Då vi under två månader har genomfört vår studie om destinationsutveckling har vi som tidigare nämnt insett att det är en enormt komplex situation och det görs i skrivande tid satsningar på just destinationsutveckling. Egentligen skulle vi kunna fortsätta att skriva på vår studie i all oändlighet, men då hade det inte längre varit en kandidatuppsats utan snarare en avhandling. Det är med glädje vi skriver detta avsnitt om vidare forskning då det finns mycket mer att fördjupa sig inom, förutom det vi kommit fram till i vårt resultat och analys. För att det ska bli lättare och mer överskådligt har vi valt att referera till vidare forskning i en punktlista som följer nedan;
Ø Då vi berört flera immateriella värden i vår studie skulle fortsatt forskning kunna vara att undersöka vilka eller vilket immateriellt värde som är de mest viktiga inom destinationsutveckling.
Ø Då vi genom vår studie tagit fram ett verktyg skulle vidare forskning kunna vara att se om det fungerar i praktiken.
Ø Visionen om 35 exportmogna destinationer vid år 2020 som benämns i Strategi 2020 skulle kunna forskas vidare på och följa upp denna vision.
Se på vad som har gjorts och hur det har gått på de utvalda destinationerna så som Åre, Stockholms Skärgård eller Kiruna.
Ø Arbetet med satsningen på Swedish Welcome skulle kunna följas upp och det skulle kunna forskas kring vad en satsning av detta slaget innebär.
REFERENSER
Algotson, S. & Daal, C. (2007). Mötesplatser för upplevelseindustrin: Metoder för samproduktion av kunskaps- och kompetensutveckling. Stockholm:
EcotryckRedners.
Almquist, K., Engström, M & Olausson, K. (2000). Blandade upplevelser: en förstudie om svensk upplevelseindustris möjligheter, med förslag till åtgärder.
Stockholm: KK-stiftelsen.
Almqvist, S. (2013). En ny näring växer fram: En kartläggning av de kulturella och kreativa näringarna i Luleå och Piteå. Luleå: Creative Nodes.
Andersson, Å. E. & Strömquist, U . (1988). K-samhällets framtid. Stockholm:
Prisma.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (Vol. 2:1). Lund: Studentlitteratur.
Bille, T. (2012). The Scandinavian approach to the experience economy – does it make sense?, International Journal of Cultural Policy. 18:1.
Bohlin, M. & Elbe, J. (2012). Utveckla turistdestinationer: ett svenskt perspektiv (Vol. 2). Malmö: Liber.
Boswijk, A., Peelen, E & Olthof, S. (2012). Economy of Experience. Amsterdam:
Van Lindonk & De Bres special projects.
Boswijk, A., Thijssen, T. & Peelen, E. (2007). The experience economy - a new perspective. Amsterdam: Pearson Prentice Hall.
Carlsson, S. & Rosén, J. (1970). Svensk historia 2, Tiden efter 1718. Stockholm: Sv.
bokförlag.
Collste, G. (2010). Inledning till etiken (Vol. utök. och uppdaterad upplaga). Lund:
Studentlitteratur.
Dahlén, M. (2009). Nextopia: livet, lyckan och pengarna i förväntningssamhället (Vol. 3). Stockholm: Volante QBN Publishing.
Davenport, T. H. & Beck, J. C. (2001). The attention economy: understanding the new currency of business. Boston, Mass: Harvard Business School Press.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (Vol. 2:4). Lund: Studentlitteratur.
Florida, R. (2005). The flight of the creative class: the new global competition for talent. New york: HarperBusiness.
Florida, R. (2002). The rise of the creative class: and how it´s transforming work, leisure, community and everyday life. New York: Basic Books.
Framtidskommissionen, Regeringskansliet, Statsrådsberedningen. (2013). Svenska framtidsutmaningar: Slutrapport från regeringens framtidskommision.
Stockholm: Elanders Sverige AB.
Gelter, H. (2013). “Soft” dimensions of destination development in the perspective of the Experience Economy. A theoretical reflection on the concept of
hostmanship in the light of two emerging tourism regions, the Barents Region and the Adrian Sea region. Public-Private Partnership in Tourism.
Generator Sverige. (2011). Generator Sverige. Hämtat från
http://generatorsverige.se/om-oss/generator-sverige den 25 04 2013 Generator Sverige. (2009). Historia. Hämtat från
http://generatorsverige.se/om-oss/generator-sverige den 15 05 2013
Gunnarsson, J. & Blohm, O. (2004). Den tjänande ledaren: konsten att skapa välkomnande företag och platser. Falun: ScandBook AB.
Gunnarsson, J. & Blohm, O. (2010). Det goda värdskapet: Konsten att få människor att känna sig välkomna. Falun: ScandBook AB.
Hanefors, M. & Mossberg, L. (2007). Turister i upplevelseindustrin (Vol. 1:3). Lund:
Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori (Vol.
2). Lund: Studentlitteratur.
Hellmer, E. (den 10 06 2011). Upplevelseproduktion. (Luleå tekniska universitet) Hämtat från http://www.ltu.se/edu/program/FKUPG/Mer-om-utbildningen den 15 03 2013
Hellmer, E. (den 08 04 2013). Upplevelseproduktion, kandidat, 180.0 Högskolepoäng. (Luleå tekniska universitet) Hämtat från http://www.ltu.se/edu/program/FKUPG den 08 04 2013
Jensen, R. (1999). The dream society: how the coming shift from information to imagination will transform your business. New york: McGrag-Hill.
Jönsson, B. (1999). Tio tankar om tid. WSOY, Finland: Brombergs Bokförlag.
KK-stiftelsen. (2008). Upplevelseindustrin/Kapitel 1: En utställning om en industris födelse, uppväxt och tillväxt. Stockholm: EcotryckRedners.
Kuhn, T. (1997). De vetenskapliga revulutionernas struktur (Vol. Ny utg).
Stockholm: Thales.
Lachely, C. & Morrison, A. (2000). In Search of Hospitality: Theoretical perspectives and debates. Woburn: Butterworth-Heinemann.
Luleå tekniska universitet (04 06 2012). Definition av huvudområdet Upplevelseproduktion, Dnr: 1027-12.
Lundmark, L., Marjavaara, R. & Müller, D. K. (2011). Turismen i Sverige: branscher och aktörer (Vol. 1). Malmö: Liber.
Luyckx, M. (1999). The transmodern hypothesis: towards a dialogue of cultures.
Hämtat från
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0016328799000567 den 16 04 2013
Maslow, A. (1968). Toward a psychology of being (Vol. 2). New york: Van Nostrand.
Mossberg, L. (2003). Att skapa upplevelser: från OK till WOW! Lund:
Studentlitteratur.
Näringsdepartementet, Regeringen. (2012). Uppdrag att genomföra insatser för hållbara turistdestinationer samt stärka kvalitet och konkurrenskraft i små och medelstora turist- och upplevelseföretag. Regeringsbeslut 13, Stockholm.
Nationalencyklopedien. (2013a). Evolutionism. Hämtat från http://www.ne.se/lang/evolutionism den 14 05 2013
Nationalencyklopedien. (2013b). Immateriell. Hämtat från Nationalencyklopedien:
http://www.ne.se/immateriell den 26 05 2013
O´Dell, T. (2002). Upplevelsens materialitet. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (Vol. 3:7). Lund: Studentlitteratur.
Pine II, B. J. & Gilmore, J. H. (2011). The experience economy (Vol. Reviderad upplaga). Boston: Harvard Business School.
Pine II, B. J. & Gilmore, J. H. (1999). The experience economy: work is theatre &
every business a stage. Boston, Mass.: Harvard Busines School.
Pine II, B. J. & Gilmore, J. H. (1998). Welcome to the experience economy. Harvard Business Review , 74, 97.
Pink, D. H. (2005). A Whole New Mind: moving from the information age to the conceptual age. New york: Riverhead Books.
Rese- och turistnäringen i Sverige. (03 2011). Trendanalys: vision 2020. Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Hämtat från Trendanalys: vision 2020:
http://www.rts.se/trip4100/PDF/Trendanalys_Vision_2020.pdf den 16 04 2013 Sweden. (2013). Hämtat från Sweden: http://www.sweden.se/ den 15 05 2013 Swedish Welcome. (2013). Hämtat från Swedish Welcome:
http://www.swedishwelcome.se/#&panel1-1 den 14 05 2013
Svensk destinationsutveckling. (2012). Svensk destinationsutveckling. Hämtat från Svensk destinationsutveckling: http://www.svedest.se/ den 16 05 2013 Svensk Turism AB. (2010a). Nationell strategi för svensk besöksnäring - hållbar
tillväxt för företag och destinationer. Skövde: Rolf tryckeri AB.
Svensk Turism AB. (2010b). Nationell strategi för svensk besöksnäring - hållbar tillväxt för företag och destinationer. Skövde: Rolf tryckeri AB.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (Vol. 2). Stockholm: Liber.
Tillväxtanalys. (2012). Destinationsutveckling: Turismens betydelse för regional och nationell tillväxt. Östersund.
Tillväxtverket. (2012). Fakta om svensk turism: Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan.
Fakta & statistik. Stockholm.
Tillväxtverket. (2013a). Programmet för kulturella och kreativa näringar. Hämtat från
Tillväxtverket. (2013c). Insatser för destinationsutveckling. Hämtat från Hållbar destinationsutveckling:
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/flerochvaxandeforet
ag/besoksnaring/insatserfordestinationsutveckling.4.6a7dfe9a134cd71cae18000 8518.html den 09 05 2013
Toffler, A. (1970). Future Shock (Vol. New ed.). London: Pan Books.
Tolkelsson, M. (2010-11-25). Föreläsning om Värdskap. Piteå: Värdskapet AB.
VisitSweden. (2013). Den globala resenären. Hämtat från VisitSweden:
http://www.visitsweden.com/sverige/brand/Malgrupp-och-kommunikation/Malgrupp/Den-globala-resenaren/Segment/ den 14 05 2013 Wahlström, B. (2002). Guide till upplevelsesamhället: från musik & museer till sushi
och spa (Vol. 1). Stockholm: SNS förlag.
Wahlström, B. (2004). Ordning & oreda: omvärldsanalys för beslutsfattare (Vol. 1).
Malmö: Liber.