Förslag till vidare forskning

Ett förslag till vidare forskning inom området frivilliga upplysningar med fokus på finansiella nyckeltal är att göra en studie med ett urval baserat på hela Stockholmsbörsens huvudlistor; Small Cap, Mid Cap och Large Cap. Detta eftersom denna studie endast inkluderade bolag från de två största listorna. Genom att göra en studie på den totala Stockholmsbörsen kan eventuellt större skillnader i resultat uppmärksammas. Detta med anledning av att ett större antal bolag skulle inkluderas i studien men även på grund av att det skulle vara större skillnader i bolagsstorlek i urvalet.

Utöver detta hade det varit av värde att använda andra mått för studiens variabler om studien gjordes om på nytt, för att på så vis uppmärksamma eventuella skillnader i resultat. Detta då tidigare studier har haft en spridd variation i hur olika variabler har mätts. Denna studie tillämpade balansomslutning som mått för bolagsstorlek, medan tidigare forskning använt andra mått för bolagsstorlek. Därför skulle det vara värdefullt att se om resultatet skiljer sig åt om exempelvis börsvärde eller nettoomsättning istället användes som storleksmått, då dessa två storleksmått är något som tidigare studier har använt. Med anledning av att förklaringsgraden för modellen denna studie tillämpade inte var speciellt stor, tyder det på att det finns andra variabler, utanför denna studie, som påverkar mängden frivilligt redovisade upplysningar i form av finansiella nyckeltal. Således skulle en studie som identifierar ytterligare variabler vara nödvändig att genomföra för att på så vis försöka förklara förekomsten av frivilliga nyckeltal i bolags årsredovisningar i större utsträckning.

Avslutningsvis uppmärksammades det genom denna studie att ESMA:s riktlinjer för alternativa nyckeltal kan vara en möjlig orsak till att svenska bolag redovisar frivilliga nyckeltal i större utsträckning än andra länder. Följaktligen skulle en studie som syftar till att jämföra årsredovisningar från bolag innan ESMA:s riktlinjer implementerades med samma bolags årsredovisningar efter ikraftträdandet av riktlinjerna. Detta för att kunna säkerställa om ESMA:s riktlinjer möjligen kan ha påverkat svenska bolags redovisning av frivilliga finansiella nyckeltal.

Referenslista

Abdullah, A., & Ku Ismail, K.,Nor Izah. (2008). Disclosure of voluntary accounting ratios by malaysian listed companies. St. Louis: Federal Reserve Bank of St Louis.

Avanza. (2020a). Börsvärde. Hämtad 2020-04-01 från

https://www.avanza.se/aktier/aktiegeneratorn/aktiegeneratorn-foerdjupning/borsvarde.html

Avanza. (2020b). Vad är en marknadsplats och vilka olika marknadsplatser finns det i Sverige. Hämtad 2020-04-01 från https://www.avanza.se/kundservice.html/738/vad-ar-en- marknadsplats-och-vilka-olika-marknadsplatser-finns-det-i-sverige/

Bagnoli, M., & Watts, S. (2017). Voluntary assurance of voluntary CSR disclosure. Journal of Economics and Management Strategy, 26(1), 205. Hämtad från

http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/1884094193?accountid=12245

Bhatia, M., & Dhamija, S. (2015). Voluntary disclosure of financial ratios in India [dagger]. South Asian Journal of Management, 22(1), 28-49. Hämtad från

http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/1690205236?accountid=12245

Biaek-Jaworska, A., & Matusiewicz, A. (2015). Determinants of the level of information disclosure in financial statements prepared in accordance with IFRS. Accounting and Management Information Systems, 14(3), 453-482. Hämtad från

http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/1760332982?accountid=12245

Bryman, B., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3:e uppl.) Malmö: Liber AB

Bueno, G., Marcon, R., Pruner-da-Silva, A. L., & Ribeirete, F. (2018). The role of the board in voluntary disclosure. Corporate Governance, 18(5), 886-910. doi:

Emmanuel, C., & Garrod, N. (2004). Rules- versus judgement-based accounting disclosure in the UK. Journal of Accounting and Public Policy, 23(6), 441-455. doi:

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jaccpubpol.2004.10.002

ESMA. (2015). Riktlinjer – Alternativa nyckeltal. Hämtad 2020-04-12 från

https://www.esma.europa.eu/system/files_force/library/2015/10/2015-esma-1415sv.pdf :

FAR Online. (2019). Nasdaq Stockholm – Regelverk för emittenter. Hämtad 2020-04-10 från https://www.faronline.se/dokument/n/nasdaqomxemittenter/?q=nasdaq

Griffin, P. A., & Sun, E. Y. (2018). Voluntary corporate social responsibility disclosure and religion. Sustainability Accounting, Management and Policy Journal, 9(1), 63-94. doi: http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1108/SAMPJ-02-2017-0014

Hair, J.F., Black, W.C., Babin, B.J., & Anderson, R.E. (2010). Multivariate Data Analysis – A Global Perspective (7:e uppl.). New Jersey: Pearson Prentice Hall

Hair, J.F., Wolfinbarger, M., Money, A.H., Page, M.J., & Samouel, P. (2015). Essentials of Business Research Methods (2:a uppl.). Routledge

Healy, P. M., & Palepu, K. G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting & Economics, 31(1-3), 405-440. Hämtad från http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search- proquest-com.ep.bib.mdh.se/docview/213018073?accountid=12245

https://www.faronline.se/dokument/rattserien/redovisa-ratt/i/rr_ias/

Hummel, K., & Schlick, C. (2016). The relationship between sustainability performance and sustainability disclosure - reconciling voluntary disclosure theory and legitimacy

theory. Journal of Accounting and Public Policy, 35(5), 455. Hämtad från http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest-

com.ep.bib.mdh.se/docview/1840625381?accountid=12245

IFRS. (2017). Who we are. Hämtad 2020-04-12 från https://www.ifrs.org/about-us/who-we- are/

Meek, G. K., Roberts, C. B., & Gray, S. J. (1995). Factors influencing voluntary annual report disclosures by U.S., U.K. and continental european multinational corporations. Journal of International Business Studies, 26(3), 555-572. Hämtad från

http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/38824883?accountid=12245

Mishra, S. K., Devi, A., & Gupta, A. (2015). Voluntary disclosure of human capital: Evidence from India. IUP Journal of Corporate Governance, 14(4), 47-62. Hämtad från

http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/1751969575?accountid=12245

Mitchell, R., & Meacheam, D. (2011). Knowledge worker control: Understanding via principal and agency theory. The Learning Organization, 18(2), 149-160.

doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1108/09696471111103740

MSCI. (2020). The Global Industry Classification Standard (GICS). Hämtad 2020-04-12 från https://www.msci.com/gics

Nasdaq Stockholm. (2019). Regelverk för emittenter. Hämtad från

https://www.nasdaq.com/docs/Nasdaq%20Stockholms%20regelverk%20för%20emittenter%2 0-%201%20januari%202019.pdf

Nationalencyklopedin. (u.å). Nyckeltal. Hämtad 2020-06-04 från https://www-ne- se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nyckeltal

Puri, V., Sharma, B. C., & Kumar, M. (2016). Voluntary human resource disclosure practices of selected listed Indian IT firms. Drishtikon: A Management Journal, 7(2), 80-14. Hämtad från http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest-

com.ep.bib.mdh.se/docview/1845990653?accountid=12245

Qu, W., Leung, P., & Cooper, B. (2013). A study of voluntary disclosure of listed Chinese firms - a stakeholder perspective. Managerial Auditing Journal, 28(3), 261-294. doi: http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1108/02686901311304376

Sassen, R., & Azizi, L. (2018). Voluntary disclosure of sustainability reports by Canadian universities. Zeitschrift Für Betriebswirtschaft, 88(1), 97–137. doi:

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11573-017-0869-1

Scaltrito, D. (2016). Voluntary disclosure in Italy: Firm-specific determinants an empirical analysis of Italian listed companies. EuroMed Journal of Business, 11(2), 272-303. doi: http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1108/EMJB-07-2015-0032

Shehata, Nermeen F. (2014). Theories and Determinants of Voluntary Disclosure. Accounting and Finance Research (AFR), Vol. 3, No. 1. Hämtad från: https://ssrn.com/abstract=2442486

Singhvi, S., & Desai, H. (1971). An Empirical Analysis of the Quality of Corporate Financial Disclosure. The Accounting Review, 46(1), 129-138. Hämtad från:

www.jstor.org/stable/243894

Smith, D., Brännström, D., & Jansson, A. (2015). Redovisningens språk (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB

Törning, E. & Drefeldt, C. (2020a). IAS. Hämtad 2020-04-10 från https://www.faronline.se/dokument/rattserien/redovisa-ratt/i/rr_ias/

Törning, E. & Drefeldt, C. (2020b). IASB. Hämtad 2020-04-10 från https://www.faronline.se/dokument/rattserien/redovisa-ratt/i/rr_iasb/

Törning, E. & Drefeldt, C. (2020c). IFRS. Hämtad 2020-04-10 från https://www.faronline.se/dokument/rattserien/redovisa-ratt/i/rr_ifrs/

Törning, E. & Drefeldt, C. (2020d). IFRS/IAS. Hämtad 2020-04-10 från https://www.faronline.se/dokument/rattserien/redovisa-ratt/i/rr_ifrsias/

Verbeeten, F. H. M., Gamerschlag, R., & Möller, K. (2016). Are CSR disclosures relevant for investors? empirical evidence from Germany. Management Decision, 54(6), 1359-1382. doi: http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1108/MD-08-2015-0345

Watson, A., Shrives, P., & Marston, C. (2002). Voluntary disclosure of accounting ratios in the UK. British Accounting Review, 34(4), 289-313. Hämtad från

http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/38435673?accountid=12245

Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1986). Positive Accounting Theory. Englewood Cliffs: Prentice Hall