6 Slutsats
6.3 Förslag till vidare forskning
Förslag till vidare forskning är att genomföra ett liknande arbete, men medvetet välja ut respondenter som inte har de sociala och kulturella förutsättningarna som respondenterna i den aktuella studien har. Även att medvetet välja ut både respondenter som tagit konsumtionslån tillsammans med respondenter som inte tagit konsumtionslån. För att kunna jämföra skillnader i kommunikationseffekter från reklam om konsumtionslån mellan dessa grupper.
58
Vidare så skulle fler företag och reklamfilmer kunna användas som underlag i en framtida studie, vilket skulle bidra till en större förståelse samt göra studien mer generaliserbar. Ytterligare ett annat alternativ skulle kunna vara att visa reklamfilmer vid flera tillfällen för att se vad repetition av reklam ger för kommunikationseffekter. Huruvida det förändrar svaren på frågorna efter en tid har passerat. Denna studie har utgått från att det skulle ha skett en attitydförändring och en social acceptans angående konsumtionslån. Att det skulle vara kommunikationseffekter från reklam om konsumtionslån som skulle ha varit bidragande till detta. En studie som genomförs över en längre tid skulle tydligare kunna mäta en sådan förändring om huruvida den existerar eller inte. Även tredje-person effekten skulle kunna undersökas i samband med kommunikationseffekter, huruvida det finns kopplingar dem emellan och i så fall hur de samverkar.
Ytterligare en aspekt som framkommit under studiens gång, men som inte funnits utrymme till att följa upp, är konsumenters uppfattning av företagsnamn. Upprepade gånger så har Svea ekonomi nämnts som ett företag som respondenterna på grund av namnet nämnt som ett företag som de känner större förtroende för. Företagsnamnet Klicklån verkade ha motsatt effekt då en respondent nämnde att just företagsnamnet gjorde att hon blev misstänksam och inte skulle överväga att använda sig av företaget. Då ämnet inte fått utrymme för att undersökas i vår studie men ändå nämns av flertalet respondenter under intervjuerna så hade det varit intressant att undersöka hur mycket företagsnamn påverkar uppfattning av tillit och kommunikationseffekter av namn.
Generation Z har inte ingått i studien, då de som tillhör denna generation, har bedömts som för unga för att vara involverade i konsumtionslån. De äldsta i Generation Z börjar dock komma upp i myndig ålder och dessutom har de förmodligen utsatts för reklam om konsumtionslån, även om de inte har kunnat ta konsumtionslån. Denna studie påvisar att Generation Y är mer påverkbar än äldre generationer, då de inte har utvecklat tydliga attityder och egna preferenser ännu. En jämförelse mellan Generation Y och Generation Z hade varit intressant för att se om det finns ytterligare skillnader ju yngre konsumenterna är. Studien är även avgränsad till Generation Baby boomer som den äldsta åldersgruppen. Denna grupp har inte kunnat påvisas som en utsatt generation, men en tanke som uppkommer är, om Generation Baby boomer inte är tillräckligt gamla för att tillhöra den utsatta grupp som SOU påpekar. De som är äldre än Generation Baby boomer har inte omfattats av undersökningen, men skulle kunna vara intressanta, för att utreda om det finns en utsatthet för denna grupp.
59
Källförteckning
Alla kreditbolag och långivare hos Sverigekredit.se
https://www.sverigekredit.se/l%C3%A5ngivare (hämtad 2019-03-07)
Ajzen, I., & Fishbein, M. (2000). Attitudes and the attitude-behavior relation: reasoned and automatic processes. European Review of Social Psychology, 11(1), 1–33.
doi:10.1080/14792779943000116
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Baines, P., Fill, C., & Rosengren, S. (2017). Marketing. 4. uppl. United Kingdom: Oxford University Press
Baker, M. J., & Saren, M. (2016). Marketing theory: a student text. 3. uppl. Great Britain: Ashford Colour Press Ltd
Bell, R. & Buchner, A. (2018). Positive effects of disruptive advertising on consumer preferences. Journal of Interactive Marketing, 41, 1-13. doi: 10.2016/j.intmar.2017.09.002
Bergkvist, L. (2000). Advertising effectiveness measurement: Intermediate constructs and
measures (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholm School of Economics
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl. Stockholm: Liber
Chien, Y., & DeVaney, S. A. (2001). The effects of credit attitude and socioeconomic factors on credit card and installment debt. The Journal of Consumer Affairs, 35(1), 162-179.
doi:10.1111/j.1745-6606.2001.tb00107.x
Conners, J.L. (2005). Understanding the third-person effect. Communication Research
60
Dahlén, M., Lange, F., & Rosengren, S. (2017). Optimal marknadskommunikation. 3. uppl. Stockholm: Liber AB
Dow, P. J. (2017). Attitudes towards credit after the great recession. The Journal of Applied
economics letters. 25(4), 254-257. doi:10.1080/13504851.2017.1316817
Ehrenberg, A.S.C. (2000). Repetitive advertising and the consumer. Journal of Advertising
Research, 40(6), 39-48.
Eisend, M., & Tarrahi, F. (2016). The effectiveness of advertising: A meta-meta-analysis of advertising inputs and outcomes. Journal of Advertising, 45(4), 519-531.
doi:10.1080/00913367.2016.1185981
Ekström, K.M., Ottosson, M., & Parment, A. (2017). Konsumentbeteende: Klassiska &
samtida perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB
Ferratum Bank Sverige. (2016, 12 februari). Låna upp till 15 000 kr från Ferratum.se [Videofil]. Hämtad 2019.03.01 från https://www.youtube.com/watch?v=3nhutQ40q88
FI: Konsumentlånen har ökat kraftigt [Video]. (2018, 29 augusti). Hämtad från
https://www.expressen.se/tv/ditv/ekonomistudion/fi-konsumentlanen-har-okat-kraftigt/
Finansinspektionen: svenska konsumtionslån 2018
https://www.fi.se/contentassets/1f940c907eb94e16806c8f774622ce0b/konsumtionslan_2018. pdf
Gardiner, S., Grace, D., & King, C. (2013). Challenging the use of generational segmentation through understand self-identity. Journal of Marketing Intelligence & Planning, 31(6), 639-653. doi:10.1108/MIP-06-2012-0062
Glass, A. (2007). Understanding generational differences for competitive success. Journal of
61
Hira, T.K. (1997). Financial attitudes, beliefs and behaviors: difference by age. Journal of
Consumer Studies and Home Economics, 21, 271–290.
doi:10.1111/j.1470-6431.1997.tb00288.x
Hume, M. (2009). Compassion without actions: Examining the young consumer
consumptions and attitude to sustainable consumption. Journal of World Business, 45(4), 385–394.
Håkansson, A. (2017). Konsumtion: ekonomi, samhälle och etik. Lund: Studentlitteratur AB
Kamleitner, B. & Kirchler, E. (2007). Consumer credit use : a process model and literature review. Revue Européenne de Psychologie, 17(4), 267–283. doi:10.1016/j.erap.2006.09.003
Konsumentverkets författningssamling (KOVFS 2011:1)
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/produkter-och- tjanster/finansiella-tjanster/kovfs-2011-01-allmanna-rad-konsumentkrediter-v3--konsumentverket.pdf
Kotler, P., Armstrong, G., & Parment, A. (2017) Marknadsföring: Teori, strategi och praktik. 2 uppl. Harlow: Pearson Education Ltd
Lavidge, R.J., & Steiner, G.A. (1961). A model for predictive measurements of advertising effectiveness. Journal of marketing, 25(4), 59-62.
Laurell, C., & Parment, A. (2015). Marketing beyond the textbook: Emerging perspectives in
marketing theory and practice. Lund: Studentlitteratur AB
Lee, E-B., Lee S.G., & Yang, C.G. (2017). The influences of advertisement attitude and brand attitude on purchase intention of smartphone advertising. Journal of Industrial Management
& Data systems, 117(6), 1011-1036. doi.org/:10.1108/IMDS-06-2016-0229
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur AB
62
Magnus Hedberg om risken med konsumentlån [Video]. (2018, 18 oktober). Hämtad från https://www.di.se/ditv/ekonomistudion/magnus-hedberg-om-risken-med-konsumentlan/
Mai, L-W. & Schoeller, G. (2009). Emotions, attitudes and memorability associated with TV commercials. Journal of Targeting, Measurement and Analysis for Marketing, 17(1), 55–63.
McCullough, J.L., & Ostrom, T.M. (1974). Repetition of highly similar messages and attitude change. Journal of Applied Psychology, 59(3), 395-397.
McKinnon, S., & Schröder, M.J.A. (2006). Young europeans abroad in Scotland: an exploration of how their attitudes to consumer credit reflect dimensions of culture.
International Journal of Consumer Studies, 30(4), 360–368.
doi:10.1111/j.1470-6431.2006.00512.x
Nationalencyklopedin, (u.å). Generation X.
http://www-ne-se.libraryproxy.his.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/generation-x (hämtad 2019-02-18)
Nationalencyklopedin, (u.å). Generation Y.
http://www-ne-se.libraryproxy.his.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/generation-y (hämtad 2019-02-18)
Nationalencyklopedin, (u.å). marknadsföring. http://www-ne
se.libraryproxy.his.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/marknadsföring (hämtad 2019-02-11)
Nationalencyklopedin, (u.å). reklam.
http://www-ne-se.libraryproxy.his.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/reklam (hämtad 2019-02-20)
Petty, R.E., Heesacker, M., & Hughes, J.N. (1997). The Elaboration Likelihood Model: Implications for the practice of school psychology. Journal of School Psychology, 35(2), 107-136.
Roberts, J., & Jones, E. (2001). Money attitudes, credit card use, and compulsive buying among American college students. The Journal of Consumer Affairs, 35(2), 213-240. doi:10.1111/j.1745-6606.2001.tb00111.x
63
Robinson, T., & Umphrey, D. (2006). First-and third-person perceptions of images of older people in advertising: an inter-generational evaluation. Int’l. j. Aging and Human
Development, 62(2), 159-173.
Rosengren, S., & Sjödin, H. (2011). Reklam - förståelse och förnyelse. Malmö: Liber AB
Schnoor, P. (2006). Sammanfattning av Philip Kotler: Marketing Management. Studentia.
Soh, C., Rezaei, S., & Gu, M.L. (2017). A structural model of the antecedents and
consequences of Generation Y luxury fashion goods purchase decisions. Young Consumers, 18 (2), 180–204. doi:10.1108/YC-12-2016-00654
SOU 2018:1. Ett reklambudskap i förändring - konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. Stockholm: Elanders Sverige
https://www.regeringen.se/48e152/contentassets/d9e443d926cb4ee4abcc58de7976c001/ett- reklamlandskap-i-forandring--konsumentskydd-och-tillsyn-i-en-digitaliserad-varld-sou-20181.pdf
Spitfire Productions. (2018, 8 augusti). Bynk [Videofil]. Hämtad 2019.03.01 från https://www.youtube.com/watch?v=9Zi6Y_xkz3g
Svenska dagbladet. (2015). KO: Allt längre lån marknadsförs aggressivt https://www.svd.se/ko-allt-langre-lan-saljs-in-aggressivt (hämtad 2019-03-12)
van der Goot, M. J., Rozendaal, E., Opree, S. J., Ketelaar, P. E., & Smit, E. G. (2018). Media generations and their advertising attitudes and avoidance: a six-country comparison.
International Journal of Advertising, 37(2), 289–308. doi:10.1080/02650487.2016.1240469
Wu, S-I. (2001). An experimental study on the relationship between consumer involvement and advertising effectiveness. Asia Pacific Journal of Marketing and Logistics, 13(1), 43-56. doi: 10.1108/13555850110764702
Youn, S., Faber, R.J., & Shah, D.V. (2000). Restricting gambling advertising and the third-person effect. Psychology & Marketing, 17(7), 633-649.
64
Östberg, J., & Kaijser, L. (2010). Konsumtion. Malmö: Liber AB
65