Vi vill slutligen komma att föreslå vissa förslag på fortsatt forskning, som förts inom samma ämne som denna studie har behandlat. Först och främst så vill vi påpeka att denna studie inte kan ses som något generaliserande eller representativt för enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Det låga antalet av respondenter och på grund av det rådande läget gällande Covid-19 har inneburit en del svårigheter att kunna utföra studien till en djupare förståelse. Istället kan denna text användas som en grund för kommande arbeten som kretsar kring att kunna få en mer djupgående förståelse till hur enhetschefernas arbetssituation och förhållningssätt påverkas av ett gränslöst arbete.
Gällande framtida forskning inom ämnet finns det flertalet möjligheter till att finna ett
underlag som är mer representativt än det som framgår av denna studie. För att genomföra ett sådant forskningsprojekt skulle fler respondenter behövas intervjuas samtidigt som en
tydligare avgränsning gällande erfarenheter bör göras, då denna kan påverka respondenternas upplevelse av yrkesrollen. För att få en bättre överblick över det gränslösa arbetets
psykosociala påverkan på individer borde även frågor angående faktorer som privata
intressen och familjeliv inkluderas, då även dessa har stor påverkan på individers hälsa samt lär påverka deras stresstålighet och psykologiska hälsa.
I denna studie gav en av respondenterna ett intressant svar gällande hur det gränslösa arbetet påverkar hennes fritid. På frågan gavs svaret att hon inte upplever att gränslösheten påverkar fritiden, då hennes familjesituationen är lugn, medan hon ansåg att kollegor med barn i yngre åldrar borde få svårt att få ihop arbetslivet med sin fritid. Denna del togs inte med i resultatet, då sådana faktorer inte var avsedda att tas till hänsyn. Till framtida studier kan därför denna aspekt i relation till gränslöst arbete vara intressant att undersöka vidare.
En annan idé till vidare forskning som hade varit intressant att undersöka hade varit hur det gränslösa arbetets påverkan, på enhetschefers psykosociala arbetsmiljö, skiljer sig mellan offentlig och privat sektor. Detta dels på grund av att strukturen för yrkesrollen lär skilja sig mellan dessa på ett strukturellt plan, dels för att se vilka positiva respektive nackdelar som finns mellan dessa sektorer. I en sådan studie hade det även varit intressant att ta hänsyn till könsaspekten samt göra en jämförelse om upplevelserna i rollen som enhetschef skiljer sig eller inte.
Sida 35 av 39
11. Referenslista
11.1 Litteratur
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete- socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber AB.
Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., Torbiörn, I. (2012). Arbets- & organisationspsykologi. Individ och organisation i samspel. Stockholm: Natur & Kultur
Becker, H.S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber Bengtsson, M & Berglund, T. (2017), Arbetslivet. 3. uppl. Lund: studentlitteratur Blomquist, C., & Röding, P. (2010). Ledarskap – Personen reflektionen samtalet. Kristianstad: Studentlitteratur.
Brinkmann, S. & Kvale, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: studentlitteratur Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber
Eklöf, M. Psykosocial arbetsmiljö: begrepp, bedömning och utveckling (2017) 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB
Hasenfeld, Y. (2010). Human Services as Complex Organizations. 2nd edition. Thousand Oaks, CA: Sage Publications
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.
Tengelin, E., Kihlman, A., Eklöf, M. & Dellve, L. (2011) Chefer i sjukhusmiljö: Avgränsningar och kommunikation av egen stress. Arbete och Hälsa 45 (1)
11.1.2 Digitala källor
Arbetsmiljöverket (2016). Ettåring sätter fingret på ohälsosam stress i arbetslivet [pressmeddelande], publicerad 2017-03-29.
https://www.av.se/press/ettaring-satter-fingret-pa-ohalsosam-stress-i- arbetslivet/?hl=enhetschefer
Aronsson, G (2018). En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv (ss. 11-20) (Rapport 2018:1)Stockholm: Arbetsmiljöverket
Sida 36 av 39
forskarantologi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost- arbetsliv_rap2018_1.pdf
Dellve, L., Jutengren, G. & Ahlborg jr, G. Chefsspecifika stressorer och stödresurser - betydelse för hållbart ledarskap bland chefer i vård och omsorg. I Härenstam, A. & Östebo, A (red). (2014) Chefskapets förutsättningar och konsekvenser - Metoder och resultat från CHEFiOS projektet – slutrapport del 1.
https://socav.gu.se/digitalAssets/1484/1484893_ism-rapport-14_1-webb-m-omslag-ver- 140612-inkl-appendix-2.pdf
Folkhälsomyndigheten(2018) Stress Stockholm: Folkhälsomyndigheten
https://www.folkhalsomyndigheten.se/fu-stress/
Försäkringskassan (2018). Uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 2018. Stockholm: Försäkringskassan. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d3d2d056-0ae7- 46d9-b350-ac87e4696f1c/uppfoljning-av-sjukfranvarons-utveckling-
2018.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Gillberg, N. (2018). Flexibilitet, tillgänglighet och synlighet i det digitaliserade arbetslivets organisering. I Aronsson (Red.), Gränslöst arbete - En forskarantologi om
arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv (ss. 23-36) (Rapport 2018:1). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/granslost-arbete-en- forskarantologi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost- arbetsliv_rap2018_1.pdf
Hylco, N., Beckers, D., Van de Voorde, K., Geurts, S., & Kompier, M. (2016). Effects of New Ways of Working on Work Hours and Work Location, Health and Job-related Outcomes. Chronbiolgy International: 22nd International Symposium on Shiftwork and Working Time: Challanges and solutions for Healthy Working Hours, 2016, Vol.33(6), pp 604 - 618. DOI: 10.3109/07420528.2016.1167731. https://www-tandfonline-
com.lib.costello.pub.hb.se/doi/pdf/10.3109/07420528.2016.1167731?needAccess=true
Regeringskansliet (2020). Begränsa smittspridningen och motverka effekterna i samhället. [pressmeddelande], publicerad 2020-03-25
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-arbete-med-anledning-av-nya- coronaviruset/
Pedersen, V. B., & Jeppesen, H. J. (2012). Personality and Social Psychology: Contagious Fexibility? A Study on Whether Schedule Fexibility Facilitates Work-life Enrichment. Department of Psychology, Aarhus University, Denmark. Scandinavian Journal of Psychology, 2012, Vol 53(4), pp. 347–359. DOI: 10,1111/j.1467-9450.2012.00949.x.
https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/epdf/10.1111/j.1467- 9450.2012.00949.x
Sida 37 av 39
Previa (2019). Kraftig ökning av chefers ohälsa [pressmeddelande], publicerad 2019-02-07.
https://www.previa.se/press/nyheter/kraftig-okning-av-chefers-ohalsa/
Previa (2019). Chefhälsorapporten 2019. Stockholm: Previa
https://www.previa.se/globalassets/pdf/chefshalsorapporten-2019.pdf
Psykologiguiden (2017). Psykosocial. Natur & Kultur.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykosocial [Hämtad 2020-04- 21]