Örebro universitet
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Bortom kjoltyg och byxhängslen
En eklektisk genusanalys av serietidningen Bamse
C-uppsats 2013-06-05 Medie- och kommunikationsvetenskap
Handledare: Virginia Melián Uppsatsförfattare: Catrine Andersson & Helena Jonsson
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till Virginia Melián som har gett oss fin respons under arbetets gång, Egmont förlag som försåg oss med källmaterial till analysen och till alla er som under
processen motiverat och inspirerat oss.
Tack!
Örebro 5 juni 2013
Abstract
This study has the purpose to reveal whether gender stereotypes are manifested or challenged in the children comic Bamse - världens starkaste björn based on six different stories
widespread over 40 years. The results will be studied in the light of the contemporary gender development in society and emanate from theories about power, discourse, representation, queer and gender. An eclectic analysis based on semiotics and critical discourse analysis will be the method to reveal the underlying gender perspective in Bamse. The conclusion of the study shows an ambiguous perspective in the comic where both men and women occasionally are represented in a manifested as well as a challenged stereotypical role. In some of the stories the gender is erased and all characters are represented based on their individual attributes instead, meanwhile in some stories men are represented as active heroes while women are portrayed as passive nurturer. The representations are getting better over time and the latest stories from 2005 and 2013 tend to show a development in the gender issue.
Keywords: Gender, gender role, stereotype, comic, critical discourse analysis, semiotics, power, queer
Innehåll
1. Inledning ... 1 1.1Bakgrund ... 2 1.1.1 Bamsetidningen ... 2 1.1.2 Genushistoria ... 3 1.2 Problemformulering ... 51.3 Syfte & frågeställning ... 6
1.4 Uppsatsens disposition ... 6
2. Tidigare forskning ... 7
3. Teori ... 11
3.1 Makt och diskurs ... 11
3.2 Genusteori ... 13
3.3 Teoriernas applicering på analysmaterialet ... 16
4. Material och metod ... 17
4.1 Material och urval ... 17
4.2 Kritisk diskursanalys ... 18
4.2.1 Metodöversikt ... 18
4.2.2 Begreppsförklaring och analysmodell ... 18
4.3 Semiotik ... 20
4.3.1 Metodöversikt ... 20
4.3.2 Begreppsförklaring och analysmodell ... 21
4.4 Tillvägagångssätt ... 23
4.5 Metodavgränsningar ... 25
4.6 Metodproblem ... 26
4.7 Tillförlitlighet och giltighet ... 27
5. Resultatredovisning ... 27
5.2 Bamse nr 3, 1981 – Tuffa killar och svaga tjejer ... 31
5.3 Bamse nr 3, 1989 – Den förskräckliga flygfärden ... 35
5.4 Bamse nr 3, 1997 – Vargkusinernas gräsmatta ... 39
5.5 Bamse nr 3, 2005 – Skalmans fototävling ... 44
5.6 Bamse nr 3, 2013 – Hoppla i varggropen ... 48
6. Diskussion ... 53
7. Slutsats ... 59
8. Förslag på vidare forskning ... 61
Sammanfattning ... 62
1
1. Inledning
Nedan följer ett inledande kapitel avsett för att introducera om såväl ämnet Bamse som en kartläggning av genus i tiden. Uppsatsens frågeställningar och det syfte som genomsyrar uppsatsens fortsatta text presenteras också här.
Det var en gång en kvinna som tvingades gå hem för att passa steken i ugnen. Det var en annan gång en man som offentligt hånades för sin oförmåga att byta däck på sin bil. Det var en tredje gång en kvinna som med sin list lurade de elaka männen vilka istället föll i sin egen fälla. Alla dessa händelser inryms i en och samma barnserietidning: Bamse – världens
starkaste björn.
Bamse, huvudkaraktären i tidningen, beskrivs som världens starkaste men också snällaste björn, snäll även mot de elaka karaktärerna.1 Att försöka skipa rättvisa är alltså Bamses signum och samhällsfrågor är något som ofta lyfts fram.2 Nyligen utkom en berättelse som handlar om Happ, Lille Skutts bror, som lever ihop med en annan hankanin vilka tillsammans tar hand om en kaninunge.3 Denna skvallrande bild om jämlikhet, genom att lyfta fram teman som homoäktenskap och homoadoption, lockar till en förförståelse om Bamses önskan om total jämställdhet. Detta är en av utgångspunkterna till varför denna genusstudie av
Bamsetidningen har gjorts. Bamsetidningens strävan efter jämställdhet kan dock tolkas som vacklande, av ovan beskrivna inledningar till sagor att döma.
Studier av svenska serietidningar är inte ett väl berest forskningsfält.4 Litteratursökningen denna uppsats utgår ifrån tyder på brister vad det gäller genusanalyser av serietidningar. Tecknade serier innehåller representationer av den samtida samhälleliga situationen och kan studeras som historiska kvarlevor från det samhälle tidningen uppkom ur.5 Den samhälleliga bilden på genus kan med andra ord ses representerad i Bamsetidningen. Av denna anledning är det av intresse att studera Bamse för att se om denna inflytelserika serietidning döljer
1 ”Bamse”, Bamse, hämtat 2013-05-15, <http://www.bamse.se/bamsefakta/figurerna-i-bamse/bamse.aspx>. 2 J Nilsson, Bamse – en uppsats om världens starkaste björn och hans politiska värderingar, Lunds universitet, 1998:9ff.
3 A Ekström, ”Bamse visar vägen”, Sydsvenskan, 2010, hämtat 2013-05-23, < http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/bamse-visar-vagen/>.
4 H Magnusson, Berättandebilder: svenska tecknade serier för barn, Makadam, Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005:15.
5
M F Scholz, ”Tecknade serier som källmaterial för historisk forskning”, Historisk tidsskrift, vol. 127, no. 2, 2007:284.
2 stereotypiska genuskonstruktioner, för att vidare studera hur dessa tenderar att spegla det rådande samhället. Detta ska undersökas med en kritisk diskursanalys samt en semiotisk analys och grunda sig i teorier som makt, genus och representation. Analysens resultat
kommer studeras utifrån den rådande samhällskontexten för att utröna eventuella samhälleliga tendenser i serietidningen.
1.1 Bakgrund
Nedan redogörs först en historisk bakgrund om Bamsetidningens utveckling följt av en historisk kartläggning av hur synen på genus har förändrats i det svenska samhället från 70-talet och framåt.
1.1.1 Bamsetidningen
Bamse - världens starkaste björn är en av de mest kända och populäraste barnserierna i
Sverige. Skaparen av den populära tidningen är Rune Andréasson som år 1966 började med animerade tv-serier med karaktären Bamse, år 1973 fick karaktären en egen serietidning och har utkommit sedan dess. Historien i serien har utvecklats med tiden, till en början var Bamse och hans två vänner Lille Skutt och Skalman själva de återkommande karaktärerna och berättelserna handlade mer om äventyr som riktades till en målgrupp bestående av pojkar. Med tiden har Bamse skaffat familj och fått en större, mer familjeinriktad målgrupp. Till en början uppgick den årliga upplagan på tolv gånger per år, denna har med tiden utökats och kommer nu årligen ut med 18 nummer. Redaktionen gick över från Rune Andréassons ledning år 1990, en förändring som innebar att karaktärsutveckling till viss del stannade av i tidningen. Det är först på senare tid som denna utveckling påbörjats igen och några nya karaktärer har tillkommit.6
Så gott som alla svenska barn har någon gång läst tidningen och den är känd för sina moraluppfostrande berättelser.7 Exempel på en moraluppfostrande berättelse är Bamse och
Kalle Svart-skalle8 som belyser främlingsfientlighet och mobbing. Just den serieberättelsen är den mest populära och har publicerats på ett flertal forum, bland annat Statens invandrarverk.9
6
F Strömberg, Swedish comics history, The Swedish Comics association (Seriefrämjandet), Malmö, 2010:27. 7 Strömberg, 2010:27.
8 R Andréasson (red.), ”Bamse och Kalle Svart-skalle”, Bamse – världens starkaste björn, Stockholm, Atlantic Förlags AB, no 7-8, 1980.
3 Bamse som fenomen har växt sig starkare och är inte enbart en serietidning utan finns att återse på ett flertal olika produkter: gosedjur, målarböcker och ett eget område på Kolmårdens djurpark är bara några av dem.10 Bamse är också en kärleksfull karaktär som fått plats i många människors hjärtan. Det är inte bara barn som uppskattar Bamse utan även inflytelserika personer såsom Carl Bildt har genom åren visat sin uppskattning av sagofiguren genom att bära en slips prydd med björnen.11
1.1.2 Genushistoria
Nedan följer en grov, historisk kartläggning över hur kvinnokamp, feminism och manroller har utvecklats i Sverige sedan 70-talet och framåt. Denna kartläggning kommer ligga som grund när de kontextuella samhälleliga tendenserna ska försöka fastställas i resultat och diskussion.
1970-talet var en period då mycket hände på kvinnokampsfronten och brukar ofta kategoriseras under radikalfeminism och som födseln av andra vågens feminism.12
Jämställdhetsfrågan nådde detta decennium statlig nivå och började där utredas. Detta ledde till införandet av nya lagstiftningar vilka behandlade kvinnan som en egen individ och det blev för första gången lönsamt för kvinnor att arbeta istället för att vara hemmafruar. Genom särbeskattningen fick kvinnan behålla större delen av sin lön själv vilket ledde till en friare ställning för kvinnan då par inte längre beskattades gemensamt. Den nya skatten och att kvinnan för första gången behövdes på arbetsmarknaden ledde till att hemmafrun försvann allt mer.13 Samboskap blev allt vanligare och synen på sexualiteten genomsyrades av liberalism och frisläpphet. Pornografin och kvinnans objektifiering började ifrågasättas vilket ses genom att kvinnans kropp börjar betraktas som hennes egen i och med att lagen om fri abort som infördes 1974.14 Sammanfattningsvis genomsyrades årtiondet av såväl socialistiska som liberalfeministiska värderingar där jämställdhetsfrågan togs på större allvar.15
10 ”Bamsetidningen”, Bamse, hämtat 2013-03-22, <http://www.bamse.se/bamsefakta/bamsetidningen.aspx>. 11 A Lapidus, “40-åringen som har fått unghögern att se rött”, Expressen, hämtat 2013-03-24,
<http://www.expressen.se/nyheter/dokument/40-aring-som-har-fatt-unghogern-att-se-rott/>. 12
J Rydström & D Tjeder, Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009:202.
13 Rydström & Tjeder, 2009:196ff. 14
Rydström & Tjeder, 2009:200ff. 15 Rydström & Tjeder, 2009:203.
4 Vad gäller mansrollens utveckling inledde 1970-talet en början på stora förändringar som skulle fortsätta under de nästkommande två decennierna. Detta var omställningar inom ekonomi, industri, kultur och affärsverksamheter vilka ledde till att den västerländska arbetsmarknaden förändrades drastiskt och många män blev uppsagda. Flertalet av männen förlorade kontrollen över såväl sig själva som sina inkomster av arbetslösheten. Vidare gav det effekten av ett försämrat självförtroende och större maktlöshet bland männen, detta kallas för den manliga krisen.16 Två typer av maskuliniteter uppstod som reaktion av andra vågens feminism. Den ena var av vårdande karaktär, benägen att stå upp för kvinnors rätt och jämlika förhållanden. Den andra, skogshuggarkarln17, blev motpolen som var fast besluten att inte förlora sin manlighet.18
Efter att jämställdhet och kvinnofrågor hade varit ett väl debatterat ämne under 1970-talet blev det desto lugnare under 80-talet då få reformer genomfördes. Samhället och staten koncentrerade sig mer på tillväxt och ekonomi än radikal politik. Detta innebär dock inte att 80-talet är ett mindre viktigt decennium i den svenska feminismhistorian, detta årtionde lade grunden till de reformer som kom att genomföras på 90-talet. Kvinnojourerna blev allt fler och mer institutionaliserade och Jämställdhetsombudsmannen skapades. I den akademiska världen etablerades genusforskningen allt mer och i den politiska världen dök kvotering till politiska poster upp för första gången under 80-talet.19
Under 1990-talet blev det en förändring i den svenska politiska makten och de partier som prioriterade kvinnostöd högst fick ett lågt valresultat i början av decenniet. Däremot var mer än 40 % av de politiska representationsposterna i riksdag, kommun och landsting fyllda av kvinnor och samhället i stort började erkänna att de båda könen inte spelade på lika villkor. De politiska partierna började då tävla om vilka som var mest feministiska. Detta ledde till reformer i lagstiftning såsom sexköplagen och en jämställdhetsintegrering för att nämna några. Enligt den nya mer feministiska politiken skulle genusperspektiv genomsyra alla politiska beslut, exempelvis nya läroplaner med större genusperspektiv. Feminismen började
16 J Beynon, Masculinities and culture, Open University Press, Buckingham, 2002:86f. 17
Begreppet skogshuggarkarl är en sammanfattande tolkning av uppsatsförfattarna baserat på texten som förklarar denna. Detta eftersom begreppet används i relativt stor utsträckning i uppsatsens analysredovisning för att sammanfatta innebörden.
18
Beynon, 2002:199f.
5 ta större utrymme i medierna genom exempelvis krönikor, dock var reklamen i mångt och mycket fortfarande sexistisk vilket feministerna fortsatte att strida emot.20
Under 80- och 90-talen lyftes det diskussioner om den sårbara mannen som i mångt och mycket inte bidrar med någonting till samhället på samma sätt som under industrialiseringen. Han bygger ingenting för hand, han kan ofta inte beskåda sitt egna hus och tänka ”det där byggde jag!”. En teori är att detta gjorde mannen mer sårbar, hade närmare till sina känslor och blev också mer delaktig i hemmet.21 En annan typ av manlighet som under 80- och 90-talen växte fram var en man som beskrevs med egenskaper av att vara lat, inkompetent och ovårdad. Denna man skildrades på ett humoristiskt sätt med karaktäriseringen av att vara otillräcklig, klumpig och oförmögen att visa sina känslor. 22
Kartläggningen över 00-talet är fattigare än resterande decennierna, detta eftersom det ligger så nära vår nuvarande tid och är därför svårt att distansera sig mot. Under de första åren av 00-talet kom Feministiskt initiativ vilka till en början fick en stor anslutning. Arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsarbetet fortsatte från 90-talet, nu tog man dock hänsyn till fler minoriteter, exempelvis växte sig queerfeminismen allt starkare.23
1.2 Problemformulering
Tidigare forskning, av serietidningar och seriestrippar, har kommit fram till att
genusframställningen är stereotypisk och att ojämlika förhållanden förekommer. Bamse som är en av Sveriges mest populära serietidning för barn är intressant att undersöka för att se om även karaktärerna i Bamse framställs på samma sätt eller om det går att se en normbrytning. Till skillnad från tidigare forskning som gör en historisk kartläggning ämnar denna analys att göra djupdykningar i ett antal utgåvor för att sedan dra paralleller med den sociala praktiken. Problemet som är relevant att undersöka är alltså om språket i Bamsetidningarna bekräftar eller bryter mot rådande genusnormer.
20 Rydström & Tjeder, 2009:211ff. 21 Beynon, 2002:136ff.
22
Beynon, 2002:134f.
6
1.3 Syfte & frågeställning
Syftet med denna studie är att blottlägga de genuskonstruktioner berättelser i serietidningen
Bamse - världens starkaste björn innefattar över tid. Denna undersökning kommer att
genomföras med en kritisk diskursanalys följt av en semiotisk analys på sex stycken berättelser där varje berättelse ingår i den tredje utgåvan vart åttonde år. Samtidigt ska det studeras huruvida tendenser från den svenska genusutvecklingen representeras i berättelserna. För att kunna undersöka utifrån detta syfte konkretiseras tre forskningsfrågor i nedanstående frågeställning:
1. Hur bekräftas eller utmanas de genusstereotypiska konstruktionerna i berättelserna ur serietidningen Bamse?
2. Hur tenderar berättelserna att representera samhällets genusdebatt samt syn på genus? 3. Hur kan man se att genussynen i samhället har förändrats genom åren i de olika
berättelserna?
1.4 Uppsatsens disposition
Tidigare forskning finns presenterad i nästkommande kapitel, detta följt av en teoretisk kartläggning över de teorier analysen ämnar utgå från. Metodkapitlet följer därefter där analysens två modeller beskrivs samt material, urval, metodavgränsningar och metodproblem. Vidare presenteras resultatredovisningen med en sammanställning av analysens resultat. Denna mynnar ut i en diskussion där samtliga analysmaterial jämförs med varandra och konkretiseras slutligen i slutsatsen.
7
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras en kartläggning av den forskning som berör ämnet serietidningar och genus vilka visar på denna uppsats nödvändighet men också en förståelse för hur nutida forskningsläget ser ut.
Studier av svenska serietidningar riktade mot just barn är ett nästintill tomt och outforskat område, skriver Magnusson.24 Föga förvånande blir det utifrån den kunskapen att barnserier studerat ur ett genusperspektiv är ett relativt orört forskningsfält. De få studier som uppkom under litteratursökningen är främst kvantitativa undersökningar på serier vilket visar på en avsaknad av kvalitativa studier. Kartläggningen vilket redovisas nedan visar studier av genusframställningen i seriestrippar och gemensamt för dessa studier är att de utgår från en genusteori där män och kvinnor ses som socialt konstruerade istället för biologiskt bestämda. Utifrån denna teori mäts seriestripparna vilket kön som får mest utrymme och vilka
genusstereotypiska beteenden, aktiviteter, klädsel och positioner som finns att utläsa. En del av studierna har tagit hänsyn till fler variabler i sin analys, vilka är tid och jämförelse med samhället. Resultaten pekar på att männen får mest utrymme och framställs som mer aktiva än kvinnorna och denna genuskonstruktion fortsätter historiskt sett, studierna visar dock
tendenser till en mer jämställd framställning med tiden.
Forskningsområdet i Sverige med fokus på genusframställning i serietidningar ger, som tidigare nämnt, inte många sökresultat, en studie som berör ämnet är en artikel från 2008 av Wetterskog. I sin studie genomför hon en komparativ kvantitativ studie på nordiska och anglosaxiska seriestrippar från fyra olika dagstidningar mellan 1970-talet och 2000-talet. Wetterskog utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt av genus och förklarar att mediernas innehåll inte är en direkt avspegling av det samhälle vi lever i, utan utgör en representation av verkligheten. Wetterskog analyserar sitt material utifrån ett flertal variabler där hon bland annat studerar ansiktsuttryck, hur ofta varje kön representeras och vad genus spelar för roll för den narrativa utvecklingen. Genom att studera dessa variabler och samtidigt ta hänsyn till genus där anglosaxiska och nordiska framställningar jämförs kommer hon fram till att män representeras mer än kvinnor i samtliga seriestrippar. Männen får dock mindre utrymme med tiden, detta dock inte genom att lämna mer plats för kvinnor, utan istället för könslösa
karaktärer. De genusstereotypiska bilderna av män och kvinnor kvarstår under hela
8 undersökningsperioden, dock skedde en förändring under 80- och 90-talet med mer jämställda representationer.25
En amerikansk studie av serier beskrivs i Deborah Chavez vetenskapliga artikel från 1985. I sin studie gör Chavez en kvantitativ innehållsanalys av 100 slumpmässigt valda seriestrippar från 30 publikationer ur den konservativa lokaltidningen Press-Enterprise. Syftet med studien är att undersöka huruvida männen respektive kvinnorna i seriestripparna framställs jämlikt och Chavez använder socialkonstruktivistiskt genusperspektiv som utgångspunkt samt en neo-marxistisk teori. Det statistiska resultatet visar på en ojämn representation av könen där männen dominerar oavsett om denne bär titel som huvudroll eller biroll. Båda könen skildras med stereotypiska arbeten och kvinnor skildras enbart genom två yrkesroller medan männen tilldelas femton olika yrkestitlar. I serierna befinner sig kvinnorna oftast i hemmet och sysslar med hushållsarbete eller barnomhändertagande. I sin diskussion fastslår Chavez att båda könen ofta representeras stereotypiskt och att mannen beskrivs som överlägsen kvinnan. I sin jämförelse med det amerikanska samhället och jämställdhetsdebatten kunde det redovisas att verkligheten var mer jämställd än hur serierna väljer att framställa den.26
Brabant och Mooney publicerade 1997 i USA en vetenskaplig artikel som redovisar
genusanalys av seriestrippar i söndagstidningar från tre tillfällen: 1974, 1984 och 1994. Den fråga som Brabant och Mooney söker svar på är huruvida det förekommer fler eller färre könsstereotypiska bilder under perioden som analyseras eller om läget är oföränderligt. Med en kvantitativ innehållsanalys mäter Brabant och Mooney förekomsten av maka och make per seriestripp. De studerar även om karaktärerna befinner sig i eller utanför hemmet, deras huvudsakliga aktiviteter och vem som gör vad av hushållsarbete. Förekomsten av förkläde som en symbol för hushållsarbete mäts i de fall den förekommer i seriestripparna. Studien visar att det förekommer allt mindre stereotypiska bilder av män och kvinnor under
analysperioden. Under 1984 förekommer det minst stereotypiska bilder men om det var en
25 M Wetterskog, ”Inramade genus: en analys av genuskonstruktion i nordiska dagstidningsserier 1970-2005”i L-Å Englund (red.), Medier och kommunikation i förändring: forskning vid den 30-årsjubilerande medie- och
kommunikationsvetenskapliga utbildningen i Jönköping, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och
kommunikation (HLK), Jönköping, s. 43-58. Insikt, no. 2008:1. 26
D Chavez, ”Perpetuation of gender inequality: A content analysis of comic strips”, Sex Roles, vol. 13, no. 1-2, Juli 1985:93-102.
9 medveten eller omedveten förändring från kreatörernas/illustratörernas sida kunde inte
forskarna bevisa.27
En av de få serieforskare i Sverige är Magnusson som 2005 utkom med en avhandling om seriestrippar i dagstidningar.28 Även författaren, journalisten och läraren Strömberg inriktar sig mot tecknade serier i sin forskning. Magnussons avhandling handlar dock i främsta rummet om barnseriernas utveckling i Sverige. Strömberg däremot har gett ut en varierad grad av böcker som behandlar Manga-serier, bland annat ”Manga: japanska serier och skaparglädje”29
och har dessutom gjort en kartläggning av den svenska seriehistorien.30 Med detta sagt saknar dessa dock studier utifrån ett genusperspektiv vilket gör att deras
användningsområde till denna uppsats blir något begränsat. Dessa är dock två av få som berör Bamse-tidningen i sina böcker.
Forskning om Bamsetidningen finns det inte heller i övermått, men en kartläggning av Bamse och hans politiska värderingar finns framlagd av Nilsson (1998). Syftet med Nilssons uppsats är att just studera och dra en slutsats om de generella strukturerna av de politiska värderingar karaktären Bamse innefattar. Detta gör han genom att ha läst alla tidningar utkomna mellan år 1973-1997 varefter han väljer ut representativa berättelser och gör en kvalitativ studie vilka kompletteras med intervjuer.31
Samhällsfrågor där Bamse tar ett tydligt parti är rättvisa, mobbing, rasism, jämställdhet och våld.32 Nilsson kan utläsa att tidningen tydligt kategoriseras utifrån den vänsterlagda politiska sidan med flera tydliga marxistiska infallsvinklar där kapitalismen framställs som skurken.33 Vad det gäller jämställdhet nämner Nilsson tre serieberättelser vilka han anser belyser denna fråga och som dessutom representerar hela Bamsetidningen. Dessa berättelser är från tidigt 80-tal och beskriver Bamse i sin roll som en omhändertagande far till sina barn. Det som belyses är alltså att mannen måste hjälpa kvinnan och att kvinnan ska ha samma möjligheter som män.34 Jämställdhetsfrågan är dock inte en stor del av denna studie, men är ändå en
27 S Brabant & L A. Mooney, ”Sex Role Stereotyping in the Sunday Comics: A Twenty Year Update”, Sex
Roles, vol. 37, no. 3-4, Augusti 1997, s. 269-281.
28 Magnusson, 2005.
29 F Strömberg, Manga: japanska serier och skapaglädje, Seriefrämjandet, Stockholm, 2007. 30 Strömberg, 2010. 31 Nilsson, 1998:3f. 32 Nilsson, 1998:11ff. 33 Nilsson, 1998:20. 34 Nilsson, 1998:12.
10 intressant utgångspunkt att studera för att se om jämställdheten så väl lyser igenom i
berättelser där jämställdhet inte är den primära frågan.
År 2010 belyste Bamsetidningen teman som homoäktenskap och homoadoption och en kandidatuppsats utgick ifrån ett historiskt perspektiv om detta år 2011.35 Studien undersökte hur homoäktenskap och homoadoption skildras i de två utgåvorna som publicerades år 2010 och utgår från en kritisk teori samt en semiotisk analysmetod.36 Resultatet av uppsatsen visar på att det är en såväl normbrytande som normbekräftande bild av homoäktenskap som
framträder. Detta kan utläsas genom att de manliga paren framställs som annorlunda de andra karaktärerna genom boende och kultur. Framställningen är också normbekräftande eftersom det manliga paret inte spelar skurkar, lever i monogami och är män istället för kvinnor. Vad det gäller homoadoptionen ifrågasätts denna inte alls utan framställs som fullt naturlig.37
Dessa studier har utsetts till de mest relevanta studier vilka ska utgöra grunden till analysen av Bamsetidningen. Genusstudierna utgår alla från ett socialkonstruktivistiskt genusperspektiv applicerade på likvärdiga analysmaterial i jämförelse med Bamsetidningen och gör alla en kvantitativ analys. Chavez tar i sin analys hänsyn till den samhällskontext studieobjekten uppkom i vilket även denna analys har för avsikt att göra. Wetterskog och Brabant/Mooney tar hänsyn till fler undersökningsvariabler än Chavez som koncentrerar sig på jämförelsen med samhället. Ovanstående studier är i första hand kvantitativa med statistisk
resultatredovisning. Därmed finns det en avsaknad av en mer fördjupad kvalitativ analys som tar större hänsyn till dolda maktförhållanden ur ett genusperspektiv i just serietidningar riktade mot barn. Likaså bidrar inte de tidigare studier av Bamsetidningen som ovan
presenterats med någon huvudsaklig genusanalys. Med detta sagt finns det alltså ett behov av en kvalitativ genusanalys av serietidningar för barn vilket denna studie avser uppfylla.
35 P Beischer, Homoadoption i Bamse, Högskolan på Gotland, 2011. 36
Beischer, 2011:32. 37 Beischer, 2011:60.
11
3. Teori
I detta kapitel presenteras de teoretiska utgångspunkterna vilka analysen och diskussionen grundas på. Uppsatsens utgångspunkt i makt och hur denna ter sig i diskurser genom representation inleds denna del med. Vidare presenteras genusbegreppet och slutligen en konkretisering av hur dessa teorier ska användas i uppsatsens diskussion.
3.1 Makt och diskurs
Makt är någonting som kan vara direkt eller indirekt och innebär att en person, organisation eller institution påverkar en annan part.38 Foucault, den inflytelserike franska filosofen, menar att makt finns överallt och kan endast komma till uttryck genom en aktiv handling.39
Människan blir till ett subjekt genom makten och hennes vara är en direkt effekt av den, med detta menar Foucault att makten formar det moderna samhället genom att ett visst
beteendemönster och tankesätt normaliseras. Detta innebär med andra ord att människan faller in i redan föreskrivna normer som berättar hur hon ska agera, detta eftersom det ter sig för henne självklart ifrågasätter hon inte heller den rådande normen. En enskild individ bedöms och skapar sin personlighet utefter hur hon lyckas bryta sig fri från dessa normer.40 Med andra ord är människans normativa identitet socialt konstruerad, inte någonting som finns i vårt fysiska och biologiska arv. En av dessa saker som normeras i vår identitet är just genus och hur våra könsroller skapas.
Dessa könsroller och homogeniserade maktförhållanden skapas bland annat genom diskurser. Winther Jørgensen och Phillips hävdar att med diskurser kan vi tala om den fysiska världen och förstå den genom språket vi använder. Beroende på vilken syn på världen språket ansluter sig till kan du som läsare få olika förståelser för den verklighet språket iscensätter. Vidare leder de olika antagandena till olika handlingar och detta visar på hur diskurser påverkar samhället, men också hur samhället påverkar diskursen.41 Foucault ville studera vilka regler som styrde vad det var som fick yttras och inte. Han ville även åskådliggöra de regler som på förhand givet vara sanna eller falska. Sanna eller falska verklighetsuppfattningar finns i diskurserna vilka blir skapta i diskursiva processer, detta är något som bör studeras istället för att ifrågasätta den verkliga sanningen vilket vi inte kan få svar på. Däremot kan vi få svar på
38 ”Makt”, Nationalencyklopedin, hämtat 2013-05-23, < http://www.ne.se.db.ub.oru.se/lang/makt/249137>. 39 R Nilsson, Foucault: en introduktion, Égalité, Malmö, 2008:85.
40
Nilsson, 2008:88ff.
12 de konstruerade sanningarna.42 Winther Jørgensen och Phillips hävdar att diskurser befinner sig alltid i strid mot andra diskurser, det är ständigt en strid mellan olika
verklighetsuppfattningar, vilka kommer till uttryck genom socialt agerande.43
Som tidigare nämnt formas individen genom makten och agerar utifrån den, det vill säga agerar utifrån de normer som tillskrivs denne. Diskursen bestämmer över subjektet och olika diskurser i olika sammanhang skapar förutsättningarna för detsamma. En individ kan till exempel vara hustru, mor och dotter på samma gång fast utifrån olika perspektiv. Att det råder olika diskurser på samma individ bidrar till att subjektet blir överdeterminerat, fler diskurser ställs inför varandra och bildar en konflikt. I grund och botten är alla subjekt
överdeterminerade och i de fall det inte är det handlar det istället om hegemoniska processer där enbart en diskurs råder och ses som den enda sanna.44
Med diskurser kan individer identifiera sig i relation till andra i så kallade ekvivalenskedjor. Subjektet identifierar sig i förhållande till andra genom diskursiva konstruktioner. En man kan tilldelas egenskaper såsom att denne är stark och ägnar sig åt fotboll och skiljer sig då
gentemot en kvinna med egenskaper av att vara passiv och ägnar sig åt stickning. Till dessa egenskaper är det alltså bestämt att individen ska ansluta sig till om denne ska bli socialt accepterad.45 Att identifiera sig i förhållande till andra skapar förutsättningar för
gruppbildning. Winther Jørgensen och Phillips förklarar att med diskurser identifierar sig mannen som en man i en grupp av män. Att i en grupp identifieras under samma förutsättning leder till att skillnader i gruppen bortses. De som inte passar in på gruppens egenskaper hamnar i utanförskap, de vilka individerna i gruppen inte identifierar sig med.46
Med språk och bilder beskrivs verkligheten som den förstås och detta beskrivs som representation. Processen i vilket beskrivning av verkligheten görs, som till exempel i målningar, fotografier och film, består av strukturer likt språket som styrs av sociala regler.47 Konstverket The Treachery of Images av René Magritte är en form av en representation. Målningen föreställer en pipa och bredvid finns en text placerad som lyder: ”Det här är ingen
42 Winther Jørgensen & Phillips, 2000:19ff. 43 Winther Jørgensen & Phillips, 2000:54f. 44
Winter Jørgensen & Phillips, 2000:49. 45 Winter Jørgensen & Phillips, 2000:50. 46 Winter Jørgensen & Phillips, 2000:52. 47
M Sturken & L Cartwright, Practices of looking: an introduction to visual culture, 2. ed., Oxford University Press, New York, 2009:12.
13 pipa”. Han har rätt i att det inte är en pipa, den kan inte plockas upp och användas. Det är däremot en bild av en pipa, alltså en representation. 48 Detta innebär att det faktiskt inte är den sanna bilden som visas utan en tolkning av objektet pipa taget från verkligheten.
I serietidningar förklarar Scholz (2007) att samtida samhälleliga frågor finns representerade genom bild och text. Dessa återspeglingar av samhället i serier är bevarade historiska situationer som kan ses som rester från den gånga tiden vilket kan studeras. Scholz föreslår bland annat att inom forskning undersöka genusrelationer, alltså undersöka de representerade bilderna av manligt och kvinnligt.49
3.2 Genusteori
Det finns spridda definitioner om vad ordet genus egentligen innebär, de flesta forskare och teoretiker är dock överrens om att genus inbegriper social konstruktion som särskiljer de båda könen.50 Connell skriver däremot att genus kan ses som de biologiska och psykologiska skillnaderna mellan könen och vad som förstärker eller orsakar dessa skillnader.51 Connell verkar vara relativt ensam i sin syn på detta, Hirdman skriver exempelvis om genus i följande citat: “Jag vill att man tack var det begreppet ska kunna se hur människor formas och formar sig till Man och Kvinna. Och mer: hur dessa formeringar bildar samhälleliga avlagringar, ingår i kulturens, politikens och ekonomins ‘väggar’ som bärande kolonner.”52
Hon gör alltså en distinkt skillnad mellan biologin och det kulturellt skapande: det är människan själv som skapar olikheter mellan könen, inte biologin. Detta innefattar socialt konstruerade
normsystem och värderingar som utgör ramverk om hur vi ska behandla de olika könen.53 Ordet kön kan översättas från engelskans sex som innefattar den biologiska distinktionen, kvinna samt man, medan genus är en översättning från engelskans gender som innefattar socialt konstruerade åtskillnader.54 Det är med detta synsätt denna uppsats ämnar använda sig av begreppet genus, som något socialt konstruerat. Att studera ett objekt ur ett
genusperspektiv innebär att maktförhållanden mellan könen sätts i fokus och att relationen
48 M Sturken & L Cartwright, 2009:14f. 49 Scholz, 2007:284.
50 C Carlsson Wetterberg & A Jansdotter, ”Inledning”, i C Carlsson Wetterberg & A Jansdotter (red.),
Genushistoria, en historiografisk exposé, 2004:5.
51 R Connell, Om genus, Daidalos, Göteborg, 2003:19.
52 Y Hirdman, Genus: om det stabilas föränderliga former, Liber, Malmö, 2001:11. 53
Rydström & Tjeder 2009:11. 54 Hirdman, 2001:11ff.
14 mellan dessa analyseras.55 Med andra ord grundar sig den här uppsatsen på en
poststrukturalistisk feministisk åskådning där manligt och kvinnligt ses som språkligt konstruerade.56
Genom tiden har människan ständigt gjort åtskillnad mellan män och kvinnor. Detta historiska handlande har i mångt och mycket lett till en hegemoni, vi uppfattar dessa åtskillnader som av naturen givna fastän de egentligen är socialt konstruerade. En sådan hegemoni som än idag lever kvar är den antika idéen om att mannen är det naturliga och självklara, medan kvinnan sätts i andra hand. Det är i och med detta lätt att kvinnan glöms bort eftersom ständig fokus istället ligger på mannen.57 De socialt konstruerade genusbildningar har lett till olika uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt, även dessa begrepp är socialt konstruerade och brukar ibland betecknas under ordet könsroller. Sandqvist definierar könsroll som ”[...] att mänskliga samhällen utnyttjar könet som en social kategori och tillskriver mans- och kvinnopersoner olika status, uppgifter och egenskaper”.58 Dikotomi är ett annat ord för konstruerade motsatspar och kan åskådliggöras vid ett flertal fält, exempelvis
gott/ont, ordning/kaos och kvinnligt/manligt.59 Kvinnligt är motsatsen till manligt, när ett attribut tillskrivs som manligt tillskrivs också dess motsats till manlighetens motsats: kvinnligt. Allt handlar om inkluderande och exkluderande i stunden då kulturellt skapade motsatspar tillskrivs sina motsatta variabler. Med andra ord brukar ett motsatspar definieras och tillskrivas ännu fler motsatspar, exempelvis är det vanligt att tillskriva dikotomin
kön/genus med biologiskt/socialt. Det som är normalt och därmed det normerande brukar inte
behövas förklaras vidare, medan det som ter sig annorlunda måste beskrivas och ett exempel på detta är genus.60 Dikotomins roll kan te sig olika, vissa menar att de är tankemönster och andra menar att de finns där för att tematisera kulturen.61 I språket finns det flera dikotomier som upprätthåller maktstrukturer, även om dessa används oreflekterade i vardagen.62 Exempel på vad som kan ses som typiskt manligt enligt dikotomi-läran är egenskaper av att vara aktiv,
55 Rydström & Tjeder 2009:12.
56 H Ganetz, ”Kvinnliga blickar”, i U Carlsson, C Feilitzen, J Fornäs, T Holmqvist, S Ross & H Strand (red.),
Kommunikationens korsningar: möten mellan olika traditioner och perspektiv i medieforskningen,
NORDICOM-Sverige, Göteborg, 1994:70. 57 Hirdman, 2001:27.
58 K Sandqvist, Pappor och riktiga karlar: om mans- och fadersroller i ideologi och verklighet, Carlsson, Stockholm, 1993: 158.
59 F Miegel & F Schoug, Dikotomier: vetenskapsteoretiska reflektioner, Studentlitteratur, Lund, 1998:7. 60
P Lundahl , “Kontextbunden essentialism”, i F Miegel & F Schoug (red.), Dikotomier: vetenskapsteoretiska
reflektioner, Studentlitteratur, Lund, 1998:92ff.
61 F Miegel & F Schoug, “Inledning” i F Miegel & F Schoug (red.), Dikotomier: vetenskapsteoretiska
reflektioner, Studentlitteratur, Lund, 1998:8.
15 stark, objektiv, instrumentell, aggressiv och följer en rättsmoral. Dessa motsatser brukar ses som typiskt kvinnligt, alltså passiv, svag, subjektiv, känslosam, givmild och följer en ansvarsmoral.63 Denna studie har valt att åskådliggöra dikotomier som hegemoniska
tankemönster för att redogöra för normerande kvinnliga och manliga stereotypiska könsroller som kan dölja sig i Bamsetidningen.
Beauvoir beskriver att synen på män och kvinnor skiljer sig åt. Mannen representerar det väsentliga könet medan kvinnan ses i andra hand. Medan mannen ses som standard i synen på människan, både positiv och neutral, ses kvinnan som det negativa att vara. Kvinnan beskrivs också i förhållande till mannen medan mannen är självständig och behöver inte kvinnan för att uttryckas.64 Hirdman beskriver en annan skillnad mellan män och kvinnor i hur de
klassificeras. Hon menar att det är en typisk egenskap att männen delas in i olika manligheter och därmed undslipper att placeras i ett fack.65 Med denna beskrivning blir det därmed givet att kvinnor definieras på ett snävare sätt till skillnad från männen.
Butler har i tidigare verk studerat genus och sexualitet där hon ifrågasätter vad det skulle innebära om man bröt mot förväntningarna. Undoing Gender66 består av en samling av dessa
tidigare studier och handlar om de positiva och negativa aspekterna av att inte identifieras som man eller kvinna. Butler förklarar att genus är något som upprätthålls tillsammans med andra, det är ingen individuell egenskap. Dessutom förbises individers egna viljor för hur denne vill identifiera sig då samhällets normer råder och kategoriserar människan utefter kön och etnicitet. Det en individ kanske vill vara överensstämmer inte med vad andra anser passar in på manligt respektive kvinnligt. Vidare förklarar Butler att den individuella viljan är
sammankopplad med viljan att bli erkänd och det är bara genom att tidigare blivit erkänd som visar på att personen ifråga är socialt accepterad.67 Detta kan kopplas samman med
diskursteorin och dess syn på gruppbildning som presenterades tidigare i kapitlet. Det finns en övre makt genom språket som bestämmer vad som ska vara accepterat och inte, du som individ vill ingå i en socialt accepterad grupp varför du följer dessa.68 Av denna anledning kommer dessa två teorier om identitetsskapande att fungera i symbios med varandra.
63 Sandqvist, 1993:176.
64 S Beauvoir, “Introduction from The Second Sex”, i L M Alcoff & E Mendieta (red.), Identities- Race, Class,
gender and nationality, Blackwell Pub, Malden, MA, 2003: 150.
65 Hirdman, 2001:51.
66 J Butler, Undoing gender, Routledge, New York, 2004. 67
J Butler, 2004:2.
16 Det Butler talar om kan ses som queerteori, en teori som försöker tänka bortom de normer som tydligt kategoriserar kvinnan och mannen. Detta genom att sudda ut föreställningarna om genuskonstruktioner och istället se till individen bortanför sitt kön.69 Inom queerteorin finns flera olika grenar där den vanligaste är att inte sätta människor i fack beroende på kön, en annan syn är att det finns fler än bara två genus och väljer att inte utgå ifrån människans könsorgan som en kategorisering.70 Butler förklarar dock att normer är nödvändiga för att leva och veta hur man ska tillmötesgå den sociala världen för att kunna förändra den. Däremot måste normer bekämpas då de kan skada oss, detta då de bidrar till orättvisor. Att bekämpa normer kan dessvärre leda till identitetskris då det inte är helt klart vilka vi är och vilket liv vi lever.71
3.3 Teoriernas applicering på analysmaterialet
En kritik som kan riktas till samtliga teorier, med undantag av queerteorin, är att de utgår från ett homogent synsätt, där människan ses som en del av en massa som styrs av föreställningar. Viktigt att poängtera är att dessa teorier är uppfattningar om verkligheten och som
nödvändigtvis inte är sanna. Att utgå från ett homogent synsätt riskerar att det inte tas hänsyn till minoriteter. Dock är det nödvändigt att utgå från dessa teorier för att det ska vara möjligt att närma materialet som avser att undersökas.
Ovanstående teorier, det vill säga makt, diskurs och representation samt olika genusbegrepp, kommer att appliceras och vara utgångspunkten när materialet analyseras. Genom
representationen med bilder och text ska makt studeras, vilken diskurs som får mest utrymme i texterna och därmed homogeniserar ett visst synsätt. Följaktligen används genusteorin genom att studera huruvida berättelserna bekräftar eller utmanar genus.
För att kunna svara på frågeställning ska objektet betraktas utifrån en genusteori samt representationsteori och ständigt ha den svenska genushistorian att utgå ifrån. Genom att studera man och kvinna som sociala konstruktioner med utgångspunkten att serien är en representation av verkligheten kommer dolda maktförhållanden blottas genom vilka tendenser
69 M Berg & J Wickman, Queer, Liber, Malmö, 2010:34. 70
Lundahl, 1998:99f 71 Butler, 2004:206.
17 i det svenska samhället kan utrönas. Teorin utgör ett ramverk för att kunna finna de tendenser vilka kan koppla Bamse-berättelserna samman med genusframställningen i samhället.
4. Material och metod
I detta kapitel finns material och metod beskrivet. Först introduceras materialet följt av en förklaring av urvalsmetodiken vilken argumenterar för det valda materialet. Detta följs av en presentation av de båda analysmetoderna och avslutas med tillvägagångsfrågor som kommer genomsyra analysen. En metodavgränsning har varit nödvändig vilken här diskuteras följt av metodproblemen.
4.1 Material och urval
En bamsetidning är uppbyggd på flera olika berättelser, antalet kan variera mellan två till fyra stycken berättelser per tidning. Tidningarna är också fyllda med tävlingar, brev- och insändarsida, knep och knåp-sidor och dylikt. Den urvalsmetod som appliceras på objektet är ett systematiskt urval som innebär att enheter, i detta fall tidningar, väljs från en urvalsram.72 Denna systematiska tillvägagångssätt tillsammans med Altheides enkla urvalsmetod73 komponeras till uppsatsens urvalssystem.
Materialet för denna studie utgörs av sex tidningar av serietidningen Bamse - världens starkaste
björn. I skrivande stund (2013-04-15) har det kommit ut sex nummer av Bamsetidningen 2013
och denne firar i år 40-års jubileum. Urvalsramen består utav sex stycken utgåvor, varefter en siffra mellan 1-6 lottas fram för att utgöra nummerpublikationen som kommer användas. Nummer tre blev resultatet av lottodragningen och därmed är det den tredje utgivna tidningen vart åttonde år som får utgöra objekt för analysen. Den första berättelsen som ska analyseras kommer från den tredje tidningen utgiven år 1973, därefter 1981, 1989, 1997, 2005 och till sist 2013. Kriteriet sattes upp att endast berättelser som bestod av 3-15 sidor skulle utgöra analysmaterialet. Detta för att försäkra om att finna berättelser som inte skiljer sig allt för mycket från varandra.
Viktigt att nämna är att det inte kommer vara möjligt att generalisera resultatet med övriga publikationer under de 40 år som Bamse har getts ut. Det resultatet däremot kan bidra med är en fördjupad förståelse för genuskonstruktionen och likvärdiga tendenser mellan denna och samhällskontexten i just de tidningar som tagits fram genom urvalet. Denna kvalitativa studie
72
A Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber, Malmö, 2011:185.
18 kommer resultera i en teori om Bamses genuskonstruktion, en teori som med fördel kan uppföljas med en kvantitativ studie av genuskonstruktionen i serietidningen. (Läs mer i kapitel 8. Förslag på vidare forskning)
4.2 Kritisk diskursanalys
4.2.1 Metodöversikt
Kritisk diskursanalys, på engelska Critical Discourse Analysis vilket förkortas som CDA (vilken den vidare kommer benämnas som), är en analysmetod som används då intresset ligger i att studera språkliga handlingar och blottlägga dolda samhälleliga maktstrukturer som dessa bär på. Metoden är samhällskritisk; demokrati, rättvisa, frihet och jämlikhet är termer som studeras. Med metoden ingår studier av språket och samhällets dialektiska förhållande, fokus läggs på hur de olika parterna skapar förutsättningarna för varandra.74 Sociala
identiteter, relationer, kunskaps- och trosuppfattningsutbyte sker genom den språkliga användningen vilket skapar och upprätthåller samhället.75 De två parterna är alltså beroende av varandra och syftet med en CDA är att försöka skapa jämlikhet inom kommunikation och samhälle.76
Begreppet diskurs har tidigare definierats (Se 3.1 Makt och diskurs), här kommer dock Faircloughs syn på diskursen att redovisas. Fairclough ser på denna på två olika sätt: dels ser han på diskurs som en del av en process där det både skapar och är skapande och dels som ett sätt att tala vilket skiljer sig beroende i vilket sammanhang språket används.77 Diskursen kan enligt Fairclough påverka den sociala konstruktionen om språkbrukaren använder texten på ett kreativt sätt.78 Det finns exempelvis ett visst sätt att tala inom sjukvården och ett annat inom juridiken, dessa är alltså olika typer av diskurser.79
4.2.2 Begreppsförklaring och analysmodell
I en CDA utvecklat av Fairclough utgör den kommunikativa händelsen en viktig aspekt. Den kommunikativa händelsen är ett begrepp som Fairclough använder sig av då han talar om
74 P Berglez & U Olausson, ”Kritisk diskursanalys”, i M Ekström (red.), Mediernas språk, Liber, Malmö, 2008:122ff.
75
N Fairclough, Media discourse, Edward Arnold, London, 1995:55. 76 Winther Jørgensen & Phillips, 2000:69.
77 Winther Jørgensen & Phillips, 2000:72. 78
Winther Jørgensen & Phillips, 2000:76. 79 Fairclough, 1995:56.
19 mediet där språket används. Det kan exempelvis handla om en tidningsartikel, en film, en intervju eller ett tal.80 Den kommunikativa händelsen består av tre dimensioner: text,
diskursiva praktiker och sociala praktiker, vilka alla ingår i den analysmodell Fairclough har utvecklat. Det som är intressant att analysera utifrån den kommunikativa händelsen är om språket visar sig upprätthålla gamla mönster eller om det har förändrats till att tillföra något nytt.81
Fairclough har alltså utvecklat en analysmodell för den kommunikativa händelsen som finns illustrerad nedan. Denna omfattar de tre dimensionerna vilka analyseras åtskilt (se figur 1.0).
82 Figur 1.0
Textanalysen som är en av de tre dimensionerna ur den kommunikativa händelsen består av en lingvistisk analys där bland annat språkets struktur undersöks såsom uttal, grammatik och skriftsystem.83 Med en djupgående textanalys, för att se dess uppbyggnad, går det att
blottlägga de diskurser som befinner sig däri. Dessa kan sedan bilda grunden för vidare tolkningar.84 Eftersom diskurser konstruerar individer och grupper så kommer texten visa vilka egenskaper som karaktärerna enskilt och i grupp tillskrivs och därmed se vilka diskurser som lyser igenom.
80
Winther Jørgensen & Phillips, 2000:73. 81 Fairclough, 1995:57.
82 Fairclough, 1995:59. 83
Fairclough, 1995:57.
20 Den yttersta fyrkanten innehåller ramen för den sociala praktiken. För att förstå den
kommunikativa händelsen behöver den kontext som den kommunikativa händelsen uppstår i eller ur en ännu mer utbreddad kontext undersökas. Genom den diskursiva praktiken kan den sociokulturella kontexten utläsas. För att utreda detta görs först en analys av vilka diskurser som finns representerade och hur de presenteras. Detta följs genom att undersöka och dra kopplingar mellan sociologiska och kulturella teorier. Relationen mellan diskursiva praktiker och sociokulturella praktiker är intressanta att undersöka då resultatet visar om förändring sker.85
Ramen för text och för social praktik hålls samman med ramen för diskursiv praktik. Det är med denna ram som en växelverkan uppstår mellan text och social praktik, de formar
varandra genom den diskursiva praktiken.86 Fairclough räknar upp två olika sätt att analysera den diskursiva praktiken utifrån den kommunikativa händelsen: dels kan den institutionella processen där produktionen och konsumtionen tas i beaktning och dels kan den diskursiva praktiken undersökas genom att snäva in sig på texten för att se dess utformning.87 Den senare är ett tillvägagångssätt som Fairclough använder sig av förklarar Winther Jørgensen och Phillips88 och som denna analys har för avsikt att göra.
4.3 Semiotik
4.3.1 Metodöversikt
Semiotik, eller semiologi som det ofta också betecknas som, är såväl en teori som en
analysmetod med syfte att fastställa vad olika tecken representerar och vad det finns för dolda ideologier, värderingar och tankesätt i dessa tecken.89 Hur en semiotisk analys ska gå till och vilka teorier den innefattar finns det flera olika synsätt på. De teoretiker som haft störst inverkan på den semiotiska läran är Saussure, Pierce och Barthes.90 Utgångspunkt i den semiotiska analysen till denna uppsats kommer att förankra sig i Barthes modell och behandla
85 Winther Jørgensen & Phillips, 2000:90. 86 Winther Jørgensen & Phillips, 2000:75. 87
Fairclough, 1995:59.
88 Winther Jørgensen & Phillips, 2000:86.
89 T Van Leeuwen, “Semiotics and iconography”, i T Van Leeuwen & C Jewitt (red.), Handbook of visual
analysis, SAGE, London, 2001:92.
21 tecken, myter samt denotation och konnotation. Barthes modell utgår från Saussures varför den också kort kommer att redovisas.
4.3.2 Begreppsförklaring och analysmodell
Tecken kan vara så gott som vad som helst som representerar och hänvisar till någonting annat, detta i förhållande till sin verklighet. Saussure såg på språket som ett system och likadant såg han även på tecken som ett system. Detta system innefattar inte enbart språket, i dess bokstavliga betydelse, utan allt i samhället kan ses som tecken och bör därför också studeras som tecken. Klädval och vad vi väljer att äta är exempel på sådant som Saussure menar att vi kan studera utifrån teckensystem.91
Hur dessa teckensystem är uppbyggda är det omtvistat om. Bäst lämpad till denna analys har Barthes och Saussures analysmetod valts och deras synsätt på tecken som ett resultat av det betecknande (signifier) och det betecknade (signified). Det betecknande innebär tecknets form såsom ljudet, sammansättningen av bokstäver eller komponenterna som skapar tecknet. Det betecknade innebär istället tecknets mentala koncept vilket man kan förstå genom det betecknande.92 Exempelvis en svensk flagga, det betecknande är det du kan se med ögat såsom blåa rektanglar kring ett gult kors i mitten. Flaggans betecknade är den kulturella förförståelsen som ligger i själva utformningen av flaggan, alltså att den är blå med ett gult kors i mitten och det kulturella konceptet blir att den representerar Sverige. När relationen mellan det betecknande och det betecknade studeras skapas och förstås tecknet som den svenska flaggan.93
Barthes utvecklar Saussures tankar och fördjupar dem till en ny nivå genom att se på tecknets djupare innebörder, vilka han kallar för myter. Med hjälp av en myt kan du få förståelse och skapa mening till tecknen, tecknet kan jämföras med denotation medan myten kan jämföras med konnotation.94 I detta fall syftar ordet myt alltså inte till det ord som oftast används i vardagen: historier om gudalika händelser eller den gamla grekiska mytologin. Barthes använder ordet myt som ett sätt att tänka och förstå utifrån kulturella förförståelser.95
91
G Allen, Roland Barthes, Routledge, London, 2003:41. 92 Allen, 2003:41.
93 Allen, 2003:42. 94
Allen, 2003:50f.
22 Ovan skrivet exempel om den svenska flaggan är vad Barthes skulle ha sett som en första tolkning som kan nå djupare. Myter är baserade på redan existerande tecken, som i detta fall den svenska flaggan. Det redan etablerade tecknet görs om till ett betecknande, det görs alltså om till någonting som därefter ska associeras med ett nytt kulturellt koncept. Barthes menar alltså att mytologi innefattar en kedja där man ständigt tar redan existerande tecken och sätter dem i en ny kontext vilket ger dem en ny innebörd. Myten går längre än enbart språket, det studerar vidare vilka kulturella innebörder tecknet påvisar på ett djupare plan. Barthes kallar detta djupare plan, det andra semiologiska planet, för symbolisering (signification). Myt är ett metaspråk, det finner djupare mening i det redan existerande språket med dess tecken. Detta innebär dock inte att det första språket och tecknet inte är viktigt.96 Tecknet: den svenska flaggan, skulle i detta fall alltså kunna ses som nationalism i en myt, beroende på vilken kontext den förekommer. Barthes menar att myter är någonting som lätt betraktas som naturliga istället för samhälleliga produktioner.97
För att introducera skillnaden mellan denotation och konnotation redogörs nedan ett citat om hur Barthes väljer att betrakta de båda begreppen:
Barthes (1977) hävdar att skillnaden mellan konnotation och denotation är klar
åtminstone vad fotografier beträffar. Denotation är den mekaniska återgivningen på film av det objekt vilken kameran är riktad. Konnotation är den mänskliga delen av processen, urvalet av vad som ska finnas med på bilden, val av skärpa, bländare, kameravinkel, filmkänslighet och så vidare. Denotation är vad som fotograferas, konnotation är hur det fotograferas.98
För att dra parallell till ovan beskrivna mytsystem kan denotation alltså ses som den första, mer ytliga nivån, medan konnotation är när vi betraktar objektet djupare, som en myt.99 Vid en denotativ tolkning ska det som kan ses och förstås av blotta ögat utan någon djupgående analys eller värderingar redovisas. Konnotation innefattar alltså att studera de dolda
innebörder som gömmer sig i tecknet, de myter som kan utläsas. Det är genom den
konnotativa nivån det går att utröna dolda budskap och objektets ideologi, värderingar och
96 Allen, 2003:42ff. 97 Fiske 1997:122. 98 Fiske 1997:118f. 99 Allen 2003:50f.
23 åsikter. Barthes menar att vid en konnotativ tolkning möts tecknet med analytikerns
uppfattningar och känslor samt de kulturella värderingar denne har.100
101 Figur 2.0
Som ovan skrivet finns det en första nivå och en andra nivå vid en semiotisk tolkning. Tecken, myter, denotation och konnotation spelar ett samspel där ingen bör betraktas enskild utan att ta hänsyn till resterande. Hur detta fungerar redovisas i ovanstående figur. Genom att studera denotationen och avläsa relationen mellan det betecknande och det betecknade kan konnotation och myt tolkas. Dessa två är inte helt särskilda varandra som det kan misstolkas på figuren, utan formen och innehållet är i ett samspel.102
4.4 Tillvägagångssätt
Analysmetoden i denna studie är eklektisk, detta eftersom två analysmetoder kombineras till en sammansatt metod. Eklektisk innebär att flera olika teorier och/eller metoder
implementerar varandra och sammansätts till en ny, egen helhet.103 Att komplettera en textanalys med andra komponenter såsom exempelvis fotografier, rörliga bilder, layout och ljudeffekter är att föredra. Vilket kan göras för att se hur dessa tillsammans skapar mening.104
100 Fiske, 1997:118.
101
Fiske, 1997:120. 102 Fiske, 1997:120.
103 J A Kuypers, ”Eclectic criticism” i J A Kuypers (red.), Rhetorical criticism: perspectives in action, Lexington Books, Lanham, MD, 2009:364.
24 Detta är något som tas i beaktning genom att komplettera CDA med en semiotisk analys av berättelserna i Bamsetidningarna.
För att betrakta hur de olika könen representeras och utröna huruvida dessa bekräftas eller utmanas enligt stereotypiska föreställningar kommer analysen utgå från ett flertal frågor som slutligen mynnar ut i svar på forskningsfrågorna. Män och kvinnor brukar åtskiljas genom exempelvis kläder, sysselsättning och intressen vilka med andra ord är några av de saker som kommer studeras.105 För att se om könsrollerna bekräftas eller utmanas kommer dikotomierna som särskiljer de båda könen ligga som grund.
Frågor som kommer vägleda analysen utifrån CDA:
Hur är texten uppbyggt formellt sett? (Lingvistiska analysen)
o Utifrån orden i texten, vad betyder de och vad har de för djupare innebörd i förhållande till kontexten.
Vilka diskurser går det att finna i texterna i Bamsetidningarna?
Hur ter sig diskurserna i texten, alltså hur styrs de och hur är de fördelade?
Vilka sociologiska och kulturella teorier kan kopplas till texten?
Att använda CDA vid analys av genusframställandet i berättelserna ter sig naturligt då analysmetodens grundsten är att studera dolda maktförhållanden som kan gömma sig i diskursen. Maktförhållanden ur ett genusperspektiv är inte en utgångspunkt som studerats i övermått med hjälp av en CDA, men ändock applicerbart eftersom genusfrågan handlar om just maktförhållanden.106 Diskurser ska alltså försöka utrönas ur Bamse och detta görs genom att undersöka karaktärernas tillskrivna egenskaper som är resultatet av olika diskurser. Detta görs med textanalysen som går in på djupet i språket och avslöjar individernas egenskaper. Bland befolkning, kulturer och hos själva individen syns olika maskulina och feminina roller enligt Sunderland och Litosseliti.107 Det är alltså en viktig del av analysen att försöka finna dessa olika feminiteter och maskuliniteter som beskriver karaktärerna och dessa
kategoriserade kvinno- och mansroller kopplas samman med litteraturen. Viktigt att benämna är att Bamse är en nationell tidning varför teorier och historisk kartläggning i främsta rummet är svenska, viss inspiration och anknytning tas dock från brittiska studier såsom Beynon.
105 Beauvoir, 2003:150.
106 T A. van Dijk, “Critical Discourse Analysis” i D Schiffrin, D Tannen & H E. Hamilton (red.), The handbook
of discourse analysis, Blackwell, Oxford, 2001:358f.
25 Med denna analysmetod kommer alltså språkbruket att studeras på ett djupt plan och
analyseras huruvida serietidningens språk upprätthåller den maktstruktur med aktiva,
agerande män och passiva kvinnor. Detta kopplas sedan samman med makt- och genusteorier för att se om serietidningen tenderar att representera verkligheten.
Frågor som kommer vägleda analysen utifrån semiotiken:
Vad representerar tecknet/bilden?
Vad finns det för kulturell innebörd i bilden?
Finns det några underliggande budskap i bilden? I sådana fall vilka?
Finns det något speciellt bilden konnoterar till?
Beroende på bildens sammanhang, vad förmedlar den för ytligt budskap? Vad förmedlar den för djupgående budskap?
I serietidningen Bamse kommer den ovan beskrivda semiotiska analysmetod tillämpas. Genom att studera tecknen och serieteckningarnas denotativa innebörd, deras betecknande och betecknade kommer eventuella myter att kunna utrönas och vad tecknen konnoterar till för dolda maktstrukturer. Vad är det egentligen bilden säger som inte syns, tas dessa utsagor som försanthållande det vill säga naturligt skapade företeelser?
4.5 Metodavgränsningar
Ibland vilar berättelserna ur Bamse helt och hållet på texten, ibland får bilderna tala för sig själva.108 Av den anledningen är det av vikt att studera såväl texterna som bilderna i serietidningen. Att belysa är dock att vid vissa fall är texten mer avgörande och i andra fall bilderna, varför CDA-modellen kan få större utrymme i vissa delanalyser och semiotiken i andra där bilderna spelar störst roll.
För att applicera CDA på analysmaterialet har metoden fått skräddarsys vilket är något som Winther Jørgensen och Phillips påstår är ett giltigt tillvägagångssätt. Att blanda olika diskursiva angreppssätt ger olika perspektiv till det som ska undersökas och ger därmed en större insikt i saken.109 Fairclough har i ett exempel på en textanalys valt att begränsa till
108
Magnusson, 2005:231.
26 enbart analys av metaforer och vokabulär för att nå det han intresserade sig för.110 På samma sätt kommer denna analys av berättelserna undersökas utifrån ordens betydelser i
berättelserna, vad det uttrycker enskilt och i hela sammanhanget.
4.6 Metodproblem
En av svårigheterna med CDA är att finna en balans mellan språkanalysen och
teorianknytningen för att göra studien så objektiv som möjligt. Är studien för teoribunden finns risken att analytikern omedvetet applicerar sina egna förförståelser och ideologiska utgångspunkter vilket kan leda till ett subjektivt analysresultat. I det fall studien istället är för fokuserad på språkanalysen finns risken att koherensen med samhället och ideologier
försvinner varefter analysen förlorar sin kritiska utgångspunkt och därmed samhällsvärde.111 För att undvika denna problematik ska samhällskontexten då serien uppkom i och
publicerades samt de teoretiska utgångspunkterna beaktas på ett jämlikt sätt.
Det finns viss kritik mot den semiotiska ansatsen, en av dessa är att en semiotisk analys vid en första anblick kan förefalla objektiv fastän den egentligen är grundad på subjektiva
tolkningar.112 Denna problematik försöker denna studie att överskrida genom att ständigt referera till tolkningar grundade på teoretiska synsätt om exempelvis manligt och kvinnligt.
Ett problem med en eklektisk analys kan vara att de olika analysmodellerna inte går att kombinera och kan därmed inte mynna ut i en gemensam slutsats.113 CDA är en
tvärvetenskaplig metod och influenser från ett flertal olika teorier och metoder ryms inom den.114 Den semiotiska inriktning som till denna undersökning har valts studerar tecknen i kombination med varandra, som något som kan dölja ideologi, vilket har ett nära släktdrag till CDA.115 Att kombinera dessa båda analysmetoder är förr beprövat och någonting som
litteraturen hävdar är fullt möjligt.
110 Fairclough, 1995:70.
111 P Berglez, “Kritisk diskursanalys”, i M Ekström & L Larsson (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2010:285.
112 Ekström & Moberg, 2008:27. 113 Kuypers, 2009:363.
114
Berglez, 2010:286.
27
4.7 Tillförlitlighet och giltighet
Huruvida en forskningsanalys har reliabilitet och validitet innebär om den är tillförlitlig och giltig.116 Begreppen används oftast i samband med kvantitativa studier vars resultat inte är lika tolkningsberoende som kvalitativa.117 Att använda sig av dessa begrepp på kvalitativa studier kan bli missvisande då det inte finns en enda absolut sanning, utan att samhället kan förändras och tolkas på olika vis. Bryman benämner ett flertal andra variabler vilka man kan mäta kvalitativa undersökningars tillförlitlighet och giltighet, dessa diskuteras dock utifrån intervju- och observationsanalyser.118 Materialet kommer i denna analys att betraktas från bland annat ett semiotiskt perspektiv, en teori och metod som Bryman betecknar som polysemisk.119 Med detta faktum fastlaget går det inte att plädera för de tolkningar som kommer att utläsas, att de är de enda och inte heller med säkerhet precis samma tolkningar en annan analytiker skulle fastställa. Det är ofrånkomligt att inte utgå från de egna förförståelser av omvärlden i samband med analysen. Genom att ta hänsyn till materialets kontext och analysera detta koherent, öppet, omfattande och djupt samtidigt som argument förs genomgående för tolkningarna kommer denna studie att vara tillförlitlig och giltig.120
5. Resultatredovisning
I detta kapitel redovisas den analys som genomförts. Analysen redovisas vart material för sig, vilka är underkategoriserade med frågor som har sin utgångspunkt i uppsatsens syfte och två första forskningsfrågor.
5.1 Bamse nr 3, 1973 - Tågolyckan
Berättelsen inleds med att Bamse, Lille Skutt och Skalman har picknick ute i det gröna då de plötsligt hör en smäll. Skalman tar fram en kikare med vilken han undersöker saken närmare och får se att en järnvägsbro har rasat. Vidare ser de ett tåg som närmar sig den rasade bron och de skyndar sig efter. Lille Skutt och Bamse ropar åt lokföraren att stanna men till ingen nytta, han hör dem inte. Bamse som precis ätit en burk dunderhonung skyndar sig efter tåget, tar tag i den bakre vagnen och försöker bromsa tåget. Tåget stannar i sista sekund, precis före stupet. Resenärerna som inte förstår vad som försiggår sticker frågande ut sina huvuden. Lokföraren springer bort till Bamse och hans vänner för att tacka för hjälpen och alla hurrar
116
Ekström & Larsson, 2010:14. 117 Bryman, 2011:160ff.
118 Bryman, 2011: 352ff. 119
Bryman, 2011: 506f.
28 för Bamse.121
Hur bekräftas eller utmanas de genusstereotypiska konstruktionerna i berättelsen?
I denna berättelse från 1973 är det främst manliga karaktärer som får spelutrymme, ändock kan vissa slutsatser om den kvinnliga framställningen dras. Representation av kvinnan är i denna berättelse till största del genusstereotypiskt bekräftande genom att hon exkluderas och den enda kvinna som kommer till uttryck återspeglar en stereotypisk kvinnlig bild med sina kroppsliga attribut. Kvinnan är den enda som är anklagande och ifrågasättande till Bamses agerande eftersom hon grundar sina resonemang på sina känslor och inte kunskap, även det en normbekräftande syn på kvinnan.
Den manliga framställning berättelsen ger är flertydig där såväl utmanande som bekräftande stereotypiska representationer kan utrönas. Skalman, Lille Skutt och Bamse lyfts fram med olika karaktärsdrag och alla bidrar de med något för att hjälpa de nödställda. Ur detta
perspektiv kan berättelsen tydas som normbrytande eftersom olika individer skapar en grupp där de ser varandra som jämställda. Det är dock den aktivt agerande Bamse som går vinnande ut ur striden och hyllas för sin insats, någonting som är normbekräftande då den aktiva
mannen är den som framhålls i mest positiv dager.122 Då Bamse är den mest aktiva, den som faktiskt utses till hjälte, sätter han ribban för vad som är föredömligt hos manligheten.
När Bamse och Lille Skutt har närmat sig tåget och ropar åt lokföraren att stanna åker det förbi, varefter Bamse säger ”För sent! Han hörde oss inte.”123
om lokföraren. Här tilldelar Bamse den okände lokföraren ett kön innan de ens har träffats, lokföraren tas för givet vara en man. Bamse kan förvisso ha sett lokföraren och vad denne hade för kön, detta är dock
ingenting som framgår genom berättelsen och därför dras slutsatsen att Bamses förkunskap om lokförarens egentliga kön inte finns. Detta kan ses som normbekräftande då mannen ses som det primära könet, medan kvinnan ofta ses i andra hand och måste förklaras.124 När lokföraren sedan syns är detta i en svart silhuett på långt håll vilket gör att det är svårt att fastställa vilket kön denne i själva verket har, varför en slutsats om Bamses förutfattade mening var riktig eller inte kan göras.
121
R Andréasson (red.), “Bamse och tåg-olyckan, Bamse - världens starkaste björn, Williams förlag, Bromma, no 3, 1973.
122 Sandqvist, 1993:166. 123
Andréasson, 1973:24. 124 Beauvoir, 2003: 150.
