7 Diskussion
7.3 Förslag till vidare forskning
I detta avsnitt föreslås några områden som skulle vara relevanta och intressant att fördjupa utifrån de resultat som framkommit i studien.
Ett område för vidare forskning skulle kunna var det som jag i uppsatsen kallar upplevelsekurvan: den positiva upplevelsen av mellanstadietiden, den kaotiska upplevelsen av högstadiet samt upplevelsen av att vara på väg tillbaka under gymnasietiden. Orsaker till varför det ser ut som det gör behöver utrönas för att få fördjupad förståelse för varför det ser ut som det gör och vad vi i skolan skulle kunna göra för att motverka det.
Det finns ett stort behov av att undersöka frågor om hur högstadiet skulle kunna förbereda sig bättre för att ta emot och hjälpa flickor i skolsvårigheter och med ADHD. Skulle det kunna skapas någon slags handlingsplan, för att arbetet kring flickorna ska bli mer effektivt? Finns det metoder eller kan vi utarbeta metoder som effektivt förebygger att de svårigheter flickorna är i eskalerar under högstadietiden, som verkar vara en turbulent tid även på andra plan än i skolan?
Det skulle även kunna vara av intresse att titta närmare på skolans faktiska stödinsatser och hur de uppfattas av eleverna för att kunna vässa stödinsatserna och ge sådana som flickorna
46
upplever som meningsfulla. I denna uppsats kan endast konstateras att flickorna upplever att de inte fått det stöd de behöver och kanske kan det faktum att flera av dem går på introduktionsprogram bekräfta det, men Johansson (2015) konstaterar faktiskt i sin avhandling att hennes informanters åtgärdsprogram visar en annan bild än den som flickorna upplever.
Ytterligare ett område att utforska är vilka kompetenser som behöver utvecklas hos pedagoger för att tidiga, adekvata upptäckter ska bli möjliga i större utsträckning samt hur kompetensutvecklingen skulle kunna genomföras mest effektivt.
47
Referenser
Al Zyoudi, Mohammed. (2010). Differences in Self-Concept Among Student With and Without Learning Disabilities in Al Karak District in Jordan. International Journal of Special
Education, 25(2), 72-77.
Barnombudsmannen. (2016). Respekt: Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd. Stockholm: Barnombudsmannen.
Cervin, Elisabeth. (2016). Skolorna missar flickornas behov. Specialpedagogik, (6). Hämtad 2019-01-03, från https://specialpedagogik.se/skolorna-missar-flickornas-behov/
Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga projekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Guarino, Cassandra M., Buddin, Richard, Pham, Chung, & Cho, Michelle. (2010). Demographic Factors Associated with the Early Identification of Children with Special Needs. Topics in Early Childhood Special Education, 30(3), 162–175.
Göteborgsregionen Utbildning. (2012-20, september). Psykisk ohälsa hos flickor med fokus på
ADHD och autism - del 1. [Videofil]. Hämtad 2019-03-01, från
https://www.youtube.com/watch?v=9Vufo7nMxvs
Hagström, Per. (2016). De om stör får stöd. Specialpedagogik, (6). Hämtad 2019-01-03, från https://specialpedagogik.se/de-som-stor-far-stod/
Hallerstedt, Gunilla. (2006). Introduktion: Lidandets uttryck och namn. I Gunilla, Hallerstedt. (Red.) Diagnosens makt – om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos AB.
Hjörne, Eva, & Evaldsson, Ann-Carita. (2014). Reconstituting the ADHD Girl: Accomplishing Exclusion and Solidifying a Biomedical Identity in an ADHD Class. International Journal of Inclusive Education, 19(6), 626–644
48
Hjörne, Eva, & Säljö, Roger. (2004). "There Is Something About Julia": Symptoms, Categories, and the Process of Invoking Attention Deficit Hyperactivity Disorder in the Swedish School: A Case Study. Journal of Language, Identity & Education, 3(1), 1-24.
Jacobsson, Inga-Lill & Lundgren Marianne. (2013). Samverkan kring barn och unga i behov
av särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansson, Barbro. (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av särskilt stöd: En longitudinell fallstudie. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms Universitet. Hämtad 2019-01-03, från http://su.diva-
portal.org/smash/get/diva2:808329/FULLTEXT01.pdf
Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Kopp, Svenny. (2010) Girls with social and/or attention impairments. (Doctoral thesis). Gothemburg: University of Gothenburg. Hämtad 2019-01-03, från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23134/1/gupea_2077_23134_1.pdf
Lassinantti, Kitty. (2014). Diagnosens dilemman: Identitet, anpassning och motstånd hos kvinnor med ADHD. (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala Universitet. Hämtad 2019-02- 05, från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:750762/FULLTEXT02.pdf
Ljungberg, Tomas. (2008). AD/HD i nytt ljus. Nyköping: Exiris.
Nadeau, Kathleen, Littman, Ellen & Quinn, Patricia. (2018). Flickor med adhd: Hur de känner och varför de gör som de gör. Lund: Studentlitteratur AB.
Nielsen, Anneli. (2010). Flickor i skolsvårigheter. I Anna-Karin Frih (Red.), Eva Söderberg (Red.), En bok om flickor och flickforskning. (s. 35.60). Lund: Studentlitteratur AB.
Nielsen, Anneli. (2015). Ett liv i olika världar: Unga kvinnors berättelser om svåra
livshändelser. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet. Hämtad 2019-03-25, från
49
Nordahl, Thomas, & Sørlie, Marie-Anne, & Manger, Terje, & Tveit, Arne. (2007) Att möta
beteendeproblem bland barn och ungdomar: Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm:
Liber.
Nussbaum, Nancy. (2012). ADHD and Female Specific Concerns: A Review of the Literature and Clinical Implications. Journal of Attention Disorders, 16(2), 87–100.
Pettersson, Charlotta. (2017) Specialpedagogiskt stöd – dilemman med genuskodade diagnoser. I Charlotta Pettersson (Red.), Kim, Wickman (Red.), Marjatta, Takala (Red.),
Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. (s.17–42). Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Hämtad 2019- 02- 03, från
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/genus-och-specialpedagogik-- praktiknara-perspektiv-tillganglig-version.pdf/
SBU 2005:174. ADHD hos flickor: En inventering av det vetenskapliga underlaget. Stockholm. Hämtad 2019-05-25, från
https://www.sbu.se/contentassets/7273bc52687945ed9deeb279aa8325b2/adhd.pdf
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket. (2016). Skolan behöver anpassas bättre för elever med funktionsnedsättning. Hämtad 2019-03-12, från https://www.skolverket.se/om-
oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2016-10-05-skolan-behover-anpassas-battre- for-elever-med-funktionsnedsattning
Skolverket. (2018). PM - Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2017/18. Hämtad 2019-03-25, från https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2018/pm---sarskilt- stod-i-grundskolan-lasaret-2017-18
50
Socialstyrelsen & Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen
& Skolverket. Hämtad 2019-01-03, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf
Sonnby, Karin. (2014). Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression: Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment. (Doctoral thesis). Uppsala: Uppsala Universitet. Tillgänglig: http://uu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:699638/FULLTEXT01.pdf
SOU 2010:99. Flickor, pojkar, individer: om betydelsen av jämställdhet för kunskap och
utveckling i skolan. Stockholm: Fritzes. Hämtad 2019-03-05, från
https://www.regeringen.se/49b719/contentassets/128cb1c062054e819f88f872a7bd7710/flicko r-pojkar-individer---om-betydelsen-av-jamstalldhet-for-kunskap-och-utveckling-i-skolan-sou- 201099
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Funktionsnedsättningar. Hämtad 2019-04-05, från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/
Szklarski, Andrzej. (2015). Fenomenologi. I Andreas Fejes (Red.), Robert Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys. (s. 131-147). Malmö: Liber.
Tegtmejer, Thyge, Hjörne, Eva, & Säljö, Roger. (2019). ‘The ADHD diagnosis has been thrown out’: Exploring the Dilemmas of diagnosing children in a school for all. International
Journal of Inclusive Education, 1–15.
Thomassen, Magdalene. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion i
vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2019-05-02, från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf