I och med diskussionen och studiens kvalitativa undersökningsmetod kan inte resultaten generaliseras över hela Bamsetidningens publikationer utan enbart konstatera något om de analyserade berättelserna. Uppsatsens resultat visar en mångfacetterad bild utan egentlig enhetlighet vad det gäller genusrepresentation och genusutveckling. Att denna studies resultat inte påvisar en enhetlighet är ändock inte ett misslyckande, utan påvisar att Bamses
genusrepresentation är nyanserad i dessa berättelser. Det denna uppsats utmynnar i är en teori om hur Bamsetidningens genusbekräftelse och -utmaning ter sig, vilken med fördel kan vidarebyggas i en analys av Bamsetidningen och dess jämställdhet ur en kvantitativ ansats. En kvantitativ studie kan utformas som en undersökning av förekomsten av manliga och
kvinnliga karaktärer och om förekomsten förändras över tiden. Att komplettera till detta begrundande kan vara att studera hur de manliga och kvinnliga karaktärerna framställs genom bild och text över tid.
62
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att utröna de genuskonstruktioner berättelser i serietidningen Bamse innefattar över tid och studera huruvida tendenser från den svenska genusutvecklingen representeras i berättelserna. Detta har gjorts utifrån teorier om hur makt utövas i samhället, hur samhället sedan representeras i olika medier och dylikt genom diskurser samt genus och queerteorier och till sist hur genussynen har utvecklats med tiden. Materialet utgörs av sex stycken berättelser från Bamsetidningar med ett åldersspann på vart åttonde år mellan varje, detta innebär att den första berättelsen som analyseras är från 1973 medan den sista är från 2013. Metoder som används för att utröna huruvida genusstereotypiska konstruktioner
bekräftas eller utmanas i dessa berättelser är Faircloughs syn på CDA samt Barthes modell av semiotik.
Berättelsen från 1973 innehåller nästan enbart män där alla männen får bidra med sitt strå till stacken, även om det är den fysiskt starka och aktiva Bamse som ses som den största hjälten. Den enda kvinna som figurerar är anklagande. I denna berättelse syns ingen större samverkan mellan rådande genusdebatt och berättelse. 1981-års berättelse är intressant ur flera aspekter eftersom kvinnorna där är agerande, men blir sedan undertryckta varefter de drar sig tillbaka och låtsas vara passiva. Den svalare genusdebatten som rådde under 80-talet kan här ses återspeglas samtidigt som mannen måste hävda sig och sina skogshuggarattribut. Berättelsen som är publicerad 1989 innehåller till största del män och kvinnan får en hemmafru-roll som tenderar att gå bakåt i jämställdhetsutvecklingen. En man med närhet till sina känslor
negligeras också i denna berättelse genom Lille Skutt. Denna sårbara man kan ses som en representation genom Lille Skutt och Bamse representerar en skogshuggarkarl.
1997-års berättelse innehåller enbart män, de kvinnliga attribut som kommer till uttryck är i en manlig form. En syn på att mannen måste ha självkontroll som passar väl i tiden kan studeras i denna berättelse. Berättelsen från 2005 innehåller mycket könsutsuddande tendenser, någonting som passar väl in i den då rådande queerteorin. 2013-års berättelse utgörs av en aktivt agerande kvinna som tillsammans med andra män överlistar ondskan. Här förklaras dock kvinnan i förhållande till mannen och går därmed något bakåt i
jämställdhetsutvecklingen. Att använda tydliga könspronomen i denna berättelse kan ses som ett avståndstagande till hen-debatten.
63 Olika berättelser både utmanar och bekräftar genusstereotypiska attribut och diskurser i olika skeden. En tydlig utveckling kan dock inte ses, även om 2000-talets berättelser är mer
jämställda och visar på en mer nyanserad bild av könen än de tidigare. Något som spelar stor roll i berättelserna och huruvida genus bekräftas eller utmanas är gruppidentiteter och hur en karaktär kan utmärka sig från resten av gruppen.
64
Källförteckning
Avhandlingar och böcker
Allen G, Roland Barthes, Routledge, London, 2003.
Altheide D L., Qualitative media analysis, Sage, Thousand Oaks, Calif., 1996.
Beauvoir S, “Introduction from The Second Sex”, i L M Alcoff & E Mendieta (red.),
Identities- Race, Class, gender and nationality, Blackwell Pub, Malden, MA, 2003.
Beischer P, Homoadoption i Bamse, Högskolan på Gotland, 2011.
Berg M & Wickman J, Queer, Liber, Malmö, 2010.
Berglez P, “Kritisk diskursanalys”, i M Ekström & L Larsson (red.), Metoder i
kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2010.
Berglez P & Olausson U, ”Kritisk diskursanalys”, i M Ekström (red.), Mediernas språk, Liber, Malmö, 2008.
Beynon J, Masculinities and culture, Open University Press, Buckingham, 2002.
Brabant, S & Mooney L A., ”Sex Role Stereotyping in the Sunday Comics: A Twenty Year Update”, Sex Roles, vol. 37, no. 3-4, Augusti 1997, s. 269-281.
Bryman, A, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011.
Butler J, Undoing gender, Routledge, New York, 2004.
Carlsson Wetterberg, C & Jansdotter A (red.), Genushistoria: en historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004.
65 Chavez, D, ”Perpetuation of gender inequality: A content analysis of comic strips”, Sex Roles, vol. 13, no. 1-2, Juli 1985, s. 93-102.
Connell, R, Om genus, Daidalos, Göteborg, 2003.
Dijk, T A. van, “Critical Discourse Analysis” i Schiffrin, D, Tannen, D & Hamilton, H E. (red.), The handbook of discourse analysis, Blackwell, Oxford, 2001.
Ekström, M & Moberg, U, ”Semiotik” i Eriksson, M (red.), Mediernas språk, 1. uppl., Liber, Malmö, 2008.
Fairclough, N, Media discourse, Edward Arnold, London, 1995.
Fiske J, Kommunikationsteorier: en introduktion, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1997.
Ganetz H, ”Kvinnliga blickar”, i U Carlsson, C Feilitzen, J Fornäs, T Holmqvist, S Ross & H Strand (red.), Kommunikationens korsningar: möten mellan olika traditioner och perspektiv i
medieforskningen, NORDICOM-Sverige, Göteborg, 1994.
Hirdman, Y, Genus: om det stabilas föränderliga former, 1. uppl., Liber, Malmö, 2001.
Kuypers J A, ”Eclectic criticism” i J A Kuypers (red.), Rhetorical criticism: perspectives in
action, Lexington Books, Lanham, MD, 2009.
Leeuwen, T, Van, ”Semiotics and Iconography” i T Van Leeuwen, & C Jewitt (red.), Handbook of visual analysis, SAGE, London, 2001.
Lundahl P, “Kontextbunden essentialism”, i Miegel F & Schoug F (red.), Dikotomier:
vetenskapsteoretiska reflektioner, Studentlitteratur, Lund, 1998.
Magnusson H, Berättandebilder: svenska tecknade serier för barn, Makadam, Diss.
66 Miegel F & Schoug F, Dikotomier: vetenskapsteoretiska reflektioner, Studentlitteratur, Lund, 1998.
Nilsson J, Bamse – en uppsats om världens starkaste björn och hans politiska värderingar, Lunds universitet, 1998.
Nilsson R, Foucault: en introduktion, Égalité, Malmö, 2008.
Norstedts svenska synonymordbok: [196.000 synonymer], Norstedt, Stockholm, 2009.
Rydström, J & Tjeder, D, Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009.
Sandqvist K, Pappor och riktiga karlar: om mans- och fadersroller i ideologi och verklighet, Carlsson, Stockholm, 1993.
Scholz F M., ”Tecknade serier som källmaterial för historisk forskning”, Historisk tidsskrift, vol. 127, no. 2, 2007, s. 278-287.
Strömberg F, Manga: japanska serier och skapaglädje, Seriefrämjandet, Stockholm, 2007.
Strömberg, F, Swedish comics history, The Swedish Comics association (Seriefrämjandet), Malmö, 2010.
Sturken, M & Cartwright, L, Practices of looking: an introduction to visual culture, 2. ed., Oxford University Press, New York, 2009.
Sunderland J och Litosseliti L, Gender identity and discourse analysis, John Benjamins, Amsterdam, 2002.
Wetterskog, M, ”Inramade genus: en analys av genuskonstruktion i nordiska
dagstidningsserier 1970-2005”i L-Å Englund (red.), Medier och kommunikation i förändring:
67
Jönköping, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation (HLK),
Jönköping, s. 43-58. Insikt, no. 2008:1.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000.
Elektroniska källor
”Bamse”, Bamse, hämtat 2013-05-15, <http://www.bamse.se/bamsefakta/figurerna-i- bamse/bamse.aspx>.
Ekström A, ”Bamse visar vägen”, Sydsvenskan, 2010, hämtat 2013-05-23, <http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/bamse-visar-vagen/>.
”Hen i hetluften”, Institutet för språk och folkminnen Språkrådet, 2012, hämtat 2013-05-06, <http://www.sprakradet.se/12727>.
Lapidus A, “40-åringen som har fått unghögern att se rött”, Expressen, hämtat 2013-03-24, http://www.expressen.se/nyheter/dokument/40-aring-som-har-fatt-unghogern-att-se-rott/.
Milles K, Salmson K, Tomicic M, ”Det behövs ett nytt ord i svenska språket”, Svenska
dagbladet, 2012, hämtat 2013-05-06, <http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-behovs-ett- nytt-ord-i-svenska-spraket_6784859.svd >.
Nationalenyklopedin, <http://www.ne.se. >.
Svenska akademins ordbok, < http://g3.spraakdata.gu.se/saob/>.
Synonymer.se, < http://synonymer.se/>.
Bamsepublikationer
Andréasson R (red.), “Bamse och tåg-olyckan, Bamse - världens starkaste björn, Williams förlag, Bromma, no 3, 1973.
68 Andréasson R (red.), ”Bamse och Kalle Svart-skalle”, Bamse – världens starkaste björn, Stockholm, Atlantic Förlags AB, no 7-8, 1980.
Andréasson R, (red.) “En förskräcklig flygfärd”, Bamse - världens starkaste björn, Viken, BAMSE förlaget, no. 3, 1989.
Andréasson R (red.), Bamsebiblioteket: Bamses bästa. Vol. 1, Egmont Kärnan, Malmö, 2005.
Andréasson R, “Tuffa killar och svaga tjejer”, i R Andréasson (red.), Bamsebiblioteket,
Bamses bästa. Vol. 2, Egmont Kärnan, Malmö, 2006.
Borelius C, (red.), ”Hoppla i varggropen”, Bamse - världens starkaste björn, Egmont Kärnan, Malmö, no. 3, 2013.
Magnusson J, (red.) “Vargkusinernas gräsmatta”, Bamse - världens starkaste björn, Serieförlaget, Malmö, no. 3, 1997.
Wremby L (red.), “Skalmans fototävling”, Bamse - världens starkaste björn, Malmö, Egmont Kärnan, no. 3, 2005.