Variabeln vinstmarginal

Den tredje hypotesen som denna studien prövade handlade om vinstmarginal och löd enligt följande:

𝐻_3.0: Det finns inte ett positivt samband mellan bolags vinstmarginal och mängden redovisade frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal i årsredovisningar.

𝐻_3.1: Det finns ett positivt samband mellan bolags vinstmarginal och mängden redovisade frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal i årsredovisningar.

Studien förväntade sig även för denna variabeln ett positivt samband mellan vinstmarginal och mängden frivilliga nyckeltal i bolags årsredovisningar. Detta eftersom Singhvi och Desai (1971) bekräftat att mindre lönsamma bolag, mätt till avkastning och vinstmarginal, redovisar otillräckliga upplysningar. Dessutom menar Singhvi och Desai (1971) att investerare har ett större förtroende för bolag som uppvisar en högre vinstmarginal än genomsnittet i branschen samt att dessa bolag inte är utsatta för konkurrenspåverkan på så samma sätt och därför väljer att redovisa fler upplysningar. Både agent- och signalteorin menar att det finns ett samband mellan frivillig redovisning av upplysningar och bolags prestation, eftersom bolag kommer att vilja synliggöra detta för investerare (Abdullah & Ismail, 2008; Watson et al., 2002; Singhvi & Desai, 1971). Till följd av dessa förväntningar borde även sambandet enligt den tredje hypotesen uppfyllas. Däremot kan i tabell 16 utläsas en sammanfattning av resultatet från den multipla regressionsanalysen för variabeln vinstmarginal efter att de insignifikanta variablerna hade exkluderats, vilket inte är i linje med det förväntade resultatet.

Tabell 16. Regressionsresultat för variabeln vinstmarginal

** Signifikant vid 0,05 * Signifikant vid 0,1

Variabeln vinstmarginal har ett p-värde på 0,042, vilket innebär att den är signifikant vid signifikansnivåerna 0,1 och 0,05. B-koefficienten för den oberoende variabeln vinstmarginal indikerar ett negativt samband mellan vinstmarginal och den beroende variabeln. Således kan vi med 95% säkerhet säga att variabeln vinstmarginal har en negativ påverkan på mängden redovisade frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal (den beroende variabeln). Detta betyder att nollhypotesen avseende studiens tredje hypotes kan accepteras, eftersom det inte finns ett positivt samband. Icke desto mindre går resultatet avseende hypotesen om vinstmarginal att jämföras med Biaek-Jaworska och Matusiewicz (2015) studie. I deras studie undersöktes istället ett annat lönsamhetsmått, avkastningsgrad, i förhållande till nivån av redovisade upplysningar. Slutsatser som kunde göras från den studien var att ett negativt samband mellan avkastning och nivån av redovisade upplysningar förekom.

Både resultatet från denna studie samt Biaek-Jaworska och Matusiewicz studie (2015) går emot förutsägelserna som kan göras utifrån signalteorin. Med utgångspunkt i signalteorin kommer bolag som presterar bra att vilja signalera detta till sina intressenter, exempelvis via årsredovisningar (Watson et al.,2002; Abdullah & Ismail, 2008). Vidare pekar Watson et al. (2002) speciellt på att lönsamhetsmått som vinstmarginal och avkastningsgrad, är något bolag vill signalera utifrån antaganden från signalteorin. Resultatet från denna studie går även emot legitimitetsteorins antaganden om att bolag kommer att vilja kommunicera sina finansiella prestationer för att därigenom signalera sin legitimitet till omvärlden (Watson et al., 2002). Detta eftersom det påvisade sambandet mellan vinstmarginal och mängden frivilligt redovisade nyckeltal är negativt. Således redovisar, enligt denna studies resultat, bolag med en lägre vinstmarginal fler frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal.

Regressionsresultat för variabeln vinstmarginal efter exkludering av insignifikanta variabler

Ostandardiserade koefficienter Standardiserade

koefficienters Beta t Signifikans (p- värde) B Std. Error (Konstant) 0,496 0,034 14,396 0,000** VIN -0,003 0,001 -0,194 -2,053 0,042**

5.2.4 Variabeln likviditet

Studiens fjärde hypotes var följande:

𝐻_4.0: Det finns inte ett positivt samband mellan bolags likviditet och mängden redovisade frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal i årsredovisningar.

𝐻_4.1: Det finns ett positivt samband mellan bolags likviditet och mängden redovisade frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal i årsredovisningar.

Förväntningarna var ett positivt samband mellan bolags likviditet och mängden frivilligt redovisade nyckeltal. Detta grundade sig främst i resultat från Abdullah och Ismails studie från 2008, som likt denna studie, undersökte förekomsten av frivilligt utlämnade finansiella nyckeltal i årsredovisningar. I deras studie kunde ett statistiskt signifikant samband fastställas mellan likviditet och nivån av upplysningar.

En sammanfattning av resultatet från den multipla regressionsanalysen för variabeln likviditet, presenteras i tabell 17. Variabeln likviditet uppvisar inget statistiskt signifikant samband, då p- värdet inte understiger både 0,1 och 0,05. Således kan nollhypotesen för den tredje variabeln om likviditet inte förkastas.

Tabell 17. Regressionsresultat för variabeln likviditet

Regressionsresultat för variabeln likviditet

Ostandardiserade koefficienter Standardiserade

koefficienters Beta t Signifikans (p-värde) B Std. Error (Intercept) 0,495 0,104 4,760 0,000** LIK -3,680 0,000 -0,024 -0,222 0,825 ** Signifikant vid 0,05 * Signifikant vid 0,1

5.2.5 Variablerna för branschtillhörighet

Nedan presenteras studiens sista hypotesformulering:

𝐻_5.0: Det finns inget ett samband mellan bolags branschtillhörighet och mängden redovisade frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal i årsredovisningar.

𝐻5.1: Det finns ett samband mellan bolags branschtillhörighet och mängden redovisade frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal i årsredovisningar.

Tidigare studier (Watson et al., 2002; Abdullah & Ismail, 2008; Bhatia & Dhamija, 2015) har påvisat att branschtillhörighet kan påverka mängden frivilligt redovisade upplysningar, varför denna studie antog den sista hypotesen om att det finns ett samband mellan bolags branschtillhörighet och mängden redovisade frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal. Nedanstående tabell 18 presenterar en sammanställning av resultatet från den multipla regressionsanalysen för samtliga dummy-variablerna för bransch.

Tabell 18. Regressionsresultat för variablerna för bransch

Regressionsresultat för variablerna för bransch

Ostandardiserade koefficienter _{Standardiserade}

koefficienters Beta t Signifikans (p- värde) B Std. Error (Intercept) 0,495 0,104 4,760 0,000** SÄL 0,056 0,450 0,121 1,258 0,211 MAT -0,038 0,067 -0,054 -0,568 0,571 HÄL 0,010 0,045 0,023 0,023 0,824 DAG -0,048 0,500 -0,089 -0,941 0,349 INF 0,032 0,050 0,062 0,632 0,529 ENE 0,157 0,177 0,887 0,887 0,377 TEL -0,125 0,010 -1,060 -1,060 0,291 ** Signifikant vid 0,05 * Signifikant vid 0,1

Ingen av branschvariablerna hade ett p-värde som understeg 0,1 eller 0,05, vilket innebär att ingen av dessa variabler är statistiskt signifikanta. Således kan inget samband mellan

branschtillhörighet och variationen i mängden frivilligt redovisade upplysningar i form av finansiella nyckeltal (den beroende variabeln) statistiskt säkerställas. Därför kan inte heller nollhypotesen för studiens sista variabel förkastas. Dock kan en indikation ges på att bolag som verkar inom sällanköpsvarubranschen redovisar fler frivilliga nyckeltal med tanke på att koefficienten är positiv. Detta kan möjligen tolkas som att bolag inom sällanköpsvarubranschen, enligt antaganden från legitimitetsteorin, anser det viktigare att förmedla både finansiella och icke-finansiella prestationer via upplysningar till olika intressenter, än bolag inom övriga branscher (Watson et al., 2002).

Gällande branschen telekommunikation, indikerar denna variabels koefficient ett negativt samband, alltså tenderar telekommunikationsbolag att redovisa färre frivilliga finansiella nyckeltal. Detta skulle således kunna tolkas som att telekommunikationsbolag anser det mindre viktigt, enligt legitimitetsteorin, att förmedla finansiella och icke-finansiella prestationer via frivilliga upplysningar till sina intressenter (Watson et al., 2002), i jämförelse med bolag som är verksamma inom övriga branscher. Enligt signalteorins förutsättningar skulle studiens resultat kunna förklaras av att bolag inom sällanköpsbranschen vill signalera sina resultat eller att de eftersträvar bättre resultat än sina konkurrenter (Scaltrito, 2016), i större utsträckning än bolag inom andra branscher.

5.3 Sammanfattande analys

Svenska noterade bolag redovisar, i jämförelse med andra länder, en hög utsträckning av frivilligt redovisade upplysningar i form av finansiella nyckeltal, med ett genomsnitt på mellan sju och åtta nyckeltal. De vanligaste nyckeltalen som redovisades i bolags årsredovisningar var lönsamhetsnyckeltal, vilket samtliga 124 bolag i det slutliga urvalet redovisade.

Sammantaget påvisar denna studie endast ett signifikant statistiskt säkerställt samband mellan de oberoende variablerna vinstmarginal och skuldsättningsgrad och mängden frivilligt redovisade finansiella nyckeltal (den beroende variabeln). Således kunde inget samband bevisas empirisk gällande de övriga variablerna storlek, likviditet eller någon av variablerna för branschtillhörighet. Däremot kan en indikation ges på att bolag som verkar inom sällanköpsvarubranschen redovisar fler frivilliga nyckeltal än övriga branscher och telekommunikationsbolag indikerar att redovisa färre frivilliga finansiella nyckeltal.

Det visade sig i den slutliga regressionsmodellen, där de insignifikanta variablerna var uteslutna, att modellen i sig var signifikant då den hade ett p-värde som understeg 0,05. Modellens förklaringsgrad var 0,092, enligt tabell 12. Följaktligen kunde denna modell, där endast variablerna vinstmarginal och skuldsättningsgrad var inkluderade, sägas förklara 9,2 % av variationen i utelämnandet av frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal. Variabeln vinstmarginal uppvisar, med 95 % säkerhet, ett negativt samband med studiens beroende variabel. Detta innebär alltså att mängden frivilligt redovisade upplysningar i form av finansiella nyckeltal kommer att minskas i takt med att vinstmarginalen ökar. Det konstaterade resultatet för denna studie skiljer sig emot de förväntade resultat baserat på agent- och signalteorins antaganden om att bolag som presterar bra kommer att vilja synliggöra detta för intressenter (Watson et al., 2002; Abdullah & Ismail; 2008). Däremot har Biaek-Jaworska och Matusiewicz studie (2015), likt denna, påvisat ett negativt samband mellan ett lönsamhetsmått och mängden redovisade frivilliga upplysningar.

Icke desto mindre kunde variabeln för skuldsättningsgrad konstateras, med 90% säkerhet, varken ha en positiv eller negativ påverkade på variationen av studiens beroende variabel, utan det empiriska resultatet visade att den beroende variabeln var oförändrad i takt med en förändring i variabeln skuldsättningsgrad. Detta innebär alltså att oavsett om ett bolag innehar en hög skuldsättningsgrad, kommer bolaget enligt denna studies resultat inte redovisa fler frivilliga nyckeltal, i jämförelse med ett bolag som har en låg skuldsättningsgrad. Resultatet för denna variabel är förvånande med tanke på att det förväntas ett motsatt resultat enligt teorier som agentteorin och legitimitetsteorin (Watson et al., 2002; Scaltrito, 2016). Dessutom har tidigare forskning bekräftat ett positivt samband mellan skuldsättningsgrad och nivån av redovisade frivilliga upplysningar (Biaek-Jaworska & Matusiewicz, 2015; Meek et al., 1995).

En förklaring till varför den här studiens resultat i stor utsträckning skiljer sig från det förväntade resultatet baserat på teorier och tidigare forskning, kan vara införandet av ESMA:s riktlinjer avseende alternativa nyckeltal. Detta då införande av dessa riktlinjerna gällande alternativa nyckeltal, riktade sig till att noterade bolag skulle få en utgångspunkt för hur alternativa nyckeltal bör offentliggöras. Syftet med införande var även att ESMA ville att jämförbarheten och förståelsen för nyckeltal skulle öka. Med ESMA:s riktlinjer i åtanke kan en förståelse till varför den här studien påvisade att bolags skuldsättningsgrad varken har en positiv eller negativ påverkan på variationen av mängden frivilligt redovisade nyckeltal. Till följd av införandet av riktlinjerna gällande alternativa nyckeltal kan tänkas att många svenska bolag valt

att tillämpa och följa dessa riktlinjer. Därför kan det tänkas att bolag, oavsett om dessa har en hög eller en låg skuldsättningsgrad, väljer att redovisa fler nyckeltal med anledning av ESMA:s riktlinjer och inte på grund av att bolaget exempelvis har en hög skuldsättningsgrad.

En förståelse till varför svenska noterade bolag redovisar i genomsnitt mellan sju och åtta frivilliga nyckeltal i sina årsredovisningar kan även kopplas till införandet av ESMA:s riktlinjer gällande alternativa nyckeltal. Genomsnittet för svenska bolag anses högt i förhållande till tidigare studier i Malaysia och Indien, vilket således skulle kunna förklaras av att riktlinjerna inte var implementerade vid tidpunkterna för dessa två studier. Dock är dessa länder inte inkluderade i EU, varför riktlinjerna inte är direkt riktade mot Malaysia och Indien. Med detta i åtanke kanske ändå inte resultatet skulle ha skiljt sig om studierna genomfördes idag. Meek et al. (1995) menar dessutom att det finns tydliga skillnader i vilken information som frivilligt redovisas mellan olika länder.

6. Slutsatser

6.1 Studiens slutsatser

Denna studie syftade till att undersöka huruvida mängden frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal i svenska noterade bolags årsredovisningar kan förklaras av olika bestämningsfaktorer. Studiens resultat skiljer sig från tidigare forskning, dels med tanke på hur många frivilliga nyckeltal som genomsnittligen redovisats i bolags årsredovisningar, dels med tanke på resultatet avseende huruvida studiens bestämningsfaktorer påverkar förekomsten av frivilligt redovisade nyckeltal. Inledningsvis kunde den här studien endast bekräfta ett statistiskt samband mellan två av studiens oberoende variabler och den beroende variabeln. Dock var det förväntade resultatet, enligt studiens andra och tredje hypotes, inte i linje med vilket resultat som statistiskt kunde säkerställas. Avseende hypotesen om skuldsättningsgrad, bekräftade den här studien att en hög skuldsättningsgrad varken har en negativ eller positiv påverkan på mängden frivilligt redovisade nyckeltal i årsredovisningar. Istället påverkar nivån av skuldsättning inte mängden redovisade nyckeltal överhuvudtaget.

Även variabeln om vinstmarginal fick ett motsatt resultat än vad som förväntades enligt den tredje hypotesen, då ett negativt samband mellan vinstmarginal och nivån av redovisade frivilliga nyckeltal kunde fastslås. Studiens övriga variabler storlek, likviditet eller någon av variablerna för branschtillhörighet kunde inte säkerställas ha en påverkan på frivilliga nyckeltal. Gällande variablerna för branschtillhörighet kunde endast en indikation ges gällande att bolag inom sällanköpsvarubranschen redovisar fler frivilliga nyckeltal än övriga branscher och telekommunikationsbolag indikerar att redovisa färre frivilliga finansiella nyckeltal. Det som bör beaktas gällande detta är att det inte finns något statistiskt säkerställt samband gällande indikationerna för branschvariablerna.

Studiens totala förklaringsmodell kunde slutligen endast förklara 9,2 % av variationen i mängden frivilligt redovisade upplysningar i form av finansiella nyckeltal. Den låga förklaringsgraden indikerar att studiens modell har utrymme för förbättring och följaktligen finns ytterligare bestämningsfaktorer, utanför denna studie, vilka påverkar mängden frivilligt redovisade nyckeltal. Studiens resultat tyder därför på att ytterligare forskning inom området är nödvändig, för att på så vis skapa fler bevis som kan fastställa olika bestämningsfaktorers påverkan på mängden frivilligt redovisade nyckeltal i årsredovisningar. Något som borde finnas i beaktande när resultaten från studien läses är att den här studien endast är baserat på årsredovisningar från ett år. Mängden redovisade frivilliga nyckeltal kan möjligen skilja sig

från år till år, varför årsredovisningar från en flerårsperiod bör granskas för att kunna säkerställa ett mer precist resultat.

Fortsättningsvis uppmärksammades att svenska noterade bolag genomsnittligen redovisade mellan sju och åtta frivilliga nyckeltal i sina årsredovisningar, vilket anses förhållandevis högt i jämförelse med tidigare forskning (Abdullah & Ismail, 2008; Bhatia & Dhamilja, 2015). Studien identifierade även att ESMA:s riktlinjer om alternativa nyckeltal, implementerade år 2016, kan vara en möjlig orsak till att svenska bolag i större utsträckning redovisar fler frivilliga upplysningar i förhållande till andra länder. Denna orsak skulle även kunna förklara varför den här studien får ett resultat som inte är i linje med tidigare forskning gällande de identifierade bestämningsfaktorer. Dock skulle vidare forskning med fokus på ESMA:s riktlinjer om alternativa nyckeltal vara nödvändig för att undersöka och bekräfta ett eventuellt samband.

Sammanfattningsvis indikerar den här studien att ytterligare forskning inom området, med fokus på hur frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal i svenska noterade bolags årsredovisningar kan förklaras av olika bestämningsfaktorer, är nödvändig. Framförallt med anledning av den här studiens konstaterade resultat, vilket skiljer sig avsevärt mot tidigare forskning. Slutligen kan konstateras att förekomsten av frivilliga upplysningar tämligen är ett fenomen med komplexitet, vilket trots gedigen tidigare forskning under årtionden, inte lyckats fastslå generella specifika bestämningsfaktorer som påverkar mängden frivilligt redovisade upplysningar. Därför kan inte den här studiens resultat anses helt tillförlitligt förrän fler bekräftade bevis avseende frivilliga finansiella nyckel i bolags årsredovisningar finns, således bör resultatet från denna studie tolkas restriktivt.

6.2. Empiriskt bidrag

Stor del av tidigare forskning inom forskningsområdet frivilliga upplysningar har fokuserat på andra infallsvinklar än vad denna studie syftade till att göra. Således finns det begränsade studier inom forskningsområdet vilka inriktat sig på specifikt frivilliga upplysningar i form av finansiella nyckeltal och dess bestämningsfaktorer. Följaktligen bidrar denna studie empiriskt med att utveckla den befintliga forskningen om förekomsten av frivilligt redovisade nyckeltal i bolags årsredovisningar. Speciellt med tanke på att en avsaknad av studier finns på den svenska börsmarknaden, med fokus på specifikt frivilliga nyckeltal i årsredovisningar.