillbaka varit öppna med sin erfarenhet, i sociala medier, bland vänner och bekanta och i sitt arbete och som vill berätta om erfarenheter av öppenhet. Känner du dig trygg med att berätta om dessa erfarenheter och vill dela med dig av dina upplevelser av öppenhet till vår uppsats hör gärna av dig.
För att delta i studien behöver du vara leg. sjuksköterska och arbeta inom psykiatrin. Du har eller har haft egen erfarenhet av öppenhet gällande psykisk ohälsa som du vill dela med dig av. Du arbetar eller har arbetat minst 6 månader inom psykiatrisk vård. Du har varit öppen med dina erfarenheter en längre tid och du känner dig trygg med att berätta om dessa erfarenheter. Vi är intresserade av din kunskap och dina erfarenheter av av bemötande när man berättar om de egna erfarenheterna och på vilket sätt det kan ge både för och nackdelar, framförallt i den professionella rollen som sjuksköterska.
Hur genomförs intervjun?
Intervjun tar ca 30–60 minuter att genomföra. Du som deltagare väljer själv plats för intervjun, intervjun kan göras via face-time, skype eller på en plats du själv önskar. Intervjun kommer spelas in och anteckningar kommer göras, vi kommer använda oss av en intervjuguide som du som deltagare kommer få tillgång till innan intervjun.
Magisteruppsatsen genomförs inom ramen för specialistsjuksköterskeprogrammet inom psykiatrisk omvårdnad på Röda Korsets Högskola.
Om du vill överväger att delta så kommer du att få ett utförligare informationsbrev om studien, eller om du har några ytterligare frågor angående studien kontakta oss på:
Studentens namn: Alexandra Kiikeri Studentens namn: Therese Blades E-post: alexandra.kiikeri@gmail.com E-post: thereseblades@hotmail.com
Bilaga 2 – Deltagarinformation
Deltagarinformation
Vi är två sjuksköterskor som heter Alexandra Kiikeri och Therese Blades, vi vidareutbildar oss till specialistsjuksköterskor inom psykiatri på Röda korsets högskola i Huddinge. Vi avser att genomföra en undersökning inom ramen för examensarbetet. Preliminärt namn på studien är: Sjuksköterskors erfarenhet av öppenhet av egen psykisk ohälsa.
Vi vänder oss till sjuksköterskor som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa och sedan lång tid tillbaka varit öppna med sin erfarenhet, i sociala medier/bland vänner och bekanta och i sitt arbete och som vill berätta om erfarenheter av öppenhet.
För att delta i studien behöver du vara leg. sjuksköterska och arbeta inom psykiatrin. Du har eller har haft egen erfarenhet av psykisk ohälsa som du varit öppen med och vill dela med dig av dina erfarenheter av öppenhet. Du arbetar eller har arbetat minst 6 månader inom
psykiatrisk vård. Du har varit öppen med dina erfarenheter en längre tid och du känner dig trygg med att berätta om dessa erfarenheter. Vi är intresserade av din kunskap och dina erfarenheter av av bemötande när man berättar om de egna erfarenheterna och på vilket sätt det kan ge både för och nackdelar, framförallt i den professionella rollen som sjuksköterska.
Intervjun tar ca 30-60 minuter att genomföra. Det som framkommer vid intervjun kommer att behandlas konfidentiellt och redovisas i en form där inga enskilda deltagare kan identifieras. När materialet från de olika intervjuerna skrivs ut i uppsatsen så kommer inga orter, platser eller namn att nämnas i texten. Allt kommer att maskeras så inga platser eller människor kommer att kännas igen på något sätt. De inspelade intervjuerna kommer att raderas efter studien godkänts vid examination.
Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst och utan förklaring avbryta ditt deltagande. Om du väljer att inte delta eller om du beslutar dig för att avbryta kommer detta inte att på något sätt påverka dig. Resultaten i denna undersökning kan ge ökad kunskap och förståelse gällande psykiatrisk omvårdnad, sjuksköterskors egna erfarenheter och de aspekter
Du som deltagare väljer själv plats för intervjun, intervjun kan göras via face-time, skype eller på en plats du själv önskar. Intervjun kommer spelas in och anteckningar kommer göras, vi kommer använda oss av en intervjuguide som du som deltagare kommer få tillgång till innan intervjun. Om du önskar ytterligare information angående denna undersökning kan du vända dig till oss (se nedan).
Stockholm
Studentens namn: Alexandra Kiikeri Studentens namn: Therese Blades E-post: alexandra.kiikeri@gmail.com E-post: thereseblades@hotmail.com Telefon: 0727441177 Telefon: 073-5392253
Handledare: Henrik Eriksson E-post: Henrik.eriksson@rkh.se
Röda Korsets Högskola Box 55 676
102 15 Stockholm Tel. 08 58751600
Bilaga 3 – Intervjuguide
Intervjuguide för projektet
: Sjuksköterskor erfarenhet av öppenhet gällande egenpsykisk ohälsa
Intervjuerna har ett semi- strukturerat upplägg där samtalet mellan forskare och intervjuperson rör sig kring teman snarare än har ett fråga-svar upplägg. Syftet är att deltagarna ska kunna berätta så fritt som möjligt utifrån sin erfarenhet och sina perspektiv. Uppföljande frågor kan ställas för att få intervjupersonen att utveckla sinasvar.
Uppvärmning:
• Vilken typ av psykiatrisk verksamhet/verksamheter har du arbetet inom?
• Intervjun ska handla om upplevelser av att vara öppen med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Vad är din inställning till att vara öppen med egna erfarenheter? För-
/nackdelar?
• Hur uppfattar du att den generella inställningen till öppenhet om psykisk ohälsa: i samhället, sociala medier, bland vänner och bekanta?
Konkreta frågor på temat:
• I vilka forum/kontexter har du valt att vara öppen?
• Kan du ge exempel på en situation/situationer som fastnat i ditt minne gällande öppenhet av egna erfarenheter av psykisk ohälsa?
• Hade du några förväntningar/farhågor om att ha egen erfarenhet innan du började arbeta inom psykiatrin?
• Hur blev det när du väl började jobba? Fördelar/nackdelar?
• När valde du att vara öppen med dina erfarenheter? Har det alltid varit självklart eller var det något som påverkade beslutet?
• Hur kändes det att berätta? Positiva/negativa konsekvenser?
• Kan du ge exempel på någon situation som medfört positiva/negativa konsekvenser? • Hur ser du på öppenhet om egen erfarenhet i relation till omvårdnad? Finns det för-
och/eller nackdelar? Utveckla gärna.
• Finns det något annat du vill lägga till i det här ämnet, som ännu inte berörts i • Avsluta intervjun.
Bilaga 4 – Samtyckesblankett
Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien: ”Sjuksköterskors erfarenhet av öppenhet av egen psykisk ohälsa”.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Materialet kommer hanteras konfidentiellt och redovisas i en form där inga enskilda deltagare kan identifieras. När materialet från de olika intervjuerna skrivs ut i uppsatsen så kommer inga orter, platser eller namn att nämnas i texten. Allt kommer att maskeras så inga platser eller människor kommer att kännas igen på något sätt. De inspelade intervjuerna kommer att raderas efter studien godkänts vid examination. Min underskrift nedan betyder att jag läst igenom deltagarinformationen och väljer att delta i studien samt att jag godkänner hanteringen av personuppgifter enligt informationen som jag fått.
... Underskrift
... Namnförtydligande
... Ort och datum
Stockholm
Studentens namn: Alexandra Kiikeri Studentens namn: Therese Blades E-post: alexandra.kiikeri@gmail.com E-post: thereseblades@hotmail.com Telefon: 0727441177 Telefon: 073-5392253
Handledare: Henrik Eriksson E-post: Henrik.eriksson@rkh.s Röda Korsets Högskol
Box 55 67 102 15 Stockhol Tel. 08 58751600