Trots att vi har en studie som bygger på ett begränsat underlag som gör det svårt för oss att komma med större generaliseringar, kan vi ändå se att det inom LVU-domar finns svårigheter med att låta barn komma till tals i rättstillämpningen. Området behöver undersökas närmare och ett förslag på vidare forskning för att förstå konsekvenserna av svårigheterna är att genomföra kvalitativa intervjuer med vuxna personer som var föremål för LVU-processer när de var barn. Detta för att skapa en bild av deras upplevelse av att ha eller inte ha fått komma till tals.
35
8 Referenser
Asplund, J. (1987). Om hälsningsceremonier, mikromakt och asocial pratsamhet. Göteborg:
Korpen
Barnombudsmannen. (2015). Slutbetänkandet barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) (S2015/04694/FST). Hämtad 2017-02-06 från:
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/vart-arbete/nya- remissvar/2015/11/slutbetankandet-barns-och-ungas-ratt-vid-tvangsvard.-forslag-till-ny-lvu-sou-201571/
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. Malmö: Liber AB
Codex - regler och riktlinjer för forskning (2016a). Forskning som involverar barn. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Codex - regler och riktlinjer för forskning (2016b). Informerat samtycke. Hämtad från:
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Domstolsverket. (2016). Domstolsstatistik 2015. Hämtad 2017-02-01 från:
http://www.domstol.se/Publikationer/Statistik/domstolsstatistik_2015.pdf
Englund, E. (2008), Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande: Statligt ansvar — regionalt lärande? Akademisk avhandling, Pedagogiska institutionen: Stockholms universitet.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R.
Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 12-13.
Heimer, M. & Palme, J. (2016). Rethinking child policy post-UN convention on the rights of the child: vulnerable children´s welfare in Sweden. Journal of Social Policy, 45(3), 435-452.
doi:10.1017/S0047279415000744.
Herbots, K. & Put, J. (2015). The Participation Disc - A Concept Analysis of (a) Child (´s Right to) Participation. International Journal of Children´s Rights, 23(2015), 154-188. doi:
10.1163/15718182-02301007
HFD 2014 ref.38. Ett icke processbehörigt barn kan genom sin ställföreträdare överklaga ett beslut om omhändertagande enligt LVU, trots att ställföreträdarens egen uppfattning är att detta bör bestå. Hämtad 2017-03-23 Mars från
36 http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/R%C3%A4ttsfall/HF D%202014%20ref.%2038.pdf
Kaldal, A. (2010). Parallella processer: en rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål. Stockholm: Jure förlag.
Leviner, P. (2011). Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete. Stockholm: Jure förlag.
Leviner. P. (2014). Child protection under Swedish law - legal duality and uncertainty.
European Journal of Social Work, 17(2), 206-220. doi: 10.1080/13691457.2013.791249.
Lindgren, A & Halldén, G. (2001). Individuella rättigheter; autonomi och beroende. Olika synsätt på barn i relation till FN: s barnkonvention. Utbildning och Demokrati, 10 (2), 65-79 Lindgren, A. & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2), 58-69.
Mattsson, T. (1998). Barnets mening i LVU-processen. Socialvetenskaplig tidskrift, (1), 45-57.
Nordenfors, M. (2010). Delaktighet – på barns villkor? Göteborg: Elanders
Vis, S.A., Strandbu, A., Holtan, A. & Thomas, N. (2011). Participation and health – research review of child participation in planning and decision-making, Child and Family Social Work, 16, 325-335. doi: 10.1111/j.1365-2206.2010.00743.x
Prop. 1994/95:224. Barns rätt att komma till tals. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/barns-ratt-att-komma-till-tals_GI03224/html
Prop. 1997/98:7. Vårdnad, boende och umgänge. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/f818fc3a1624420d894042ab2c6648b4/vardnad-boende-och-umgange
Prop 2012/13:10. Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/f7e82abb03ed47489a5d2541a436fa2e/starkt-stod-och-skydd-for-barn-och-unga-prop.-20121310
Rasmusson, B. (1999). Låt oss vara med - Barn om barndom i en modern förort. Stockholm:
Kommentus förlag.
Samuelsson, P. I., Sommer, D., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.
Schiratzki, J. 2017. Barnrättens grunder. 6:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
SFS 1949:381. Föräldrabalk. Stockholm: Justitiedepartementet L2
SFS 1971:291. Förvaltningsprocesslag. Stockholm: Justitiedepartementet DOM
37 SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm:
Socialdepartementet
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet L6 SKL. (2017). Kommungruppsindelning 2017. Omarbetning av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. Hämtad 2017-03-23 från
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-455-7.pdf?issuusl=ignore
Socialstyrelsen. (2004). Samtal med barn i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10348/2004-110-8_20041108.pdf
Socialstyrelsen. (2009). Barnets rätt och LVU: Om barnet i rättsprocessen. Stockholm:
Socialstyrelsen. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8404/2009-126-182_2009126182_rev.pdf
SOU 1996:111. Bevakad övergång - åldersgränser för unga upp till 30 år. Rapport från Åldersgränsutredningen. Stockholm: Civildepartementet
SOU 2000:77. Omhändertagen - samhällets ansvar för utsatta barn och unga. Stockholm:
Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2001:72. Barnmisshandel − Att förebygga och åtgärda. Stockholm:
Socialdepartementet.
SOU 2016:19. Barnkonventionen blir svensk lag. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB Stern, R. (2007). Rätten till deltagande enligt FN:s barnkonvention. Nordic Journal of Human rights, 25(1), s. 17-28.
UNICEF Sverige. (2008). Handbok om barnkonventionen. Stockholm: UNICEF
UNICEF. (2017). Vad har barnkonventionen för status i Sverige? Hämtad 2017-02-10 från https://unicef.se/barnkonventionen
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Tillgänglig:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Öhman, M. (2008). Att analysera socialisationens riktning ur ett maktperspektiv. Utbildning
& Demokrati, 17(3), 69–88.
1
Bilaga 1: E-mail till förvaltningsrätterna
Detta e-post skickade vi till förvaltningsrätten i Luleå respektive Göteborg 2017-01-23
Hej,
Vi är två socionomstudenter som planerar arbetet kring vår kandidatuppsats, som vi önskar basera på analyser av LVU-domar från Förvaltningsrätten. Vår tanke är att fokusera på icke processbehöriga barn, det vill säga barn under 15 år. Med anledning av detta önskar vi beställa 15 stycken slumpvist utvalda LVU-domar från er Förvaltningsrätt, och om möjligt precisera beställningen till domar gällande barn under 15 år. Vi ser helst att domarna inte ligger längre än tre år tillbaka i tiden.
Om det är möjligt tas beställningen emot via e-post till emma.lang@telia.com och/eller isabelleha86@gmail.com. I annat fall kan DVD/papperskopior skickas per post till nedan angiven adress. Samma adressuppgift gäller för fakturering.
Vi tackar på förhand, och ber er att vänligen höra av er om ni finner någonting oklart.
Med vänliga hälsningar,
Isabelle Hansson och Emma Lång Mottagaradress:
Emma Lång Bladviksvägen 6 956 32 Överkalix
1
Bilaga 2: Frågemall analysfrågor
- Hur kommer barns delaktighet fram i LVU-domar?
• Har barnet deltagit personligen vid domstolsförhandlingen?
• Citeras barnet?
• Efterfrågas barnets åsikt?
• Hur pratar man om barnet/barnen?
o Hur pratar nämnden om barnet/barnen?
o Hur pratar vårdnadshavaren om barnet/barnen?
o Hur pratar vårdnadshavares offentliga biträde om barnet/barnen?
o Hur pratar ställföreträdaren om barnet/barnen?
o Hur pratar vittnen om barnet/barnen?
o Hur pratar förvaltningsrätten om barnet/barnen?
- Vilket eller vilka perspektiv på barn kommer fram i domsluten?
• Hur kan man känna igen perspektiven?
• Syns barns perspektiv?
• Syns barnperspektiv?
- Hur kommer ställföreträdarens roll fram i domarna?
• Framgår det om ställföreträdaren har träffat barnet?
o Hur framgår det?
• Syns det om ställföreträdaren tillvaratar barnets intressen (t.ex. genom rådgivning)?
• Syns det om ställföreträdaren bevakar barnets person (t.ex. att ställföreträdaren begär ytterligare utredning om barnet)?
• Syns det om ställföreträdaren hämtat in utlåtande från experter för barnets räkning (t.ex. barnpsykologer)?
• Syns det om ställföreträdaren gett barnet relevant information?
• Syns det om ställföreträdaren redogjort för barnets inställning?
o Vad är ställföreträdarens inställning?
• Syns det om ställföreträdaren överklagat beslut om LVU om barnet önskat det?