Det skulle vara intressant att studera vidare om hur stora barngrupper påverkar barn generellt och inte minst barn i behov av särskilt stöd. Har det någon betydelse för deras lärande och utvecklig? De stora barngrupperna är en fråga som är aktuellt just nu. Det är då inte specifika frågor om barn i behov av särskilt stöd, utan hur barn överlag blir påverkade av att vistas i stora barngrupper i förskolans verksamhet. Ett annat område som skulle vara intressant att fördjupa sig i är hur vårdnadshavarna uppfattar förskolan och dess arbete kring barn i behov av särskilt stöd. En sådan studie skulle kunna utgå från vårdnadshavare med egna erfarenheter kring barn i behov av särskilt stöd i. Det hade varit spännande att utröna hur de ser de på förskoleverksamheten och deras egen delaktighet i verksamheten. Det skulle även vara lärorikt för vår kommande profession att observera och intervjua vårdnadshavare och pedagoger för att få en bild av hur deras samarbete konkret gestaltas och vilken relevans det har för barnet. Vår förhoppning är att studien har belyst hur betydelsefullt det är att inte se svårigheter som individuella, utan se till vikten av helheten kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd.
39
6. Referenslista
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Atterström, H. & Persson, R.S. (2000). Brister eller olikheter: specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.
Berger, P.L.& Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. (2. Uppl.). Stockholm: Wahlström & Wistrand.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund:
Studentlitteratur.
Drugli, M- B. (2003). Barn vi bekymrar oss om. Stockholm: Liber AB.
Dysthe, O. (red.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I. (2001). Integrering - bevarad normal variation i olikheter. I Rabe, T & Hill, A (Red.), Boken om integrering: ide`, teori, praktik ([Ny utg.] s.9-22). Lund:
Studentlitteratur.
FN:s konvention om barnets rättigheter (1989). Hämtad 5 november, 2013 från http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=44.
Herz, M. & Johansson, T. (2013). Poststrukturalism: metodologi, teori, kritik. (1.uppl.).
Stockholm: Liber.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla- elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Studentlitteratur AB, Lund.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lillvist, A. (2010).”Särskilt stöd på tveksamgrund”. Hämtad 10 november, 2013 från http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2010-10-05/sarskilt-stod-pa-tveksam-grund.
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern – styrning och administrativa processer. Malmö: Malmö Studies in Educational Scienses, 44.
40
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. (1.uppl.). Stockholm: Liber.
Nationalencyklopedin [NE]. (2013). Kontext. Tillgänglig:
http://www.ne.se/sok?q=pedagoger
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. (1. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm:
Liber.
Olsson, B-I & Olsson, K. (2007). Att se möjligheter i svårigheter barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ottosson, L. (2009). Samverkan mellan föräldrar, lärare och andra professionella. I: Sandberg, A (red): Med sikte på förskolan- barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (2.,[rev.] uppl.).
Stockholm: Liber.
Rosenqvist, J. (2001). Integration betraktad ur ett socialisationsperspektiv. I Rabe, T & Hill, A (Red.), Boken om integrering: ide`, teori, praktik ([Ny utg.] s.23-37). Lund:
Studentlitteratur.
Sveinung, V.(2003.). Perspektivtagning, rekonstruktion av erfarenhet och kreativa läroprocesser. I Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund:
Studentlitteratur.
Sandberg, A & Norling, M. (2009): Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Anette Sandström, red: Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, A. Lillvist, A. Eriksson, L. Björck-Åkesson, E. & Granlund., M. (2010). ”Special Support” in preschool in Sweden Preschool staff´s definition of the construct.
International Journal of Disability, Development and Education, 57, (1), 43-57.
Sandberg, A. (2009). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur. (red).
41
SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2005). Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2008). Tio år efter förskolereformen -nationell utvärdering av förskolan.
Beställningsnummer: 08:1053. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
Skolverket. (2009). På tal om mobbning: och det som görs. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2013). Barngruppernas storlek ska utgå från barnens bästa. Hämtad 6 januari, 2014 från
http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/barngruppernas-storlek-ska-utga-fran-barnens-basta-1.211680
SOSFS. (2007). Socialstyrelsens frågor och svar om funktionsnedsättning och
funktionshinder, användning av begreppen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 20 december, 2013 från
http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anchor_3 Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.). Stockholm:
Norstedts.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00374-9
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Webster-Stratton, C. (2004). Utveckla barns emotionella och sociala kompetens. (1. uppl.).
Stockholm: Gothia.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Lund: Studentlitteratur.
Ytterhus, B . (2003). Barns sociala samvaro: inklusion och exklusion i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
42
7. Bilagor
Informationsmail
Bilaga 1
Hej
Vi heter Maria Hurtig och Anki Gyllenberg vi studerar sista terminen till förskollärare på distans på Luleå Tekniska Universitet. Under hösten 2013 ska vi skriva vårt examensarbete tillsammans. Syftet i vårt arbete är att utifrån en kritisk ansats beskriva och skapa förståelse för hur förskollärare och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av särskilt stöd, samt hur de utifrån detta utformar verksamheten.
I vår studie har vi valt att göra personliga intervjuer som vi hoppas du har intresse av att delta i. De kommer att ljudinspelas och tid för intervjun/samtalet beräknas omfatta ca:1 timme.
Materialet vi samlar in under den personliga intervjun kommer att behandlas konfidentiellt av oss (Maria och Anki), vår handledare i examensarbetet och vår examinator. Vid analys av arbetet kommer en samlad bild av undersökningen att återges och det är alltså inte av intresse vem som säger vad.
Maila gärna ert svar så snabbt som möjligt så vi får veta om det finns något intresse att delta i en intervju. Och när det skulle passa i så fall.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Maria Hurtig och Anki Gyllenberg
43
Intervjuguide
Bilaga 2
Frågor till förskollärare på förskolan:
1. Hur länge har du arbetat i förskolan, vilken utbildning har du?
2. Har du någon speciell utbildning eller erfarenhet för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd?
3. Vem är ett barn i behov med särskilt stöd anser du?
4. Av vem och hur identifieras ett barn i behov av särskilt stöd?
5. Hur arbetar ni som pedagoger i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd?
6. Finns det något i verksamheten som du skulle vilja ändra på för att underlätta för dessa barn?
7. Finns det något som kan vara svårt i att möta barns olikheter i förskolan?
8. Vad ser du som det viktigast i mötet med barns olikheter i förskolan?
9. Vad kan ett barn i behov av särskilt stöd tillföra bland barn och pedagoger?
10. Har du något mer att tillägga?
44
Intervjuguide
Bilaga 3
Frågor till förskolechef:
1. Hur länge har du arbetat i förskolan (chef), vilken utbildning har du?
2. Vem är ett barn i behov av särskilt stöd, anser du?
3. Finns det några kriterier för att barn ska anses vara i behov av särskilt stöd?
4. Om ett barn är i behov av resurs, hur går du tillväga?
Hur mycket kan pedagogerna påverka det beslutet?
Är det möjligt att minska barngruppen för att eventuellt hjälpa barn i behov av särskilt stöd?
5. Har du som chef utrymme i din budget om det dyker upp barn i behov av särskilt stöd?
(eller måste du ansöka om extrapengar)
6. Finns det något i verksamheten som du skulle vilja ändra på för att underlätta för dessa barn?
7. Vilka kriterier föreligger om du måste söka extra pengar?
8. Finns det något som kan vara svårt i att möta barns olikheter i förskolan?
9. Om det behövs pengar för ett barn i behov av särskilt stöd men det finns inga pengar, hur går du då tillväga?
10. Har du något mer att tillägga?