Vi har under studiens gång diskuterat flera intressanta aspekter på vidare forskning inom studiens ämnesområde. Ett exempel är att undersöka genus. Hade socialsekreterarnas tillvägagångssätt varit annorlunda om vinjetterna istället hade handlat om en pojke med drogproblematik och en flicka med drogproblematik? Vi har också diskuterat om resultatet hade fått en annan utgång om studien undersökte en större variation mellan socialsekreterarnas erfarenheter. Eftersom vi endast har intervjuat kvinnliga socialsekreterare hade det varit intressant med en studie som lyfter fram de manliga socialsekreterarnas synvinkel, till exempel om det finns skillnader mellan manliga respektive kvinnliga socialsekreterares resonemang.
Referenser
LITTERATUR
Ahrne, Göran & Peter Svensson (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl.
Malmö: Liber
Andersson, Gunvor, Maria Bangura Arvidsson, Bodil Rasmusson & Karin Trulsson (2006).
Missbrukande föräldrar, utsatta barn och socialt arbete. Nordisk Alkohol- och Narkotikatidskrift, 23, s. 45-56
Andersson, Gunvor och Hans Swärd (2008). Etiska reflektioner. I Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red.). Forskningsmetodik för socialvetare. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Cederborg, Ann-Christin & Yvonne Karlsson (2001). Omhändertagande med barnets perspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift, 3, s. 163-179
Chaib, Mohamed & Birgitta Orfali (1996). Sociala representationer: om vardagsvetandets sociala fundament. Göteborg: Daidalos
Egelund, Tine (2008). Vinjettstudier. I Meeuwisse, Anna, Hans Swärd, Rosmari Eliasson-Lappalainen & Katarina Jacobsson (red.). Forskningsmetodik för socialvetare. 1. utg.
Stockholm: Natur & Kultur s. 136-153
Goldstein, Joseph, Anna Freud & Albert J. Solnit (1978). Barnets rätt - eller rätten till barnet?.
Stockholm: Natur & Kultur
Hultman, Elin (2013). Barnperspektiv i barnavårdsutredningar: med barns hälsa och barns upplevelser i fokus. Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet
Jacobsen, Dag Ingvar (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2., uppdaterade och utök. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Johansson, Staffan (2004). Implementering av BBIC-projektet i socialtjänstens organisationer:
en studie av den lokala organiseringen av projektet Barns behov i centrum. Stockholm:
Socialstyrelsen
Kaldal, Anna (2010). Parallella processer: en rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010
Kvale, Steinar & Svend Brinkmann (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Leeson, Caroline (2007). My life in care: experiences of nonparticipation in decision-making processes. Child & Family Social Work, 12, 268–277
Leviner, Pernilla (2011). Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete. Diss.
Stockholm : Stockholms universitet
Mattson, Titti (2007). Begreppet barnets bästa – till vilken nytta? I Vahlne Westerhäll, Lotta (red.). Legitimitetsfrågor inom socialrätten. Stockholm: Norstedts juridik
Näsman, Elisabet (1995). Vuxnas intresse att se med barns ögon. I Hultqvist, Kenneth & Lars Dahlgren (red.). Seendet och seendets villkor: en bok om barns och ungas välfärd. Stockholm:
HLS
Payne, Malcolm (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Enskede: TPB
Rasmusson, Bodil, Ulf Hyvönen & Lina Mellberg (2004). Utvärderingsmöten i BBIC: en studie av barns delaktighet och medbestämmande. Stockholm: Socialstyrelsen
Rasmusson, Bodil, Ulf Hyvönen, Lennart Nygren & Evelyn Khoo (2010). Child-centered social work practice – three meanings in the context of Looking After Children and the Assessment Framework in Australia, Canada and Sweden. Children and Youth Services Review, 32 (3):
452-459
Roose, Rudi, Andre Mottart, Nele Dejonckheere, Carol van Nijnatten & Maria De Bie (2009).
Participatory social work and report writing. Child and Family Social Work, 14, 322-330 Sundell, Knut & Tine Egelund (2001). Barnavårdsutredningar - en kunskapsöversikt.
Stockholm: Gothia
Svensson, Kerstin (2007). Normer, normalitet och normalisering. I Svensson, Kerstin (red.) (2007). Normer och normalitet i socialt arbete. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Thomassen, Magdalene (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Vis, Svein Arild, Astrid Strandbu, Amy Holtan & Nigel Thomas (2011). Participation and health- a research review of child participation in planning and decision-making. Child &
Family Social Work, 16(3), 325-335.
Wenneberg, Søren Barlebo (2010). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. 1.
uppl. Malmö: Liber ekonomi
Wilson, Jim (2011). Barnets röst i utredning och behandling. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Åkerlund, Eva-Marie (2006). Barn och familjerådslag: barns syn på sin delaktighet i
socialtjänsten. Tullinge: FoU Södertörn
INTERNET
Proposition 1996/97:124. Ändring i socialtjänstlagen.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/23/83/475c75fd.pdf [Hämtad: 2015-02-20]
Socialstyrelsen (2012). Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten. Stockholm:
Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18734/2012-6-16.pdf [Hämtad:
2015-02-06]
Socialstyrelsen (2013). Barns behov i centrum: grundbok BBIC. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19217/2013-11-2.pdf [Hämtad:
2015-02-06]
SÖ 1990:20. FN:s konvention om barns rättigheter. Stockholm: Socialdepartementet.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/90/25/86f41911.pdf [Hämtad: 2015-02-20]
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad: 2014-03-09]
Vingren, My (2014). Barnets bästa har blivit det motsatta. Svenska Dagbladet. 24 februari.
http://mobil.svd.se/opinion/barnets-basta-har-blivit-det-motsatta_svd-2860292 [Hämtad: 2015-03-10]
Zaremba, Maciej (2015). Så blev Olle berövad sin mamma. Dagens Nyheter. 29 april.
http://www.dn.se/kultur-noje/sa-blev-olle-berovad-sin-mamma/ [Hämtad: 2015-05-01]
SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING
SFS 1990:52. Lag om särskilda bestämmelser av vård av unga.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen.
SOU 1997:116. Socialdepartementet. Barnets Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige.
Bilagor
Bilaga 1 Vinjettfall
Vinjettfall ett
Pojke, 8 år, misstänks bli utsatt för våld i hemmet av sin pappa. En orosanmälan inkommer till socialtjänsten från rektorn, skolkuratorn och skolans sjuksköterska. Skolans sjuksköterska har sett att pojken har blåmärken på armar och rygg. Pojken har i samtal med skolkuratorn uttryck att ”pappa tar hårt i honom” och är ofta arg. Pojken har även sagt att pappa slår honom på ryggen om han har varit olydig. Pojken har en lillasyster (6 år) som går i samma skola.
Pappan uttrycker i samtal med socialtjänsten att han inte känner igen den beskrivningen som skolan ger av situationen. Han säger att han aldrig har eller skulle slå sin son. Dock uttrycker han att han ibland behöver ”ta tag i pojken i uppfostringssyfte” för att få kontakt med honom och att pojken ofta kan vara bråkig. Mamman samtycker i pappans beskrivning av situationen och menar att hon ofta upplever pojken som bråkig. Utifrån de uppgifter som framkommit i anmälan inleds utredning jml 11 kap 1 § SoL.
Vinjettfall två
En anmälan har inkommit från polisen där uppgifterna handlar om en 15-årig flicka som påträffades drogpåverkad på stan. Tester som tagits på flickan visar positivt på amfetamin och cannabis. I samtal med mottagningsenheten med flickan och hennes mamma framkommer att mamman är omedveten om flickans droganvändande och att hon inte vet vad hon ska göra.
Mamman uttrycker att hon är starkt emot droger och känner sig frustrerad över informationen att hennes dotter skulle ta droger. Mamman berättar att hon har uppfostrat sin dotter själv och att de har haft en fin relation, fram tills för några år sedan när flickan kom in i tonåren.
Flickan vill inte att någon ska ”lägga sig i”, hon säger att hon är van att klara sig själv. Dock uttrycker flickan en positiv inställning till att en utredning inleds. Mamman säger att flickan sällan är hemma, utan bor hos sin pojkvän. Enligt mamman och flickan har de nästan ingen kontakt. Flickans pappa har ingen av dem kontakt med. Utifrån de uppgifter som framkommit i anmälan inleds utredning jml 11 kap 1 § SoL.