Vi redogör nedan studiens process och dess olika delar. En beskrivning av hur och varför vi har arbetat och bearbetat frågeställningar, problemdiskussion,
litteratursökning, urval, analys och rapportering presenteras här.
4.5.1 Skribenternas arbetsfördelning
Vi har tillsammans arbetat med alla delar i studien. Vi har sökt artiklar och litteratur på olika håll men tillsammans gått igenom de artiklar och den litteratur med relevans för studien. Vi har därefter gemensamt formulerat och skrivit studiens alla delar.
4.5.2 Forskningsprocessen
Vi har arbetat efter Backmans (2008) modell Översiktens forskningsprocess. Som synes i bilden nedan finns följande moment i processen: Fråga, problemformulering, litteratursökning, evaluering, analys, tolkning och rapportering (ibid).
Figur 4.2 Översiktens forskningsprocess modifierad efter Backman, 2008:75.
Likt andra forskningsrapporter innehåller en forskningsöversikt en forskningsfråga (Backman, 2008). I forskningens första del när vi tog fram forskarfrågorna började vi med att fundera över vilken del vi skulle forska på inom vårt intresseområde. Sedan formulerades två forskarfrågor efter många infallsvinklar från publikationer, seminarium och föreläsningar. Enligt Backman (2008) är forskarfrågan inte alltid forskningsbar. Oftast på grund av bland annat mångtydiga eller för snäva begrepp.
Nästa anhalt i forskningsprocessen är problemformuleringen som krävs i allt vetenskapligt arbete. I denna del ska problemet formuleras med precisa definitioner så att det går att skilja relevanta studier från irrelevanta. Då vi har fler än en primärstudie inom vårt forskningsområde så kan vi kombinera (kombinatoriska översikter) eller jämföra studierna (komparativa studier) med varandra (ibid). I vår forskning har vi gjort en kombinatorisk studie där vi beskriver, summerar och integrerar forskningen. Vårt problemområde formades naturligt utifrån befintliga
Fråga
Problem
Sökning
Evaluering/
Urval Analys
Tolkning Rapport
strategier inom besöksnäringen då vi genast identifierade ett mönster och kunskapsluckor som vi sedan skulle kunna forska inom och detta blev vår problemformulering.
En litteratur- och artikelsökning görs sedan enligt Backman (2008). Vi har sökt på PRIMO vilket är Luleå tekniska universitets egna bibliotek där studenter har tillgång till ett bibliotek av publicerat material. Vi har bland annat använt sökord som transmodern, experience economy, upplevelseproduktion, destinationsutveckling för att finna relevant material till vår studie. Vi har även använt oss av sökmotorn Google för att söka efter artiklar, regeringsbeslut och information om specifika företag. Vi har googlat på företag som bland annat Svensk Turism, Svensk destinationsutveckling, VisitSweden och Sweden Welcome. Vi har i stor grad försökt använda oss av så ny information som möjligt i de artiklar, regeringsbeslut och information om specifika företag som vi sökt efter.
Efter denna sökning på relevanta primärdokument till forskarfrågorna och problemformuleringen skall dessa dokument läsas och evalueras enligt Backman (2008). Vi kommer att söka, kritiskt granska, bearbeta och analysera framförallt primärdokument inom ämnet, men även sekundärkällor. Det som enligt Backman (2008) kan vara svårt här är att avgränsa och göra urval alltså inkludera och exkludera primärdokumenten (ibid). Det har i denna fas varit svårt för oss att behärska oss och dra en tidsgräns. Vi båda tycker om att läsa och söka efter information vilket gjort att denna fas har dragit ut på tiden.
Vad som sedan ska analyseras i nästa steg beror enligt Backman (2008) på översiktens problem och frågeställning. Vanligtvis är analysen riktad mot resultatet (ibid). Vi har tydligt beskrivit forskarfrågorna och när vi analyserat har vi visat på vilken av de två frågorna vi analyserat. Vi har utifrån resultatet gjort en analys för att filtrera vårt resultat.
I tolkningsdelen ska förklaringar om varför studier skiljer sig åt eller varför de innehar likheter uppvisas (Backman, 2008). Här kan kreativitet och uppslagsrikedom vara en fördel (ibid). Då vi har kompletterat ett forskningsområde (destinationsutveckling) med ett nytt perspektiv (de immateriella värdena inom upplevelseproduktion) har vi redogjort detta i kapitlet som behandlar resultat och analys.
Rapportering kommer efter tolkningen enligt Backman (2008) och det finns inte någon standardmall som passar alla slags översikter. Vi har gjort en rapportering som ska vara enkel för läsaren att blicka över. En intresserad läsare ska kunna läsa studiens rubrik och sedan direkt gå till rapporteringsdelen för att utläsa vad vi kommit fram till.
4.5.3 Urval
Enligt Backman (2008) är en forskningsöversikt oftast inte heltäckande utan istället representativ. Det är enligt Hartman (2004) praktiskt omöjligt att undersöka och beröra all litteratur inom ämnet. Backman (2008) menar att en forskningsöversikt är selektiv då forskaren på ett eller annat sätt har gjort ett urval då artiklar eller liknande antingen ska vara utgivna efter en viss tid eller under en viss tidsrymd. Han menar även att det är en metod som lämpar sig väl för nystartade projekt eller inom utbildning. Urvalskriterier kan enligt Backman även vara listade som kriterier för att på så sätt utesluta vissa studier. De kan även röra sig om studier som har försökspersoner med bland annat ett visst kön, ålder eller utbildning (ibid). Därför kommer vi att göra ett strategiskt urval av teorier inom ämnet för upplevelse-produktion genom framtagna kriterier som följer nedan:
Teorin ska;
Ø vara berörd inom programmet för upplevelseproduktion Ø vara i enlighet med vårt upplevelseproduktionsperspektiv Ø vara för oss aktuell och intressant att studera djupare Ø vara aktuell för destinationsutveckling
Ø utgå från ett gästperspektiv
Ø ta människans känslor och sinnen i beaktning, det vill säga de immateriella värdena
Om teorierna uppfyller ovanstående kriterier kommer de att behandlas i resultat- och analysdelen.