Förslag till vidare forskning

Vår undersökning handlar om pedagogernas syn på inkludering av barn tillhörande särskolan i grundskolan. Denna undersökning kan förslagsvis utvecklas genom att undersöka pedagogernas faktiska arbete med inkluderingen i praktiken.

Genom denna undersökning har vi fått en bild av pedagogernas syn på inkludering, en inkludering som till synes inte är en konkret verklighet i de skolor vi undersökt. En fullständig inkludering, som står för en skola där alla elever är en helhet, och inte uppdelad på olika

skolformer, är en vision vi upplevt delas av flertalet pedagoger. Vi ställer oss frågande om skolan på egen hand kan nå upp till en väl fungerande inkludering, eller krävs ett ökat stöd av politiker som innehar makten att reformera skolan? För att få insikt i denna fråga föreslår vi en vidare forskning om politikernas syn på inkludering?

Referenser

Andersson, Inga (1999). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: Folksam.

Blom, Anna (1999). Särskilda elever: om barn i särskola: bedömningsgrunder,

ställningstaganden och erfarenheter. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten,

Socialtjänstförvaltningen.

Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2002). Själv-känsla att förstå sig själv och andra.

Stockholm: Liber AB.

Emanuelsson, Ingemar (1996). ”Integrering, bevarad normal variation i olikheter.” I Rabe, Tullie & Hill, Anders (Redaktörer). Boken om integrering – Idé, teori och praktik. Malmö: Corona.

Frithiof, Elisabet (2002). Det didaktiska mötet mellan särskola och grundskola. Växjö: Växjö Universitet, Institutionen för pedagogik.

Falk- Lundqvist, Åsa (2007). Fantasi och lekfullhet i lärandet – gestaltande arbete i skola och

särskola. Stockholm: Cura Bokförlag AB.

Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma specialundervisning. Stockholm: Skolverket.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Hwang, Carl Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Juul, Jesper (1995). Ditt kompetenta barn. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Karsudd, Peter (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Malmö: Institutionen för pedagogik.

Karlsudd, Peter (2002). Tillsammans: integreringens möjligheter och villkor: erfarenheter från

ett projekt där mötet mellan särskola och grundskola fokuserats. Kalmar: Institutionen för

hälso- och beteendevetenskap.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Liljegren, Britta (2000). Elever i svårigheter. Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Gunilla (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi

kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, Marianne (2006). Från barn till elev i riskzon: en analys av skolan som

kategoriseringsarena. Växjö: Institutionen för pedagogik.

Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.

Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och

vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Myndigheter för skolutveckling.

Imsen, Gunn (2006). Elevans värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sanden, Ingrid (2000). Skoldaghem: ett alternativ för elever i behov av särskilt stöd. Malmö: Institutionen för pedagogik.

Skolverket (2002). I särskola eller grundskola? Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution. Masreliez-Steen, Gunnila & Modig, Maria (2004). Självkänsla. Stockholm: Natur och kultur. Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering : om handikappideologi och

välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Lund:

Studentlitteratur.

Tideman, Magnus & Rosenqvist, Jerry & Lansheim, Birgitta & Ranagården, Lisbeth Jacobsson, Katharina (2004). Den stora utmaningen: om att se olikhet som en resurs i

Skolan: en studie om “elever i behov av särskilt stöd” och definitionen av normalitet och avvikelser i skolan. Halmstad: Högskola; Malmö: Högskola.

Vernersson, Inga Lill (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Williams, Pia & Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande- en

forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk : Liber distribution.

Elektroniska källor:

Skolverket (2006) Läroplan för förskolan- Lpfö 98. (Läst 14.9.2010). http://www.skolverket.se

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. (Läst 6.9.2010). http://www.vr.se

Bilaga 1

Intervjufrågor

1. Hur ser verksamheten ut där du arbetar? (personal, ledning,) Hur ser en vanlig skoldag ut? 2. Vad anser du att läraren behöver för kompetens i arbetet med såväl grund-som särskoleelever? Var ligger den största skillnaden?

3. Hur definierar du begreppet ”inkludering”?

a) Vilka resurser har eller anser du behövs på skolan, när det gäller arbetet för en lyckad särskoleinkludering? (personal, kompetens, lokal, miljö, läromedel, handledning)

b) Hur ser resursfördelningen ut i er skolan?

4. Finns det ett samarbete mellan särskolan och grundskolan? I så fall, hur fungerar det? 5. Hur arbetar du för att inkluderingen ska bli som bra som möjligt?

a) Kan du se exemplifiera någon situation där det inte har fungerat respektive fungeratoptimalt? 6. Finns det hjälpmedel som underlättar för den inkluderade eleven i undervisningen?

7. Ser du några för- och nackdelar för läraren vid inkludering av elever i grundskolan? 8. Ser du några för- och nackdelar för den inkluderade eleven?

9. Ser du några för- och nackdelar med inkludering för övriga elever?

10. Hur fungerar den inkluderade elevens sociala kontakter? Vem leker de med?

11. Hur upplever du dessa elevers självförtroende/självbild? Kan du se någon skillnad på de elever som är inkluderade med de exkluderade eleverna i detta avseende?

12. Kan du se någon ökning respektive minskning av inkludering under din verksamma tid? 13. Finns det något som du skulle vilja förändra i skolsystemet?

Bilaga 2

Missivbrev

Inkludering av barn tillhörande särskolan i grundskolan.

Inkludering av elever i behov av särskilt stöd däribland elever i särskolan, är något som ständigt diskuteras inom skolans verksamhet. Vad är då bäst för eleven? Hur ser pedagogerna på inkludering i grundskolan av barn tillhörande särskolan? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna kan finnas för individen respektive gruppen vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna?

I vår slutgiltiga uppsats på lärarutbildningen i Malmö, avser vi att belysa detta område.

Syftet med studien är att undersöka skolans syn på inkluderingsarbete med elever i särskolan och grundskolan.

För att möjliggöra vår uppsats är vi beroende av insamlat material och är oerhört tacksamma för er medverkan. Intervjun kommer att ta ungefär 30 minuter och spelas in på diktafon för att därefter skrivas ut i text. Full anonymitet råder gällande såväl respondenter som insamlat material, där endast handledare och författare har tillgång till det sistnämnda. Ingen av de intervjuade pedagogerna kommer att kunna identifieras i den slutgiltiga uppsatsen.

Om du/ni har några frågor, är du/ni välkomna att kontakta någon av oss. Alena Pisaryk Christel Gimbe

LL070335@mah.stud.se LL070159@mah.stud.se mob:0702-456411 mob:0701-195798 Bilaga