Förslag till vidare forskning 43

Eftersom gemensam sång är ett outforskat ämne anser vi att vidare forskning skulle kunna handla om gemensam sång som begrepp ur ett lärar- och elevperspektiv. En sådan studie skulle kunna genomföras med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer på olika skolor och olika stadier, för att få en bredare uppfattning och förståelse för hur gemensam sång fungerar och hur man kan använda undervisningsformen. Vi anser att gemensam sång är en betydelsefull del av sångundervisningen och att en fortsatt forskning är av vikt.

Det skulle även vara intressant, samtidigt som en forskning på ämnet genomförs, att genomföra en aktionsforskning genom att själv testa på att undervisa i gemensam sång för att uppleva undervisningsformen ur ett lärarperspektiv. Intressant vore även att ställa fördelarna med gemensam sång mot de nackdelar som också finns med undervisningsformen, att exempelvis intervjua ett x antal elever och sånglärare som är för gemensam sång och lika många som är emot.

Det som också kommit fram under vår studie är att forskningen kring begreppet självförtroende är minimal medan forskningen kring självkänsla är desto större. Därför skulle vi önska att det bedrevs mer forskning om självförtroendet men även om den konstruktiva kritik som vi berör i vår studie.

Referenslista

Tryckta källor

Arder, N-K. (1996). Sangeleven i fokus. Oslo: Ad Notam Guldendal AS.

Boström, L. (1998). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books AB.

Branden, N. (2000). Öka ditt självförtroende (Andra uppl.). (J. Risheden, Övers.) Viken: Bokförlaget Replik AB.

Brown, O. L. (1996). Discover Your Voice - How to develop healthy voice habits. San Diego: Singular Publishing Group, Inc.

Chipman, B. J. (2008). Singing with Mind, Body and Soul. Tuscon, Arizona, USA: Wheatmark.

Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. (O. Dysthe, Red.) Lund: Studentlitteratur. Hermansen, M. (2011). Pedagogiskt ledarskap och lärande i klassrummet. i E. Jensen, O. Løw, & A. Möller (Red.), Pedagogiskt ledarskap - om att skapa goda relationer i

klassrummet (G. Zetterström, Övers., ss. 75-95). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Jensen, H. (2011). Pedagogiskt ledarskap och samarbete i undervisningen: Lärarens kvaliteter och förmågor. i E. Jensen, O. Løw, & A. Möller (Red.), Pedagogiskt ledarskap - Om att

skapa goda relationer i klassrummet (G. Zetterström, Övers., ss. 95-109). Malmö: Gleerups

utbildning.

Johansson, L. (2005). Ensembleledning - Ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Kihlström, E. (2006). Karismakoden - sju vägar till ökad personlig utstrålning. Stockholm: Bokförlaget Forum.

Kistaiah, M. (1991). George Elton Mayo. i R. P. D., V. Prasad, & P. Sathyanarayana,

Administrative Thinkers (ss. 122-135). New Delhi: Sterling Publishers Private Limited.

Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lundeberg, Å. (1991). Rampfeber - konsten att framträda under press. Stockholm: Gehrmans Musikförlag.

Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studenlitteratur.

Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Nielsen, K., & Kvale, S. (2000). Mästarlära som lärandeform av i dag; Landskap och lärande. i K. Nielsen, S. Kvale, K. Nielsen, & S. Kvale (Red.), Mästarlära - lärande som social praxis (B. Nilsson, & J. Retzlaff, Övers., ss. 27-46, 233-257). Lund: Studentlitteratur.

Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Schenck, R. (2000). Spelrum - en metodikbok för sång- och instrumentalpedagoger. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Sletta, O., & Stensaasen, S. (1997). Grupprocesser - om inlärning och samarbete i grupper. (M. C. Karlsson, Övers.) Stockholm: Universitetsforlaget.

Törnblom, M. (2006). Mera självkänsla! Stockholm: Bokförlaget Forum. Törnblom, M. (2005). Självkänsla nu! Stockholm: Bokförlaget Forum AB. Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Zangger Borch, D. (2005). Stora sångguiden - vägen till din ultimata sångröst. Danderyd: Notfabriken.

Elektroniska källor

Nationalencyklopedin: Master-class. Hämtad från www.ne.se 2011-12-02:

http://www.ne.se/lang/master-class

Nationalencyklopedin: Självförtroende. Hämtad från www.ne.se 2011-12-01:

http://www.ne.se/sve/självförtroende

Vetenskapsrådet (2007): Hantering av integritetskänsligt forskningsmaterial. Hämtad från www.vr.se 2011-11-15:

http://www.vr.se/download/18.aae1aa51132473084980005790/integritetskansligt_forskni ngsmateria2l.pdf

Skolverket. (2011a). Ensemble med körsång, 200 poäng. Hämtad från www.skolverket.se 2011-12-09:

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_ kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=MUS&courseCode=MUSENS0 #anchor_MUSENS0

Skolverket. (2011b). Instrument eller sång 1, 100 poäng. Hämtad från www.skolverket.se 2011-12-09:

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_ kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=MUS&courseCode=MUSENS0 #anchor_MUSENS0

Skolverket. (2011c). Instrument eller sång 2, 100 poäng. Hämtad från www.skolverket.se 2011-12-09:

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_ kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=MUS&courseCode=MUSENS0 #anchor_MUSENS0

Skolverket. (2011d). Instrument eller sång 3, 100 poäng. Hämtad från www.skolverket.se 2011-12-09:

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_ kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=MUS&courseCode=MUSENS0 #anchor_MUSENS0

Skolverket. (2011e). Ämnesplan Musik. Hämtad från www.skolverket.se 2011-12-09:

http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/gymnasieutbildning/2.2954/amnesplaner_och_ kurser_for_gymnasieskolan_2011/subject.htm?subjectCode=MUS

Bilagor

Bilaga 1: Intervjufrågor till sånglärarna

Hur länge har du varit en verksam sånglärare? Vilken utbildning har du i ryggsäcken?

Hur länge har du jobbat som sånglärare på den här skolan? Intervjufrågor

Är gemensam sång ett bekant uttryck för dig?

Bedrivs den typen av sångundervisningsform här på skolan?

Har du undervisat i gemensam sång under din tid som verksam sånglärare?

Har du själv erfarenhet av att vara en elev i ett sammanhang liknande gemensam sång?

Om ja, hur upplevde du denna typ av sångundervisningsform? Stärkte den ditt självförtroende eller tvärtom?

Vilka anser du som sånglärare är för- respektive nackdelarna med gemensam sång?

Hur anser du som sånglärare att denna typ av undervisningsform, att ha sånglektioner inför en sluten grupp, bidrar till att stärka elevens självförtroende?

Vad kan du som sånglärare göra för att bidra till att stärka elevens självförtroende i denna undervisningssituation?

Märker du som sånglärare någon skillnad på elevernas självförtroende under de gemensamma sånglektionerna jämfört med de individuella sånglektionerna?

Om ja, på vilket sätt märks det?

Anser du som sånglärare att gemensam sång är en trygg undervisningsform?

Är det du som sånglärare, eleverna eller en kombination av båda som bidrar till den eventuella tryggheten?

Om du som sånglärare märker att någon eller några av dina elever inte trivs med den här typen av sångundervisningsform, hur löser du då den situationen?

Bilaga 2: Intervjufrågor till eleverna

Vill du berätta om din musikaliska bakgrund? Hur länge har du tagit sånglektioner?

Vad brukar du och din sånglärare göra på era lektioner? Intervjufrågor

Är gemensam sång en vanligt förekommande aktivitet på din skola? Vad är din erfarenhet av gemensam sång?

Om dålig, vad kan förändras?

Finns det några för- och nackdelar med gemensam sång? Hur upplever du gemensam sång?

Anser du att ditt självförtroende stärks genom gemensam sång?

Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?

Är gemensam sång en trygg undervisningsform?

Är det läraren, gruppen eller båda delarna som gör tryggheten? Har rekvisita någon betydelse för tryggheten?