Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
En analytisk studie av kompetensbrist som ett hinder
för ett framgångsrikt byggande i trä
Med utgångspunkt i aktörernas omställning och påverkningsgrad på
träbyggnadsprocessen
An Analytical Study of Lacking Competence as an
Obstacle to the Progress of Successful Building with
Wood
Based on the adaptation and degree of influence of the actors within the
wooden building process
Kristoffer Haglund
Benjamin Hellenborn
EXAMENSARBETE 2020
Byggnadsteknik
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Martin Lennartsson Handledare: Amjad Al-Musaed Omfattning: 15 hp
Abstract
Abstract
Purpose:The modern society is in the midst of an environmental crisis and carbon dioxide emissions must decrease if the global warming is to be limited to 1,5 Co. The construction sector in Sweden is responsible for 21% of the total carbon dioxide emissions, 36% of total energy usage and 31% of all waste. Research implies that by increasing the amount of wood in buildings the amount of carbon dioxide emitted can be reduced. This report aims to map out the factors linked to a lack of competence that hinders the progress of successful building with wood.
Method:
By performing a study of the existing literature on the subject the most relevant research can be converged and used as a starting point for the data collection part of this study. The primary data collection is conducted through semi-structured qualitative interviews. Empiricism was analyzed thematically with the purpose of finding patterns that present themselves in data.
Findings:
Developers that are lacking competence is believed to be the single greatest factor that hinders the progress of successful building with wood. If developers are to build with wood it has to be financially profitable. The lack of competence is believed to be connected to identifying the new work procedures and challenges that building with wood induces rather than solving the problem itself. If an increased usage of wood in construction is to be achieved all involved actors must readjust their practices. The greatest and probably the most difficult readjustment to motivate is the one that has to be made by the largest contractors because of their part-ownership in the concrete industry and the size of the companies.
Implications:
By identifying the factors that negatively affect the progress of successful building with wood a foundation for further development of modern wood construction can be established and assist in reducing the environmental impact of the construction sector. Recommendation: Precise calculation models for wood buildings are required for improving the accuracy of cost calculations. A key factor to minimizing the economic uncertainties of decisionmakers is accurate cost calculations.
Limitations:
The geographical diffusion of the study might limit its use. The respondents originate mostly from the southern part of Sweden. The diffusion might not be representative of the entire country. Some disciplines within the construction industry are represented by a single respondent and different forms of procurement has not been taken in to consideration.
Keywords:
Lack of competence, climate impact, wooden buildings, wood frame, construction process
Sammanfattning
Sammanfattning
Syfte:Det moderna samhället befinner sig i en miljökris där utsläppsnivåerna måste minska om den globala uppvärmningen skall begränsas till 1,5 Co. Byggsektorn står för 21% av Sveriges koldioxidutsläpp, 36% av den totala energianvändningen och 31% av allt genererat avfall. Forskningen visar att en ökning av andelen trä i nyproducerade byggnader kan minska koldioxidutsläppen. Denna rapport syftar till att kartlägga de faktorer relaterade till kompetensbrist som negativt påverkar ett framgångsrikt byggande i trä.
Metod:
Genom en litteraturstudie av befintlig forskning på området har forskningsfronten kartlagts och använts som utgångspunkt för studiens datainsamling. Primärdatainsamlingen är gjord som semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Empiri har analyserats tematiskt i syfte att finna de mönster som framträder i data.
Resultat:
Kompetensbristen hos beställare är den enskilt största faktorn som negativt påverkar ett framgångsrikt byggande i trä. För att beställare ska bygga i trä måste det vara ekonomiskt lönsamt.
Kompetensbristen anses ligga i att identifiera de nya arbetssätten och utmaningarna som att bygga i trä medför snarare än att lösa problemen i sig.
För att uppnå ett ökat framgångsrikt byggande i trä krävs en omställning hos alla aktörer. Störst och förmodligen svårast att motivera är den hos de stora entreprenadföretagen på grund av delägarskap i betongindustrin och företagens storlek.
Konsekvenser:
Genom att identifiera faktorer som negativt påverkar ett framgångsrikt byggande i trä, skapas ett underlag för en utveckling av det moderna träbyggandet och på så sätt ett bidrag till att minska byggsektorns miljöpåverkan.
Rekommendation: Precisa beräkningsmodeller för trähus behövs för att kunna göra exakta kalkyler. En nyckelfaktor till att minimera den ekonomiska osäkerheten hos beslutsfattare är exakta kalkyler.
Begränsningar:
Något som eventuellt kan begränsa studien är den geografiska utspridningen, alla representanter kommer främst från södra delarna av Sverige. Detta gör att utspridningen inte är representativ för hela landet.
Vissa discipliner inom branschen representeras endast av en respondent och ingen hänsyn har tagis till olika upphandlingsformers påverkan.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 4 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 6 1.5 DISPOSITION ... 62
Metod och genomförande ... 8
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 8
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 8
2.2.1 Frågeställning 1: ”Vilken aktör med avseende på kompetensbrist är det största hindret för ett framgångsrikt byggande i trä?” ... 8
2.2.2 Frågeställning 2: ”Inom vilka huvudområden är kompetensbristen som mest koncentrerad hos den aktören?” ... 8
2.2.3 Frågeställning 3: “Vilken aktör har den största omställningen att göra?” ... 9
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 9
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 10
2.5 ARBETSGÅNG ... 11
2.6 TROVÄRDIGHET ... 12
2.6.1 Validitet ... 12
2.6.2 Reliabilitet ... 13
3
Teoretiskt ramverk ... 14
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE ... 14
3.2 KOMPETENSBRIST ... 14
3.2.1 Brand, fukt & akustik ... 14
3.2.2 Kostnad ... 15
4
Empiri ... 16
4.1 INTERVJUER ... 16
4.1.1 Sammanfattning av insamlad empiri i fas 1 ... 17
4.1.2 Hinder för ett framgångsrikt träbyggande ... 17
4.1.3 Drivkrafter för ett framgångsrikt träbyggande ... 20
4.2 SAMMANFATTNING AV SAMTLIG INSAMLAD EMPIRI ... 21
Innehållsförteckning
5.1 HINDER FÖR ETT FRAMGÅNGSRIKT BYGGANDE I TRÄ ... 23
5.1.1 Makten i förhållande till kompetensbrist hos de olika aktörerna ... 23
5.1.2 Kompetensbrist ... 25
5.1.3 Omställningsprocessen ... 26
5.2 FRÅGESTÄLLNING 1: VILKEN AKTÖR MED AVSEENDE PÅ KOMPETENSBRIST ÄR DET STÖRSTA HINDRET FÖR ETT FRAMGÅNGSRIKT BYGGANDE I TRÄ? ... 28
5.3 FRÅGESTÄLLNING 2: INOM VILKA HUVUDOMRÅDEN ÄR KOMPETENSBRISTEN SOM MEST KONCENTRERAD HOS DEN AKTÖREN? ... 28
5.4 FRÅGESTÄLLNING 3: VILKEN AKTÖR HAR DEN STÖRSTA OMSTÄLLNINGEN ATT GÖRA? ... 29
5.5 KOPPLING TILL MÅLET ... 29
6
Diskussion och slutsatser ... 31
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 31
6.2 METODDISKUSSION ... 31
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 32
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 32
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 33
7
Litteraturförteckning ... 34
Inledning
1 Inledning
I detta kapitel presenteras bakgrunden till rapporten följt av syfte, mål, problemformuleringar, en motivering av examensarbetet och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.
1.1 Bakgrund
Sedan mätningarna av den globala temperaturökningen startade har medeltemperaturen på jorden ökat med 1.1Co. Enligt Emissions Gap Report 2019 måste de globala koldioxidutsläppen minska med 7,6% varje år mellan 2020 och 2030 för att hålla den globala uppvärmningen under Parisavtalets mål på 1,5 Co. Fortsätter utsläppen att öka i förväntad takt kommer vi från 2025 till 2030 att behöva minska de globala utsläppen med 15,4% varje år (UNEP, 2019).
Idag finns det endast två sätt att minska mängden koldioxid i atmosfären. Antingen genom att minska utsläppen eller att binda koldioxid i kolsänkor. Genom att bygga mer i trä kan utsläppen minskas och mer koldioxid kan bindas i kolsänkor (Espmark, 2017; Stehn, Rask, Nygren, & Östman, 2008)
Enligt 2019 Global Status Report for Buildings and Construction står byggsektorn för 36% av världens energikonsumtion och 39% av energi- och tillverkningsrelaterade koldioxidutsläpp varav 11% kan härledas till tillverkning av byggnadsmaterial som stål, cement och glas (UNEP, GlobalABC, & EIA, 2019).
I Sverige är byggsektorn ansvarig för 36% av den totala energianvändningen, 31% av allt genererat avfall och 21% av utsläppet av växthusgaser (Boverket, 2020a). 2/3 av byggbranschens utsläpp av växthusgaser kommer från renoveringar, ombyggnationer och nyproduktioner (Boverket, 2016).
Den ökande urbaniseringen bidrar till ett växande bostadsbehov i Sveriges största städer och omkringliggande kommuner (se tabell 3 och figur 1) (Sveriges-kommuner-och-landsting, 2016; Boverket, 2019). Denna ökning har beräknats av Boverket till 64 100 bostäder årligen mellan 2018-2027 (se tabell 1 och 2). Nya bostäder i Sveriges största städer kommer sannolikt att till majoriteten bestå av flerbostadshus eftersom det är den vanligast förekommande typen av bostad i Sverige (SCB, 2019).
Tabell 1. Beräknade byggbehovet av bostäder för riket 2018-2027 (Boverket,
2019).
Kommentar. Alternativt behov beroende av migration är beräknat med avseende på både in- och utvandring.
Inledning
Tabell 2. De respektive komponenternas bidragande till byggbehovet (Boverket,
2019).
Tabell 3. De tio regionerna med störst
byggbehov (Boverket, 2019).
Figur 1. Årligt byggbehov per 1000
invånare och år (Boverket, Regionala byggbehovsberäkningar 2018–2027, 2019).
I en studie av Bohne, Lohne, & Skullestad (2016) har potentialen för att reducera utsläppen av växthusgaser från byggnadssektorn, genom att ersätta betong- och stålkonstruktioner i byggnader med träkonstruktioner, undersökts med hjälp av livscykelanalyser (LCA) på fyra byggnader från 3 till 21 våningar. Resultatet visar att
Inledning
utsläppen av växthusgaser minskat med 34-84%. Variationen beror på det stora spannet i antalet våningar. Den genomsnittliga minskningen är beräknad till 70%.
I en LCA (se tabell 4) av ett åttavånings flerbostadshus i trä färdigställt 2013 stod byggprocessen, exklusive markarbeten, för 36,9% av de totala CO2-utsläppen vid ett antagande om en livslängd på 50 år och 24,6% vid 100 år och 78% av klimatpåverkan under byggprocessen härleds direkt till materialproduktionen (Erlandsson, Kellner, Larsson, & Malmqvist, 2016).
Tabell 4. Klimatpåverkan (kg CO2e/m2, A
temp) fördelar på olika livscykelskeden (Erlandsson, Kellner, Larsson, & Malmqvist, 2016)
Kommentar: Energianvändning i driften (modul B6) är beräknad efter 65kWh/m2, Atemp
När byggnader blir allt mer energieffektiva minskar brukningsskedets inverkan på hela byggnadens livscykel. Energiåtgången för att konstruera och producera byggnaden utgör därför en större procentuell andel av byggnadens totala klimatpåverkan än den gjort tidigare (Trabucco & Wood, 2016).
I en LCA av ett flerbostadshus i betong, certifierat som FEBY passivhus, stod produktionen för 48% av utsläppen av växthusgaser. Av utsläppen från produktionen stod materialproduktionen för 84%, transporter 3% och byggproduktion 13% (Liljenström, o.a., 2015).
En liknande studie på ett kontorshus i trä kom fram till att klimatpåverkan vid tillverkning av material står för 89% av klimatpåverkan under produktionen, transporter för 10% och byggproduktionen för 1% (Hedén & Beiro-sande, 2019).
Genom att övergå till ett mer industriellt byggande i trä kan koldioxidutsläppen i materialdelen av byggskedet minskas med 40% (Brege, Nord, & Stehn, 2017).
Forskningen pekar på att om andelen trä i nyproducerade byggnader ökas kan det bidra till att minska byggbranschens utsläpp av växthusgaser (Asdrubali, o.a., 2017; Gou, o.a., 2017; Hurtado, Rouilly, Vandenbossche, & Raynaoud, 2016; Peñaloza,
Inledning
Erlandsson, & Falk, 2016; Teh, Wiedmann, Schinabeck, & Moore, 2017; Trabucco & Wood, 2016).
Från och med den första januari 2022 kommer Boverket att ställa krav på redovisning av en klimatdeklaration i form av en LCA vid uppförande av nya byggnader (Boverket, 2020b). Detta bör bidra till att flera aktörer börjar se trä som ett alternativ på grund av dess goda egenskaper ur ett miljöperspektiv. Det är dock inte känt om det kommer att ställas krav på energiprestanda.
1.2 Problembeskrivning
Under 1800-talet bröt flertalet stadsbränder ut i Sverige, detta resulterade i införandet av 1874 års byggnadsstadga som gjorde det förbjudet enligt lag att bygga högre än två våningar med stomme i trä på grund av brandrisken. Förbudet gällde fram tills Boverket gav ut byggreglerna (BBR) och konstruktionsreglerna (BKR) 1995 (sedan 2011 ersatt av EKS) (Näringsdepartementet, 2004). Dessa var baserade på sex funktionskrav:
§ Bärförmåga, stadga och beständighet § Brandskydd
§ Hygien, hälsa och miljö § Säkerhet vid användning § Bullerskydd
§ Energihushållning och värmeisolering
Ändringarna öppnade upp för användning av trä som bärande material och utvecklingen av byggnadstekniken kunde återupptas. Med dagens teknik är det möjligt att bygga trähus med 20 våningar. En enkel överslagsberäkning med förutsättningen att varje våning bygger tre meter på höjden resulterar i en totalhöjd på 60 meter för en träbyggnad med 20 våningar. Detta betyder att endast ett fåtal stående hus i Sverige skulle begränsas av höjden om de byggdes idag (CTBUH, 2020). Idag har Sverige den mest fördelaktiga marknaden för flervåningshus i trä, med avseende på bestämmelser och föreskrifter, uppfattningar samt främjande åtgärder, följt av Storbritannien och Tyskland (Gustavsson, Hemström, & Mahapatra, 2012).
Utspridningen av modern träbyggnation begränsas av svårigheter med hanteringen av de övergripande faktorerna (Stehn, Rask, Nygren, & Östman, 2008):
§ Brand § Akustik § Fukt
Nya komplexa byggnadssystem behöver utvecklas genom flertalet projekt. Att gå från ett bekant (traditionell lågbebyggelse i trä) till ett obekant (flervåningshus i trä) byggnadssystem är en komplicerad och kostsam process eftersom det är svårt att förutse alla konsekvenser modern träbyggnation medför (Emmitt & Lindgren, 2016).
Sedan millennieskiftet har kompetensbrist pekats ut som ett hinder för ett framgångsrikt byggande i trä (Hurmekoski, Jonsson & Nord, 2015; Näringsdepartementet, 2004; Näringsdepartementet, 2018). Bristande kompetens är ett hinder vid adaptering av
Inledning
miljövänliga övervägningar vid beslutsfattande. På individuell nivå är det största hindret bristande information även om den finansiella faktorn är den viktigaste när beslut ska tas om produkt, material och produktion (Isaksson & Linderoth, 2018).
1.3 Mål och frågeställningar
Denna rapport syftar till att kartlägga faktorer relaterade till kompetensbrist som negativt påverkar ett framgångsrikt byggande i trä i Sverige. Genom att lokalisera hos vilka aktörer och inom vilka huvudområden somkompetensbristen är koncentrerad kan potentiella förbättringsmöjligheter identifieras.
Med hjälp av reliabla data skall de gynnsamma och icke gynnsamma aktioner som skiljer olika aktörer inom byggprocessen åt identifieras och jämföras med syfte att kartlägga kompetensbristens påverkan på ett framgångsrikt byggande i trä.
Främst skall arbetet rikta fokus mot följande frågeställningar:
§ Vilken aktör med avseende på kompetensbrist är det största hindret för ett framgångsrikt byggande i trä?
§ Inom vilka huvudområden är kompetensbristen som mest koncentrerad hos den aktören?
§ Vilken aktör har den största omställningen att göra? Definitioner
Aktörer i denna studie definieras som företag eller individer som faller under någon av följande kategorier:
§ Beställare § Konsulter § Entreprenörer § Leverantörer
Kompetensbrist definieras i denna studie som en aktörs bristande förmåga att kunna tillämpa kunskaper och färdigheter som i detta fall inte leder till ett framgångsrikt byggande i trä.
Framgångsrikt byggande i trä definieras i denna studie enligt projekttriangeln (se figur 2). I projekttriangeln representerar varje hörn en variabel som utan beaktning kan leda till ett misslyckat byggprojekt. Variablerna kan ha olika namn men är av samma innebörd. Dessa variabler kommer i denna studien att benämnas som kvalitét, tid och kostnad (Projektledning, U.Å.)
Inledning
Hur framgångsrikt ett projekt i denna studie bedöms vara kommer stå i relation till hur väl projektet lyckats förhålla sig till projekttriangeln.
Figur 2. Projekttriangeln (Atkinson, 1999)
1.4 Avgränsningar
Studien kommer göras på den svenska marknaden vilket kan begränsa dess användning i andra länder.
Vid årsskiftet 2018–19 fanns det 4 924 792 bostäder i Sverige, där majoriteten utgörs av 2 508 679 (51%) lägenheter i flerbostadshus (SCB, 2019). Det huvudsakliga bostadsbeståndet i Sverige utgörs av flerbostadshus, därför kommer studien inte att fokusera på andra typer av bostäder som till exempel villor eller dylikt. Detta betyder också att om studien kan bidra till att minska miljöpåverkan kommer det att få störst inverkan på det globala klimatet om förändringen sker på flerbostadshus, majoriteten av bostadsbeståndet.
Datainsamlingen i fas 2 har att avgränsats till den population som blev resultatet av de sex inledande intervjuerna representanter från beställar-, konsult-, entreprenör- och leverantörsidan. Detta förklaras mer i detalj under 2.1 Undersökningsstrategi.
1.5 Disposition
Rapporten består av sex stycken övergripande kapitel som beskrivs nedan.
Kapitel ett redogör för bakgrunden till arbetet, varför det är relevant och varför det är ett problem. Efter problembeskrivningen definieras arbetets mål och frågeställningar som utgör grunden till de svar och analyser som avslutar arbetet i kapitel sex. Avslutningsvis anges rapportens avgränsar.
Kapitel två förklarar och redogör för metoder och planeringen av arbetets genomförande samt hur studien förhåller sig till kvalitativ data och vilka metoder som utnyttjats under datainsamlingen.
Kapitel tre redogör för det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien. Det teoretiska ramverket och dess beståndsdelar presenteras i detta kapitel.
Kapitel fyra presenterar den empiriska data som samlats in genom intervjuer. Innehållet i kapitlet är sakligt och konsekvent presenterat. Även intervjurespondenternas demografi presenteras.
Inledning
Kapitel fem presenterar analys av empiri och de resultat som tillhandahållits och besvarar frågeställningarna samt redogör för dess koppling till studiens mål.
Kapitel sex redovisar en sammanställning av resultat och slutsatser kompletterat av diskussioner kring resultat, metod och begränsningar.
Metod och genomförande
2 Metod och genomförande
Undersökningen är en fallstudie av fenomenet kompetensbrist som ett hinder för ett framgångsrikt byggande i trä. Datainsamlingsmetoderna som använts är intervjuer och litteraturstudier. Studien kommer främst bestå av en kvalitativ undersökning med kvantitativa inslag.
2.1 Undersökningsstrategi
Eftersom studien söker uppfattningar, erfarenheter och upplevelser om ett fenomen har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod och på grund av att ämnet kan uppfattas som känsligt har semi-strukturerade intervjuguider bestående av övergripande ämnen använts så att anpassning är möjlig under intervjuerna.
Primärdatainsamlingen är uppdelad i två faser. Inledningsvis har sex intervjuer i fas 1 genomförts för att tillsammans med det teoretiska ramverket kunna identifiera populationen till fas 2 av datainsamlingen. Syftet med fas 1 är att minska populationen och genom att intervjua olika aktörer i branschen fås en bredare bild som kan användas som underlag för detta beslut. Genom att korsreferera data från fas 1 och det teoretiska ramverket kan i ett tidigt skede överflödiga data minskas. I fas 1 har sex intervjuer med aktörer som representerar beställar-, projektör-, leverantör- och entreprenadsidan i byggprocessen genomförts (en beställare, en platschef, två arbetsledare, en arkitekt, en byggnadsingenjör och en konstruktör från en leverantör av trästommar). Detta i syfte att verifiera eller bestrida uppfattningen om beställare som dokumenterats i det teoretiska ramverket. Data från intervjuerna har transkriberats, sammanställts och bearbetats för att kunna användas i syfte att besvara studiens frågeställningar.
Samtliga intervjuer i fas 1 och 2 har genomförts med aktörer som deltagit i projekt som enligt rapportens definition kan klassas som framgångsrikt byggande i trä.
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
2.2.1 Frågeställning 1: ”Vilken aktör med avseende på kompetensbrist är det största hindret för ett framgångsrikt byggande i trä?”
Frågeställning 1 kommer att besvaras genom att först analysera intervjuerna från fas 1. Detta kommer tillsammans med det teoretiska ramverket ligga till grund för valet av population att intervjua i fas 2. Populationen ska representera den aktör som tros vara det största hindret för ett framgångsrikt byggande i trä. Intervjuerna i fas 2 ska användas för att verifiera eller bestrida detta.
2.2.2 Frågeställning 2: ”Inom vilka huvudområden är
kompetensbristen som mest koncentrerad hos den aktören?”
Frågeställning 2 kommer att besvaras av samtliga intervjuer. Intervjuerna från fas 1 kommer i ett tidigt skede preliminärt besvara denna frågeställning för att kunna välja ut populationen till fas 2. Intervjuerna från fas 2 kommer sedan att komplettera intervjuerna från fas 1 för att ge ett fullständigt svar på denna frågeställning. Att väga in samtliga intervjuer tros kunna ge en bredare och mer nyanserad bild då
Metod och genomförande
respondenterna i fas 1 representerar flera olika aktörer medans intervjuerna från fas 2 kommer att representera den aktör som med avseende på kompetensbrist är det största hindret för ett framgångsrikt byggande i trä.
2.2.3 Frågeställning 3: “Vilken aktör har den största omställningen att göra?”
Frågeställning 3 kommer att besvaras av samtliga intervjuer. Intervjuerna från fas 1 tros, precis som till frågeställning 2, kunna ge en bredare och mer nyanserad bild då respondenterna representerar flera olika aktörer medan intervjuerna från fas 2 kommer att representera den aktör som utgör det största hindret.
2.3 Litteraturstudie
För att denna studie ska kunna bidra till kunskapsutveckling inom området är det vitalt att identifiera forskningsfronten (Säfsten & Gustavsson, 2019). Målet är att undersöka vilka hinder som finns för ett framgångsrikt byggande i trä.Därförhar en litteraturstudie genomförts för att identifiera och belysa det nuvarande kunskapsläget.
Litteraturstudien inleddes med att, i samråd med White Research Lab´s träavdelnings före detta gruppchef och utvecklingsansvarig, försöka peka ut konkreta problem som hinder för ett framgångsrikt byggande i trä. Fukt, brand, akustik och kompetensbrist pekades ut som de fyra största kvarstående hindren för ett framgångsrikt byggande i trä. Utifrån detta inleddes litteraturstudien med att identifiera forskningsfronten inom dessa fyra områden.
Litteraturstudien är strukturerad enligt en avsmalnande trattprincip där sökningar först genomförs övergripande för att sedan bli gradvis mer fokuserade. Sökningarna bygger på Wood/Timber och Building/Construction som huvudsökord. Dessa huvudsökord har utgjort grunden i samtliga sökningar. Sökningarna har sedan kompletterats med ytterligare ett sökord beroende vilket hinder som skulle utredas (se figur 3).
Endast publikationer på svenska och engelska har använts i litteraturstudien. Studier publicerade innan 2015 har undvikts i möjlig mån för att säkra källans vetenskapliga relevans och tidsenlighet.
Metod och genomförande
Figur 3. Sökord för litteraturstudie
Sökningar gjordes inledningsvis genom söktjänsten Primo. Anknytningen till flertalet databaser och de integrerade filtreringsverktygen underlättade sorteringen framförallt vid de breda inledande sökningarna.
Sökningar har även gjorts i följande databaser: § Science Direct
§ ProQuest § DiVA
§ Google Scholar
För att bygga upp ett ramverk för förstudien och kunna bestämma litteraturens relevans för studien har gällande lagar, bestämmelser och statistik hämtats från följande organisationer:
§ Boverket
§ Regeringskansliet § Svensk Trä
§ Statistiska Centralbyrån (SCB)
§ Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) § Träguiden
§ United Nations Environment Programme (UNEP)
2.4 Valda metoder för datainsamling
Intervjuer lämpar sig enligt Säfsten och Gustavsson (2019) och Patel och Davidson (2015) för att samla in uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring ett fenomen. Därför har intervjuer valts som datainsamlingsmetod för att undersöka vilka hinder som finns för ett framgångsrikt träbyggande.
Semi-strukturerade direkta intervjuer kan fördelaktligen öka det ömsesidiga förtroendet mellan respondent och intervjuare medan en indirekt intervju har svårare att skapa den
Metod och genomförande
kopplingen (Säfsten & Gustavsson, 2019). Därför har intervjuerna, i den mån det varit möjligt, grundats på besöksintervjuer. Det ökar förståelsen och kan reda ut frågor som kan vara komplicerade att beskriva om intervjuerna hade utförts på distans. Dessutom kan prestigeladdade frågor, där respondenten inte kan agera bättre än vad sanningen kan tendera att vara genom förskönande svar som inte representerar verkligheten kringgås vid besöksintervjuer.
Intervjuerna har följt intervjuguider (se bilaga 1 och 2) som bygger på ett semi-strukturerat upplägg bestående av en lista över specifika teman som skall beröras. Till varje tema har förslag på följdfrågor skrivits som stöd under intervjun. Övergripande teman i intervjuguiderna tros även kunna underlätta sammanställningen av data i ett senare skede.
För att på ett framgångsrikt sätt kunna genomföra den kvalitativa intervjun krävs det att samtalet grundar sig i ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det studerade fenomenet. Därför har samtliga respondenter innan intervjuerna fått en introduktion till arbetet för att de bättre ska förstå sammanhanget och infallsvinkeln på det studerade fenomenet.
För att utforma och genomföra intervjuerna har litteraturstudien varit den viktigaste beståndsdelen. Utformningen av intervjuguiderna är direkt beroende av identifieringen av forskningsfronten inom de studerade områdena gjord i förstudien.
Datainsamlingen är baserad på ett urval av respondenter som representerar de olika aktörer som beskrivs mer i 2.1 Undersökningsstrategier.
Likt trattmodellen har urvalet av respondenter inledningsvis varit brett för att sedan kunna smalna av till en population där det finns stora möjligheter att undersöka på djupet om kompetensbristen har en direkt koppling till aktören och studiens frågeställningar.
2.5 Arbetsgång
Det första steget var att identifiera vad det idag är som hindrar ett framgångsrikt byggande i trä genom en litteraturstudie. Med studiens bakgrund och problembeskrivning som underlag pekades fukt, brand, akustik och kompetensbrist ut som de fyra största kvarstående hindren för ett framgångsrikt byggande i trä. Detta moment gjordes i samråd med White Research Lab´s träavdelnings före detta gruppchef och utvecklingsansvarig för att öka reliabiliteten.
De fyra hindren som pekades ut och utreddes för att se vilket som har störst negativ inverkan på ett framgångsrikt byggande i trä. Genom att övergripande undersöka områdenas omfång och i vilken mån de påverkar träbyggandet kunde det konstateras att kunskapen för att lösa problem relaterade fukt, brand och akustik finns men inte i tillräckligt stor utspridning.
Kompetensbrist var ett återkommande fenomen under förstudiens gång. Det var dock sällan specificerat hos vilken aktör eller inom vilket område den är lokaliserad. Här smalnas studien av och fokus appliceras på att utreda kompetensbrist som ett hinder för ett framgångsrikt byggande i trä.
Metod och genomförande
Beslutet togs att dela upp datainsamlingen i två faser. I fas 1 intervjuades sex representanter från beställar-, entreprenör- och konsult-sidan i syfte att hjälpa till med att identifiera den aktör vars kompetensbrist har störst negativ påverkan på ett framgångsrikt byggande i trä. När denna aktör identifierats fortgick datainsamlingen med intervjuerna i fas 2. Intervjuerna har följt en intervjuguide se bilaga 1för fas 1 och se bilaga 2 för fas 2.
Samtliga intervjuer har spelats in med godkännande från respondenterna. Både direkta och indirekta intervjuer har genomförts. De direkta intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon utan video. De indirekta intervjuerna har genomförts över telefon och med hjälp av andra digitala kommunikationsverktyg.
När samtliga intervjuer genomförts påbörjades en kategorisering av den insamlade empirin. Intervjuerna sammanställdes och analyserades sedan tematiskt för att kunna identifiera och presentera mönster som framträder i data.
Avslutningsvis sammanställdes resultatet och slutsatser presenterades med diskussioner kring resultat, metod och begränsningar. Figur 4 nedan illustrerar arbetsgången i studien.
Figur 4. Arbetsgången i studien
2.6 Trovärdighet
För att styrka studiens trovärdighet och applicerbarhet i byggbranschen bör validitet och reliabilitet beaktas.
2.6.1 Validitet
För att en studie ska kunna uppnå hög validitet måste det kunna garanteras att det som undersöks är det samma som är avsett att undersöka (Patel & Davidson, 2015). Undersökningsämnet kan uppfattas som känsligt för respondenten då det indirekt innefattar att de ska kritisera branschkollegor. För att säkerställa validiteten i primärdatainsamlingen har intervjuguiderna utformats med målet att kunna extrahera data som kan uppfattas som känslig utan att respondenten blir förolämpad eller defensiv och därmed försämrar kvaliteten på svaren. Respondenterna representerar flera aktörer i branschen vilket ger en mer nyanserad bild av det studerade fenomenet.
Genom triangulering av data från intervjuer i fas 1 och det teoretiska ramverket har populationen till fas 2 av datainsamlingen valts. Detta anses stärka validiteten.
Sammanställning av åtgärder som vidtagits för att säkerställa validiteten: § Väl anpassad datainsamlingsmetod.
§ Triangulering, användning av flertalet datakällor.
§ Flerfallsdesign, intervjuerna är gjorda med aktörer från olika kategorier, regioner och projekt.
Metod och genomförande
2.6.2 Reliabilitet
Hög reliabilitet innebär att upprepade mätningar ger samma resultat (Säfsten & Gustavsson, 2019). Öppet redovisande av metod, genomförande och tillvägagångssätt i studien gör att läsaren kan kontrollera och verifiera samtliga påståenden och slutsatser i rapporten. Genom att kräva erfarenhet av modernt träbyggande av respondenterna kan erfarenhet och kompetens inom området garanteras och därmed kan respondenternas reliabilitet stärkas. Transparens vid redovisning av samtliga data både primär och sekundär gör att läsare kan kontrollera empirin.
Reliabiliteten i studien kommer främst att bero av validiteten, då hög validitet stärker reliabiliteten (Säfsten & Gustavsson, 2019).
Sammanställning av åtgärder som har vidtagits för att säkerställa reliabiliteten: § Hög validitet medför hög reliabilitet.
§ Undersökningsstrategi och tillvägagångssätt är väl dokumenterat i rapporten. § Samtliga respondenter har erfarenhet av att bygga i trä.
§ Samtliga primärdata finns inspelad.
Teoretiskt ramverk
3 Teoretiskt ramverk
Detta kapitel skall redogöra för det teoretiska ramverk som kommer att ligga till grund för studien. Ramverket är baserat på forskningsfronten gällande kompetensbrist som ett hinder för ett framgångsrikt byggande i trä.
Under litteraturstudiens gång har okunskap, kunskapsbrist och bristande kompetens påträffats flertalet gånger utan att specificera om det gäller till exempel brandskydd, fukt eller akustik. Hos vilken/vilka aktörer denna kompetensbrist är lokaliserad och inom vilket huvudområde den är koncentrerad är vad denna studie avser att ta reda på genom att besvara frågeställningarna.
3.1 Koppling mellan frågeställningar och område
Underlaget som besvarar frågeställningarna grundas i kompetensbrist med en bakgrund i områdena brand, fukt, akustik och kostnad (se figur 5). Dessa områden presenteras med stöd av referenser i underkategorier till 3.2 Kompetensbrist.
Figur 5. Koppling från områden till frågeställningar
3.2 Kompetensbrist
Redan 2004 påpekades det att flervåningshus i trä utesluts på grund av bristande kunskap inom modern träbyggnation, bland annat hos beställare. Att det länge var förbjudet att bygga höga trähus pekas ut som en anledning till att färre utbildas inom modern träbyggnation (Näringsdepartementet, 2004). I en studie av Hurmekoski, Jonsson och Nord (2015) konstateras en otillräcklig kunskap och utbildning av kvalificerade yrkesmän. Erfarenhet lyfts också fram som en viktig aspekt. Ju mindre erfarenhet desto större tendenser till skepticism mot att bygga i trä.
Även Näringsdepartementet pekar på kunskapsbrist om träbyggande som ett hinder då den befintliga kunskapen inte är utbredd i byggsektorn. Här lyfts kommuner, allmännyttan och beställare fram som nyckelaktörer med en möjlighet att påverka val av byggsystem, material och genomförande (Näringsdepartementet, 2018).
3.2.1 Brand, fukt & akustik
Johan Fröbel, chef för distribution och teknik på Svenskt Trä, hävdar att bristande kunskap ligger till grund för att andra byggmaterial som är sämre för miljön väljs framför trä. Detta styrks av en undersökning gjord av Prospector, på uppdrag av Svenskt
Teoretiskt ramverk
Trä, som kommer fram till att av 1000 tillfrågade personer som arbetar inom byggbranschen känner endast 23% till limträets goda brandegenskaper (Fröbel, 2016). Tvivlen kring träets brandegenskaper är förståelig med tanke på materialets historia men forskning visar att limträkonstruktioner kan upprätthålla sin bärkraft genom ett fullständigt brandförlopp (Andersen, 2017). Även fast trä är ett brännbart material så uppvisar det dålig spridningsförmåga vid brand(Asdrubali, o.a., 2017).
Osäkerhet kring hantering av brand, fukt och akustik under projekterings-, produktions- och förvaltningsskedet skapar problem i byggprojekt (Stehn, Rask, Nygren, & Östman, 2008). Idag finns studier och hjälpmedel för att hantera detta. Riktlinjer, metoder och exempel för att hantera brand, fukt och akustik återfinns i The CLT Handbook (Borgström & Fröbel, 2019), (Teibinger & Matzinger, 2013) och (Stehn, Rask, Nygren, & Östman, 2008).
De negativa aspekterna är primärt kopplade till den experimentella naturen hos flervåningshus i trä. Träbaserade produkter och verksamheter uppfattas inte nödvändigtvis som tekniskt och ekonomiskt pålitliga alternativ till mer konventionella utföranden (Hurmekoski, Jonsson, & Nord, 2015).
3.2.2 Kostnad
När produkter, material och produktionsmetoder väljs så är direkt kostnad och kvalitet de två viktigaste faktorerna som influerar beslutet. Kostnadskontroll och reduktion är på grund av ökade byggnadskostnader under de senaste åren ett problem på grund av att kostnaden inte har kunnat överföras till slutkunderna. Det finns en utmaning i att sprida faktabaserad information som kan visa på att det är lönsamt för slutkunden att köpa en mer miljövänlig produkt.
Bristen på information och kunskap uppfattas som det största hindret för individer att adaptera miljövänliga övervägningar i beslutfattningsprocessen.
Den institutionella miljön influerar också beslutfattningsprocessen. Historiskt sett väljs det billigaste alternativet vid upphandling av entreprenörer. Fokus ligger generellt på den initiala investeringskostnaden, inte på långtidskostnad (Isaksson & Linderoth, 2018).
Empiri
4 Empiri
Detta kapitel redogör för den empiriska data som samlats in i olika steg. Först presenteras demografi, därefter följer olika sammanfattningar av inhämtade data. Slutligen presenteras en sammanfattning av samtlig insamlad empiri.
Efter vald metod i 2.4 Valda metoder för datainsamling har kontakt tagits med intressenter som kan lämpas för att svara på det formulär som framtagits. Intervjuerna i fas 1 och 2 har utgått från respektive intervjuguide (se bilaga 1 och 2).
Respondenter i detta kapitel kommer att förkortas till R följt av ett nummer. Till exempel R4 hänvisar till respondent och intervju 4.
4.1 Intervjuer
Nedan i figur 6 visas grafik på demografi av respondenter. De första sex intervjuerna utgör fas 1 och resterande sju fas 2. Alla respondenter presenterar intervjunummer, yrke, ålder, kön, arbetslivserfarenhet och utbildning. Figur 6 återges även i Bilaga 3.
Figur 6. Demografi på intervjurespondenter
Intervju Yrke Ålder Kön Arbetslivserfarenhet
1 Platschef 53 Man - Hantverkare Byggproduktionsledare - Yrkeshögskolan
- Arbetsledare
2 Arbetsledare 27 Man - Hantverkare Byggproduktionsledare - Yrkeshögskolan
Arbetsledare 40 Man - Hantverkare Byggprogrammet - Gymnasiet
3 Byggprojektledare 62 Man VVS - Installatör Civilingenjör, Väg och vatten - Chalmers
VVS - Expert
4 Arkitekt SAR/MSA 60 Man Arkitekt med 40 år i branschen Arkitekt - Chalmers
Adjungerad Professor CBA
5 Byggnadsingenjör 44 Man Ingenjör på ett Arkitektkontor Byggnadsingenjör - Yrkeshögskolan
6 Konstruktör 40 Man - Civilingenjör, Väg och vatten - LTH
Forskare/Lektor - byggnadsmekanik Teknisk doktor - byggnadsmekanik
7 Projektschef 44 Man Gruppchef Byggnadsingenjör - Chalmers
Projektledare Magister i fukt - Borås Högskola
8 Byggprojektledare 44 Man Konstruktör Civilingenjör, Väg och vatten - LTH
9 Fastighetschef 60 Kvinna Bostadsplanering Civilingenjör, Lantmäteri - KTH
Bostadsexploatering
10 VD 68 Man VD Civilingenjör, Väg och vatten - KTH
Bostadsutformning Regionschef 26 år på ledande företag i branschen. Bland annat Kraftverksbyggen utomlands
11 Projektledare 34 Man Konsultation - Bostäder Byggnadsingenjör - Örebro Universitet
12 Projektledare 28 Man - Byggnadsingenjör - Uppsala Universitet
Master, Industriell ekonomi
13 Projektledare 55 Man Hantverkare Byggprogrammet - Gymnasiet
Arbetsledare Platschef
Projekt och förvaltning
Utbildning Intervjurespondenter - Fas 1
Empiri
4.1.1 Sammanfattning av insamlad empiri i fas 1
Sammanfattning av fas 1. Detta ligger till grund för val av population i fas 2.
R1 och R2 tror att bristfällig eller ej utförd projektering snarare än bristande kunskap hos yrkesarbetarna är problemet. R1 tror att detta beror på att projekteringen har varit för kort.
R5 tror att den största inverkan på om ett hus byggs i trä ligger hos beställaren.
R4 tror att framtida ägare är oroliga för underhåll av trähus. De vill ha minimalt underhåll.
R6 menar att det är viktigt att känna till träets egenskaper när en byggnad utformas. Att bygga i trä medför nya arbetssätt och utmaningar att beakta för individer utan tidigare erfarenhet.
R3 menar att det är viktigt för en beställare att tidigt i ett projekt ta med sig aktörer med rätt kompetens. En bra beställare driver projektet och gör aktiva val.
R4 och R6 tror att ålder är en stor faktor. Äldre individer är inte lika benägna till förändring. De gör gärna som de alltid har gjort.
R2 menar att entreprenörer gör som de blir tillsagda.
4.1.2 Hinder för ett framgångsrikt träbyggande
Resumé av respondenternas åsikter sammanfattade under kompetens, förändringsbenägenhet, kostnader, materialegenskaper och föreskrivande ramverk.
Kompetens
Det finns fortfarande en utbredd kompetensbrist kring modernt träbyggande i branschen. R2 förklarar att stomritningar har varit svåra att tolka, R1 menar att det finns en bristande erfarenhet hos yrkesarbetare som leder till frustration och en negativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Erfarenhetsåterföringen inom företaget kräver eget initiativ både vid inhämtning och delning av kompetens. R1, R2 och R3 menar att projektörer tenderar till att arbeta i slentrian och att detta leder till att problem unika för träbyggnader missats helt i projekteringen. Denna typ av misstag leder till extra projekteringskostnader och förlängd byggtid. Även R6 tar upp den slentrianmässiga projekteringen som ett problem. Det är viktigt att känna till träets egenskaper och projektera därefter. R3 menar att nya gränssnitt mellan de olika disciplinerna är återkommande ett problem då det medför nya typer av problem som är unika för trähus. Finns inte kunskapen om detta så är risken stor att det missas under projekteringen.
Kompetensbristen hos beställare lyfts ofta fram som ett hinder. R3 understryker vikten av att tidigt i projektet ha med sig kunskap inom riskområdena och tillägger att det ställer krav på beställaren. Beställaren måste veta vad som krävs för att kunna hämta rätt kompetens och framgångsrikt kunna driva projektet. R5 berättar att i det diskuterade projektet har det i ett tidigt skede plockats brandkonsulter och akustiker och detta har minskat risker med problem relaterade till de områdena. R7 och R11 menar att det är erfarenhet som är det stora problem och att det leder till rädsla och osäkerhet.
Empiri
Kompetensen för att driva kostnadsmässiga eller byggnadstekniska frågor finns generellt inte. R8 tillägger att beställare inte vet hur trähus ska förvaltas och underhållas. R10 menar att många beställare saknar kompetens kring moderna träbyggnation och inte känner till fördelarna med att bygga i trä och exemplifierar detta genom att förklara hur beställare inte tänker på att hyresgäster kan flytta in avsevärt mycket tidigare på grund av den korta byggtiden. Respondenten berättar om ett projekt där hyresgästerna hade kunnat flytta in 14 månader tidigare om det hade byggts i trä. R3 och R4 menar att det finns en kompetensbrist hos K-konsulter. R5 tror att detta beror på att de nu måste räkna på nya materialegenskaper.
R6 menar att nyckeln till ökad kompetens är ökad erfarenhet. R1, R2, R3 och R9 förklarar hur de upplevt att erfarenhet genererat kompetens och att inställningen till att bygga i trä har förändrats till det positiva.
R1 och R2 berättar att de fått projekteringshjälp av leverantörerna när projekteringen varit undermålig. R5 berättar att stomleverantören haft ett totalansvar för stommen och att det fungerat bra. R3 och R7 menar att leverantörerna kan sin produkt och att det är hos leverantörerna den största kompetensen sitter.
Förändringsbenägenhet
Majoriteten av respondenterna upplever att arkitekter är generellt positivt inställda till modern träbyggnation men poängterar att de har ett stort ansvar. Enligt R3 och R5 kan problem härledas till gestaltningen. Stora spännvidder och smala huskroppar är exempel på faktorer som kan vara problematiska i trähus. R1, R3 och R8 tror även att de tjockare väggarna gör att arkitekter kan få problem med uthyrningsbar yta (BOA). Entreprenörer pekas ut av R1, R2, R4, R8, R9, och R10 som den aktör som har den största omställningen att göra vid en övergång till ett modernt träbyggande. Även R3, R7 och R8 nämner entreprenörer men är inte säkra på att omställningen är störst där. R9 och R10 menar att det delägarskap som stora entreprenadföretag har i betongindustrin gör en omställning svårmotiverat ur ett ekonomiskt perspektiv. R6 hävdar att företag som är specialiserade på att bygga med betong har den största omställningen. Ju större koppling till betongindustrin desto mindre förändringsbenägenhet. Företag som inte är lika låsta med investeringar är mer benägna till att göra en förändring.
R11, R4, R10, R5 menar att de övriga aktörerna i stort sett blir tvingade till att göra en omställning om efterfrågan från beställare ökar.
R12 och R4 tror att äldre individer inte är lika benägna till att göra en förändring jämfört med yngre.
Kostnader
Det finns en stor osäkerhet kring kostnader för modernt träbyggande. Samtliga respondenter menar att ekonomin i ett projekt är direkt avgörande när beslut fattas. R2 uttrycker en oro över framtida krav på väderskydd under produktion och de kostnader det kan medföra. R3 anser att det generellt är dyrare att bygga i trä och hänvisar det till ett ökat antal mantimmar hos entreprenören, brist på standardiserade lösningar och
Empiri
tillägger att investeringsbidraget var direkt avgörande för det diskuterade projektet. Även R11 och R6 menar att nya material och arbetssätt medför osäkerhet kring kostnader.
R4, R7 och R8 menar att förvaltare är oroliga för träets kostnad under förvaltningsskedet.
R13 menar att bristen på kalkylmodeller anpassade för trähus medför en ökad osäkerhet och där med kostnad.
Enligt R5 så handlar det i slutändan om affärer. R7 håller med och tillägger att ekonomiska risker alltid bör undvikas.
R4 tror att den generella uppfattningen om att kostnaderna för ett trähus är högre beror på osäkerheter i kalkylerna. Detta leder till att det läggs till en gardering i kalkylen och där med ökar kostnaden. Även R3 hävdar att entreprenadföretag behöver mer erfarenhet för att kunna precisera sina kalkyler.
Materialegenskaper
Att bygga höga smala hus med trästomme medför problem med avseende på totalstabiliteten i byggnaden anser R2, R3, R6 och R7.
Fukt i trähus är fortfarande ett orosmoment. Framför allt under produktionen enligt R5. R4 tror inte att träbyggnader är lämpliga att bygga i väldigt fuktiga miljöer. I de fall då en fuktexpert deltagit i projekteringen samt kontinuerligt mätt och kontrollerat har det inga fuktrelaterade problem uppstått enligt R9, R11 och R13.
Enligt R5 är genomföringar i trä komplicerat med avseende på brandsäkerhet men menar att om det tidigt i projektet finns en brandkonsult som håller koll är det hanterbart. R3 håller med och tillägger att bristen på standardiserade lösningar gör att varje genomföring måste projekteras i detalj. Även R6 tror att brist på standardiserade lösningar är ett hinder. Brand handlar mycket om uppfattning, både R9 och R10 hävdar att de mött motstånd från brandskyddsbranschen.
Akustiken i träbyggnader är fortfarande problematisk. Både R2 och R12 berättar om upplevda problem med akustik. Dock har de problemen lösts med omprojektering. R9 och R5 hävdar att det är hanterbart om tillräckligt med tid ägnas till projekteringen.
Föreskrivande ramverk
R6 menar att avsaknaden av ett komplett regelverk och enskilda tillverkares egna godkännanden, beräkningsmetoder, motstridiga uppgifter kring beteckningar och beskrivningar av materialdetaljer är ett problem, främst för konstruktörer.
R8, R11 och R13 menar att de stora dimensionerna på träbjälklag resulterar i att byggnaden kan tappa en våning eftersom byggnadens höjd enligt detaljplanerna begränsas av plushöjder. R8 föreslår att byggnader kanske bör begränsas av antal våningar istället för plushöjder om fler ska bygga i trä.
R10 menar att det har varit svårt att certifiera en byggnad med avseende på byggmaterialen. De befintliga certifieringarna har i stort sett endast fokuserat på energiförbrukning.
Empiri
De gällande föreskrifterna för brandkrav är utformade för betongbyggnader och det medför enligt R13 extra kostnader för brandskyddsåtgärder som inte är nödvändiga ur ett brandsäkerhetsperspektiv.
4.1.3 Drivkrafter för ett framgångsrikt träbyggande
Resumé av respondenternas åsikter sammanfattade under hållbarhet, produktion och upplevda egenskaper.
Hållbarhet
Enligt samtliga respondenter är miljöaspekten i trähus den största drivkraften. Produktionen av massiva träelement pekas ut som en viktig del i detta. R9 menar på att trä oftast kommer från närområdet till fabrikerna och att restprodukterna kan användas vid uttorkning. Den låga egenvikten gör att fler element kan transporteras på samma lastbil och där med även reducera transportens miljöpåverkan. Även R6 nämner transporter som en miljömässig fördel.
Produktion
Majoriteten av respondenterna menar att arbetsmiljön under produktionen är bättre i ett trähus. R1 menar att kvartsdamm och kyleffekten från stommen inte är ett problem i trähus. R2 hävdar att hantverkare uppskattar att jobba med trä. Byggdelarna är lätta och kan sammanfogas samt modifieras på arbetsplatsen utan svårigheter. Produktionssättet med moduler gör att byggnaden kan stängas tidigare och en större del av arbetet kan utföras inomhus. R10 berättar om hantverkare som inte vill bygga i andra material längre på grund av arbetsmiljön.
Utöver fördelarna relaterade till arbetsmiljön under produktionen menar R6 att den höga prefabriceringsgraden med färdigmonterade fönster och fasader från fabrik kan reducera byggtiden på arbetsplatsen. I tätbebyggda områden är den komprimerade byggtiden en fördel då gator kan stängas av under en kortare tid.
På byggarbetsplatsen underlättar den låga vikten för lyft och montering av de prefabricerade elementen. R6 menar att grundläggningen blir enklare och billigare för en lättare byggnad.
Byggtiden är kortare. R8 berättar att de kortat ner byggtiden med 6-12 månader på ett projekt som omfattar 212 lägenheter genom att bygga i trämoduler. R10 berättar om två flerbostadshus på åtta våningar som byggts på sex respektive sju månader. R9 förklarar hur stomresningen har gått fortare än förväntat. Leveranser till projektet i fråga var utspridda på tre månader men detta skulle enligt respondenten kunnat halveras. Även R2, R5 och R7 vittnar om kortare byggtid.
Upplevda egenskaper
Flertalet respondenter tycker att slutprodukten blir bättre. R7 tror att det är gemytligare att bo i ett trähus och att trivseln ökar. R5 menar att det finns mjuka värden i träbyggnader. R3 hävdar att lägenheter i trähus har en avsevärt bättre ljud- och inomhusmiljö. R4 instämmer och tillägger egenskaperna god doft, temperatur- och fukthaltsregleringsförmåga. R4 hänvisar även till intervjuer med de boende i ett trähus,
Empiri
där respondenten deltagit i framtagningen av huset, som genererat förvånansvärt goda resultat enligt respondenten.
4.2 Sammanfattning av samtlig insamlad empiri
Under intervjuerna i fas 2 framkom det tydligt att det måste vara ekonomiskt gynnsamt för beställaren att bygga i trä. Några respondenter menar på att det även utan ekonomisk gynnsamhet kan motiveras till att bygga ett hus i trä men då måste det finnas andra värden i det.
Det har flertalet gånger uttryckts att det är beställaren som har den avgörande rollen i om en byggnad byggs i trä eller inte. Även om det skulle finnas ett motstånd till att bygga i trä hos någon av de andra inblandade aktörerna så måste de anpassa sig efter efterfrågan.
Att bygga i trä medför nya problem och utmaningar som är unika för modern träbyggnation. Enligt empirin verkar det inte vara kunskapen kring lösningarna som är problemet utan snarare kännedomen om problemet i sig. Flertalet respondenter hänvisar detta till slentrianmässigt arbete. Att bygga i trä förändrar förutsättningarna. De olika aktörerna måste ha god kännedom om hur deras dagliga arbete påverkas av detta. Byggbranschen är anpassad efter stål och betong. Regelverk och kalkylmetoder är inte anpassade till modern träbyggnation. Detta skapar osäkerhet både vid ekonomiska kalkyler och vid simuleringar av till exempel brandförlopp, svajning och akustisk prestanda.
För att uppnå ett framgångsrikt byggande i trä krävs en omställning hos de inblandade aktörerna. Förändringsbenägenheten hos de olika aktörerna står i direkt korrelation till om det finns en ekonomisk vinning eller inte.
Nedan i figur 7 sammanställs respondenternas uppfattningar kring modern träbyggnation med exempel.
Empiri
Figur 7. Sammanfattning samtlig insamlad empiri
Uppfattning Respondent Exempel
Mindre påverkan på
miljön 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10, 11,
12, 13
Vikten på trästommar är lättare än konkurrerande material vilket leder till minskade transporter då det går att lasta mer på samma transport. Trä kommer oftast från närområdet till fabriker, restprodukterna går även att använda till uttorkning. Kortare byggtid
2,4,5,6,7,8,9,10,13 Den komprimerade byggtiden är kortare. Här ser respondenten ytterligare en fördel i en tidigare inflyttning och därmed kan husets ägare få in pengar tidigare. Hög prefabriceringsgrad
2,4,5,6,7,8, 13 Massiva träelement kan tillverkas med fönster och fasader i fabrik. El, vatten, ventilation, gips, fönster, dörrar etc. ges som exempel på vad som kan installeras i fabrik. Bättre arbetsmiljö
1,2,3,4,5,10 Mindre kyleffekt från en trästomme. Inget kvartsdamm. I och med att husen försluts snabbare, förlängs tiden för arbete inomhus. Sammanfogning av byggdelar är lätt. Låg egenvikt
2,4,6,9 Minskar miljöpåverkan under transport. Underlättar för lyft och montering på arbetsplatsen. Grundläggning blir enklare för en lättare byggnad. Bättre slutprodukt
3, 4,7 Lägenheterna har en avsevärt bättre ljudmiljö och innemiljö. Känslan av att gå in i en lägenhet med en trästomme är bättre än en med betongstomme. God temperatur- och fukthaltsregleringsförmåga.
Uppfattning Respondent Exempel
Fuktkänsligt
3, 4, 5, 8, 13 Trä är ett organiskt material som vid höga fukthalter riskerar mögelpåväxt. Väderskydd kostar pengar. Stora dimensioner
3, 8, 11, 13 Tjocka väggar gör det svårare att uppnå hög kvot mellan BOA och BTA. Bjälklagens dimensioner kan resultera i färre våningar.
Brand 5,8,9,10 Kräver extra uppsyn under projektering. Motstånd från brandskyddsföreningen.
Akustik
5,8, 12 Kräver extra uppsyn under projektering. Saknar standardiserade
lösningar 3, 11, 13
Bristen på standardiserade lösningar gör att beräkningsmodeller måste skapas på nytt varje gång.
Låg egenvikt
2,3, 11 Problem med totalstabilitet i höga trähus. Svajning. Kräver mer omsorg under
förvaltningsskedet 7,8 Mer kostnader vid sanering av klotter
Försäkring 3, 10 Respondenten lyfter fram försäkringsbolag som inte vill försäkra trähus som ett stort hinder.
Saknar komplett
regelverk 6 Enskilda tillverkare har egna godkännanden, beräkningsmetoder, motstridiga uppgifter kring beteckningar och beskrivningar av materialdetaljer. Sämre tekniska
egenskaper 7 Exempel från respondent: Trä har inte bättre egenskaper i jämförelse med stål och betong Certifiering
10 Det har varit svårt att certifiera en byggnad med avseende på byggmaterialen. De befintliga certifieringarna har i stort sett endast fokuserat på energiförbrukning. Brist på
beräkningsmodeller för
brand i trähus 13
Beräkningsmodeller är baserade på betonghus. Skapar problem om de används för beräkningar i trähus. Sammanfattning - Drivkrafter Sammanfattning - Hinder Fö rd el ar
Analys och resultat
5 Analys och resultat
Detta kapitel analyserar insamlad empiri i relation till arbetets teoretiska ramverk, för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå studiens mål.
Målet med denna studie är att utforska de faktorer relaterade till kompetensbrist som har en negativ påverkan ett framgångsrikt byggande i trä. Målet uppfylls genom att analysera frågeställningarna: (1) Vilken aktör med avseende på kompetensbrist är det största hindret för ett framgångsrikt byggande i trä? (2) Inom vilka huvudområden är kompetensbristen som mest koncentrerad hos den aktören? (3) Vilken aktör har den största omställningen att göra?
5.1 Hinder för ett framgångsrikt byggande i trä
Analysen är uppbyggd enligt den undersökningsstrategi som är beskriven i 2.1 Undersökningsstrategi och 2.5 Arbetsgång.
Det intellektuella arbetet mellan insamlade data från fas 1 och 3 Teoretiskt ramverk tillsammans med 4 Empiri ligger till grund för analys och resultat.
5.1.1 Makten i förhållande till kompetensbrist hos de olika aktörerna
Möjlighet till att påverka val av byggsystem, material och genomförande.
Leverantörer
Till synes den mest kompetenta aktören. Har vid flera tillfällen fått ingripa och lösa problem under projektering och produktion som resterande aktörer inte kunnat hantera på egen hand. Ett totalansvar för stommen pekades ut som en viktig del i att lyckas med ett framgångsrikt byggande i trä och bekräftades fungera. När leverantör av trästommar kopplas in i ett projekt är redan valet att bygga i trä gjort. Därför anses leverantörens möjlighet till påverkan på val av byggsystem, material och genomförande liten.
Övriga konsulter
Brand, fukt och akustik är fortfarande, på grund av kompetensbristen, problematiskt i trähus men empirin tyder på att om fokus läggs tidigt i projektet på att hantera dessa tre aspekter så minskar risken för problem i ett senare skede drastiskt. Detta skulle kunna bero på att det nu för tiden finns riktlinjer, metoder och exempel för att hantera brand, fukt och akustik återfinns i The CLT Handbook (Borgström & Fröbel, 2019), Teibinger och Matzinger (2013) och Stehn, Rask, Nygren, och Östman (2008). Som konsult är det svårt att vara kategorisk när det kommer till val av uppdrag men deras expertis inom respektive område kan påverka beställare mot och från träbyggande. Denna grupp anses ha en måttlig påverkan på valet av byggsystem, material och genomförande.
Konstruktörer
Kompetensen hos konstruktörer har ifrågasatts ett flertal gånger under intervjuerna. Det bristande regelverket kring träkonstruktioner tros ligga bakom en del av den uppfattade kompetensbristen hos konstruktörer. Många leverantörer har egna godkännanden, beräkningsmetoder, motstridiga uppgifter kring beteckningar och beskrivningar av materialdetaljer. Detta resulterar i besvärligheter för konstruktörer att räkna på träbyggnader.
Analys och resultat
I ett flertal projekt som diskuterats har leverantören haft egna konstruktörer inblandade i projekten. Dessa konstruktörer tros ha en fördel jämtemot den traditionella konstruktören. Detta gör den generella kompetensnivån hos konstruktörer svårbedömd då det uppfattningarna hos respondenterna kan variera.
Ovanstående gör även att konstruktörers möjlighet till att påverka val svårbedömt då en konstruktör anställd av en leverantör precis som leverantören kommer in i projektet när valet redan är gjort. En traditionell konstruktör kan tänkas involveras tidigare i ett projekt och därmed ha en större möjlighet till att påverka val av byggsystem, material och genomförande.
Arkitekter
Arkitekter upplevs generellt drivande inom modernt träbyggande, framför allt ur miljösynpunkt. Arkitekter kan både skapa och undvika problem vid gestaltningen. En arkitekt bör veta hur spännvidder påverkar bjälklagens tjocklek och hur höga och smala huskroppar kan vara problematiskt med avseende på totalstabiliteten. Eftersom gestaltningen görs i ett tidigt skede anses arkitektens möjlighet till att påverka valet av byggsystem, material och genomförande relativt stor.
Entreprenörer
Ur empirin framkommer det att stora entreprenadföretag har mycket investerat i betongindustrin. Detta i form av kompetens, maskiner, verktyg, samarbeten men även direkt ägande. Dessa företag har en lång tradition av att bygga i betong och har en stor omställning att göra om de ska övergå till modernt träbyggande. Intervjuer med respondenter från entreprenadföretag vittnar bristande erfarenhet och kompetensbrist hos yrkesarbetarna.
Historiskt sett väljs det billigaste alternativet vid upphandling av en entreprenör. Beställare fokuserar på den initiala investeringskostnaden, inte på långtidskostnaden (Isaksson & Linderoth, 2018). Entreprenaden är en stor kostnadspost och bristande kompetens vid kalkyler driver upp kostnaden. Därför anses entreprenörer ha en stor påverkan på beställarens val av byggsystem, material och genomförande.
Beställare
Det teoretiska ramverket pekar ut beställare som en nyckelaktör och detta bekräftas av intervjuerna från fas 1. Vidare analyserad empiri i fas två stärker kopplingen till beställare som det största hindret för ett framgångsrikt byggande i trä.
En bra beställare driver, enligt empirin, byggprojekten och fattar viktiga beslut som är direkt avgörande för projektets framgång. Empirin antyder dock att beställare generellt inte har kompetens nog för att kunna bygga och förvalta moderna trähus. Stora osäkerheter kring kostnader både vid produktion och förvaltning är avskräckande då det i slutändan handlar om affärer. Det måste finnas en ekonomisk vinning i projekten. Beställare är den aktör med den enskilt största möjligheten till att påverka valet av byggsystem, material och genomförande. Detta går i linje med Näringsdepartementet (2018).
Analys och resultat
Figur 8 nedan kopplar samman det ovanstående i form av en illustration med de olika aktörernas makt i förhållande till kompetensbrist baserat på analysen.
Figur 8. De olika aktörernas makt i förhållande till kompetensbrist
5.1.2 Kompetensbrist
Näringsdepartementet pekar mot beställare som nyckelaktörer för att påverka val av byggsystem, material och genomförande (Näringsdepartementet, 2018) vilket stärks av intervjuerna. Beställare utgår från tidigare projekt när beslut om byggsystem, material och genomförande ska tas. Resultatet blir ofta att valet faller på traditionella material som stål och betong utan reflektion. Respondenterna menar att detta beror på att beställare ej har byggt tillräckligt i trä och att bristen på erfarenhet leder till rädsla samt osäkerhet. Detta påpekas även i en studie gjord av Hurmekoski, Jonsson och Nord (2015) där den bristfälliga erfarenheten lyfts fram som en grund för problemen och genererar en större skepticism till byggnation i trä.
Flera respondenter uttrycker att omställningen måste generera ekonomisk vinning eller andra kommersiella fördelar. Att bygga i trä medför nya arbetssätt och utmaningar och för en individ utan erfarenhet skapar det problem. Hurmekoski, Jonsson och Nord (2015) hänvisar dessa negativa aspekter till den experimentella naturen hos flervåningshus i trä. Enligt Isaksson och Linderoth (2018) leder bristande kompetens och erfarenhet till att träbaserade produkter och verksamheter inte uppfattas som ett tekniskt och ekonomiskt pålitligt alternativ till mer konventionella utföranden. Med kompetensbrist som utgångspunkt har samma områden identifierats som de områden där bristen är som mest koncentrerad.
Teknisk pålitlighet
Fröbel (2016) hävdar att bristande kunskap ligger till grund för att andra byggmaterial som är sämre för miljön väljs framför trä. Undersökningar av limträkonstruktioner visar att de kan upprätthålla sin bärkraft genom ett fullständigt brandförlopp (Andersen, 2017) och även fast trä är ett brännbart material så uppvisar det dålig spridningsförmåga vid brand(Asdrubali, o.a., 2017).
Analys och resultat
Respondenterna vittnar om bristande kompetens gällande brandlösningar i schakt och liknande möten mellan element. Nya gränssnitt mellan de olika disciplinerna i byggprocessen pekas ut som en grund till problemen. Bristen på standardiserade och typgodkända lösningar i trä likställs flertalet gånger med att uppfinna hjulet på nytt vid varje uppkommet problem.
Flera aktörer vittnar om motstånd från brandskyddsbranschen vid projektering av flerbostadshus i trä, dialogen med brandskyddsföreningen beskrivs som obefintlig. Fukt anses också vara ett orosmoment men kan, som förklarat av respondenterna, genom en välarbetad fuktprojektering i samråd med en fuktexpert hantera de problemen som uppstår på framgångsrikt sätt.
Akustikrelaterade problem anses av respondenterna endast uppstå vid bristfällig projektering. Ägnas tillräckligt med resurser till projekteringen blir det försumbart.
Ekonomisk pålitlighet
Det finns en osäkerhet hos beställare som genererar tvivel kring lönsamheten i flervåningshus i trä. Säkerhet kring vad det faktiskt kostar att bygga i trä finns inte. Detta medför att aktörer gör ett tillägg på sina kalkyler. Denna gardering driver upp kostnaden för beställaren. För att beställarens verksamhet fortsättningsvis skall vara lönsam måste de ökade produktionskostnaderna kunna balanseras mot minskade kostnader på en annan post eller ökade intäkter.
Denna ökade kostnad är dock svår att överföra till slutkunderna. Det finns en utmaning i att visa på att det är lönsamt för slutkunden att köpa en miljövänligare produkt (Isaksson & Linderoth, 2018).
Bristen på information och kunskap uppfattas som det största hindret för individer att adaptera miljövänliga övervägningar i beslutfattningsprocessen. Den institutionella miljön influerar också beslutfattningsprocessen. Historiskt väljs det billigaste alternativet vid upphandling av entreprenörer. Fokus ligger generellt på den initiala investeringskostnaden, inte på långtidskostnaden (Isaksson & Linderoth, 2018).
5.1.3 Omställningsprocessen
När aktörer accepterar ett åtagande från en beställare, finns det en stor sannolikhet att de företagen har arbetat i andra material innan och det skapar en omställningsprocess. En process att anpassa verksamheten till projektering eller produktion i trä från exempelvis betong. Det kan bland annat föra med nya materiel eller inhämtning av ny kunskap.
Leverantörer
När leverantör av trästommar kopplas in i ett projekt är redan valet att bygga i trä gjort. Därför anses leverantörens möjlighet till påverkan på val av byggsystem, material och genomförande mycket liten. De anses redan ha en anpassad verksamhet.
Övriga konsulter, arkitekter och konstruktörer
Moderna träbyggnation medför nya förutsättningar för alla konsulter, arkitekter och konstruktörer inräknat. Konsulterna måste inhämta den kunskap som är rätt lämpad för
