Studien är ett nedslag på hur förskollärare beskriver hållbar utveckling inom vissa delar. Detta för att ge en nulägesbild av hur det ser ut våren 2020.
Förhoppningen är att denna studie kan hjälpa förskollärare att inse att de faktiskt inte är så långt ifrån det globala perspektivet som de kanske tror. Studien kan förhoppningsvis användas som ett underlag vid reflektion kring att det på förskolan faktiskt redan görs mycket som har ett globalt perspektiv, i alla fall om man ser till barnet på förskolan.
Förslag på vidare forskning eller studier är fler nedslag i läroplanen som denna studie. Detta för att belysa fler aspekter av hållbar utveckling i förskolan. I denna studie framkommer många tankar inom det sociala perspektivet men också inom det miljömässiga. Dock nämns nästan inget om det ekonomiska perspektivet. Detta skulle vara ett intressant område att göra en studie på.
7 REFERENSER
Bautista, A., Moreno-Núñez, A., Ng, S., & Bull, R. (2018). Preschool Educators' Interactions with Children about Sustainable Development: Planned and Incidental Conversations. International Journal of Early Childhood, 50(1), 15–32. http://dx.doi.org.proxy.library.ju.se/10.1007/s13158-018-0213-0
Borg, F., Winberg, M., & Vinterek, M. (2017). Children’s Learning for a Sustainable Society: Influences from Home and Preschool. Education Inquiry, 8(2), 151–172. https://doi.org/10.1080/20004508.2017.1290915
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Liber.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Cronqvist, M. (2019). Lärarstudentens livsvärld – i forskning om etiskt ansvar. I H. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen & S. Rosberg (Red.), Fenomenologi i
praktiken – fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. (s. 284–300).
Liber.
Dahlberg, H. (2019). Den fenomenologiska livsvärlden. I H. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen & S. Rosberg (Red.), Fenomenologi i praktiken – fenomenologisk
forskning i ett skandinaviskt perspektiv. (s. 27–51). Liber.
Dahlberg, H., Ellingsen, S., Martinsen, B., & Rosberg, S. (2019). Inledning. I H. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen & S. Rosberg (Red.), Fenomenologi i praktiken –
fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. (s. 12–25). Liber.
Engelsrud, G., & Rosberg, S. (2019). Den kroppsliga dialogens möjligheter i fenomenologisk forskning. I H. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen & S. Rosberg (Red.), Fenomenologi i praktiken – Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt
perspektiv (s. 242–268). Liber.
Förenta nationerna. (u. å.). FN-fakta Hållbar utveckling – Omställning till hållbar värld
brådskar. Hämtad 6 maj 2020 från https://fn.se/wp-
Globala målen. (2020a, 6 februari). Frågor och svar. Hämtad 17 maj 2020 från https://www.globalamalen.se/fragor-svar/
Globala målen. (2020b, 20 april). 4 God utbildning för alla. Hämtad 17 maj 2020 från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-god-utbildning-alla/
Hedefalk, M. (2018). Diskurser om undervisning för hållbar utveckling på ett förskollärarprogram. Utbildning och demokrati, 27(2), 37–58. http://uu.diva- portal.org/smash/get/diva2:1281979/FULLTEXT01.pdf
Hedefalk, M., Almqvist, J., & Östman, Leif. (2015). Education for sustainable development in early childhood education: review of the research literature.
Environmental Education Research, 21(7), 975–990.
https://doi.org/10.1080/13504622.2014.971716
Högskolan i Borås. (u.å.). Lathund för ZOOM. Hämtad 26 maj 2020 från https://www.hb.se/PageFiles/342003/Lathund%20ZOOM-181126.pdf
Ideland, M., & Malmberg, C. (2015). Governing ”eco-certified children” through pastoral power: critical perspectives on education for sustainable development.
Environmental Education Research 21(2). 173–182.
https://doi.org/10.1080/13504622.2013.879696
Karlsson, G. (2019). Att bedriva empirisk fenomenologisk forskning – förutsättningar, karaktär, utmaningar. I H. Dahlberg, S. Ellingsen, B. Martinsen & S. Rosberg (Red.), Fenomenologi i praktiken – fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt
perspektiv. (s. 208–241). Liber.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och
vetenskapsteori. (s. 32–45). Liber.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s. 144–156). Liber.
Mackey, G., & de Vocht, L. (2016). Teachers Explore How to Support Young Children’s Agency for Social Justice. International Journal of Early Childhood, 48(3), 353– 367. https://dom.org/10.1007/s13158-016-0175-z
SKOLFS 2009:19. Skolverkets föreskrifter om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. https://skolfs-service.skolverket.se/api/v1/download/grundforfattning/2009:19
Skolverket (2010). Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Hämtad 19 maj 2020 från https://www.skolverket.se/getFile?file=2390
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan: Lpfö 98. Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.
Skolverket (2020, 11 februari) Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Hämtad 15 maj
2020 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-
arbetet/stod-i-arbetet/utmarkelsen-skola-for-hallbar-utveckling
Svedäng, M., Halvars, B., Elfström, I., & Unga, J. (2018). Från komplexa frågor till konkret innehåll - hållbar utveckling ur ett förskoledidaktiskt perspektiv.
Pedagogisk Forskning i Sverige 23(2–4), 235–261.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1738/1564
Svenska OMEP. (u.å.). Historik. Hämtad 5 maj 2020 från http://www.omep.org.se/historik
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-05-26 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G od-forskningssed_VR_2017.pdf
World Commission on Environment and Development, (1987). Report of the World
Commission on Environment and Development: Our Common Future.
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/5987our-common- future.pdf
Ärlemalm-Hagsér, E., & Larsson, J. (2019). Mellan det globala och det lokala – förskollärarstudenters meningsskapande om undervisning för hållbarhet i förskolan. NorDiNa 15(4). 370–386. https://doi.org/10.5617/nordina.6212
Ärlemalm-Hagsér, E., & Sundberg, B. (2016). Naturmöten och källsortering – En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan. NorDiNa 12(2), 140–156. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.1107
8 Bilagor
Bilaga 1
Informerat samtycke
Johanna Erixon genomför våren 2020 en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om hållbar utveckling för att erhålla förståelse för vilka didaktisk val som görs inom lärandet för hållbar utveckling.
Johanna Erixon genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar deltagande i denna studie kommer du att delta i samtal med studentforskaren i en informell intervju. Intervjun kommer pågå i max 60 minuter.
All information som genereras kommer att avidentifieras vilket garanterar att du inte kan bli identifierat. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld. Intervjun kommer att spelas in med ljudupptagning och sedan transkriberas i sin helhet. Den genererade informationen kommer bara användas inom ramen för denna studie och all information kommer förstöras efter att studenten fått ett godkänt betyg.
Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst.
Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se) eller examinator, Carin. Falkner (carin.falkner@ju.se)
Studentens kontaktuppgifter: -
Om du accepterar deltagande, vänligen skriv under nedan. Deltagarens kontaktinformation, telefon och/eller email:
_______________________________________________________________________
________________________________ Datum
________________________________ ______________________________
Deltagarens signatur Deltagarens namnförtydligande
________________________________ ______________________________
Bilaga 2
Intervjuguide
Utarbetad efter en modell av Christoffersen och Johannesen (2015)
Inledning
• Presentation av mig själv
• Informera om projektet och vad jag kommer att ställa frågor om
• Säga något om konsekvenserna av att delta i intervjun och vad jag gör med datamaterialet när projektet är avslutat.
• Garantera att deltagarna avidentifieras
• Informera om informantens rätt att när som helst avbryta intervjun • Antyda hur lång tid intervjun varar.
• Fråga informanten om hen har några frågor. Faktafrågor
Förslag på faktafrågor.
• Hur länge har du arbetat inom förskolan?
• Hur kommer det sig att du ville arbeta i förskola? Introduktionsfrågor
• Rent generellt, vad skulle du säga att hållbar utveckling innebär i förskolans kontext?
Övergångsfrågor
Här ställer jag frågor som gör att jag går från det mer generella mot mer specifika frågor. • Kommer du ihåg när du fick höra om hållbar utveckling för första gången, på ett
ungefär? Det kan vara så ungefärligt som början av 70-talet. • Har du något (starkt) minne kopplat till hållbar utveckling?
• (Varifrån skulle du säga att du har fått din kunskap från om hållbar utveckling?) Nyckelfrågor
• Det finns ju många sätt att se på hållbar utveckling. Det jag är lite mer nyfiken på i samband med denna studie är hur förskollärare ser på hållbar utveckling ur ett lokalt och globalt perspektiv.
• Hur arbetar ni med hållbar utveckling i ett lokalt perspektiv? • Hur arbetar ni med hållbar utveckling i ett globalt perspektiv?
• Vid de tillfällen då det globala perspektivet finns med i samtal eller i aktiviteter, hur gör du då för att synliggöra det globala perspektivet?
• När det globala perspektivet finns närvarande i arbetet med barnen, i vilka situationer kan det vara?
Komplicerade (och kanske lite känsliga) frågor
I läroplanen står det att ”utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig ”(Skolverket, 2018, s. 5).
• Det är det här ordet ansvar som jag är lite nyfiken på? Vad skulle du säga att ordet ansvar innebär i detta sammanhang?
• Vad skulle du säga är viktigt att tänka på när man pratar med barn om hållbar utveckling och ansvar kring den?
• Hur skulle du beskriva vilka avvägningar du för att barnen ska känna ansvar för hållbar utveckling men samtidigt känna framtidstro?
Avslutning
Nu har jag bara någon fråga kvar.
• Helt fritt, vad tror du om hållbar utveckling och förskolan i framtiden?
• Är det något du känner att du skulle vilja berätta, något som jag inte har ställt någon fråga om men som du ändå vill dela med dig av?
Tusen tack för att du har deltagit i intervjun. Det har varit väldigt intressant att höra dina beskrivningar av ditt arbete.
Referenser:
Christoffersen, L., & Johannessen. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.