Forskningen kring självmord och stöd är kraftigt begränsad, vilket blev tydligt i sökandet efter vetenskaplig forskning. Författarna anser att det finns ett behov av att ytterligare undersöka suicid bland barn, samt vilket stöd föräldrar har att tillgå. Det finns inte mycket forskning inom detta område och på flera år har det inte skett några större förändringar. För att göra eventuella förbättringar i sjukvården kan forskning vara en bra startpunkt. Få funna artiklar visar att det finns ett behov av vidare forskning. Utifrån studiens resultat har det framkommit att föräldrar kritiserar sjukvårdens stöd
efter att de förlorat sitt barn. Det skulle vara intressant att se om sjukvårdspersonalen har samma uppfattning. För att undersöka detta skulle en parallell studie kunna genomföras mellan föräldrar som fått stöd och den vårdpersonal som givit stöd.
Referenser
De referenser som inleds med * är artiklar som inkluderats i studiens resultat.
Albertsson, M., & Torstensson-Nimby, G. (1999). Psykologiska reaktioner hos den svårt sjuke, närstående och vårdpersonal. I J. Arlebrink (Red.), Döden och döendet;
Etiska, existentiella och psykologiska aspekter (s. 44-58). Lund: Studentlitteratur.
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
*Begley, M., & Quayle, E. (2007). The Lived Experience of Adults Bereaved by Suicide. Crisis, 28(1), 26-34. doi: 10.1027/0227-5910.28.1.26.
Beskow, J. (2000a). Definitioner och modeller. I J. Beskow (Red.), Självmord och
självmordsprevention; Om livsavgörande ögonblick (s. 27-44). Lund: Studentlitteratur.
Beskow, J. (2000b). Nationellt program. I J. Beskow (Red.), Självmord och
självmordsprevention; Om livsavgörande ögonblick (s. 49-63). Lund: Studentlitteratur.
Beskow, J. (2000c). Epidemiologi. I J. Beskow (Red.), Självmord och
självmordsprevention; Om livsavgörande ögonblick (s. 65-100). Lund: Studentlitteratur.
Beskow, J. (2000d). Folkhälsa och suicidprevention. I Jan Beskow (Red.), Självmord
och självmordsprevention; Om livsavgörande ögonblick (s. 102-117). Lund:
Beskow, J. (2000e). Vuxna: Suicidala kriser och psykisk störning. I J. Beskow (Red.),
Självmord och självmordsprevention; Om livsavgörande ögonblick (s. 241-258). Lund:
Studentlitteratur.
Buus, N., Caspersen, J., Hansen, R., Stenager, E., & Fleischer, E. (2013). Experiences of parents whose sons or daughters have (had) attempted suicide. Journal of Advanced
Nursing, 70(4), 823-832. doi: 10.1111/jan.12243.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
*Dyregrov, K. (2002). Assistance from local authorities versus survivors' needs for support after suicide. Death Studies, 26(8), 647-668. doi:10.1080/07481180290088356
Dyregrov, K. (2012). Efter självmordet; vägen vidare. Stockholm: Gothia Förlag AB
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.
Feigelman, B., & Feigelman, W. (2008). Surviving after suicid loss: The healing potential of suicide survivor support groups. Illness, crisis & loss, 16(4), 285-304. doi: 10.2190/IL.16.4.b
Fielden, J. M. (2003). Grief as a transformative experience: Weaving through different lifeworlds after a loved one has completed suicide. International Journal of Mental
Health Nursing, 12(1), 74-85.
Folkhälsomyndigheten (2014). Äldre mår bättre än unga. Hämtad 2015-09-25 från
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier;
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-144). Lund: Studentlitteratur.
Grad, O. T., Clark, S., Dyregrov, K., Andriessen, K. (2004). What helps and what hinders the process of surviving the suicide of somebody close? Crisis, 25(3), 134-139. doi: 10.1027/0227-5910.25.3.134
Karolinska institutet (2013). Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns självmord. Hämtad 2015-09-26 från
http://ki.se/sites/default/files/foraldrars_erfarenheter_och_behov_av_stöd_efter_ett_bar ns_sjalvmord_2013_web.pdf
Kaunonen, M., Tarkka, M. T., Hautamäki, K., & Paunonen, M. (2000). The staff's experience of the death of a child and of supporting the family. International Nursing
Review, 47(1), 46-52.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Lindqvist, P., Johansson, L., & Karlsson, U. (2008). In the aftermath of teenage suicide: a qualitative study of the psychosocial consequences for the surviving family members. BMC Psychiatry, 21(8), Avaliable from:
Li, J., Precht, D. H., Mortensen, P. B., & Olsen, J. (2003).Mortality in parents after death of a child in Denmark: a nationwide follow-up study. Lancet, 361 (9355), 363-367. doi: 10.1016/S0140-6736(03)12387-2
*Maple, M., Edwards, H. E., Minichiello, V., & Plummer, D. (2013). Still part of the family: the importance of physical, emotional and spiritual memorial places and spaces for parents bereaved through the suicide death of their son or daughter. Mortality, 18(1), 54-71. doi: 10.1080/13576275.2012.755158
*Maple, M., Edwards, H., Plummer, D., & Minichiello, V. (2010). Silenced voices: hearing the stories of parents bereaved through the suicide death of a young adult child.
Health and Social Care in the Community, 18(3), 241-248. doi:
10.1111/j.1365-2524.2009.00886.x
*McKinnon, J. M., & Chonody, J. (2014). Exploring the Formal Supports Used by People Bereaved Through Suicide: A Qualitative Study. Social Work in Mental Health,
12(3), 231-248. doi: 10.1080/15332985.2014.889637
McMemany, J. M., Jordan, J. R., & Mitchell, A. M. (2008). What do suicide survivors tell us they need? Results of a pilot study. Suicide and Life-threatening Behavior, 38(4), 375-89. doi: 10.1521/suli.2008.38.4.375
*Miers, D., Abbott, D., & Springer, P. R. (2012). A phenomenological study of family needs following the suicide of a teenager. Death Studies, 36(2), 118-133. doi:
10.1080/07481187.2011.553341
Murphy, S. A., Das-Gupta, A., Cain, K. C., Johnson, L. C., Lohan, J., Wu L., & Mekwa. J. (1999). Changes in parents' mental distress after the violent death of an adolescent or young adult child: a longitudinal prospective analysis. Death Studies, 23(2), 129-159. doi: 10.1080/074811899201118
*Murphy, S. A., & Johnson, L. C. (2003). Finding meaning in a child's violent death: a five-year prospective analysis of parents' personal narratives andempirical data. Death
Studies, 27(5), 381-404. doi: DOI: 10.1080/07481180302879
*Murphy, S. A., Tapper, V. J., Johnson, L. C., & Lohan, J. (2003). Suicide ideation among parents bereaved by the violent deaths of their children. Issues in Mental Health
Nursing, 24(1), 5-25. doi: 10.1080/01612840390160603
Nationalencyklopedin. (2015). Självmord. Hämtad 2015-11-06 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/självmord
Nationalencyklopedin. (2015). Stötta. Hämtad 2015-11-06 från http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/stötta-(2)
Nationalencyklopedin. (2015). Biologiska föräldrar. Hämtad 2015-11-19 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/biologiska-f%C3%B6r%C3%A4ldrar
Nationalencyklopedin. (2015). Erfarenhet. Hämtad 2015-11-19 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erfarenhet
*Pettersen, R., Omerov, P., Steineck, G., Titelman, D., Dyregrov, A., Nyberg, T., & Nyberg, U. K. (2015). Lack of Trust in the Health-Care System After Losing a Child to Suicide. Crisis, 36(3), 161-172. doi: 10.1027/0227-5910/a000312
Rehnsfeldt, A. (1999). Mötet med patienten i ett livsavgörande skeende. (Doktorsavhandling). Åbo: Åbo akademi, institutionen för vårdvetenskap.
Rostila, M., Saarela, J, & Kawachi, I. (2012). Mortality in parents following the death of a child: a nationwide follow-up study from Sweden. Journal of epidemiology and
Segesten, K. (2012). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 47-56). Lund: Studentlitteratur.
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder; Hälsa och ohälsa (s. 611-637). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2007). Statistik över skador bland barn i Sverige - avsiktliga och
oavsiktliga. Hämtad 2015-09-25 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9230/2007-125-1_20071251.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Hämtad 2015-09-25 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Dödsorsaker 2014. Hämtad 2015-09-25 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19909/2015-8-1.pdf
Suicidprevention i väst. (2015). Suicid - ett folkhälsoproblem. Hämtad 2015-11-23 från http://www.suicidprev.com/om-suicid/
SPES. (2015a). Stöd till efterlevande. Hämtad 2016-01-12 från http://spes.se/?page_id=129
SPES. (2015b). Allmänt om SPES. Hämtad 2016-01-12 från http://spes.se/?page_id=127
Wiklind-Gustin, L. (2012). Lidande - en del av människans liv. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder; perspektiv och förhållningssätt (s. 269-291). Lund: Studentlitteratur.
Wikström, C. (2004). När livet går sönder - en bok om kriser och hur vi möter dem. Uppsala: Publishing House AB.
WHO (2015). Suicide. Hämtad 2015-09-25 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs398/en/
Zisook, S., & Shear, K. (2009). Grief and bereavement: what psychiatrists need to know. World Psychiatry, 8(2), 67-74.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: