När man arbetar med ensamheten, utgör den största svårigheten av att den inte tycks kunna avgränsas- eller identifieras. Den begreppsliga oklarheten föranleder att det är svårt att få insatserna att stämma överens med det faktiska tillståndet av avskildhet. Många behov förblir därför obesvarade. Den existentiella ensamheten är svårast att bemöta och den faller även offer för ett antal dilemman. Ensamheten förefaller för en existentialist, som en naturlig del av livet. Bryderiet avseende detta faktum inbegriper frågan om ensamheten är nödgad insatser, när den i stort sett kan anses vara en rimlig följd av åldrandet. Den existentiella ensamheten är likväl svår att se. Den går inte skönja i fysiska yttringar, och när den väl tar sig till uttryck, gör den så i olika förklädnader. Depression är den vanligaste, men den manifesteras även i andra former. Den existentiella ensamheten är därför särskilt svår att behandla. Den omfattas inte av några diagnoskriterier och omnämns inte i någon diagnosmanual. Ensamheten fordrar mer forskning, främst avseende dess begreppsliga oklarheter. Från resultatet framkommer att utfallet av insatser, är nära avhängigt definitionen av begreppet. Att ej besitta någon uppfattning om termens
komplexitet kan bevisligen medföra att åtgärderna inte svarar mot behovet. Det vore även intressant om de digitala insatserna studerades närmre. Forskning tyder på att sådana åtgärder på många sätt främjar livskvalitén. Forskning tyder likväl på att känslan av ensamhet blir allt vanligare bland yngre, vilket är en tänkvärd aspekt att beakta-främst eftersom de, i högre grad än äldre, använder sig av digitala plattformar (Goldberg, 2010).
28
Referenser
Andre, R. (1991). Positive Solitude: A Practical Program for Mastering Loneliness and Achieving Self-Fulfillment. New York: HarperCollins.
Bordone, V., Arpino, B., & Rosina, A. (2019). Forever young? An analysis of the factors influencing perceptions of ageing. Publicerades online: 26 February 2019.
doi.org/10.1017/S0144686X19000084
Brülde, B., & Fors, F. (2015). Den svenska ensamheten: Om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande. I A. Bergström, B. Johansson, H. Oscarsson & M. Oskarson (red.). Fragment: SOM-undersökningen 2014. SOM-rapport nr 63. Göteborgs universitet:
SOM-institutet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Coon, D. J. (1992). Testing the limits of sense and science: American experimental psychologists combat spiritualism, 1880–1920. American Psychologist, 47(2), 143-151.
http://dx.doi.org/10.1037/0003-066X.47.2.143
De Jong-Gieverd, J. (1987). A review of loneliness: concept and definitions, determinants and consequences. Reviews in Clinical Gerontology, 8(8) 73-80.
doi.org/10.1017/S0959259898008090
Denscombe, M. (2010). Ground rules for social research: guidelines for good practice.
(2. ed.) Maidenhead: McGraw-Hill/Open University Press.
Denscombe, M. (2014). The good research guide: for small-scale social research projects. (5th ed.) Maidenhead, England: McGraw-Hill/Open University Press.
Durkheim, É. (1930). Le suicide: étude de sociologie. Paris: Félix Alcan.
Folkhälsomyndigheten, (2018). Digital teknik kan minska ensamhet bland äldre. Hämtad 2019-04-13 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/oktober/digital-teknik-kan-minska-ensamhet-bland-aldre/
Fromm, E. (1941). Escape from freedom. New York: Farrar & Rinehart, inc.
Gärdenfors, P. (2006). Den meningssökande människan. Stockholm: Natur och kultur Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5., rev. och uppdaterade uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
29
Goldberg, T. (Eds.). (2010). Samhällsproblem: Begreppet sociala problem. (7. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Gordon, S. (1976). Lonely in America. University of Michigan: Simon & Schulster.
Hacking, I. (1999). The social construction of what?. Cambridge, Mass.: Harvard Univ.
Press.
Hammar, IO., Wilhelmson, K., Eklund, K. & Dahlin-Ivanoff, S. (2015). People dependent of support in daily activities perceives reduced self-determination – a cross-sectional study with community-dwelling older people. Quality in Ageing and Older Adults, 16(4) 208-221. https://doi.org/10.1108/QAOA-02-2015-0007
Hawkley, LC., & Cacioppo, JT (2010) Loneliness matters: a theoretical and empirical review of consequences and mechanisms. Annals of Behavioral Medicine, 40(2) 218-227 doi: 10.1007/s12160-010-9210-8
Jacobsen, B. (2000). Existensens psykologi: en introduktion. Stockholm: Natur och kultur.
Jönson, H. & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. (1. utg.) Stockholm: Natur &
Kultur.
Laslett, P. (1989). A fresh map of life: the emergence of the third age. London:
Weidenfeld and Nicolson.
Lund, A. Karolinska institutet. (2019). Ensamhet – ett hot mot vår hälsa. Hämtad 2019-04-13 från
https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa?_ga=2.35667680.1776401032.1557421916-2115698549.1557421916
Martina, CM., & Stevens, NL. (2006). Breaking the cycle of loneliness? Psychological effects of a friendship enrichment program for older women. Aging and Mental Health, 10(5) 467-475. DOI:10.1080/13607860600637893
Mijuskovic, B. (1992). Organic Communities, Atomistic Societies, and Loneliness. The Journal of Sociology & Social Welfare, 19(2) 147-165.
https://scholarworks.wmich.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=2026&context=jssw
Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder: historia och begrepp. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
30
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Paulsson, J. (2008). Boende och närmiljö för äldre. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning och utveckling.
Peplau, L. A., & Perlman, D. (1982). Perspectives on loneliness. In L. A. Peplau and D.
Perlman (Eds.), Loneliness: A sourcebook of current theory, research and therapy, 2(4) 1-18. DOI: 10.4236/jbnb.2012.32027
Pettigrew, S., & Roberts, M. (2008). Addressing loneliness in later life. Aging and Mental Health, 12(3) 302-309. doi:10.1080/13607860802121084
Rokach, A., & Brock, H. (1997). Loneliness and the Effects of Life Changes. The Journal of Psychology Interdisciplinary and Applied, 131(3) 284-298.
DOI: 10.1080/00223989709603515
Rubenstein, C., & Shaver, P. R. (1982). In search of intimacy: Surprising conclusions from a nationwide survey on loneliness & what to do about it. New York: Delacorte Press.
Sundström, M., Edberg, A., Rämgård, M. & Blomqvist, K. (2018). Encountering existential loneliness among older people perspectives of health care
professionals. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 13(1). doi:10.1080/17482631.2018.1474673
Tham, A. (2006). Psyket hos den åldrande människan. I D. Bagger-Sjöbeck (red.), Det goda åldrandet. Kristianstad: Carlsson.
Tornstam, L., & Bagger-Sjöbeck, D. (2006). Inledning, I D. Bagger-Sjöbeck (Red.), Det goda åldrandet. Kristianstad: Carlsson.
Tornstam, L. (2005). Åldrandets socialpsykologi. (7., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Vanhalst, J., Soenens, B., Luyckx, K., Van Petegem, S., Weeks, M., & Asher, S. (2015) Cattan, White, Bond & Learmouth, 2005. Why Do the Lonely Stay Lonely? Chronically Lonely Adolescents' Attributions and Emotions in Situations of Social Inclusion and Exclusion. Journal of Personality and Social Psychology, 109(5) 938-948.
doi:10.1037/pspp0000051
Vetenskapsrådet (2002). Ett växande vetande: Vetenskapsrådets temabok 2002.Stockholm: Vetenskapsrådet.
31
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur.
32
5/6/2019 Äldre och ensamhet - Google Formulär