När sökningar gjordes efter tidigare forskning om etiskt komplexa situationer upptäcktes det att det fanns lite forskning om området från patienternas perspektiv vilket skulle vara
givande för området och kunna bidra till viktig kunskap. Resultatet visade på negativa
upplevelser i stor utsträckning hos sjuksköterskorna kring oenigheter i teamet eller när de på grund av andras beslut tvingades agera på ett sätt som inte överensstämde med deras egna åsikter. Det skulle därför vara värdefullt med ökad kunskap och forskning rörande hur förtroende kan skapas i teamet.
REFERENSLISTA
Artiklar märkta med en asterix är artiklar från resultatet.
Arman, M. (2016). Vårdandes etik I M. Arman., K. Dahlberg., & M. Ekebergh (Red). (2016). Teoretiska grunder för vårdandet (s. 93 – 119). Liber: Stockholm.
Bab.la (u.å.) Onlinelexikon. Hämtad 2020-09-14, från: https://sv.bab.la/lexikon/engelsk- svensk/
Billhult, A. (2017). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricsson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2., uppl., s. 265–273). Lund: Studentlitteratur AB.
*Chen, P., Lee, H., Huang, S., Wang, C., & Huang, C. (2016). Nurses’ perspectives on moral distress: A Q methodology approach. Nursing ethics, 25(6), 734-745. doi:
10.1177/0969733016664976
CODEX. (2020). Forskarens etik. Hämtad 2020-09-14, från: http://www.codex.vr.se/etik7.shtml
*Edwards, M., McClement, S., & Read, L. (2013). Nurses’ Responses to Initial Moral Distress in Long-Term Care. Bioethical Inquiry, 10, 325-336. doi: 10.1007/s11673-013-9463-6 *Eriksson, H., Andersson, G., Olsson, L., Milberg, A., & Friedrichsen, M. (2014). Ethical
Dilemmas Around the Dying Patient With Stroke: A Qualitative Interview Study With Team Members on Stroke Units in Sweden. Journal of Neuroscience Nursing, 46(3), 162–170. doi: 10.1097/JNN.0000000000000049
Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé (2. Ed.). Stockholm: Liber.
*Fischer Grönlund, C., Söderberg, A., Zingmark, K., Sandlund, M., & Dahlqvist, V. (2014). Ethically difficult situations in hemodialysis care – Nurses’ narratives. Nursing Ethics, 22(6), 711–722. doi: 10.1177/0969733014542677
Forbat, L., Francois, K., O’Callaghan, L & Kulikowski, J. (2018). Family meetings in Inpatient Specialist Palliative Care: A Mechanism to Convey Empathy. Journal of Pain and Symptom Management, 55 (5), 1253–1259. doi:
https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2018.01.020
Francis, S., Hall., E., & Delmar, C. (2019). Ethical dilemmas experienced by spouses of a partner with brain tumour. Nursing Ethics, 27 (2), 587-597. doi:
10.1177/0969733019857790
Friberg, F. (2017). Dags för uppsats (3. Ed.). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–119).
*Hold, J. (2015). A good death: Narratives of experiential nursing ethics. Nursing ethics, 24(1), 9–19. doi: 10.1177/0969733015602051
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad 8 december, 2019 från Riksdagens webbplats: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag- 1982_sfs-1982- 763/?bet=1982:763
Jakobsen, R., Sellevold, G., Egede-Nissen, V., & Sorlie, V. (2017). Ethics and quality care in nursing homes: Relatives experiences. Nursing Ethics, 26 (3), 767–777. doi:
10.1177/0969733017727151
*Karlsson, M., Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I., & Söderlund, M. (2012). Community nurses’ experiences of ethical problems in end-of-life care in the patient ́s own home. Caring science, 2013;27, 831–838. doi: 10.1111/j.1471- 6712.2012.01087.x
Olsson, A., Engström, M., Skovdahl, K., & Lampic, C. (2012). My, your and our needs for safety and security: relatives´reflections on using information and communication technology in dementia care. Caring Science, (26) 204-112. doi: 10.11/j.1471- 6712.2011.00916.x
Patientlagen (SFS 2014:821). Hämtad 11 december, 2019 från Sveriges Rikstad https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Patientsäkerhetslagen (SFS 2020:1052). Hämtad 8 december, 2020 från Sveriges Riksdag https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Pellerin, C., Rochette, A., & Racine, E. (2011). Social participation of relatives post-stroke: the role of rehabilitation and related ethical issues. Disability and Rehabilitation, 33:13– 14, 1055–1064, doi: 10.3109/09638288.2010.524272
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rasoal, D., Skovdahl, K., Gifford, M., & Kihlgren, A. (2017). Clinical Ethics Support for Healthcare Personnel: An Integrative Literature Review. HEC Forum, 29, 313-346. doi: 10.1007/s10730-017-9325-4
*Rejnö, Å., Danielson, E., & Post, I. (2013). The unexpected force of acute stroke leading to patients’ sudden death as described by nurses. Caring science, 2013;27, 123–130. doi: doi: 10.1111/j.1471-6712.2012. 01011.x
Rochette, A., Racine, E., Lefebvre, H., Lacombe, J., Bastien, J., & Tellier, M. (2013). Ethical issues realting to the inclusion of relatives as clients in the post-stroke rehabilitation process as perceived by patients, relatives and health professionals. Elsevier, 94 (2014), 384–389. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.pec.2013.10.028
*Sandblom, M., & Mangrio, E. (2016). The experience of nurses working within a voluntary network: a qualitative study of health care for undocumented migrants. Caring Science, 2017;31, 285–292. doi: 10 1111/scs.12 343
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken (2. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Schölin Bywall, K., Veldwijk, J., Hansson, M., & Kihlbom, U. (2018). Patient Perspectives on the Value of Patient Preference Information in Regulatory Decision Making: A Qualitative Study in Swedish Patients with Rheumatoid Arthritis. The Patient - Patient-Centered Outcomes Research, (2019) 12, 297–305. doi:
https://doi.org/10.1007/s40271-018-0344-2
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3., uppl., s. 105–127). Lund: Studentlitteratur AB
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 23 november, 2020 från
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/i cns%20etiska%20kod%20för%20sjuksköterskor%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad den 23 november, 2020 från
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/i cns%20etiska%20kod%20för%20sjuksköterskor%202017.pdf
Silén, M., Ramklint, M., Hansson, M., & Haglund, K. (2014). Ethics rounds: An appreciated form of ethics support. Nursing ethics, 23 (2), 203–2013. doi:
10.1177/0969733014560930
*Thorup, C., Rundqvist, E., Roberts, C., & Delmar, C. (2011). Care as a matter of courage: vulnerability, suffering and ethical formation in nursing care. Caring science, 2012:26, 427–435. doi: doi: 10.1111/j.1471-6712.2011. 00944.x
Tuca, A., Viladot, M., Barrera, C., Chicote, M., Casablancas, I., Cruz, C., Font, E., Marco- Hermández, J., Padrosa, J., Pascual, A., Codorniu, N., & Román, B. (2020).
Precalence of ethical dilemmas in advanced cancer patients (secondary analysis of the PALCOM study). Supportive care cancer, (2020). doi:
https://doi.org/10.1007/s00520-020-05885-0
Ullrich, A., Theochari, M., Bergelt, C., Marx, G., Woellert, K., Bokemeyer, C., & Oechsle, K. (2020). Ethical challanges in family caregivers of patients with advanced cancer – a qualitative study. BMC Palliative Care, (2020), 1–13. doi:
https://doi.org/10.1186/s12904-020-00573-6
Weimand, B., Hall-Lord, M., Sällström, C., & Hedelin, B. (2013). Life-Sharing experiences of relatives of persons with severe mental illness – a phenomenographic study. Caring Science, 27, 99-107. doi: 10.11/j.1471-6712.2012. 01007.x
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
*Winterstein, T. (2012). Nurses- experiences of the Encounter With Elder Neglect. Journal of nursing scholarships, 44(1), 55–62. doi: 10.1111/j.1547-5069.2011. 01438.x
Öreslund, S., & Lützen, K. (2014). Etiska stigar och moraliska vandringar. Friberg, F., & Öhlén, J (Red.). (2016). Omvårdandens grunder – Perspektiv och förhållningssätt (s. 420–436). Lund: Studentlitteatur
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. Friberg, F (Red.). (2017). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund:
BILAGA A - SÖKMATRIS
Databas Sökord Begränsningar Antal
träffar Urval CINAHL PLUS Ethics, Nursing AND Nurse Attitudes AND Dilemma
Abstract Available, Published year 2010-2020, Peer Reviewd, English
32 2 CINAHL PLUS Ethics, Nursing AND Ethical Issues
Full text, Abstract Available, Published year 2010-2020, Peer Reviewd, English
123 3
PUBMED Ethics, Nursing
AND Attitude of Health
Personnel AND dilemma
Full text, Abstract Available,
Published year 2010-2020, English
79 3
PUBMED Ethics, Nursing
AND Attitude of Health
Personnel AND Moral Distress
Full text, Abstract Available,
Published year 2010-2020, English
113 1 CINAHL PLUS Ethics, Nursing AND Challenges OR Issues AND Experience OR Attitude
Full text, Abstract Available, Published year 2010-2020, Peer Reviewd, English
BILAGA B – KVALITETSGRANSKNING
Artikel Tydligt syfte? Tydlig problemformulering? Tydlig metod? Diskussion av metod? Tydlig beskrivning av deltagare? Tydligt resultat? Svarar resultatet på syftet? Diskussion av resultat? Har data analyserats? Finns ett etiskt resonemang? Summa 1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 9 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10 4 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10 5 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10 6 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10 7 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10 8 Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja 8 9 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10 10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 10BILAGA C – ARTIKELMATRIS
Artikelnummer Tidskrift År Titel Författare Land Syfte Datainsamlingsmetod Analysmetod Urval Resultat 1 Nursing Ethics 2015 A good death: Narratives of experiential nursing ethics Judith L Hold USASyftet var att undersöka hur erfarna
hospicesjuksköterskor löser dagliga etiska dilemman under vårdens slut Intervjustudie n=6 Tematisk innehållsanalys Sjuksköterskor med två års erfarenhet av att arbeta uteslutande med döende patienter
En stark medvetenhet om etiska konflikter
framkommer i sjuksköterskornas
historier. Etiska konflikter i praktiken löstes genom att strikt följa reglerna som fanns eller genom att inte följa reglerna och komma på egna handlingar. 2 Nursing Scholarship 2012 Nurses experiences of the encounter with elder neglect
Tova-Band Winterstein Israel
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med äldre som upplevt bristande omsorg och vård, att förstå
betydelsen som sjuksköterskor har för bristande omsorg och vård av äldre genom deras uppfattning och
Intervjustudie n=30 Dataanalys utfördes enligt en fenomelogisk metod Israeliska sjuksöterskor med minst 2 års erfarenhet, i åldern mellan 25 till 55, 20
Bristande omsorg och vård kan ske både utifrån och inifrån, med utifrån menas bristande omsorg eller vård från
familjemedlemmar eller tidigare vårdtillfällen. Med inifrån menas bristande omsorg eller vård från den aktuella platsen.
erfarenhet samt att belysa sjuksköterskans betydelsefulla roll i detta möte.
stycken kvinnor och 10 stycken män.
Sjuksköterskor upplevde att upplevelser i det professionella, alltså på arbetet, påverkade deras privata liv och vice versa. Sjuksköterskorna menade att på vem ansvaret ligger för den bristande vård och omsorgen har olika
orsaker, beroende på familj, samhälle, eller på de äldre själva.
Sjuksköterskor menar att det finns ett dilemma om vad som är värst,
bristande omsorg och vård av familjemedlemmar eller vårdpersonal. 3
Caring Science 2013
The unexpected force of acute stroke leading to patients’ sudden death as described by nurses Åsa Rejnö
Ella Danielson Iréne von Post Sverige
Syftet med studien var att beskriva hur
sjuksköterskor upplever patientens död när patienter drabbas av akut stroke och vars liv inte kan räddas.
Intervjustudie n=10 Hermeneutisk texttolkning baserad på Gadamers filosofi Sjuksköterskor från akut och rehabiliterande strokevård
Sjuksköterskorna var alla kvinnor i åldrarna 27–62 år. Deras arbetserfarenhet Situationen som sjuksköterskan befinner sig i när en patient dör på grund av stroke är både krävande och oväntad. Sjuksköterskorna menar att denna situation kan upplevas som ett etiskt dilemma och konflikter mellan värderingar kan uppstå. Eftersom de inte har den tid som de hade
varierade från 1 till 32 år, varav 1–17 år i
strokeenheter.
önskat att bevara den döende patientens värdighet eller att kunna ge den goda vård de hade velat. 4 Caring Science 2011 Care as a matter of courage: vulnerability, suffering and ethical formation in nursing care Charlotte Thorup Ewa Rundqvist Christel Roberts Charlotte Delmar Sverige
Syftet var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av hur deras egen sårbarhet och lidande påverkar deras etiska bildning samt förmåga att kunna ge professionell vård när möter patientens
sårbarhet och lidande
Intervjustudie n=23 Innehållsanalys med induktiv ansats Sjuksköterskor från Sverige, Danmark och Finland med minst fem års erfarenhet.
Etisk bildning är en kombination av sjuksköterskans
personliga egenskaper och yrkeskompetens.
Sårbarhet och lidande är känsliga frågor för sjuksköterskor och kan beskrivas som en öm punkt. Sårbarhet och lidande kan antingen föra sjuksköterskan vidare i sin professionella utveckling eller blockera den. Sårbarhet, lidande och de ömma punkterna formar sjuksköterskans mod i vården. Fenomenet mod beskrivs som modet att hjälpa patienter möta deras egen sårbarhet och lidande, att vittna om patienternas egen sårbarhet och lidande samt att tro på sig själva i
att argumentera för och kunna ge en professionell vård. 5 Nursing Ethics 2014 Ethically difficult situations in hemodialysis care – Nurses narratives Catarina EC Fisher Grönlund Anna IS Söderberg Karin M Zingmark S Mikael Sandlund Vera Dahlqvist Sverige
Syftet var att belysa sjuksköterskors
erfarenheter av att vara i etiskt svåra situationer som ger upphov till ett oroligt samvete
Intervjustudie n=10 En fenomelogisk hermaneutisk analys Svenska sjuksköterskor som arbetar med dialysvård. Sju kvinnor och tre män mellan 31 och 43 år, med 3 till 16 års erfarenhet.
Sjuksköterskor upplevde sig osäkra när patienter uttryckte dubbla budskap. Sjuksköterskor upplevde sig otillräckliga eller känslor av skuld uppstod i vissa situationer.
Sjuksköterskor upplever sig maktlösa i situationer som gick emot patientens egen vilja.
Känslor av maktlöshet uppstod i situationer när sjuksköterskor inte kunde skydda patienternas värdighet. Sjuksköterskor upplevde svårigheter i kommunikationen med anhöriga. Sjuksköterskor konsulterade läkare i etiskt svåra situationer innan beslut fattades.
6
Journal of Neuroscience Nursing
2014
Ethical dilemmas around the dying patient with stroke: A qualitative interview study with team members on Stroke Units in Sweden Helene Eriksson Gisela Andersson Louise Olsson Anna Milberg Maria Friedrichsen Sverige
Syftet var att undersöka olika etiska dilemman, olika tillvägagångssätt och vilka konsekvenser dom fick för
vårdpersonal som arbetar med döende patienterna med stroke i akut strokeenheter.
Intervjustudie n=40 Innehållsanalys
inspirerad av Graneheim och Lundman.
Fokusgrupper med olika yrkeskategorier intervjuades. Socialarbetare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster bildade två fokusgrupper. Undersköterskor var en grupp och tre grupper av sjuksköterskor samt en grupp av läkare.
De etiska dilemman som uppstod berodde på att beslut inte togs om palliativ vård eller avbrytande av
behandlingar. Bristen på beslut resulterade i att teamet fattade egna beslut på grund av avsaknaden av gemensamma
kommunikationsverktyg. När väl ett beslut fattades hade sjukvårdspersonalen svårt att hålla fast vid beslutet. Det
bakomliggande problemet och temat var
kommunikationsbarriärer. 7 Nursing Ethics 2016 Nurses’ perspectives on moral distress: A Q methodology approach Pei-Pei Chen Hsiao-Lu Lee Shu.He Huang Ching-Ling Wang Chiu-Mieh Huang
Syftet var att identifiera och beskriva de olika typerna av
uppfattningar om moralisk ångest som sjuksköterskor uppvisar. Intervjustudie n=15 Innehållsanalys med hjälp av digitalt analysprogram Sjuksköterskor från nordöstra Taiwan. Deltagarna skulle vara minst 20 år gamla, ha minst ett års erfarenhet
Sjuksköterskor upplevde att de hamnade i
situationer som gick emot deras personliga åsikter. Sjuksköterskor upplevde att de var tvungna att i allt för stor utsträckning behövde hantera
administrativa uppgifter samtidigt som en
personalbrist fanns vilket krävde övertidsarbete.
Taiwan Sjuksköterskor upplevde att de hamnade i
situationer där de var tvungna att utföra
uppgifter på ordination av läkare eller begäran av anhöriga som stred mot deras personliga åsikter. Sjuksköterskor upplevde det svårt när patienter från andra avdelningar flyttades till deras
avdelning, på grund av en ökad komplexitet.
Sjuksköterskor menar att de inte har tiden att utveckla sina kunskaper genom extra utbildning vilket ledde till en
frustration över sig själva.
8
Bioethical Inquiry 2013
Nurses’ Responses to Initial Moral Distress in Long-Term Care
Marie P. Edwards Susan E. McClement Laurie R. Read
Syftet var att undersöka och beskriva hur
registrerade sjuksköterskor som arbetar i långtidsvården reagerar på moralisk ångest, inklusive sjuksköterskors Intervjustudie n=15 En tematisk innehållsanalys Kravet på sjuksköterskorna för deltagande i studien var
Sjuksköterskor upplevde att situationens
sammanhang var viktig för uppståndet av moralisk ångest, till exempel vad en konflikt handlade om.
Sjuksköterskor upplevde att när moralisk ångest
Canada uppfattning om resurser eller stöd som hjälpte eller hade potential att hjälpa dem och faktorer som hindrade dem i det svaret.
att erhålla minst ett års erfarenhet
uppstod var det viktigt att gå samman som ett team och kunna kommunicera med kollegor kring konflikten som uppstått. Sjuksköterskorna menar att det olika resurser utifrån som
biblioteksresurs eller utbildningsmöjligheter för att hantera moralisk ångest. 9 Caring Science 2013 Community nurses’ experiences of ethical problems in end-of-life care in the patient ́s own home Margareta Karlsson Christina Karlsson António Barbosa da Silva Sverige
Syftet var att få en djupare förståelse för kommunala
sjuksköterskors upplevelse av etiska problem i vården vid livets slutskede i patientens egna hem
Intervjustudie n=10 Hermaneutisk analysmetod Kvinnliga, svenska sjuksköterskor.
Deltagarna var tvungna att ha upplevt vård i livets slutskede hemma hos en patient
Sjuksköterskorna visade på engagemang och hade en önskan om att göra gott under vården i livets slutskede även om de ibland upplevde en känsla av brist på kontroll.
10
Caring Science
The experience of nurses working within a voluntary network: a
Syftet var att belysa sjuksköterskors
erfarenheter som vårdar
Intervjustudie n=7 Sjuksköterskorna
upplevde en känsla av att känna sig otillräckligt, en
2017 qualitative study of health care for
undocumented migrants Maria Sandblom Elisabeth Mangrio Sverige personer utan uppehållstillstånd i volontärarbete
Induktiv innehållsanalys uppkomst av etiska
utmaningar och dilemman samt en upplevelse av personlig påverkan.
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00