Området eftervård vid förmaksflimmer innehåller bristande forskning. Detta arbete har visat på ett varierat upplevt behov av eftervård vid förmaksflimmer som indikerar att eftervård och information behöver individanpassas. Förslag på vidare forskning är därför att området eftervård vid förmaksflimmer studeras mer och att det utreds hur eftervård och information bäst individanpassas för att möta personens individuella behov. Aktuella riktlinjer för eftervård och uppföljning vid förmaksflimmer brister. De aktuella Europiska riktlinjerna nämner ämnet kort, men lämnar inga rekommendationer på hur eftervård och uppföljning av förmaksflimmer ska ske. Likaså brister nationella riktlinjer i ämnet. Genom diskussion med sjuksköterskor på andra hjärtkliniker i Sverige har författaren till
föreliggande arbete uppfattat att hur eftervård och uppföljning ser ut skiljer sig i Sverige. Därav är det av intresse att utveckla mer forskning som kan ligga till underlag för
27 REFERENSER
Barmano, N., Walfridsson, U., Walfridsson, H., & Karlsson, J-E. (2016). Structured Care of Patients With Atrial Fibrillation Improves Guideline Adherence. Journal of Atrial
Fibrillation, 9(4), 1-7. Doi: 10.4022/jafib.1498.
Benussi, S., & de Maat, G. E. (2018). Atrial remodelling and function: implications for atrial fibrillation surgery. European Journal of Cardio-Thoracic Surgery, 53(2018), i2-i8. Doi: 10.1093/ejcs/ezx340.
Bergfeldt, L., Brandt, J., & Schwieler. (2010). Hjärtrytmrubbningar - arytmier. Dahlström, U., Jonasson, L., & Nyström, F. (Red.), Kardiovaskulär medicin. Stockholm: Liber AB. Bolderston, A. (2012). Conducting a Research Interview. Journal of Medical Imaging and
Radiation Sciences, 43(2012), 66-76. Doi: 10.1016/j.jmir.2011.12.002.
Brattberg, G. (2010). Psykologisk smärtbehandling och patientutbildning. Werner, M., & Leden, I. (Red.), Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber.
Byrne, M. (2001). Interviewing as a data collection method. AORN Journal, 74(2), 233- 235. Doi: 10.1016/S0001-2092(06)61533-0.
Champlin, S., Mackert, M., Glowacki, E. M., & Donovan, E. E. (2017). Toward a Better Understanding of Patients Health Literacy: A Focus on the Skills Patients Need to Find Health Information. Qualitative Health Research, 27(8), 1160-1176. Doi:
10.1177/1049732316646355.
Clarkesmith, D. E., Lip, G. Y. H., & Lane, D. A. (2017). Patients’ experiences of atrial fibrillation and non-vitamin K antagonist oral anticoagulants (NOACs), and their education needs: A qualitative study. Thrombosis Research, 153(2017), 19-27. Doi:
10.1016/j.thrombes.2017.03.002.
CODEX, Centrum för forsknings- och bioetik. (2018). Forskning som involverar människan. Hämtad 2018-10-31 från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.sthml Cohrdes, C., Mensink, G. B. M., & Hölling, H. (2018). How you live is how you feel? Positive associations between different lifestyle factors, cognitive functioning, and health- related quality of life across adulthood. Quality of Life Research, 27(12), 3281-3292. Doi: 10.1007/s11136-018-1971-8.
Cosentino, F., Grant, P. J., Aboyans, V., Bailey, C. J., Ceriello, A., Delgado, V., … Wheeler, D. C. (2019). 2019 ESC Guidelines on diabetes, pre-diabetes and cardiovascular diseases developed in collaboration with the EASD. European Heart Journal, 00(2019), 1- 69. Doi: 10.1093/eurheartj/ehz486.
Dicicco-Bloom, B., & Crabtree, B. F. (2006). The qualitative research interview. Medical
Education, 40(4), 314-321. Doi: 10.1111/j.1365-2929.2006.02418.x.
Dowling, M. (2006). Approaches to reflexivity in qualitative research. Nurse Researcher,
13(3), 7–21. Doi: 10.7748/nr2006.04.13.3.7.c5975
Eftervård, (u.å). I Svenska MeSH. Hämtad 2019-05-06 från:
28
Ekblad, H., Rönning, H., Fridlund, B., & Malm, D. (2012). Patients’ well-being: experience and actions in their preventing and handling of atrial fibrillatoin. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 12(2), 132-139. Doi: 10.1177/1474515112457132.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care – Ready for prime time. European Journal
of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008.
Elwood, S. A., & Martin, D. G. (2000). “Placing” Interviews: Location and Scales of Power in Qualitative Research*. The Professional Geographer, 52(4), 649-657. Doi: 10.1111/0033-0124.00253.
Farlex Partner Medical Dictionary, (2012). Aftercare. Hämtad 2019-05-06 från: https://medical-dictionary.thefreedictionary.com/aftercare
Frykman-Kull, V., Insulander, P., & Rosenqvist, M. (2015). Förmaksflimmer. Insulander, P., & Jensen-Urstad, M. (Red.), Arytmier: Mekanismer, utredning och behandling. Lund: Studentlitteratur AB.
Good, E. D., & Rogers, F. J. (2012). Patient-centered management of atrial fibrillation: applying evidence-based care to the individual patient. The Journal of the American
Osteopathic Association, 112(6), 334-342. Doi: 10.7556/jaoa.2012.112.6.334.
Graneheim, U. H., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nursing Education Today,
24(2), 105-112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Harada, M., Melka, J., Sobue, Y., & Nattel, S. (2017). Metabolic Considerations in Atrial Fibrillation – Mechanistic Insigths and Therapeutic Opportunities. Circulation Journal,
81(12), 1749-1757. Doi: 10.1253/circj.CJ-17-1058.
Hendriks, J. M. L., de Wit, R., Crijns, H. J. G. M., Vrijhoef, H. J. M., Prins, M. H., Pisters, R., Pison, L. A. F. G., Blaauw,Y., & Tieleman, R. G. (2012). Nurse-led care vs. usual care for patients with atrial fibrillation: results of a randomized trial of integrated chronic care vs. routine clinical care in ambulatory patients with atrial fibrillation. European Heart
Journal, 33(21), 2692-2699. Doi: 10.1093/eurheartj/ehs071.
Hendriks, J. M., & Hiedbüchel, H. (2019). The management of atrial fibrillation: An integrated team approach – insights to the 2016 European Society of Cardiology guidelines for the management of atrial fibrillation for nurses and allied health professionals.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 18(2), 88-95. Doi:
10.1177/1474515118804480.
Hendrikx, T., Rosenqvist, M., Wester, P., Sandström, H., & Hörnsten, R. (2014).
Intermittent short ECG recording is more effective than 24-hour Holter ECG in detection of arrhythmias. BMC Cardiovascular Disorders, 14(41), 1-8. Doi: 10.1186/1471-2261-14- 41.
Jankowska-Polańska, B., Kaczan, A., Lomper, K., Nowakowski, D., & Dudek, K. (2018). Symptoms, acceptance of illness and health-related quality of life in patients with atrial fibrillation. European Journal of Cardiovascular Nursing, 17(3), 262-272. Doi:
29
Kamel, H., & Healy, J. S. (2017). Cardioembolic Stroke. Circulation Research,120(3),
514–526. Doi: 10.1161/CIRCRESAHA.116.308407.
Kallio, H., Pietilä, A-M., Johnson, M., & Kangasniemi, M. (2016). Systematic
methological review: developing a framework for a qualitative semi-structured interview guide. Journal of Advanced Nursing, 72(12), 2954-2965. Doi: 10.1111/jan.13031.
Kazul, T., Henn, M. C., Watanabe, Y., Kovács, S. J., Lawrance, C. P., Greenberg, J. W., … Damiano Jr, J. D. (2015). The impact of 6 weeks of atrial fibrillation on left atrial and ventricular structure and function. The Journal of Thoracic and Cardiovascular Surgery,
150(6), 1602-1608. Doi: 10.1016/j.jtcvs.2015.08.105.
Kirchhof, P., Benussi, S., Kotecha, D., Ahlsson, A., Atar, D., Casadei, B., … Vardas, P. (2016). 2016 ESC Guidelines for the management of atrial fibrillation developed in collaboration with EACTS. European Heart Journal, 37(38), 2893-2962. Doi: 10.1093/eurheartj/ehw210.
Lakkireddy, D., Atkins, D., Pillarisetti, J., Ryschon, K., Bommana, S., Drisko, J., … Dawn, B. (2013). Effects of Yoga on Arrythmia Burden, Anxiety, Depression, and Quality of Life in Paroxysmal Atrial Fibrillation. Journal of the American College of Cardiology, 61(11), 1177-1181. Doi: 10.1016/j.jace.2012.11.060.
Larsson, S. C., Drca, N., Jensen-Urstad, M., Wolk, A. (2016). Combined inpact of healthy lifestyle factors on risk of atrial fibrillation: Prospective study in men and women.
International Journal of Cardiology, 203(15), 46-49. Doi:10.1016/j.ijcard.2015.10.106. Lindberg, T., Sanmartin Berglund, J., Elmståhl, S., & Bohman, D. M. (2017). Older individuals’ need for knowledge and follow-up about their chronic atrial fibrillation, lifelong medical treatment and medical controls. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
31(4), 1022-1030. Doi: 10.1111/scs.12427.
Linton, S. J., Boersma, K., & Flink, I. (2010). Kognitiv beteendeterapi. Werner, M., & Leden, I. (Red.), Smärta och smärtbehandling. Stockholm: Liber.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. M. Granskär & B. Höglund Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
MacLean, L. M., Meyer, M., & Estable. (2004). Improving Accuracy of Transcripts in Qualitative Research. Qualitatuve Health Research, 14(1), 113-123. Doi:
10.1177/1049732303259804.
Malm, D., Fridlund, B., Ekblad, H., Karlström, P., Hag, E., & Pakpour, A. H. (2018).
European Journal of Cardiovascular Nursing, 17(7), 589-597. Doi:
10.1177/1474515118762796.
McCabe, P. J., Rhudy, L. M., & DeVon, H. A. (2014). Patients’ experiences from
symptom onset to initial treatment for atrial fibrillation. Journal of Clinical Nursing, 24(5- 6), 786-796. Doi: 10.1111/jocn.12708.
McCabe, P. J., Schumacher, K., & Barnason, S. A. (2011). Livin With Atrial Fibrillation: A Qualitative Study. Journal of Cardiovascular Nursing, 26(4), 336-344. Doi:
30
Melduni, R. M., Schaff, H. V., Lee, H-C., Gersh, B. J., Noseworthy, P. A., Bailey, K. R., … Asirvatham, S. J. (2017). Impact of Left Atrial Appendage Closure During Cardiac Surgery on the Occurrence of Early Postoperative Atrial Fibrillation, Stroke, and
Mortality: A Propensity Score-Matched Analysis of 10633 Patients. Circulation, 135(4), 366-378. Doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.116.021952.
Menezes, A. R., Lavie, C. J., De Schutter, A., Milani, R. V., O’Keefe, J., DiNicolantonio, J. J., … Abi-Samra, F. M. (2015). Lifestyle Modifications in the Prevention and Treatment of Atrial Fibrillation. Progress in Cardiovascular Diseases, 58(2), 117-125. Doi:
10.1016/j.pcad.2015.07.001.
Nationalecyklopedin. (u.å. a). Oro. Hämtad 2018-11-28 från: https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/oro-(1)
Nationalecyklopedin. (u.å. b) Osäker. Hämtad 2018-11-28 från: https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/os%C3%A4ker Nationalecyklopedin (u.å. c) Rädsla. Hämtad 2018-11-28 från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%A4dsla
Northern Nurses´ Federation. (2003). Ethical guidelines for nursing research in the Nordic
countries. Hämtad från: http://ssn-norden.dk/wp-content/uploads/2016/01/SSNs-etiske-
retningslinjer.pdf
Persson, J., & Stagmo, M. (2014). Perssons Kardiologi: Hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rienstra, M., Lubitz, S. A., Mahida, S., Magnani, J. W., Fontes, J. D., Sinner, M. F., … Benjamin, E. J. (2012). Symptoms and Functional Status of Patients with Atrial
Fibrillation: State-of-the-Art and Future Research Opportunities. Circulation, 125(23), 2933-2943. Doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.111.069450.
Sektionen för omvårdnadsinformatik & Svensk sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning – Hälsoinformatik förlegitimerad sjuksköterska och för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom hälsoinformatik. Hämtad från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/sjukskoterskor.inom.halsoinformatik.kompetensbeskrivning.pdf SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Riksdagen.
Siouta, E., Hellström Muhli, U., Hedberg, B., Broström, A., Fossum, B., & Karlgren, K. (2016). Patients´ experiences of communication and involvement in decision-making about atrial fibrillation treatment in consultations with nurses and physicians. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 30(2016), 535-546. Doi: 10.1111/scs.12276.
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: Fullständigt
kunskapsunderlag– Arytmi. Hämtad från:
31
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Suziedelyte, A. (2012). How does searching for health information on the Internet affect individuals’ demand for health care services? Social Science & Medicine, 75(10), 1828- 1835. Doi: 10.1016/j.socscimed.2012.07.022.
Theofilou, P. (2013). Quality of Life: Definition and Measurement. Europe’s Journal of
Psychology, 9(1), 150-162. Doi: 10.5964/ejop.v9i1.337.
Thrysoee, L., Strömberg, A., Brandes, A., & Hendriks, J. M. (2017). Management of newly diagnosed atrial fibrillation in an outpatient clinic setting - patient’s perspectives and experiences. Journal of Clinical Nursing, 27(3-4), 601-611. Doi: 10.1111/jocn.13951. Vaismoradi, M., Turunen, H., & Bondas, T. (2013). Content analysis and thematic analysis: Implications for conducting a qualitative descriptive study. Nursing and Health
Sciences, 15(3), 398-405. Doi: 10.1111/nhs.12048.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Walfridsson, U. (2012). Vård av patient med förmaksflimmer. Fridlund, B., Malm, D., & Mårtensson, J. (Red.), Kardiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Wahlström, M., Rydell Karlsson, M., & Medin, J. (2018). Perceptions and experiences of MediYoga among patients with paroxysmal atrial fibrillation – An interview study.
Complementary Therapies in Medicine, 41(2018), 29-34. Doi: 10.1016/j.ctim.2018.09.002. Wahlström, M., Rydell Karlsson, M., Medin, J., & Frykman, V. (2017). Effects of yoga in patients with paroxysmal atrial fibrillation – a randomized controlled study. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 16(1), 57-63. Doi: 10.1177/1474515116637734.
World Medical Association. (2013). World Medical Association Declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Journal of the
American Medical Association, 27(310), 2191-2194. Doi: 10.1001/jama.2013.281053.
Wunderlich, N. C., Beigel, R., Swaans, M. J., Ho, S. Y., & Siegel, R. J. (2015).
Percutaneous Interventions for Left Atrial Appendage Exclusion: Options, Assessment, and Imaging Using 2D and 3D Echocardiography. JACC: CARDI OVASCULAR IM
32
Zimetbaum, P., & Goldman, A. (2010). Ambulatory Arrythmia Monitoring: Choosing the Right Device. Ciculation, 122(16), 1629-1636. Doi:
10.1161/CIRCULATIONAHA.109.925610.
Yu-ki, I., Kunihiro, N., Takeshi, K., & Stanley, N. (2011). Atrial Fibrillation
Pathophysiology: Implications for Management. Circulation, 124(20), 2264-2274. Doi: 10.1161/CIRCULATIONAHA.111.019893.
I BILAGA A
INTERVJUGUIDE
Intervju Nr: Ålder: Kön: Diagnosår: Inledande fråga:Har du haft återbesök för förmaksflimmer hos läkare eller sjuksköterska? Om ja, till vilken yrkesgrupp? Vad tyckte du om återbesöket?
1. Kan du beskriva hur du har fått information om förmaksflimmer? - Har du sökt information själv?
- Hur får du helst information om förmaksflimmer (behandling, risker, osv)? - Vilket behov av information från vården upplever du?
2. Kan du beskriva känslor och upplevelser som diagnosen förmaksflimmer har medfört?
- Eventuella negativa upplevelser, hur söker du stöd för detta? - Vilket stöd tycker du att du behöver från vården?
3. Kan du beskriva vad skulle vilja att vården erbjuder dig i eftervården av förmaksflimmer?
- På vilket sätt tycker du att vården har erbjudit eftervård efter diagnosen förmaksflimmer?
4. Kan du beskriva hur diagnosen förmaksflimmer har påverkat din livsstil och din vardag?
- Hur tror du att vården skulle kunna minska denna påverkan?
- Kan du beskriva om det finns något som har minskat denna påverkan?
5. Kan du beskriva dina behov som du har upplevt efter diagnosen förmaksflimmer? - Hur kan dessa behov tillgodoses?
- Vad anser du vården har/borde ha för roll i detta?
II
BILAGA B
Stockholm 2019-03-21