Som en del i denna studie uppkom en följdeffekt av kamratrespons och jämförande med klasskamrater i form av elever som upplevde en konkurrens i gruppen. Detta tolkades både som
25
motivation men även som en viss prestationsstress att vara bättre än sina kamrater (Det tredje temat).
Det vore intressant att undersöka dessa följdeffekter ytterligare där utgångspunkten bör vara utifrån kamratrespons och jämförande med klasskamrater och hur de kan påverka samt bidra till motivation eller eventuella stress hos elever. Intressant vore huruvida dessa aspekter påverkar elever positivt eller negativt och vilka implikationer det får på elevers lärande.
26 8. Referenser
Alm, J. (2015). Lärandematriser: att få eleven att förstå. (Första upplagan) Stockholm: Gothia fortbildning.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Björklund Boistrup, L. (2015). Att fånga lärandet i flykten. I L. Lindström & V. Lindberg, Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (Fjärde upplagan). Stockholm: Liber AB.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3:2, s. 77 – 101
Bryman, A. (2016). Social research methods. (Fifth edition). Oxford: Oxford University Press.
Crane, L. & Winterbottom, M. (2008). Plants and photosynthesis: peer assessment to help students learn. Journal of Biologic Education, Vol 42(4), s. 150-156. doi:
10.1080/00219266.2008.9656133
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (Första upplagan.). Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg. (red). Handbok i kvalitativ analys (s. 16–42). Stockholm: Liber.
Harris, R. L. & Brown, G. T. L. (2013). Opportunities and obstacles to consider when using peer- and self-assessment to improve student learning: Case studies into teachers'
implementation. Teaching and Teacher Education, Vol. 36, s. 101–111.
Hayes, N. (2000). Doing psychological research: gathering and analysing data. Buckingham: Open University Press.
Jones, J. (2016). Impact of peer assessment on student understanding of the assessment process and criteria. British Journal of Midwifery, Vol 24(7), s. 484-490. doi:
10.12968/bjom.2016.24.7.484
Jönsson, A. (2015). Att bedöma systematiska undersökningar i kemi. I L. Lindström & V. Lindberg, Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (Fjärde upplagan). Stockholm: Liber AB.
Jönsson, A. (2017). Formativ bedömning. I Hult, A. & Olofsson, A. (Red.), Utvärdering och bedömning i skolan (s. 137–151). Stockholm: Natur & Kultur.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber.
Li, L. (2017). The Role of Anonymity in Peer Assessment. Assessment & Evaluation in Higher Education, Vol 42(4), s. 645–656.
27
Lu, R. & Bol, L. (2007). A Comparison of Anonymous Versus Identifiable e-Peer Review on College Student Writing Performance and the Extent of Critical Feedback. Journal of
Interactive Online Learning, Vol 6(2), s. 100–115.
Polismyndigheten (2017). Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Stockholm: Nationella operativa avdelningen
Rotsaert, T., Panadero, E. & Schellens, T. (2017). Anonymity as an instructional scaffold in peer assessment: its effects on peer feedback quality and evolution in students’ perceptions about peer assessment skills. European Journal of Educational Studies, Vol 33(1), s. 75–99. Selghed, B., (2011) Betyg i skolan. Stockholm: Liber.
Sivenbring, J. (2017). Kamratrespons som formativ bedömning för lärande: en analys av kamratresponstexter på lärarutbildningen. Högre utbildning, Vol 7(1), s. 1–12. doi: http://dx.doi.org/10.23865/hu.v7.903
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Strandberg, L. (2017). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati, Vol 20(3) s.67–82
Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups AB.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U.P., Lundgren, R. Säljö & C. Liberg. (red.). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vanderhooven, E., Raes, A., Montrieux, H., Rotsaert, T., & Schellens, T. (2014). What if pupils can assess their peers anonymously? A quasi-experimental study. Computers & Education, Vol. 81, s. 123–132.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
28 9. Bilagor
Bilaga 1: Elevinstruktioner
Instruktioner: Materialtekniksarbete i ämnet Teknik 2020-10-12 Detta ska du göra:
1. Välj ett material i listan
2. Ta reda på fakta om materialet med hjälp av din dator (referera till källor)
3. Skriv fördjupningsarbete enligt instruktioner nedan och med hjälp av lärandematris som delas ut
separat
4. Genomför kamratrespons (instruktioner nedan)
5. Förbättra dit fördjupningsarbete baserat på den responsen du får från kamratresponsen 6. Svara på enkäter efter lektioner
Fördjupningsarbetet ska innehålla följande: Huvudrubrik
Inledning Här beskriver du syftet med arbetet och varför du har valt detta material
Metod Här beskriver du hur du har tagit reda på fakta och hur du har arbetat med arbetet
Bakgrund Du ska minst ha med:
• Av vem och när upptäcktes/uppfanns materialet? • Hur tillverkas/utvinns materialet?
• Vilka egenskaper har materialet?
• Vilka belastningar/krafter tål de bra/dåligt? Varför? • Hur påverkar materialet miljön?
• Hur påverkar materialet vårt samhälle/individ? • Varför behöver vi materialet?
Materialets
användningsområden
Du ska minst ha med:
• På vilket sätt har materialet använts historiskt? • På vilket sätt används materialet idag?
Resultat • Kortfattat det du har kommit fram till i bakgrund och materialets användningsområden
• Baserat på den fakta du har funnit:
o Vilka för- och nackdelar har materialet? o Vilka egenskaper är viktigast för oss? o Till vad används materialet vanligtvis?
o Vad skulle man utöver detta kunna använda det för? o Vad måste vi tänka på när det kommer till miljön?
Sammanfattning Kort sammanfattning av ditt arbete
Referenslista Lägg in länkar till de källor du har använt i alfabetisk ordning
Förslag på bilder/figurer man kan ha med i arbetet: På materialet / tillverkning / användningsområde /
påverkan på miljön
Kamratrespons:
1. Du ska läsa igenom lärandematrisen för att förstå vad det är som bedöms i arbetet (Detta är även användbart för dig innan du påbörjar ditt eget arbete)
2. Du ska läsa igenom en kamrats arbete 3. Med hjälp av lärandematrisen ska du ta upp:
• 2 saker som kamraten gör bra • 1 önskemål om förbättring
4. När du får din återkoppling, ska du försöka förbättra ditt arbete utifrån den feedback du fick och även om du fick inspiration av det arbete du läste
29 Bilaga 2: Lärandematris
30 Bilaga 3: Enkät
31 Bilaga 4: Samtyckesblankett elev
32 Bilaga 5: Samtyckesblankett vårdnadshavare