Att ta tillvara på den informella lärandemiljön som Christina Olin-Scheller tog upp i sin text i Svensklärarföreningens årsskrift från 2008 är möjlig att tillämpa på filosofiämnet. Men då krävs att
man kliver utanför läromedlens pärmar på lektionerna. På internet diskuterar elever stora och små frågor och att som filosofilärare utgå från detta för att tala om argumentationsanalys eller om politisk filosofi är möjligt och relevant. Problemet är att så länge det inte pågår någon
ämnesdiskussion i filosofiämnet kommer filosofiämnet vara mer trögförändrat än svenskämnet där texter som Olin-Schellers så att säga ger klartecken för lärarna att arbeta på ett sådant sätt i sitt ämne. Fredrik och Helenas undervisning i både svenska och filosofi är påverkat av ett
processorienterat skrivande som är stort i den svenskdidaktiska forskningen. Klarar sig små ämnen genom pedagogiska och metodiska lån från större ämnen? Min uppfattning är att de inte gör det. Ett ämne som filosofi behöver också en didaktik på lärarutbildningen för att ämnet ska kunna utvecklas och möta de olika förändringar skolan ständigt står inför.
Av didaktiska lån från andra ämnens ämnesdidaktik kommer man långt, men först med klassrumsforskning och ett stort ämnesdidaktiskt intresse blir ämnet riktigt levande öppet för debatt och innovation.
I det här examensarbetet får lärare prata om sin undervisning. Det kan vara en sak hur man pratar om sin undervisning och en annan hur undervisningen faktiskt ser ut och upplevs av elever.
Projektet vid Linköpings universitet som Jan Willner (2011) skrev om, som kom fram till att läraren var viktig för att eleverna skulle kunna genomföra en bra diskussion, lämnar viktiga frågor efter sig. Undersökningen jämförde bara två klassrum och helt andra faktorer kan ha spelat in som påverkat resultatet och framför allt framgår det inte av Jan Willners text på vilket sätt läraren arbetade i klassen som fick högre resultat än den lärarlösa klassen. Studien lämnar frågan: krävs det en utbildad lärare som undervisar på något speciellt sätt för att nå resultatet eller skulle också en vikarie utan lärarutbildning nå samma resultat och leda diskussionen framåt och förbi rundgång? Studien är dock intressant på så sätt att det är en klassrumsundersökning i ämnet filosofi. Vilken didaktik man bör ha för att genomföra en bra diskussion kräver mer klassrumsundersökningar i en ämnesdidaktisk forskning, inte bara lån från svenskdidaktiska trender. En klassrumsstudie inom filosofi skulle tillföra mycket i ett outforskat fält.
Man kan fundera över om inte fokus på filosofer – det vill säga undervisning om filosofi – på universitetet och bristen på didaktik i sidoämnen på lärarutbildningen bidragit till den ojämna könsfördelningen bland gymnasielärarna i undersökningen och generellt som vi såg i Jan Livs studie. Utgår man från filosofihistorien är filosofi ett ämne fyllt av män.
Skillnaden mellan att undervisa i eller om filosofi står i bjärt kontrast mot varandra och en klassrumsstudie skulle kunna reda ut vilken typ av undervisning som pågår i ett klassrum. De tre olika ämneskonceptionerna i svenskämnet går mer in i varandra. En lärare som placerar sig inom ämneskonceptionen svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne kan tänkas göra samma didaktiska val som en annan lärare som håller sig till ämneskonceptionen svenska som ett
erfarenhetspedagogiskt ämne. Mycket litteratur handlar på ett eller annat sätt om erfarenheter och genom att läsa mycket litteratur presenterar man för eleverna ett brett spektrum av erfarenheter, kan läraren som placerar sig inom svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne resonera och välja texter som är litterärt viktiga medan en lärare som placerar sig inom svenska som ett
erfarenhetspedagogiskt ämne väljer texter just för att närma sig en viss elevgrupp. Skillnaden mellan de båda ämneskonceptionerna framträder alltså i något så litet som i lärarens urvalskriterier.
Referenslista
Bergman, Lotta (2007). Gymnasieskolans svenskämnen. Malmö: Malmö Högskola Bryman, Alan (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi
Bäckström, Ingegerd (1996) Skrivandet som redskap nr 217. Stockholm: Natur och Kultur (Förord till Svensklärarföreningens årsskrift 1996)
Dahl, Christoffer (2010). Ett annorlunda brus. Malmö: Malmö högskola
Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber
Hansson, Fredrik (2011). På jakt efter språk. Malmö: Malmö högskola
Hartman, Sven, Roth, Klas et al (2003). John Dewey – om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS förlag
Henningsson-Yousif, Anna (2011). Lärares bidrag i lärarutbildning. Malmö: Malmö högskola Holmberg, Olle (2008). En berättelse om lärarutbildningen i Malmö. Malmö: Malmö högskola Kant, Immanuel (2008). Om pedagogik. Uddevalla: Daidalos
Lindström, Lars (2011). ”Sokrates och samtalskonsten” I Boken om pedagogerna. Malmö: Liber Liv, Jan (2007). Vad tycker gymnasieelever om filosofi?
http://www.phil.gu.se/janlif/gymnasiet.pdf
Malmgren, Gun (1992). Gymnasiekulturer. Lärare och elever om svenska och kultur. Lund: Didaktikseminariet Lunds Universitet
Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur
Mehmedovic, Zenada (2012). Kurshäfte AU1
http://www.hkr.se/PageFiles/4718/Kurshaften/vt12/Kurshäfte%20AAV11L%20vt%2012.pdf Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Peter (2005) Vad är pedagogik?
http://www.pedag.umu.se/digitalAssets/19/19763_vadarpedagogik.pdf
Norrby, Catrin (2004). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur
Olsson Jers, Cecilia (2010). Klassrummet som muntlig arena. Malmö: Malmö Högskola
Schaffar, Birgit (red.) (2013). Filosofins didaktik: filosofiska betraktelser om att lära sig att tänka. Stockholm: Thales
Skolverket.se. Sökord: Filosofi 1, Filosofi 2, Svenska 1, Svenska 2, Svenska 3.
Svensklärarföreningens årsskrift (2000). Att växa med språk och litteratur nr 223. Stockholm: Natur och Kultur
Svensklärarföreningens årsskrift (2008). Ungdomskulturer – äger eller suger? nr 231. Stockholm: Natur och Kultur
Svensson, Lennart (2009). Introduktion till pedagogik Stockholm: Norstedts akademiska förlag Willner, Jan (2011). Notiser om filosofi på gymnasiet i Filosofisk tidskrift nr 2 2011. Karlshamn: Thales