Ett förslag på vidare forskning kan vara att undersöka hur en nyutexaminerad sjuksköterska kan förberedas inför palliativ omvårdnad redan under studietiden, då alla inte kommer i kontakt med detta under den verksamhetsförlagda praktiktiden. Ytterligare forskning kring teamarbetets betydelse kan också göras, dels för att undersöka brister och resurser men också för att lyfta ämnet och kunna förbättra samarbetet mellan olika professioner. Denna litteraturöversikt grundar sig på sjuksköterskans perspektiv och de faktorer som bidrar och påverkar till en god palliativ omvårdnad. Det hade också varit intressant att se detta ur patientens perspektiv och hur denne upplever den palliativa vården och för att se hur
patienterna tolkar sjuksköterskans inställning och attityd. Ett annat intressant förslag är forskning över de anhörigas perspektiv.
Referenser
Andersson, E., Salickiene,Z. & Rosengren K. (2015). To be involved – A qualitative study of nurses´ experiences of caring for dying patients. Nurse
Education Today, 38(2016), 144-149. doi:10.1016/j.nedt.2015.11.026
Bam. N. E. & Naidoo, J. R. (2014) Nurses experiences in palliative care of terminally-ill HIV-patients in a level 1 district hospital. Curationis 37(1). art #1238, 9 page. doi:10.4102/curationis.v37i1.1238
Beernaert, K., Smets, T., Cohen, J., Verhofstede, R., Costantini, M., Eecloo, K., Van Den Noortgate, N. & Deliens, L. (2017). Improving comfort around dying in elderly people: a cluster randomised trial. The Lancet, 390(10090), 125-134. doi: 10.1016/S0140-6736(17)31265-5
Beckstrand, R L., Collette, J., Callister, L. & Luthy, K E. (2012). Oncology Nurses´Obstacles and Supportive Behaviors in End-of-Life Care: Providing Vital Family Care. Oncology Nursing Forum, 39(5), 398-406.
Bloomer, M. J., Endacott, R., O´Connor, M. & Cross, W. (2013). The ‘dis-ease’ of dying: Challenges in nursing care of the dying in the acute hospital setting. A qualitative observational study. Palliative Medicine 27(8), 757-764.
doi:10.1177/0269216313477176
Brazil, K., Brink, P., Kaasalainen, S., Kelly, M L. & McAiney, C. (2012).
Knowledge and perceived competence among nurses caring for the dying in long- term care homes. International Journal of Palliative Nursing, 18(2), 77-83.
Danielsen, BV., Sand, AM., Rosland, JH., & Forland, O. (2018). Experiences and challenges of home care nurses and general practitioners in homes-based palliative care – a qualitative study. BMC Pallative Care, 17(1), 1-13. doi: 10.1186/s12904- 018-0350-0.
Ecarnot, F., Meunier-Beillard, N., Seronde, MF., Chopard, R., Schiele, F., Quenot, JP., & Meneveau, N. (2018). End-of-life situations in cardiology : a qualitative study of physicians’ and nurses’ experience in a large university hospital. BCM
Palliative Care, 17(1), 1-11. doi: 10.1186/s12904-018-0366-5.
Engberink, AO., Mailly, M., Marco, V., Bourrie, D., Benezech, J-P., Checallier, J., Vanderhoeven, S., Crosnier, R., Bourrel, G., & Lognos, B. (2020). A
phenomenological study of nursesexperience about their palliative approachand their use of mobile palliative careteams in medical and surgical care units in France. BCM Palliative Care, 19(1), 1-10. doi: 10.1186/s12904-020-0536-0
Fan, SY., Lin, IM., Hsieh, JG., & Chang, CJ. (2017). Psychosocial Care Provided by Physicians and Nurses in Palliative Care: A Mixed Methods Study. Journal of
Pain and Symptom Managment, 53(2), 216-223. doi:
10.1016/j.jpainsymman.2016.08.019
Flierman, I., Nugteren, I., Seben, R., Buurman, BM., & Willems, DL. (2019). How do hospital-based nurses and physicians identify the palliative phase in their
patients and what difficulties exist? A qualitative interview study. BCM Palliative
Care, 18(54), 1-10. doi: 10.1186/s12904-019-0439-0
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.)
Stockholm: Natur & kultur.
Friberg, F. (Red). (2012) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Griggs, C. (2010). Community nurses’ perceptions of good death: a qualitative exploratory study. International Journal of Palliative nursing, 16(3), 139-148.
Hernández-Marrero, P., Pereira, S.M. & Carvalho, A.S. (2016). Ethical Decisions in Palliative Care: Interprofessional Relations as a Burnout Protective Factor?
Results from a Mixed-Methods Multicenter Study in Portugal. American Journal
of Hospice and Palliative Medicine 33(8). doi: 10.1177/1049909115583486
Holms, N., Milligan, S. & Kydd, A. (2014). A study of the lived experiences of registered nurses who have provided end-of-life care within an intensive care unit.
International Journal of Palliative Nursing, 20(11), 549-556. doi:
10.12968/ijpn.2014.20.11.549
Karlsson, M., Roxberg, A., da Silva, AB., & Berggren, I. (2010). Community nurses’ experiences of ethical dilemmas in palliative care: a Swedish study.
International Journal of Palliative Nursing, 16(5). 224-231. doi:
10.12968/ijpn.2010.16.5.48143
Kmetec, S., Tiglic, G., Lorber, M., Mikkonen, I., McCormack, B., Pajnkihar, M., & Fekonja, Z. (2019). Nurses’ perceptions of early person-centred palliative care: a cross-sectional descriptive study. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
34(1), 157-166. doi: 10.1111/scs.12717
Lai, X. B., Yuet Wong, F. K. & Ching, S. S. Y. (2018). The experience of caring for patients at the end-of-life stage in non-palliative care settings: a qualitative study. BMC Palliative Care 17(116). doi:10.1186/s12904-018-0372-7
Lorentsen, V., Nåden, D., & Sæteren. (2019). The meaning of dignity when the patients’ bodies are falling apart. Nursing open, 6(3), 1163- 1170. doi:
10.1002/nop2.301
McCloskey, S., Taggart, L. (2010). How much compassion have I left? An exploration of occupational stress among children´s palliative care nurses.
International Journal of Palliative Nursing 16(5).
Nationalencyklopedin. (2020). Palliativ vård. Hämtad 20200530, från
Palliativt utvecklingscentrum. (2018. Nationell vårdplan för palliativ vård. Hämtad 2020-02-03 från
https://palliativtutvecklingscentrum.se/utveckling/vardutveckling/nationell- vardplan-nvp/
Peterson, J., Johnson, M., Halvorsen, B., Apmann, L., Chang, P-C., Kershek, S Scherr, C., Ogi, M & Pincon, D. (2010). What is so stressful about caring for a dying patient? A qualitative study of nurses´experiences. International Journal of
Palliative Nursing 16(4).
Pinto, N., Bhola, P., & Chandra, P. (2019). ”End-of-life care is more than wound care”: Health-care providers perceptions of psychological and interpersonal needs of patients with terminal cancer. Indian Journal of Palliative Care, 25(3), 428-435. doi: 10.4103/IJPC.IJPC_26_19
Ribeiro e Souza, HL., Andrade e Lacerda, LC., & Lira, GG. (2017). Meaning of palliative care by the multiprofessional team of the intensive care unit. Journal of
Nursing, 11(10), 3885-3892. doi: 10.5205/reuol.12834-30982-1-SM.1110201724
SBU. (2012). Viktigt men svårt att mäta livskvalitet. Hämtad 31 januari, 2020, från SBU, https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart- mata-livskvalitet/
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet
Shimoinaba, K., O’Connor, M., & Lee, S. (2010). Japanese head nurses’
perspectives regarding issues of nurses working in palliative care units and current support systems. Progress in Palliative Care, 18(6), 358-363. doi:
10.1179/1743291X10Y.0000000008
Socialstyrelsen. (2013, maj). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf
Stayer, D., & Lockhart, JS. (2016). Living with Dying in the Pediatric Intensive Care Unit: A Nursing Perspective. American Journal of Critical Care, 25(4), 350- 356. doi: 10.4037/ajcc2016251
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2020-02-04 februari
från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Ternestedt, B., Henoch, I., Österlind, J. & Andershed, B. (2017). De 6 s:n: en
modell för personcentrerad palliativ vård. (Andra upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Thi Thanh Vu, H., Hoang Nguyen, L., Xuan Nguyen, T., Thi Hoai Nguyen, T., Ngoc Nguyen, T., Thi Thu Nguyen, H., Trung Nguyen, A., Pham, T., Tat Nguyen, C., Xuan Tran, B., Latkin, C., Ho, C., & Ho, R. (2019). Knowledge and Attitude Toward Geriatric Palliative Care among Health Professionals in Vietnam.
International Journal of Environmental Research and Public Health, 16(15),
2656. doi: 10.3390/ijerph16152656
Toles, M., Song, M-K., Lin, F-G. & Hanson, L. (2018). Perceptions of Family Decision-makers of Nursing Home residents With Advanced Dementia Regarding the Quality of Communication Around End-of-Life Care. Journal of the American
Medical Directors Association, 19(10), 879-883. doi:
10.1016/j.jamda.2018.05.015
Wolf, A. T., White, K. R., Epstein, E. G. & Enfield, K. B. (2019). Palliative Care and Moral Distress: An Institutional Survey of Critical Care Nurses. Critical Care
Nurse, 39(5), 38-49. doi: 10.4037/ccn2019645
Zepeda K. G. M., Silva M. M., Santos D. C. L., Gaspar R. B., & Trotte L. A. C. (2019). Management of nursing care in HIV/AIDS from a palliative and hospital perspective. Revista Brasileira de Enfermagem, 72(5), 1234-1250. doi:
10.1590/0034-7167-2017-0431
Bilaga 1.
Sökmatris resultat
Sökmatris resultat
Databas Sökord Antal
träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar, n=16
CINAHL Nurses experience AND palliative care År 2010-2020 Peer Reviewed PDF-full text 6,139 336 0 53 0 8 2
CINAHL Nurses experience AND good palliative care År 2010-2020 Peer Reviewed PDF-full text 8,683 30 0 30 0 14 2
CINAHL Nurses experience AND palliative care AND nursing care År 2010-2020 Peer Reviewed PDF-full text 6,254 342 269 0 0 9 0 0 6 3
CINAHL Nurses experience AND Palliative care OR dying patient AND
caring År 2010-2020 Peer Reviewed 29,417 1,639 374 0 0 24 0 0 11 1
PubMed Nurses experience AND palliative care År 2010-2020
Engelska Free full text
13 498 753 0 12 0 7 6
PubMed Nurse experience AND dying patient År 2010-2020
Engelska Free full text
6,254 162 0 4 0 2 1
PubMed Nursing care AND dying patient AND challenges År 2010-2020 Engelska 239,217 1,248 207 0 0 17 0 0 5 1
Bilaga 2. Artikelmatris
Sammanställning av artiklar (n=16) som ligger till grund för resultatet.
Författare år Land Titel Syfte Originalspråk Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Andersson, E., Salickiene,Z. & Rosengren K. 2015 Sverige To be involved – A qualitative study of nurses´ experiences of caring for dying patients.
To describe nurses´experiences of caring for dying patients in surgical wards
Kvalitativ studie n=6 En mentor är värdefull för nyutexaminerade sjuksköterskor som hjälp att omsätta teori till praktik Det förenklar för sjuksköterskan att ha kommit i kontakt med palliativ vård under studietiden. 22p 88% hög Bam N. E. & Naidoo, J. R. (2014) Nurses experiences in palliative care of terminally-ill HIV-patients in a level 1 district hospital To explore the lived experiences of nurses caring for patients with terminal HIV- related illness.
Kvalitativ n=10 Genom stödjande
arbetsgrupper och kunskapsutbyte stödjer sjuksköterskor varandra inom palliativvården. 23p 92% hög Bloomer, M. J., Endacott, R., O´Connor, M. & Cross, W. 2013 Australien The ‘dis-ease’ of dying: Challenges in nursing care of the dying in the acute hospital setting. A qualitative observational study To explore nurses´ recognition of and responsiveness to dying patients and to understand the nurses´ influence on end-of-life care
Kvalitativ studie n=25 Alla sjuksköterskor reagerar olika på döende patienter, alla sjuksköterskor är inte lämpade för palliativ vård. 21p 84% 21phög Danielsen, BV., Sand, AM., Rosland, JH., & Forland, O. 2018 Norge Experiences and challenges of home care nurses and general practitioners in homes-based palliative care – a qualitative study.
The aim of this study was to achieve more insight, through home care nurses and general practitioners, of conditions that facilitate or hamper more time at home and more home deaths for patients with terminal disease and short life expectancy. Kvalitativ studie Gruppdiskussion i smågrupper n=19 Resultatet av studien påvisar att en optimal palliativ vård i hemmet beror på nära
samarbete och relation mellan patient, närstående, kollegor och läkare. Sjuksköterskan bör försöka skapa en bra relation från första dagen.
21p 84% hög
Ecarnot, F., Meunier- Beillard, N., Seronde, MF., Chopard, R., Schiele, F., Quenot, JP., & Meneveau, N. 2018 Frankrike End-of-life situations in cardiology : a qualitative study of physicians’ and nurses’ experience in a large university hospital.
The aim of the study was to describe the perceptions and attitudes of cardiology physicians and nursesregarding end-of-life situations. Kvalitativ studie där
deltagarna intervjuades. n=37 Resultatet visar på att kommunikation är en viktig del av palliativ vård, både mellan sjuksköterskor, läkare, patienter och anhöriga. Resultatet visar också på vikten av att finnas där för patienten och ge maximal symtomlindring och tillgodose patientens behov. 23p 92% hög Engberink, AO., Mailly, M., Marco, V., Bourrie, D., Benezech, J- P., Checallier, J., Vanderhoeven, S., Crosnier, R., Bourrel, G., & Lognos, B. 2020 Frankrike A phenomenological study of nurses experience about their palliative approachand their use of mobile palliative care teams in medical and surgical care units inFrance.
The objective of this study was to understand the palliative approach of registered nurses in hospital medical and surgical care units and their use of mobile palliative care teams. Kvalitativ studie Individuella intervjuer gjordes på sjuksköterskor som arbetar i mobila palliativa team n=20 Sjuksköterskor och läkare upplever svårighet med att bedöma när patienten är i den palliativa fasen.
Sjuksköterskorna anser att kommunikation och delaktighet med både patient och kollegor bidrar till en god och personcentrerad palliativ omvårdnad.
21p 84% hög
Fan, SY., Lin, IM., Hsieh, JG., & Chang, CJ. 2017 Taiwan Psychosocial Care Provided by Physicians and Nurses in Palliative Care: A Mixed Methods Study
The aim of this study was to explore the experiences of physicians and nurses in palliative care regarding the process of psychosocial care, the difficulties, and the support needs from ‘‘psychosocial care professionals”
En mixad metod med både en kvalitativ och en kvantitativ metod användes.
I första fasen gjordes intervjuer med 16 deltagare
Andra fasen en online undersökning med 88 deltagare n=16 n=88
För att skapa en god palliativ vård krävs det emotionellt stöd från sjuksköterskan. Det är viktigt med en god relation mellan sjuksköterska och patienten men samtidigt mellan patient och familj. Vid tidsbrist och ökad arbetsbelastning känner sjuksköterskorna att de behöver stöd från psykologer. 20p 80% hög
Flierman, I., Nugteren, I., Seben, R., Buurman, BM. & Willems, DL. 2019 Nederländerna How do hospital- based nurses and physicians identify the palliative phase in their patients and what difficulties exist? A qualitative interview study.
The aim of this study is to assess how hospital-based nurses and physicians define the palliative phase, how they identify the palliative phase and what difficulties they face. Kvalitativ studie Intervjuer genomfördes med läkare och sjuksköterskor som arbetade på ett sjukhus i Nederländerna.
n=28 Resultatet tyder på att det är svårt för sjuksköterskor och läkare att definiera när patienten är i den palliativa fasen speciellt när patienten inte själv anser att den är sjuk. 20p 80% hög Griggs, C. 2010 England Community nurses’ perceptions of good death: a qualitative exploratory study
The aim was to explore community nurses’ perceptions of a good death and identify its components from their perspectiv Kvalitativ n=17 Symtomkontroll, accepterande, ärlighet, relationer och kommunikation är avgörande saker att bidra med en bra död. Viktigt att patienten har en
självbestämmanderätt och att närstående får chansen att vara delaktiga. 24p 96% hög Hernándes- Marrero, P., Pereira, S.m. & Carvalho, A.S. 2016 Portugal Ethical Decisions in Palliative Care: Interprofessional Relations as a Burnout Protective Factor? Results from a Mixed- Methods Multicenter Study in Portugal
Identify the most common ethical decisions made by Portugese palliative care teams and understand how the making of such decisions relates to burnout
Mixad studie Både kvalitativ och kvantitativ
n=88 Det föreligger inget samband mellan att arbeta inom palliativ vård med svåra beslut och utbrändhet även om arbetet är svårt och tungt detta beror troligen på att teamarbete fördelar ansvarsbördan 21p 84% hög Holms, N., Milligan, S. & Kydd, A. 2014 England A study of the lived experiences of registered nurses who have provided end-of- life care within an intensive care unit
to explore the lived experiences of regis- tered intensive care unit nurses who have provided end-of- life care to dying patients and their families within an ICU.
Kvalitativ studie n=25 En god och ärlig kommunikation mellan patient, anhörig och vårdpersonal är en avgörande aspekt för en god palliativ vård, delas för att inte ge patien eller anhörig falska förhoppningar samt för att de ska kunna vara delaktiga i vården.
Sjuksköterskorna upplevde att det var utmanande att arbeta med palliativa patienter
21p 84% hög
Karlsson, M., Roxberg, A., Barbosa da Silva, A., & Berggren, I. 2010 Sverige Community nurses´experiences of ethical dilemmas in palliative care: a Swedish study
The aim of this study was to highlight community nurses’ experiences of ethical dilemmas in palliative care Kvalitativ Sjuksköterskorna beskrev sina erfarenheter av etiska dilemma i palliativ hemvård n=7 De orden som framkom under resultatet var, maktlöshet, frustration och oro i relation till etiska dilemman inom palliativ vård. sjuksköterskan vill underlätta för både patient, närstående och arbetskollegorna men saknar ibland kunskap för det. 24p 96% hög Lai, X.B., Wong, F.K.Y. & Ching, S.S.Y. 2018 Kina The experience of caring for patients at the end-of-life stage in non- palliative care settings: a qualitative study To explore the experiences of health care providers in caring for patients at the end-of-life stage in non-palliative settings
Kvalitativ n=26 Det är viktigt att arbeta i team för att stödja patienten.
Sjuksköterskor behöver utbildas inom palliativ vård 24p 96% hög McCloskey, S., Taggart, L. 2010 England How much compassion have I left? An exploration of occupational stress among children´s palliative care nurses To explore the occupational stress from the perspective of nurses contributing to the palliative care of children
Kvalitativ n=18 Att arbeta med barn inom palliativ vård är känslomässigt betungande. etisk konflikt kan uppstå med anhöriga då vården förändras. Sjuksköterskorupplever tidsbrist och har svårt att ge vård i den omfattning de själva vill. 21p 84% hög Peterson, J., Johnson, M., Halvorsen, B., Apmann, L., Chang, P-C., Kershek, S Scherr, C., Ogi, M & Pincon, D. 2010 England What is so stressful about caring for a dying patient? A qualitative study of
nurses´experiences
The aspects of caring for a dying patient that cause concern for nurses
Kvalitativ studie n=15 Sjuksköterskor upplever att svårigheter att kommunicera med patienter och anhöriga samt med övriga instanser inom vården gör att den palliativa vårdens kvalitet försämras. 18p 72% hög Stayer, D., & Lockhart, JS. 2016 USA
Living with Dying in the Pediatric Intensive Care Unit: A Nursing Perspective. To describe the experiences of nurses in pediatric intensive care units who provide palliative care to children with life- threatening illnesses and the children’s families
Kvalitativ studie n=12 Att ge palliativ vård till barn kan vara
komplicerat för sjuksköterskor. Kollegialt stöd från kollegor hjälper sjuksköterskan att bearbeta känslor samt få stöd i bedömningar.
21p 84% hög
Bilaga 3.
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING, kvalitativa studier
Fråga
Ja Nej
1
Motsvarar titeln studiens innehåll?
2
Återger abstraktet studiens innehåll?
3
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald
problematik?
4
Leder introduktionen logiskt fram till studiens
syfte?
5
Är studiens syfte tydligt formulerat?
6
Är den kvalitativa metoden beskriven?
7
Är designen relevant utifrån syftet?
8
Finns inklusionskriterier beskrivna?
9
Är inklusionskriterierna relevanta?
10
Finns exklusionkriterier beskrivna?
11
Är exklusionskriterierna relevanta?
12
Är urvalsmetoden beskriven?
13
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14
Är undersökningsgruppen beskriven avseende
bakgrundsvariabler?
15
Anges var studien genomfördes?
16
Anges när studien genomfördes?
17
Anges vald datainsamlingsmetod?
18
Är data systematiskt insamlade?
19
Presenteras hur data analyserats?
20
Är resultaten trovärdigt beskrivna?
21
Besvaras studiens syfte?
22
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras
av studieresultatet?
23
Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
24
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
25
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Summa
Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: ?
Kvalitet: låg medel hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
Bilaga 4.
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING
,
Kvantitativastudier
Fråga Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat?
6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes?
20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Maxpoäng: 29 Erhållen poäng: ?
Kvalitet: låg medel hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).