gällande beroende aldrig kan belysas i tillräckligt stor utsträckning, således bör forskning gällande individers upplevelser av andra former av beroende vidare undersökas, likväl som ytterligare forskning gällande upplevelser vid ett drogberoende. Som resultatet tydliggjort är upplevelsen av att leva med ett beroende högst individuell, vilket stärker tron på att beroendevård måste ske i enlighet med individens individuella förutsättningar. Likväl bör samhällets syn på individer med beroende ske utan förutfattade meningar och genom kategorisering. Att vidare undersöka och lyfta fram hur individer upplever livet med beroende vore därför önskvärt. Detta för att på sikt kunna genomföra förbättringsarbete vad gäller beroendevården men även för att stärka identiteten för individer med beroende. Istället för att se individer med beroende som en homogen grupp, se varje individ utifrån dennes kontext.
REFERENSER
Boréus K, (2015) Texter i vardag och samhälle. I: Ahrne, G & Svensson, P. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (2. utökad och aktualiserade upplaga). Stockholm. Liber.
Conner O, K & Rosen D, (2008) ”You’re Nothing but a Junkie”: Multiple Experiences of Stigma in an Aging Methadone Maintenance Population. Journal of Social Work Practice in the Addictions, 8:2, 244-264.
Dickens J, R, (2011) The experrience of recovery from alcohol/drugs (AOD). Capella University, 2011.
Fotofoulou M, Munro A, & Taylor A, (2015) ”Allowing the right” And its currency in managing drug stigma in Greece. International Journal of Drug Policy 26 (2015) 723-730.
Folkhälsomyndigheten, (2017) Handledning för litteraturöversikter, Förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid Folkhälsomyndigheten, version 2.0.
>https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/94c7c7cd41ca43b4be207c9 b8c78df07/handledning-litteraturoversikter.pdf<PDF (2020-05-20)
Folkhälsomyndigheten, (2010) Narkotikabruket i Sverige.
>https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/785864a3fd7a468fb5a39ba0 3dc6387b/r2010-13-narkotikabruket-i-
sverige.pdf?fbclid=IwAR3E9U2WJbSM2wlB2v0RkwlNVLwSoNCwl9yVlWt21 eBAKY0PYD_iVD26nqE<HTML (2020-05-20)
Goffman E, (1973). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (2., omarb. uppl.) Stockholm: Rabén & Sjögren.
Johnson B, Richert T, & Svensson B, (2017). Alkohol- och narkotikaproblem. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Kemp R, (2009) The Lived-Body of Drug Addiction. Existential Analysis 20.1: January 2009. 120-132.
Kemp R, (2018). Transcending Addiction, An existential pathway to recovery. New York Routledge: New York, 142, s.
Lewin S, Glenton C, Munthe-Kass H, Carlsen B, Colvin J C, Gülmezoglu M, Noyes J, Booth A, Garside R, Rashidian A, (2015) Using Qualitative Evidence in Decision Making for Health and Social Interventions: An Approach to Assess Confidence in Findings from Qualitative Evidence Syntheses (GRADE-CERQual). >https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1001895<HTML (2020-05-25)
Melin Y, Eklund M, & Lindgren B-M, (2017) Experiences of living with opioid dependence: An interview study among individuals participating in medication- assisted treatment. Issues in Mental Health Nursing, 38:1, 9-17.
O’Shay Wallace S, (2020) ”We Weren’t Raised that Way”: Using stigma management communication theory to understand how families manage the stigma of substance abuse. Health Communication, 35:4, 465-474.
Ouzounian M, N, (2018) A phenomenological research study on the treatment experience of Opioid addicts: Exploring the Intrapersonal and Interpersonal conflicts that Opioid addicts face during the treatment process. Nova
Southeastern University, 2018.
Palamar J, (2013) An examination of beliefs and opinions about drug use in relation to personal stigmatization towards drug users. Journal of Psychoactive Drugs: Vol 45, No 5: 367-373.
Rance J, Gray R, & Hopwood M, (2017)”Why Am I the Way I Am?” Narrative Work in the Context of Stigmatized Identities. Qualitative Health Research 2017, Vol. 27(14) 2222-2232.
Rennstam J & Wästerfors D, (2015) Att analysera kvalitativt material. I: Ahrne, G & Svensson, P. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (2. utökad och
aktualiserade upplaga). Stockholm. Liber.
Room R, Rehm J, Trotter II R.T, Paglia A & Üstün T.B. (2001) “Cross-Cultural Views on Stigma Valuation Parity and Soci- etal Attitudes towards Disability,” in T.B. Üstün and S. Chat- terji, eds., Disability and Culture: Universalism and Diver- sity (Seattle: Hogrefe & Huber, 2001): 247-291.
Socialstyrelsen, (2018) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stockholm, Socialstyrelsen.
> https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-
riktlinjer/publicerade-riktlinjer/missbruk-och-beroende/ <HTML (2020-03-17) Socialstyrelsen, (2015) Att mötas i hälso - och sjukvård - Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor. Stockholm: Socialstyrelsen. >https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-5.pdf<PDF (2020-05-26)
Svensson P & Ahrne G, (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Ahrne, G & Svensson, P. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. (2. utökad och aktualiserade upplaga). Stockholm. Liber.
United nations, (2019) Executive Summary Conclusions and policy implications, World drug report 2019. United Nations publication, Sales No. E.19.XI.8.
Van Olphen J, Eliason J, M, Freudenberg N & Barnes M, (2009) Nowhere to go: How stigma limits the options of female drug users after release from jail.
Van Zyl, (2007) The meaning of heroin addiction: a phenomenological study. University of South Africa, 2007.
Vigilant G, L, (2004) “The stigma paradox in methadone maintenance: Naive and positive consequences of a “Treatment punishment” Approach to opioid
addiction. Humanity & society, november 2004. 403-418. WHO (2020) Drugs (psychoactive).
>https://www.who.int/health-topics/drugs-psychoactive#tab=tab_2<HTML
BILAGA 1.
Bedömning av studier
med kvalitativ metodik
Författare: År:
Granskare:
Sammanvägd bedömning av metodologiska brister:
Obetydliga eller mindre ❑ Måttliga ❑
Stora brister, studien ingår inte i syntesen ❑ Kommentarer:
1. Överensstämmelse mellan filosofisk hållning/teori och urval och metodik i studien1
Vilken teori eller filosofisk hållning utgick författarna från?
Hänger syfte och fråga ihop med teori/filosofisk hållning? Ja
❑ Nej ❑ Oklart ❑ Kommentarer: 2. Deltagare
Hur gjordes urvalet?
Stödfrågor för bedömning av brister i urvalsförfarandet:
Är urvalet lämpligt för att besvara frågan?
Är rekryteringsmetoden lämpligt vald och genomförd?
Ja ❑ ❑ Nej ❑ ❑ Oklart ❑ ❑ Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten? ❑ ❑ ❑ Kommentarer:
3. Datainsamling
Vilka metoder användes för datainsamling?
Finns det allvarliga brister i datainsamlingen
som kan påverka tillförlitligheten? ❑ Ja Nej ❑ Oklart ❑
4. Analys
Vilka metoder användes för analys?
Stödfrågor för bedömning av brister i analyssteget: Ja Nej Oklart
Är vald analysmetod lämplig och genomförd på ett lämpligt sätt? ❑ ❑ ❑
Var forskarna reflexiva vid tolkning av data? ❑ ❑ ❑
Validerades tolkningarna? ❑ ❑ ❑
Finns det allvarliga brister i analysen som kan påverka tillförlitligheten? ❑ ❑ ❑ Kommentarer:
5. Forskaren
Vilken bakgrund och kompetens hade forskarna?
Stödfrågor för bedömning av brister: Ja Nej Oklart
Har forskarna någon relation till studiedeltagarna
som kan påverka datainsamlingen? ❑ ❑ ❑
Har forskarna hanterat sin förförståelse på ett acceptabelt sätt? ❑ ❑ ❑ Var forskarna oberoende av finansiella eller andra
förutsättningar som kunde påverka analysen? ❑ ❑ ❑
Finns det allvarliga brister som kan påverka tillförlitligheten? ❑ ❑ ❑ Kommentarer:
Frågor som används i samband med bedömning i
CERQual
Bedömningarna görs enbart för studier som ska ingå i syntesen.
6. Relevans
Studien är relevant
Studien har partiell relevans Studien har indirekt relevans Relevansen går inte att bedöma
❑ ❑ ❑ ❑ Kommentarer: 7. Koherens Stödfrågor:
Användes huvuddelen av data i analysen? Hanterades motstridiga data på ett lämpligt sätt? Underbyggde insamlade data resultatet?
Ja ❑ ❑ ❑ Nej ❑ ❑ ❑ Oklart ❑ ❑ ❑ Sammantaget, finns det allvarliga svagheter som kan leda till
bristande koherens i det sammanvägda vetenskapliga underlaget? ❑ ❑ ❑ Kommentarer:
8. Tillräckliga data Stödfrågor:
Var antalet studiedeltagare tillräckligt stort? (t.ex. om mättnad uppnåtts) Har formen för datainsamling varit sådan att den medger
möjlighet till rika data?
Ja Nej Oklart