Efter att ha genomfört denna studie upplever vi att ämnet är mycket intressant och att fler forskningsområden finns när det gäller sociala rörelser på sociala medier. Vi har endast valt att fokusera på en kampanj som utspelade sig på Instagram. Det hade därför varit relevant att studera fler plattformar för att jämföra deras makt inom sociala rörelser. På så sätt kan man undersöka om kraften i de olika plattformarna skiljer sig åt och identifiera fördelar samt nackdelar med att använda dem. Det kan även vara av intresse att studera om målgruppen ändrar sig beroende på vilken plattform man studerar. Ytterligare förslag på vidare forskning inom detta ämne är att genomföra en liknande studie men med fokus på kvantitativ ansats. Forskaren kan då genomföra en netnografisk studie och fokusera på det som går att se på plattformen i form av bilder, kommentarer, engagemang samt statistik. På så sätt kan internetgemenskapen studeras för att se hur denna beter sig och skapar mönster hos
deltagarna. Det kan bli en omfattande studie men kan också säga en hel del om på vilket sätt sociala rörelser engagerar många människor på internet. Ett annat alternativ är att göra en enkätundersökning och satsa på att få in så många svar som möjligt, för att på så sätt få en större mängd svar där generaliserbarhet står i fokus. Det hade också varit intressant att se om åsikterna skiljer sig åt när man frågar en större mängd människor och om det finns några demografiska skillnader. Det hade även varit av intresse att följa upp engagemanget för att se vilka som fortsatt engagera sig i frågan längre fram, till exempel för att se om de som valt att följa organisationen fortsatt engagera sig.
Ämnet sociala rörelser på sociala medier går att studera ur många olika aspekter och utgångspunkter. Vi anser att det är intressant att fortsätta studera hur samspelet mellan livet online jämfört med offline ser ut och vilka faktorer som ligger bakom en människas agerande i båda dessa “världar”. Vårt vardagliga liv består allt mer av sociala medier och hur vi agerar på dessa samt hur de formar oss som människor blir därför en viktig fråga för forskare att fortsätta studera.
Referenser
Adl.org. (2020) Black Lives Matter: From Hashtag to Movement.
<https://www.adl.org/education/educator-resources/lesson-plans/black-lives- matter-from-hashtag-to-movement>
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (1.uppl.). Liber.
Berglez, P., Olausson,U. (2009). Mediesamhället centrala begrepp. Studentlitteratur. Black Lives Matter. (2020). About. <https://blacklivesmatter.com/about/>
Borges-Tiago, M.T., Tiago, F., Cosme, C. (2019) Exploring users' motivations to participate in viral communication on social media. Journal of Business Research, Volume 101.
<https://www-sciencedirect-
com.ezproxy.lib.uts.edu.au/science/article/pii/S0148296318305630?via%3Dihub# bb0140>
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Liber.
Carlsson, L. (2012) Marknadsföring och kommunikation i sociala medier: givande dialoger,
starkare varumärke, ökad försäljning. Krefon.
Cnet.com. (2020). Blackout Tuseday: Protest against George Floyd´s death spreads far
beyond music.
<https://www.cnet.com/news/blackout-tuesday-protest-against-george-floyds- death-spreads-far-beyond-music/>
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad.
Studentlitteratur.
Deuze, M. (2007). Convergence culture in the creative industries. <http://ics.sagepub.com/content/10/2/243.abstract>
Donoughue, P. (2020). What the #BlackoutTuesday movement means and why it turned your Instagram dark. Abc.
<https://www.abc.net.au/news/2020-06-03/instagram-went-dark-for-black-out- tuesday-heres-why/12315146>
Ekström, M. & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. (2 uppl.) Studentlitteratur.
Fuchs, C. (2011). Against Henry Jenkins. Remarks on Henry Jenkins‟ ICA Talk “Spreadable Media”. <http://fuchs.uti.at/570/.>
(Hämtat: 2021-01-11).
Gauntlett, D. (2013). Making is connecting: the social meaning of creativity, from DIY and
knitting to YouTube and Web 2.0. Polity.
Generation Z. (u.å.) Nationalencyklopedin.
<https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/generation-z> (Hämtat:2020-12-12)
Han, Y., Lappas, T., Sabins, G. (2020) The Importance of Interactions Between Content Characteristics and Creator Characteristics for Studying Virality in Social Media.
Information Systems Research 31(2):576-588.
Internetstiftelsen (2019). Svenskarna och internet 2019.
<https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet
-2019-a4.pdf>
Jarlbro, G. (2006). Medier, genus och makt. Studentlitteratur.
Jenkins, H. (2012). Convergence Culture, Where old and new media collide. (2. Uppl.) New York University Press, London and New York.
Karnowski,V., Kümpel, A.S., Leonhard, L., Leiner, J.L. (2017). From incidental news
exposure to news engagement. How perceptions of the news post and news usage patterns influence engagement with news articles encountered on Facebook. <https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0747563217304119>
Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Kvale, S., Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Studentlitteratur.
Madianou, M. (2013). HUMANITARIAN CAMPAIGNS IN SOCIAL MEDIA: Network architectures and polymedia events.
Journalism Studies (London, England), 14(2), 249-266.
<http://web.a.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=04 35d533-8283-4d3a-973a-37513731ef52%40sdc-v-
sessmgr03&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1aWQmc2l0ZT1laG9zdC 1saXZl#db=cms&AN=86153549&anchor=AN0086153549-15>
McQuail, D., Blumler, J.G., Brown, J. (1972). The television audience: a revised perspective. I Denis McQuail (red.) Sociology of mass communications. Penguin
Muntinga, D. G., Moorman, M., Smit, E. G. (2011). Introducing COBRAs: Exploring motovations for brand-related social media use. International Journal of
Advertising: The review of marketing communications 30(1), 13-46,
Olsson, T. (2008). Medievardagen: En introduktion till kvalitativa studier. Gleerups Utbildning AB.
Parker, H. (2015) Viral Marketing in the Nonprofit Sector: Crafting Messages that Create Awareness and Call an Audience to Action. Diss. University of Mississippi. <http://thesis.honors.olemiss.edu/284/1/Hannah%20Parker_Thesis.pdf> Rojas, F. & Davis Clayton, A. (2017). The social media response to Black Lives Matter:
how Twitter users interact with Black Lives Matter through hashtag use.<https://www-tandfonline-
com.ezproxy.lib.uts.edu.au/doi/full/10.1080/01419870.2017.1334931>
Sanchez, R. (2020). Black Lives Matter protests across America continue nearly 2 months after George Floyd´s death. CNN.
<https://edition.cnn.com/2020/07/23/us/black-lives-matter-protests- continue/index.html>
Shen, F., Xia, C., Skoric, M. (2020). Examining the roles of social media dnra alternative media in social movement participation: A study of Hong Kong's Umbrella Movement. Telematics and Informatics, 47, 101303 - .
<https://www-sciencedirect-
com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0736585319307956> Social Blade (2020). Blklivesmatter Instagram Stats, Channel Statistics.
<https://socialblade.com/instagram/user/blklivesmatter/monthly> (Hämtat: 2020-09-08)
Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle - en introduktion till politisk kommunikation (2. uppl.). Studentlitteratur.
Van Laer, J., Van Aelst, P. (2010). INTERNET AND SOCIAL MOVEMENT ACTION REPERTOIRES: Opportunities and limitations. Information, Communication &
Society, 13(8), 1146 - 1171.
<https://www-tandfonline-
com.proxy.library.ju.se/doi/full/10.1080/13691181003628307?scroll=top&needA ccess=true>
Whiting, A., Williams, D. (2013). Why people use social media: a uses and gratifications
Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide
Introduktion
Hej!
Tack så jättemycket för din tid i dag. Vi heter Ebba Schoultz och Molly Samuelsson och vi skriver en kandidatuppsats om deltagande på sociala medier som en del av vår utbildning medie- och kommunikationsvetenskap på Jönköping University.
Dina personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och dina svar används enbart för forskningsändamål. Vi utgår från de forskningsetiska principerna vilka innebär att din medverkan är helt frivillig och du kan när som helst välja att avbryta. Du kan även välja att avstå från att svara eller ta tillbaka dina svar. Detta är inte på något sätt ett test av dig och det finns inga rätta eller felaktiga svar. Det är upp till dig om du vill vara anonym och det är i så fall endast vi och vår handledare som kommer veta ditt riktiga namn. Vi uppskattar om du är så utförlig och ärlig som möjligt i dina svar.
• Vill du vara anonym?
• Får vi lov att spela in intervjun?
• Har du några frågor hittills?
Verbalt samtycke
Slutligen, innan vi börjar, måste vi se till att du har förstått vad intervjun handlar om, att vi har svarat på alla dina frågor och att du frivilligt går med på att delta. Det är också viktigt att du är medveten om att du kan vägra att svara på en fråga och kan när som helst dra sig ur projektet. Är allt det OK med dig?
[ja] Bra, låt oss fortsätta.
Inledande fråga
• Kan du börja med att berätta lite om dig själv? Ålder, sysselsättning, stad.
Sociala medier - Instagram
• Hur ofta använder du sociala medier och framförallt Instagram?
• Berätta vad du gör när du är inne på Instagram?
• Hur ofta lägger du ut nya inlägg på Instagram?
• Hur ofta brukar du engagera dig i samhällsfrågor på Instagram? Följdfråga:
1) vilka typer av samhällsfrågor handlar det om?
2) om hur och på vilka sätt detta engagemang tar sig för uttryck på Instagram?
3) brukar du även delta offline i samma frågor (genom demonstrationer t ex)? om inte, varför engagerar du dig mer online än offline?
• Upplever du att du ser många andra av dina vänner på Instagram som engagerar sig i samhällsfrågor? Genom delningar, repost osv…?
• Följer du några organisationer/profiler som står bakom diverse samhällsfrågor?
• Följer du Black Lives Matter på Instagram?
Blackouttuesday
• Hur fick du först information om kampanjen?
• Berätta om dina upplevelser av kampanjen #blackouttuesday?
• Berätta om inlägget du delade, ex innehåll och text. (följdfråga: Var detta något du reflekterade över?)
• Vad fick dig att delta i kampanjen? (följdfråga: Har du reflekterat kring det? vad det var som gjorde att du deltog?)
• Fick du någon respons från andra efter ditt deltagande? (Följdfråga: hur skulle du säga att det påverkade ditt fortsatta engagemang?)
• Var kampanjen #blackouttuseday något som du diskuterade utanför Instagram? Isf hur och under vilka former?
• Vad ville du uppnå med att delta i kampanjen?
Efter #blackouttuesday
• Har du delat någon mer information relaterad till Black Lives Matter efter kampanjen?
• Hur du reflekterat kring ditt deltagande efteråt? Har du kvar bilden på Instagram? Kände du att det fick den effekt du önskade?
• Har du på något annat sätt engagerat dig i denna samhällsfråga? Följdfråga: Om ja, hur då och på vilka sätt?
• Har du deltagit i någon annan demonstration för Black Lives Matter?
Avslutande fas
Avsluta med att knyta ihop intervjun och upprepa eventuella viktig nyckelinformation kring deltagandet
• Är det något du vill tillägga?
• Är det något du vill ta tillbaka?
• Har du några frågor till oss?
• Är det okej om vi återkommer vid eventuella ytterligare frågor?
Då vill vi avsluta intervjun och tacka dig så mycket för ditt deltagande och din tid i dag, det har varit till stor hjälp.
Att notera efter intervjun
• Hur intervjun gick • Var intervjun gjordes