D. Elevernas förståelse av lärobokstexten i naturkunskap
6.4. Förslag till vidare forskning
I denna uppsats har jag undersökt hur gymnasieelever förstår undervisningstexter och hur didaktiken kan påverka deras läsförståelse. Eftersom det redan finns så mycket skrivet om de mindre barnens läsutveckling och läskompetens känns det rimligt att rekommendera fortsatt forskning på gymnasienivå. Nu när det står en gymnasiereform för dörren och med den både nya kurser, kursplaner, läroböcker och förmodligen arbetssätt vore det intressant att fortsätta att undersöka hur eleverna möter texterna och didaktiken. Det vore till exempel intressant att försöka kartlägga hur digitala texter används och kan användas, eller kanske göra en renodlad interventionsstudie och pröva vissa av de slutsatser jag kommit fram till genom att anpassa texter och didaktik för att sedan följa upp om elevernas läsförståelse blir bättre. Jag skulle även kunna tänka mig att det skulle kunna vara intressant att se mitt uppsatsämne ur ett genusperspektiv. Något jag själv är nyfiken på är till sist hur medvetna lärare är om deras undervisningstexters möjliga fallgropar, vilket skulle kunna studeras genom att intervjua lärare om texterna de använder.
37
Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2 utg. Stockholm : Natur och kultur.
Baker, Linda (1989). Metacognition, Comprehension monitoring and the Adult Reader.
Educational Psychology Review, 1:1.
Bjarnason, Dóra (2009). Walking on eggshells. Some ethical issues in research with people in vulnerable situations. EDUCARE 2009:4. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.
Bruner, Jerome (1975). The Ontogenesis of speech acts. Journal of Child Language, 2:1-1.
Carlberg Eriksson, Eva (2009). Språkstörning- en pedagogisk utmaning. En metodbok för dig
som möter tonårselever. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Clark, Catherine, Dyson, Alan & Millward, Alan (eds) (1998). Theorising Special Education. London and New York: Rouledge Falmer.
Cook, Bryan, Tankersley, Melody, Cook, Lysandra & Landrum, Timothy (2001). A
Comparison of Teacher’ Attitudes Toward Their Included Students with Mild and Severe Disabilities. The Journal of Special Education 34:4, s203- 213.
Dyson, Anne Haas (2004). Writing and the Sea of Voices: Oral Language in, Around and About Writing. Theoretical Models and Processes of Reading, 5th Edition. Editors Ruddell, Robert B & Norman, Unrau J. International Reading Association.
Edling, Agnes (2006). Abstraction and authority in textbooks The textual paths towards
specialized language. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (Doktorsavhandling).
Fischbein, Siv. & Folkander, Mona(2000). Reading and Writing Ability and Drop-out in the Swedish Upper Secondary School. European Journal of Special Needs Education, 15: 3, s264-274.
38
Floyd Randy, Bergeron Renee & Alfonso Vincent (2006). Cattell-Horn-Carroll cognitive ability profiles of poor comprehenders. Reading and Writing 2006: 19, s 427-456.
Forsling Karin & Högberg Lars (2004). KOM M/IT-projektet- det vidgade textbegreppet i en specialpedagogisk vardag i Texter och så vidare : det vidgade textbegreppet i svensk skola
och förskola. red: Asplund Carlsson M, Molin G & Nordberg R
Stockholm : Natur & kultur.
Freebody, Peter (1992). A socio-cultural approach: Resourcing four roles as a literacy learner. In A. Watson & A. Badenhop Prevention of reading failure s. 48-60. Sydney: Ashton- Scholastic.
Franzén, Lena (2003). Aktiva läsare: öva läsförståelse från starten: att ”läsa mellan
raderna”-lätt som en plätt för små barn! Stockholm: Natur och kultur.
Gärdenfors, Peter (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och Kultur.
Göransson, Kerstin (1999). Jag vill förstå- om eleven, kunskapen och lärandet. Stockholm: Stiftelsen ALA.
Hajer, Maaike & Meestringa Theun (2009). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Henriksson, Anders (2000). Naturkunskap B. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Hergé (1931). Tintin i Kongo, Carlsen Comics.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1990). Läsning och lässvårigheter. Stockholm: Natur och kultur.
Ingvar, Martin (2008). En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur och kultur.
Jacobson, Christer (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Dyslexi- allt om läs-
och skrivsvårigheter 4:2006, Svenska Dyslexiföreningen.
Klingberg, Torkel (2007). Den översvämmade hjärnan : en bok om arbetsminne, IQ och den
39
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.
Lagerblad, Anna (2010). För och emot Facebook, Svenska Dagbladet 2010-08-16.
Liberg, Caroline (2004). Rörelse i texter, texter i rörelse i Text i arbete :Festskrift till Britt-
Louise Gunnarsson den 12 januari 2005. Uppsala: Institutionen för nordiska språk vid
Uppsala universitet.
Liberg, Caroline, Wiksten Folkeryd, Jenny & af Geijerstam, Åsa (2010). Utmana, utforska,
utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, Caroline (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers
läsförståelse. Analys av PIRLS 2006. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2315.
(2011-04-20).
Lix Räknare: www. lix.se (2011-04-20).
Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik (1 uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Melin, Lars (1995). Finns visuell dyslexi? Häften för didaktiska studier 1995:54, Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Möllås, Gunvie (2009) Detta ideliga mötande: En studie av hur kommunikation och samspel
konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping: Högskolan för lärande och
kommunikation. (Doktorsavhandling).
Nyström, Hans & Nyström, Örjan (2001). Perspektiv på historien A. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
OECD (2010). PISA 2009 Results: Learning to Learn Student engagement, strategies and
practicies (vol III). http://dx.doi.org/10.1787/9789264083943-en.
Ohlsson, Lisbeth (2008). Educational encounters with adult students in difficult learning
40 Ordfabriken, Djur-lästest.
Partanen, Petri (2009). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Reichenberg, Monica (2000). Röst och kausalitet i lärobokstexter En studie av elevers
förståelse av olika textversioner. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
(Doktorsavhandling)
Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse : texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur och Kultur.
Reichenberg, Monica & Lundberg Ingvar (2008). Vad är lättläst? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Reid, Robert & Lienemann, Tory Ortiz (2006). Strategy instruction for students with learning
disabilities. New York: Guilford Press. http://site.ebrary.com/
lib/malmoe/Doc?id=10172269.
Savage, Robert & Frederickson Norah (2006). Beyond Phonology: What Else Is Needed to Describe the Problems of Below- Avargae Readers and Spellers? Journal of Learning
Disabilities 39:5, s 399-413.
Schiff Rachel & Calif Sharon (2004). An academic intervention program for EFL university students with reading difficulties. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 2004 48:2, s.102-118.
Skolverket (2000). Nationella kvalitetsgranskningar. Läs- och skrivprocessen i
undervisningen. Stockholm: Skolverket/Liber Best. nr 00:565.
Skolverket (2010) Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och
kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. Sammanfattning av rapport 352. Stockholm: Skolverket/ Fritze Best. nr 10:1197.
Skolverket (2011). Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena (2011- 04-20).
41
Snow, Catherine E, Burns, M Susan (1998). Preventing reading difficulties in Young
Children, USA: National Research Council Staff.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund : Studentlitteratur.
Sundin, Maria (2007). Lättläst- så funkar det. Stockholm: Jure Förlag.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Taube, Karin (1995). Hur bra läser svenska elever? Häften för didaktiska studier 1995:54. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norsteds akademiska förlag.
Tetler, Susan & Baltzer, Kirsten (2009). Læring i inkluderende klasserum: Når eleverna gives stemme. EDUCARE 2009:4. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola.
Weisberg, Renee (1988). A change in focus of reading comprenhension research: a review of reading/learning disabilities research based on an interactive model of reading. Learning
Disability Quarterly, 11:2, 1980.
Wiksten Folkeryd, Jenny, af Gejerstam, Åsa & Edling, Agnes (2006). Textrörlighet- hur elever talar om egna och andras texter i Bjar, Louise (red) Det hänger på språket. Lund: Studentlitteratur.
Wolff, Ulrika (2005). Characteristics and varieties of poor readers. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (Doktorsavhandling).
42
Bilaga 1
Specialpedagogutbildningen
Enheten för skolutveckling och ledarskap
En studie om undervisningstexters tillgänglighet för lässvaga elever
Bäste förälder!
På teoretiska gymnasieprogram förväntas elever ta sig igenom många texter. För elever som har problem med läsningen av olika anledningar utgör undervisningstexterna ibland hindret för lyckade studier.
Genom denna studie vill jag ta reda på hur man kan öka texters tillgänglighet för lässvaga elever, en kunskap som skulle kunna innebära att många elever på skolan får en bättre inlärningsmiljö eftersom erfarenheterna kommer att spridas.
Jag vill samla in undervisningstexter att analysera genom ett antal observationer i ditt barns klass i flera ämnen. Därefter vill jag träffa en mindre grupp elever, och samtala om texter och läsning. Ditt barn ingår i gruppen jag valt ut utifrån resultatet på Djur- lästest (Ordfabriken), som redan gjorts med alla elever på skolan. Jag vill även ha enskilda samtal om metoder och erfarenheter med eleverna, och till sist vill jag samla undervisande lärare för ett gemensamt samtal om texter, läsning och lärande utifrån lässvaga elevers perspektiv. Alla samtal kommer att bandas. Banden kommer att destrueras när studien avslutats.
Anonymitet garanteras. Det står dessutom var och en fritt att under studiens gång avbryta sitt medverkande, utan att behöva ange skäl. Alla som deltagit får naturligtvis tillgång till den färdiga rapporten. Är det något du undrar eller av annan anledning vill komma i kontakt med mig är du varmt välkommen att ringa eller maila mig.
43
Åsa Franzén Handledare
asfr05@utb.lund.se Barbro Bruce
xxx-xxxxx barbro.bruce@mah.se
Jag godkänner att mitt barn deltar i studien.
Ort datum
………
Namnunderskrift och namnförtydligande
44
Bilaga 2
Specialpedagogutbildningen
Enheten för skolutveckling och ledarskap
En studie om undervisningstexters tillgänglighet för lässvaga elever
Bäste pedagog!
På teoretiska gymnasieprogram förväntas elever ta sig igenom många texter. För elever som har problem med läsningen av olika anledningar, och som ändå väljer dessa program, utgör
undervisningstexterna ibland hindret för lyckade studier.
Genom denna studie vill jag undersöka möjligheterna att öka texters tillgänglighet för lässvaga elever, en utmaning som skulle kunna innebära att många elever får en bättre inlärningsmiljö och fler får lära sig att se olikhet som en tillgång.
Jag vill samla in undervisningstexter att analysera genom ett antal observationer i klassen i flera ämnen. Därefter vill jag träffa en mindre grupp elever och samtala om texter och läsning. Eleverna väljer jag ut utifrån resultatet på Djur- lästest (Ordfabriken). Sedan följer enskilda samtal om metoder och erfarenheter med eleverna, och till sist vill jag samla undervisande lärare för ett gemensamt samtal om texter, läsning och lärande utifrån lässvaga elevers perspektiv. Alla samtal kommer att bandas. Banden kommer att destrueras när studien avslutats.
Anonymitet garanteras. Det står dessutom var och en fritt att under studiens gång avbryta sitt medverkande, utan att behöva ange skäl. Alla som deltagit får naturligtvis tillgång till den färdiga rapporten.
Med vänlig hälsning
Åsa Franzén Handledare
asfr05@utb.lund.se Barbro Bruce
45