Likt beskrivet i 1.1 Bakgrund står byggbranschen för nästan 40% av energianvändningen. Det finns stor potential kring vidare forskning inom ämnet. Relaterat till denna studie där en kartläggning av faktorer som negativt påverkar ett framgångsrikt byggande i trä, är det möjligt att utreda lösningar till de hinder som studien har konstaterat.
Vidare vetenskapligt arbete baserat på resultatet skulle kunna vara:
§ Utreda möjliga tillvägagångssätt för att mer exakt kunna beräkna kostnader för träbyggnader. Genom att redovisa mängder, priser på köpt material och tjänster skulle en databas kunna bildas där genomsnittliga mängder och priser från olika beräkningsmetoder kan lagras och till slut användas för mer exakta kalkyler. § Utveckla och involvera fler utomstående aktörer i en liknande studie, som kan
ge en bredare bild av fler faktorer som påverkar framgångsrikt byggande i trä. Till exempel försäkringsbolag, hyresgäster, kommuner etc.
§ Samla data om olika sorters hus, involvera andra typer av projekt i en liknande studie.
§ Samla data om olika sorters hus, involvera andra typer av projekt.
§ Utreda hur utbildningar och skolor ger ut kunskap kring olika materialegenskaper och vad nyexaminerade har för uppfattningar.
Litteraturförteckning
7 Litteraturförteckning
Andersen, E. (den 03 April 2017). Fullstendig brannforløp i limtrekonstruksjoner. Sweco. Hämtat från Sweco:
https://www.limtreforeningen.no/images/bilder/Fullstendig_brannforløp_i_lim trekonstruksjoner.pdf?fbclid=IwAR2nP_yvkO1A4-
DH7UCtlNnRbcvPdTfOLZBNbzkm3OTpUpuApuqfqNrLdjs
Asdrubali, F., Ferracuti, B., Lombardi, L., Guattari, C., Evangelisti, L., & Grazeischi, G. (Mars 2017). A review of structural, thermo-physical, acoustical, and environmental properties of wooden materials for building applications. Building and Environment, 114, 307-332. Hämtat från Sciencedirect: https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2016.12.033
Atkinson, R. (1999). Project management: cost, time and quality, two best guesses and a phenomenon, it’s time to accept other success criteria. International Journal of Project Management, 17(6), 337-342.
Bohne, R. A., Lohne, J., & Skullestad, J. L. (2016). High-Rise Timber Buildings as a Climate Change Mitigation Measure - A Comparative LCA of Structural System Alternatives. Energy Procedia, 96, 112-123. Hämtat från
Sciencedirect: https://doi.org/10.1016/j.egypro.2016.09.112
Borgström, E., & Fröbel, J. (2019). The CLT Handbook. Stockholm: Svenskt Trä. Hämtat från Svenskt trä: https://www.svenskttra.se/siteassets/6-om-
oss/publikationer/pdfer/clt-handbook-2019-eng-m-svensk-standard-2019.pdf Boverket. (2016). Miljö- och klimatanpassade byggregler (2016:14). Boverket.
Hämtat från Boverket: https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av- boverket/publikationer/2016/miljo--och-klimatanpassade-byggregler/
Boverket. (den 27 juni 2019). Regionala byggbehovsberäkningar 2018–2027. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarkna den/behov-av-bostadsbyggande/byggbehovsberakningar/
Boverket. (den 15 jan 2020a). Miljöindikatorer 2019. Boverket. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/contentassets/b9aca218a3584da88ac43db6f5dbab1b/ miljoindikatorer-2019.pdf
Boverket. (den 31 januari 2020b). Klimatdeklaration vid uppförande av byggnad. Hämtat från Boverket:
https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/klimatdeklaration/
Brege, S., Nord, T., & Stehn, L. (den 16 05 2017). Industriellt byggande i trä - nuläge och prognos mot 2025. Hämtat från Gsfacket:
https://www.gsfacket.se/globalassets/darfor-ska-sverige-bygga-hus-i- tra/industriellt-byggande-i-tra-liu.pdf
Litteraturförteckning
CTBUH. (den 1 januari 2020). Sweden buildings. Hämtat från The Skyscraper center - Global Tall Building Database of the CTBUH:
https://www.skyscrapercenter.com/country/sweden
Emmitt, S., & Lindgren, J. (den 28 Juni 2016). Diffusion of a systemic innovation. Construction Innovation 17(1), 25-44. Hämtat från Emerald insight: https://doi.org/10.1108/CI-11-2015-0061
Erlandsson, M., Kellner, J., Larsson, M., & Malmqvist, T. (Juni 2016). Byggandets klimatpåverkan - Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat flerbostadshus med massiv stomme av trä (B 2260). IVL Svenska
miljöinstitutet. Hämtat från Svenska miljöinstitutet:
https://www.ivl.se/download/18.29aef808155c0d7f05063/1467900250997/B2 260.pdf
Espmark, K. (Mars 2017). Debatten om hyggesfritt skogsbruk i Sverige (Future Forests Rapportserie 2017:2). Hämtat från SLU:
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/f-for/pdf/ffrapport_- debatten_om_hyggesfritt_skogsbruk_i_sverige_2017-04-02.pdf
Fröbel, J. (den 15 November 2016). Kunskapsbrist hinder för hållbart byggande. Hämtat från Svenskt trä: https://www.svenskttra.se/om-
oss/aktuellt/2016/11/kunskapsbrist-hinder-for-hallbart-
byggande/?fbclid=IwAR1oOBVGbImzQB0kc_Ny7rJ09h7MdNxLiwuhNt6OS kB0NeDYk9sojh3JNlE
Gou, H., Liu, Y., Meng, Y., Huang, H., Sun, C., & Shao, Y. (den 12 Augusti 2017). Comparison of the Energy Saving and Carbon Reduction Performance between Reinforced Concrete and Cross-Laminated Timber Structures in Residential Buildings in the Severe Cold Region of China. Sustainability 9(8), 1426. Hämtat från MDPIA: https://doi.org/10.3390/su9081426
Gustavsson, L., Hemström, K., & Mahapatra, K. (2012). Construction innovation: Information, Process, Management - Multi-storey wood-frame buildings in Germany, Sweden and the UK. Construction Innovation 12(1), 62-85. Hämtat från Emerald insight: https://doi.org/10.1108/14714171211197508
Hedén, K., & Beiro-sande, T. (den 17 September 2019). Klimatberäkning under bygg skedet - A working lab. Akademiska hus, White arkitekter. Hämtat från Akademiska hus:
https://www.akademiskahus.se/globalassets/dokument/tekniska-publikationer- -bilder/190917_a-working-lab_klimatberakning.pdf
Hurmekoski, E., Jonsson, R., & Nord, T. (07 2015). Context, drivers, and future potential for wood-frame multi-story construction in Europe. Technological Forecasting & Social Change, 99(C), 181-196. Hämtat från Sciencedirect: https://doi.org/10.1016/j.techfore.2015.07.002
Hurtado, P. L., Rouilly, A., Vandenbossche, V., & Raynaoud, C. (den 1 Februari 2016). A review on the properties of cellulose fibre insulation. Building and
Litteraturförteckning
Environment, 96, 170-177. Hämtat från Sciencedirect: https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2015.09.031
Isaksson, A., & Linderoth, H. (den 23 Januari 2018). Environmental considerations in the Swedish building and construction industry: the role of costs, institutional setting and information. Journal of Housing and the Built Environment : HBE, 33(4), 615-632. Hämtat från Proquest: https://doi.org/10.1007/s10901-017- 9588-8
Liljenström, C., Malmqvist, T., Erlandsson, M., Fredén, J., Adolfsson, I., & Larsson, G. (Januari 2015). Livscykelberäkning av klimatpåverkan och
energianvändning av ett nyproducerat flerbostadshus i betong med
lågenergiprofil (B 2217). IVL Svenska Miljöinstitutet. Hämtat från Svenska Miljöinstitutet:
https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b76c4/1445517730807/ B2217_%20ME.pdf
Näringsdepartementet. (2004). Mer trä i byggandet, Underlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggandet (Ds 2004:1). Regeringskansliet Näringsdepartementet. Hämtat från Regeringskansliet:
https://www.regeringen.se/contentassets/622a4cddc02a4026a3bc3c4f5d5b94a a/mer-tra-i-byggandet---underlag-for-en-nationell-strategi-for-att-framja-tra-i- byggandet-ds-20041
Näringsdepartementet. (2018). Inriktning för träbyggande ( N2018.27).
Regeringskansliet Näringsdepartementet. Hämtat från Regeringskansliet: https://www.regeringen.se/49ef58/contentassets/37f07802672c45078a20d3a37 5e82c25/20180626_inriktning-for-trabyggande.pdf?fbclid=IwAR1T-
TemcSF4Bnr69O6Gg5LAMgmuPrnfyuPXeAphR7UJPB0SeE_S2OANOvs Patel, R., & Davidson, B. (2015). Forskningsmetodikens grunder - Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB. Peñaloza, D., Erlandsson, M., & Falk, A. (den 30 Oktober 2016). Exploring the
climate impact effects of increased use of bio-based materials in buildings. Construction and Building Materials, 125, 219-226. Hämtat från
Sciencedirect: https://doi.org/10.1016/j.conbuildmat.2016.08.041 Projektledning. (U.Å.). Projektledning. Hämtat från Projekttriangeln:
https://projektledning.com/projekttriangeln/
SCB. (den 25 april 2019). Drygt 4,9 miljoner bostäder i landet. Hämtat från Statistiska Centralbyrån: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/boende-byggande-och-bebyggelse/bostadsbyggande-och-
ombyggnad/bostadsbestand/pong/statistiknyhet/bostadsbestandet-2018-12-31/ Stehn, L., Rask, L.-O., Nygren, I., & Östman, B. (2008). Byggandet av flervåningshus
i trä - Erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling (No. 49). Växsjö University. Hämtat från Diva-portal: https://www.diva-
Litteraturförteckning
Sveriges kommuner och landsting. (2016). Urbaniseringens effekter, Utmaningar för minskande och växande kommuner. SKL, Sveriges kommuner och landsting. Hämtat från Sveriges kommuner och landsting:
https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/urbaniseringens-effekter.html
Säfsten, K., & Gustavsson, M. (2019). Forskningsmetodik för ingenjörer och andra problemlösare. Lund: Studentlitteratur AB.
Teh, S. H., Wiedmann, T., Schinabeck, J., & Moore, S. (2017). Replacement
Scenarios for Construction Materials Based on Economy-wide Hybrid LCA. Procedia Engineering, 180, 179-189. Hämtat från Sciencedirect:
https://doi.org/10.1016/j.proeng.2017.04.177
Teibinger, M., & Matzinger, I. (Februari 2013). Construction with Cross-Caminated Timber in Multi-Storey Buildings - Focus on Building Physics. Holzforschung Austria. Hämtat från mm-holz: http://www.mm-
holz.com/fileadmin/user_upload/Downloads/Folder/Sonstige/Planungsbroschu ere-Brettsperrholz_en.pdf
Trabucco, D., & Wood, A. (den 30 July 2016). LCA of tall buildings: Still a long way to go. Journal of Building Engineering, 7, 379-381. Hämtat från Sciencedirect: https://doi.org/10.1016/j.jobe.2016.07.009
UNEP. (2019). Emissions Gap Report 2019. UN Environment Programme. Hämtat från United Nations Environment Programme:
https://wedocs.unep.org/bitstream/handle/20.500.11822/30797/EGR2019.pdf? sequence=1&isAllowed=y
UNEP, GlobalABC, & EIA. (2019). 2019 global status report for buildings and construction: Towards a zero-emission, efficient and resilient buildings and construction sector. Global Alliance for Buildings and Construction. Hämtat från United Nations Enviroment Programme:
http://wedocs.unep.org/bitstream/handle/20.500.11822/30950/2019GSR.pdf?s equence=1&isAllowed=y
Bilagor
Bilagor
Bilaga 1
Frågeformulär/intervjuguide för fas 1 som kapitel 4.Empiri förklarar.
Bilaga 2
Frågeformulär/intervjuguide för fas 2 som kapitel 4.Empiri förklarar.
Bilaga 3
Demografi på intervjurespondenter.
Bilaga 4
Sammanställda intervjuer
Se bilaga 3för demografi och numrering på varje intervjurespondent. I bilagan ligger intervju 1-13 i följd.
Intervjuguide – Fas 1
Kartläggning av träbyggnadsprocessen ur perspektiv av kompetensbrist
Demografiska frågor:
Namn: Ålder: Kön:
Yrke och Arbetslivserfarenhet: Utbildning:
1.
Berätta om oss och exjobbet
Vi är inne på sista året i vår byggnadsingenjörsutbildning på Jönköpings tekniska högskola. Intresset för träbyggnationer kommer från en nyfikenhet, vi får ofta höra om träets olika fördelar både under utbildningen och utifrån. Nu är det ju mer aktuellt än någonsin med just miljöaspekten och om trä har möjligheten att sänka byggandets miljöpåverkan, varför byggs det inte mer i trä då? Förr i tiden var det lagar som satte stopp för det, när dem sedan avskaffades på 90-talet låg man så långt efter i tekniken jämfört med andra byggmaterial så efter lagarna var det rent byggnadstekniska begränsningar som satte stopp. Men idag och sen ett par år tillbaka vet vi ju om att det är möjligt. Om man tar Mjöstornet i Norge till exempel på 18 våningar och drygt 85 m så finns endast 17 stående byggnader idag i Sverige som hade begränsats av höjden. Så vad är det som återstår? Vår förstudie pekar på okunskap, kompetensbrist etc. Som det största kvarstående hindret för ett framgångsrikt byggande i trä.
Men vad som avses med okunskap är sällan definierat. Vart finns den? Vad gäller den? Det är det vi vill reda ut.
2. Kan du berätta lite om projektet? § Varför har ni valt att bygga i trä? § Vad har varit bra?
§ Vad har varit dåligt?
§ Har du lärt dig nåt nytt under projektets gång? o I så fall vadå?
§ Vad tar du med dig från det här projektet?
§ Har du ändrat åsikt om att bygga i trä efter projektet?
3. Vad hade ni för problem relaterade till just materialet trä i det projektet? § Kan du beskriva dem mer i detalj?
§ Vad berodde problemen på?
§ Hade de kunnat undvikas och i så fall hur?
§ Vilket skede har varit det mest problematiska enligt din uppfattning?
§ Leverans, montage, samordning, projektering, planering, hålla tider, uppnå ställda krav etc.
4. Vad ser ni för fördelar relaterade till just materialet trä i det projektet? § Kan du beskriva dem mer i detalj?
§ Vad berodde problemen på?
§ Hade de kunnat undvikas och i så fall hur?
§ Vilket skede har varit det mest problematiska enligt din uppfattning?
§ Leverans, montage, samordning, projektering, planering, hålla tider, uppnå ställda krav etc.
5. Vad anser du är den största fördelen med att bygga i trä? § Om du tänker globalt
§ om man ser det från din synvinkel, det du gör i ditt arbete? 6. Vad anser du är den största nackdelen med att bygga i trä?
§ Om du tänker globalt
§ om man ser det från din synvinkel, det du gör i ditt arbete?
7. INTRO: Byggbranschen är ju allmänt känd för att vara svårförändrad. Det kanske är lite lättare för arkitekter eller beställare som arbetar med ”visionärt” till skillnad från de som faktiskt måste projektera och bygga husen.
Vilken aktör tror du det är svårast för att göra en omställning till att bygga i trä? § Arkitekt
§ Beställare § Entreprenör § Leverantör § Konstruktör
§ Diverse konsulter (Ljud, brand, fukt) Vad tror du ligger bakom detta?
§ Är det bekvämlighet, pengar,
Tror du att det är en gemensam åsikt inom branschen eller att den varierar från aktör till aktör? 8. Har du något mer att ta upp eller fråga om innan vi avslutar intervjun?
Intervjuguide – Fas 2
Kartläggning av träbyggnadsprocessen ur perspektiv av kompetensbrist
Demografiska frågor:
Namn: Ålder: Kön:
Yrke och Arbetslivserfarenhet: Utbildning:
1.
Berätta om oss och exjobbet
Vi är inne på sista året i vår byggnadsingenjörsutbildning på Jönköpings tekniska högskola. Intresset för träbyggnationer kommer från en nyfikenhet, vi får ofta höra om träets olika fördelar både under utbildningen och utifrån. Nu är det ju mer aktuellt än någonsin med just miljöaspekten och om trä har möjligheten att sänka byggandets miljöpåverkan, varför byggs det inte mer i trä då? Förr i tiden var det lagar som satte stopp för det, när dem sedan avskaffades på 90-talet låg man så långt efter i tekniken jämfört med andra byggmaterial så efter lagarna var det rent byggnadstekniska begränsningar som satte stopp. Men idag och sen ett par år tillbaka vet vi ju om att det är möjligt. Om man tar Mjöstornet i Norge till exempel på 18 våningar och drygt 85 m så finns endast 17 stående byggnader idag i Sverige som hade begränsats av höjden. Så vad är det som återstår? Vår förstudie pekar på okunskap, kompetensbrist etc. Som det största kvarstående hindret för ett framgångsrikt byggande i trä.
Men vad som avses med okunskap är sällan definierat. Vart finns den? Vad gäller den? Det är det vi vill reda ut.
2. Kan du berätta lite om projektet? § Varför har ni valt att bygga i trä? § Vad har varit bra?
§ Vad har varit dåligt?
§ Har du lärt dig nåt nytt under projektets gång? § I så fall vadå?
§ Vad tar du med dig från det här projektet?
§ Har du ändrat åsikt om att bygga i trä efter projektet? 3.Varför har ni byggt detta i trä?
§ Har ni gjort det valet?
§ Var ni tvungna att bygga i trä på denna tomt?
4.Vilka skulle du säga är de avgörande faktorerna ur ett beställarperspektiv om det byggs i trä? § Om t.ex. riskerna kan delas mellan beställare och leverantör av trästomme, entreprenör etc. § Subventionering?
§ Krav på miljöprestanda?
§ Billigare? Skulle man bygga allt i trä om det var billigare eller skulle man fortfarande fortsätta med de riskfria byggsätten man gjort?
5.Vilka faktorer är det som avgör om man som beställare inte bygger i trä? § De ekonomiska riskerna?
§ Vet man om hur man ska göra? § Vad spelar byggreglerna för roll?
o Är de ett hinder? § På vilket sätt? § Är man rädd?
§ Är man bekväm?
7. INTRO: Byggbranschen är ju allmänt känd för att vara svårförändrad. Det kanske är lite lättare för arkitekter eller beställare som arbetar med ”visionärt” till skillnad från de som faktiskt måste projektera och bygga husen.
Vilken aktör tror du det är svårast för att göra en omställning till att bygga i trä? § Arkitekt
§ Beställare § Entreprenör § Leverantör § Konstruktör
§ Diverse konsulter (Ljud, brand, fukt) 8. Övriga frågor?
Intervju Yrke Ålder Kön Arbetslivserfarenhet
1 Platschef 53 Man - Hantverkare Byggproduktionsledare - Yrkeshögskolan - Arbetsledare
2 Arbetsledare 27 Man - Hantverkare Byggproduktionsledare - Yrkeshögskolan Arbetsledare 40 Man - Hantverkare Byggprogrammet - Gymnasiet
3 Byggprojektledare 62 Man VVS - Installatör Civilingenjör, Väg och vatten - Chalmers VVS - Expert
4 Arkitekt SAR/MSA 60 Man Arkitekt med 40 år i branschen Arkitekt - Chalmers Adjungerad Professor CBA
5 Byggnadsingenjör 44 Man Ingenjör på ett Arkitektkontor Byggnadsingenjör - Yrkeshögskolan 6 Konstruktör 40 Man - Civilingenjör, Väg och vatten - LTH
Forskare/Lektor - byggnadsmekanik Teknisk doktor - byggnadsmekanik
7 Projektschef 44 Man Gruppchef Byggnadsingenjör - Chalmers Projektledare Magister i fukt - Borås Högskola 8 Byggprojektledare 44 Man Konstruktör Civilingenjör, Väg och vatten - LTH 9 Fastighetschef 60 Kvinna Bostadsplanering Civilingenjör, Lantmäteri - KTH
Bostadsexploatering
10 VD 68 Man VD Civilingenjör, Väg och vatten - KTH
Bostadsutformning Regionschef
26 år på ledande företag i branschen. Bland annat Kraftverksbyggen utomlands
11 Projektledare 34 Man Konsultation - Bostäder Byggnadsingenjör - Örebro Universitet 12 Projektledare 28 Man - Byggnadsingenjör - Uppsala Universitet
Master, Industriell ekonomi 13 Projektledare 55 Man Hantverkare Byggprogrammet - Gymnasiet
Arbetsledare Platschef
Projekt och förvaltning
Utbildning Intervjurespondenter - Fas 1
Intervjurespondenter - Fas 2
Intervju 1
Respondenten nämner inga nackdelar relaterade till materialet i sig.
Respondenten menar att kyleffekten från en stomme i trä är betydligt mindre än en stomme i betong. Att yrkesarbetarna inte arbetar med betong tar bort de riskerna kvartsdamm medför.
Yrkesarbetarnas bristande erfarenhet skapade frustration och påverkade den psykosociala arbetsmiljön negativt. Respondenten poängterar att detta var ett tillfälligt problem i den första av de tre etapperna som det diskuterade projektet var indelat i.
Respondenten tycker att det bidrar till en bra arbetsmiljö. Att huset kan förslutas tidigare förlänger tiden yrkesarbetare kan arbeta inomhus.
Ovana vid att uppföra byggnader i trä tror respondenten har orsakat fel. Respondenten anser dock att yrkesarbetarna inte bär skulden. Det har berott på projekteringen som varit undermålig, utan den har inte gjorts alls. Detta tros bero på att konsulter arbetar i slentrian och därmed missar att projektera delar som är nödvändiga i trähus men inte i vanliga fall.
Respondenten tror att arkitekter kan ha problem med de ökade dimensionerna på stommen som kan leda till minskad BOA.
Respondenten är tredje platschef i projektet och har själv känt av pressen som tros ha fått de två föregående platscheferna att sluta. Erfarenhetsåterföringen inom företaget skulle kunna vara bättre. I dagsläget krävs det att den som vill dela och erhålla kunskap tar ett eget initiativ, här pekas en systematisk insamling och distribuering av information ut som ett alternativt tillvägagångssätt vid erfarenhetsåterföring inom företaget.
Intervju 2
Respondenten påpekar att trä är ett lätt material som, om det används som stommaterial i höga hus, kräver komplettering av betong för att få upp tyngden som krävs för byggnadens totalstabilitet.
Justermån och lätthanterbarhet pekas av respondenterna ut som två fördelar. Det finns en möjlighet till att modifiera trä på plats om det skulle behövas. Samma möjlighet finns inte hos en fullgjuten prefabvägg i betong.
Eftersom huset snabbt stängs med utfackningsväggar minskar tiden för att lyfta in invändigt material, dock förlänger det tiden arbete kan utföras inomhus. Antalet moment vid montage av en pelar-balkstomme i trä är fler än hos en konventionell stomme i betong.
Respondenterna ser inga problem med att bygga fyrkantiga hus om 4-5 våningar i trä. Problem uppkommer först vid högre höjder. I det diskuterade projektet har varje våning flytspacklats med 4 cm högdensitetsflytspackel för att öka vikten.
Respondenterna nämner även att det till en början varit svårt att läsa ritningarna för trästommen och att det går åt mycket gips för att få bukt på brand- och ljudisolering.
Respondenterna hävdar att hantverkarna uppskattar att bygga i trä, de ser det som ett lätthanterligt och att sammanfogning av olika byggdelar är lättare. Respondenterna säger även att den komprimerade tiden är mycket mindre än jämfört med en betongstomme. De upplever även att beställare verkar intresserade av att bygga i trä.
Enligt respondenterna var inte brandlösningen i schakten var inte ordentligt projekterad. Om schakten hade varit projekterade som de nu är utförda hade det inte uppstått några problem. De tror att problemet ligger i att projektörer tänker som de alltid har gjort och därför missar att projektera byggdelar som tidigare inte behövt någon närmare eftertanke.
De anser inte att entreprenörer har några större problem med omställningen utan kan anpassa sig. Framför allt de större bolagen är villiga att bygga i trä.
Respondenterna poängterar att eftersom det är fler delar i en trästomme och att samtliga delar är beroende av varandra kräver det mer av leverantören. I det diskuterade projektet har det dock inte varit något problem. Enstaka förseningar av utfackningsväggar har förekommit till följd av att de inte hunnit produceras.
Intervju 3
Organiskt, känsligt för fukt. Detta leder till högre försäkringspremier.
Respondenten upplever att lägenheterna har en avsevärt bättre ljudmiljö och innemiljö. Känslan av att gå in i en lägenhet med en trästomme är bättre än en med betongstomme.
Respondenten pekar på ekonomin som en stor bidragande faktor till varför man inte bygger mer i trä. Investeringsbidrag var direkt avgörande för det diskuterade projektet.
Att byggdelarna blir större gör det svårare att får en hög kvot BOA kontra BTA.
Respondenten anser att höga smala trähus skapar problem med avseende på gränssnittsproblematiken när det gäller totalstabiliteten.
Det kan bli mycket monotona arbetsuppgifter som t.ex. gipsning. Det är viktigt att hålla koll på ur ett arbetsmiljöperspektiv. Vidare leder detta till att det blir fler mantimmar i projekten och det tros kunna ligga bakom att samtliga anbud var högre än förväntat.
Respondenten pekar ut nya gränssnitt mellan de olika disciplinerna i byggprocessen som en