Som vi tidigare nämnt är forskningsfältet kring glyfer ett relativt outforskat område och den lilla forskning som finns är ca. 20 år gammal. Däremot finns det redan forskning kring laborativ undervisning samt hur man arbetar med konkret material. Utgår man från denna forskning så kan det konstateras att ett arbete med glyfer går hand i hand med en laborativ undervisning med konkret material. Dock anser vi att även om vi efter denna studie kan besvara de frågeställningar vi formulerat och att arbetet besvarar syftesformuleringen, så har vi fortfarande bara skrapat på ytan av ämnesområdet.
Ämnesområdet statistik är i sig ett rätt outforskat område när det kommer till
grundskolans tidigare år och vi anser att det finns behov av ytterligare forskning kring hur man tydligt genom laborativ undervisning med konkret material kan introducera samt utveckla elevers kunskaper inom statistik. Glyfer kan efter denna studie konstateras vara ett bra arbetssätt men som behöver stärkas av mer forskning, men vi är även nyfikna på andra konkreta metoder liknande arbetssättet med glyfer.Förslag på vidare forskning inom området skulle kunna vara:
- Ämnesintegrerad undervisning baserad på glyfer i grundskolans tidigare år. - Hur kan man konkret och laborativt introducera samt vidareutveckla elevers
42
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Bergius, Berit & Emanuelsson, Lillemor (1997). Glyfer i tiden. Nämnaren 2: 22-25. Björklund Boistrup, Lisa. (2007). Assesssment in the mathematics classroom - studies of
interaction between teacher and pupil using multimodal approach. Diss.: Stockholms
Universitet.
Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Cartland, E. Patricia (1996). What’s in a glyph? Teaching Children Mathematics 10 (6):
324-328.
Chen, Chang-Hau, Crockett, Michele, Namikawa, Takayuki, Johndamaseni & Lee, Sun (2012). Eight grade mathematics teachers’ formative assessment practices in SES- Different classrooms: A Taiwan study. International Journal of Science &
Mathematics Education 10 (3): 553-579.
Cherryholmes, Cleo H. (1999) Reading Pragmatism. New York: Techers Collage Press. Cherryholmes, Cleo H. (2000). Pragmatismens innebörd och dess konsekvenser. Utbildning
och demokrati 9 (3): 13-29.
Dewey, John (1933). How we think: a restatement of the relation of reflective thinking to the
educative process. Boston: Heath.
Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och kultur.
D’Angelo, Frank & Iliev, Nevin (2012). Teaching mathematics to young children through the
use of concrete and virtual manipulatives. Pennsylvania: Bloomsburg University of
Pennsylvania. Tillgänglig på internet: http://eric.ed.gov/?id=ED534228 (Hämtad 2016-03-06).
Diamant – ett diagnosmaterial i matematik. (2013). Skolverket: Stockholm.
Eneroth, Bo (1984). Kvalitativ metod — kunskapsmodell och 'mätproblem'. Sociologisk
Forskning 21 (¾): 81-87.
Engström, Arne; Engvall, Margareta & Samuelsson, Joakim (2007). Att leda den tidiga
matematikundervisningen. Linköping: Skapande vetande, Linköpings universitet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
43
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Grevholm, Barbro & Olofsson, Gunilla (2012). Statistik och sannolikhet. I Björklund, Camilla & Grevholm, Barbro (2012). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Nordstedt. (s. 181-199).
Grevholm, Barbro; Norén, Eva & Löfwall, Stefan (2012). Kommunikation och lärande i matematik. I Björklund, Camilla & Grevholm, Barbro (2012). Lära och undervisa
matematik: från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Nordstedt. (s. 235-255).
Harbaugh, Kittylee N. (1995). Glyphs? Don't Let Them Scare You! Teaching Children
Mathematics 1 (8): 505-511.
Harrison, Christine & Howard, Sally (2011). Issues in primary assessment: Assessment for learning: how and why it works in primary classroom. Primary science 1 (116): 5-7. Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar
elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Johansson, Monica (2009). Om läroböcker och matematikundervisning. I Gerd, Brandell; Grevholm, Barbro; Wallby, Karin & Wallin, Hans (2009). Matematikdidaktiska frågor –
resultat från en forskarskola. Göteborg: Nationellt centrum för matematik (NCM),
Göteborgs universitet. (s. 56-74).
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Kullberg, Birgitta (2014). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder. (2011b).
Stockholm: Skolverket.
Lundahl, Christian (2012). Bedömning – att veta vad andra vet. I Lundgren, Ulf P.,
Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: grundbok för
lärare. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur. (257 – 293). Lusten att lära: med fokus på matematik: nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002.
(2003). Stockholm: Skolverket.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011a). Stockholm:
Skolverket.
Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik: för skola, hem och
samhälle. Lund: Studentlitteratur.
McIntosh, Alistair (2008). Förstå och använda tal: en handbok. 1. uppl. Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
44
Moyer, S. Patricia (2001). Are we having fun yet? How teachers use manipulatives to teach mathematics. Educational Studies in Mathematics 47 (2): 175-197.
Nationalencyklopedin (2016a). Laboration. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/laboration (Hämtad 2016-03-14).
Nationalencyklopedin (2016b). Konkret substantiv. Tillgänglig på Internet:
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konkret-substantiv (Hämtad 2016-03-14).
Piaget, Jean & Inhelder, Bärbel (1969). The psychology of the child. London: Routledge and Kegan Paul.
Rystedt, Elisabeth & Trygg, Lena (2010). Laborativ matematikundervisning: vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet. Solem, Ida Heiberg, Alseth, Bjørnar & Nordberg, Gunnar (2011). Tal och tanke:
matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur
Selander, Staffan (2012). Didaktik – undervisning och lärande. I Lundgren, Ulf P.,
Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: grundbok för
lärare. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur. (199 – 216).
Silverman, David (2010). En mycket kortfattad, ganska intressant och någorlunda billig bok
om kvalitativ forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Robert (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: grundbok för
lärare. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur. (139 – 197).
Sondergeld, Toni; Bell, Courtney & Leusner, Dawn Marie. (2010). Understanding How Teachers Engage in Formative Assessment. Teaching & Learning 24 (2): 77-86. Stensmo, Christer (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Tiggy Testar (2012) [video]. Sveriges Utbildningsradio AB. (Hämtad 2016-02-09). TIMSS 2011: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett
internationellt perspektiv. (2012). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2942 (Hämtad 2016-01-21).
Undervisningen i matematik: undervisningens innehåll och ändamålsenlighet. (2009).
Stockholm: Skolinspektionen
Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological
45
Bilaga 1
46