7. Diskussion
7.4 Förslag på vidare forskning
Vi vill slutligen lyfta några förslag på vidare forskning. En klar majoritet av den forskning vi har hittat inom området är internationell. Den svenska forskningen kring problematisk skolfrånvaro är knapphändig, med undantag för Gren-Landell et al. (2015) och Strands (2013) studier. En intressant reflektion är att när vi sökte efter studentuppsatser upptäckte vi att det inom pedagogik och specialpedagogik finns betydligt fler uppsatser inom ämnet “hemmasittare” eller problematisk skolfrånvaro; dessa är dock inte vetenskapligt granskade. Ämnet är även mycket uppmärksammat i media och inom skolans värld, och det tycks därmed finnas ett glapp eftersom ämnet ännu inte finns förankrat i speciellt stor utsträckning inom den svenska forskarvärlden. Det är skört att dra slutsatser enbart utifrån internationell forskning när utbildningssystemen i olika länder skiljer sig åt. Vi efterlyser därför svensk vetenskaplig forskning inom ämnet problematisk skolfrånvaro. Inte minst ser vi det som angeläget att lärares uppfattningar och beskrivningar lyfts fram i ännu större utsträckning eftersom det är de som träffar eleverna dagligen. Även samarbetet mellan lärare och
elevhälsa, och då särskilt specialpedagogen med sin kompetens och sin handledande roll, ser vi som viktigt att belysa ytterligare. En intressant reflektion som vi vill lyfta i samband med detta är att vi under vår utbildningstid inte har läst eller diskuterat någonting om problematisk skolfrånvaro. Det vore intressant att se om detta är genomgående på fler lärosäten. Vidare
61 hade det varit önskvärt att utvärdera huruvida den forskning som finns bör ingå i
lärarutbildningen och den specialpedagogiska utbildningen.
I inledningen skriver vi att problematisk skolfrånvaro får stora negativa konsekvenser för den enskilde individen och dennes familj, såväl som för samhället i stort. Resultaten i vår studie visar att lärarna uppfattar en stor variation i orsaker bakom problematisk skolfrånvaro, och att de lyfter de goda relationernas betydelse i det närvarofrämjande och frånvaroåtgärdande arbetet. Resultatet visar dock även på möjliga utvecklingsområden inom ämnet, inte minst när det gäller skapande och efterlevnad av rutiner för att upptäcka, undersöka och åtgärda
frånvaro, och när det gäller att stärka samarbetet mellan lärare och elevhälsa. Vi menar därför att problematisk skolfrånvaro är ett ämne som i högre grad bör prioriteras inom det svenska forskningsfältet, såväl som i lärar- och specialpedagog-/speciallärarutbildningarna.
Referenslista
Ahlberg, Ann. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. (2. uppl.). Liber.
Andersson, Greger & Alexson, Maria. (2017). Återvändarna: En studie om problematisk skolfrånvaro och vägen tillbaka (Examensarbete, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö). http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1105177/FULLTEXT01.pdf
Antonovsky, Aaron & Elfstadius, Magnus. (2005). Hälsans mysterium. (2. uppl.). Natur och kultur.
Arvidsson, Christina & Karlsson, Anette. (2019). Problematisk skolfrånvaro: En kvalitativ studie om elevers beskrivningar av orsaker till frånvaro (Magisteruppsats i pedagogik, Jönköping University). http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1330200/FULLTEXT01.pdf
Bergslycka, Marie. (2019). ”Ska vi släcka eldarna eller ska vi se till att de inte börjar brinna?” Framgångsfaktorer vid närvarofrämjande, frånvaroförebyggande och
frånvaroåtgärdande arbete vid problematisk skolfrånvaro på grundskolan. (Examensarbete i specialpedagogik, Luleå tekniska universitet). https://ltu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1329553/FULLTEXT01.pdf
Borg, Anna & Carlsson Kendall, Gunilla. (2018). Utanförskap i skolan: Förebygga och åtgärda med Nytorpsmodellen. Studentlitteratur.
Braun, Virginia & Clarke, Victoria. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 Uppl.) Liber.
Carroll, Tim H.C.M. (2015). Pupil Absenteeism and the Educational Psychologist. Educational Studies, 41(1-2), 47-61. https://doi-
Datainspektionen (2019). Dataskyddsförordningen (GDPR).
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3. uppl.). Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterqvist, Ulla & Ahrne, Göran. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl., s. 17-31). Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (3. uppl., s.16-42). Liber.
Gren-Landell, Malin; Ekerfelt Allvin, Cornelia; Bradley, Maria; Andersson, Maria & Andersson, Gerhard. (2015). Teachers’ view on risk factors for problematic school
absenteeism in Swedish primary school students. Educational Psychology in Practice. 31(4), 412-423. http://dx.doi.org/10.1080/02667363.2015.1086726
Gren Landell, Malin. (2017a). Problematisk skolfrånvaro. [Audio]. UR Didaktorn.
https://urplay.se/program/199134-didaktorn-problematisk-skolfranvaro
Gren Landell, Malin. (2017b). Problematisk skolfrånvaro. I Milerad, J & Lindgren, C (Red.), Evidensbaserad elevhälsa. (2. uppl., s.421-434). Studentlitteratur.
Havik, Trude; Bru, Edvin & Ertesvåg, Sigrun K. (2015). School factors associated with school refusal- and truancy-related reasons for school non-attendance. Social Psychology of Education, 18, 221–240. http://dx.doi.org/10.1007/s11218-015-9293-y
Hendron, Marisa & Kearney, Christopher A. (2016). School Climate and Student
Absenteeism and Internalizing and Externalizing Behavioral Problems. Children & Schools, 38(2), 109–116.https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1093/cs/cdw009
Ingul, Jo Magne; Havik, Trude & Heyne, David. (2019). Emerging School Refusal: A School-Based Framework for Identifying Early Signs and Risk Factors. Cognitive and Behavioral Practice, 26(1), 46-62. https://doi.org/10.1016/j.cbpra.2018.03.005
Johansson, Katarina. (2018). Problematisk skolfrånvaro: Ungdomars egna berättelser om vägen till hemmavarande (Examensarbete, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle). http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1230802/FULLTEXT01.pdf'
Karlberg, Martin. (2016, November 21). Vad säger forskningen om hemmasittare? [Video]. UR Samtiden - Hemmasittare. https://urplay.se/program/199823-ur-samtiden-hemmasittare- vad-sager-forskningen-om-hemmasittare
Kearney, Christopher A. & Bensaheb, Arva. (2006). School Absenteeism and School Refusal Behavior: A Review and Suggestions for School-Based Health Professionals. The Journal of School Health, 76(1), 3-7. https://onlinelibrary-wiley-
com.db.ub.oru.se/doi/epdf/10.1111/j.1746-1561.2006.00060.x
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.). Studentlitteratur.
Lundin, Elin. (2014). Att ha någon som bryr sig – En studie av framgångsfaktorer i arbetet för en ökad skolnärvaro (FoU-rapport, 2014:1). Norrköping: PUFF-enheten, Vård- och omsorgskontoret.
https://www.norrkoping.se/download/18.3ef6b1d158f1bd46e120e28/1490944401917/FoU- rapport-2014_nr1_att-ha-nagon-som-bryr-sig_utskriftsversion.pdf
Malcolm, Heather; Wilson, Valerie; Davidson, Julia & Kirk, Susan. (2003). Absence from School: A study of its causes and effects in seven LEAs. University of Glasgow, The SCRE Centre. https://core.ac.uk/reader/4158120
Malmstedt, Elizabeth. (2019, September 18). Ökat antal ärenden till Skolinspektionen om hemmasittare. [Audio]. Sveriges Radio, P4 Kristianstad.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=7301228
Persson, Bengt. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3. uppl.). Liber. Reid, Ken. (2008). The causes of non-attendance: an empirical study. Educational Review, 60(4), 345-357. https://doi.org/10.1080/00131910802393381
Reid, Ken. (2012). The strategic management of truancy and school absenteeism: finding solutions from a national perspective. Educational Review, 64(2), 211-222.
Skolinspektionen. (2016). Omfattande frånvaro – En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitets granskningar/2016/omfattande-franvaro/omfattande_franvaro_kvalitativ_rapport.pdf
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. https://www.skolverket.se/getFile?file=2260
Skolverket. (2012a). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. https://www.skolverket.se/getFile?file=2846
Skolverket. (2012b). Kort om gymnasieskolan. https://www.skolverket.se/getFile?file=2954
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. https://www.skolverket.se/getFile?file=3299
Skolverket. (2014b). Frånvaro och närvaro i gymnasieskolan: en nationell kartläggning. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b450/1553965914787/pdf335 4.pdf
Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2016/vagledning-for-elevhalsan
Skolverket. (2019). Hälsa för lärande – lärande för hälsa. https://www.skolverket.se/getFile?file=4071
SOU 2016:94. Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. Statens offentliga utredningar.
https://www.regeringen.se/contentassets/77af60bb1e264076b19e879d53d5b58a/saknad- uppmarksamma-elevers-franvaro-och-agera-sou-201694.pdf
Strand, Ann-Sofie. (2013). Skolk ur elevernas och skolans perspektiv: En intervju och dokumentstudie (Doktorsavhandling, Jönköping högskola, hälsohögskolan). http://hj.diva- portal.org/smash/get/diva2:616946/FULLTEXT01.pdf
Svensson, Peter & Ahrne, Göran. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G & Svensson, P (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl., s. 17-31). Liber.
Teuscher, Selina & Makarova, Elena. (2018). Students’ School Engagement and Their Truant Behavior: Do Relationships with Classmates and Teachers Matter? Journal of Education and Learning, 7(6), 124-136. https://doi.org/10.5539/jel.v7n6p124
Thornberg, Robert & Fejes, Andreas. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3. uppl., s. 273-293). Liber.
Van Eck, Kathryn; Johnson, Stacy R; Bettencourt, Amie & Lindstrom Johnson, Sarah. (2017). How school climate relates to chronic absence: A multi–level latent profile analysis. Journal of School Psychology, 61, 89-102. https://doi.org/10.1016/j.jsp.2016.10.001
Virtanen, Marianna; Kivimäki, Mika; Luopa, Pauliina; Vahtera, Jussi; Elovainio, Marko; Jokela, Jukka; & Pietikäinen, Minna. (2009). Staff reports of psychosocial climate at school and adolescents’ health, truancy and health education in Finland. European Journal of Public Health, 19(5), 554–560. https://doi-org.db.ub.oru.se/eurpub/ckp032
Bilaga 1 Intervjuguide
Syfte och forskningsfrågor
Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om gymnasielärares beskrivningar av problematisk skolfrånvaro. Med kunskap om lärares beskrivningar av problematisk
skolfrånvaro kan specialpedagoger ges bättre förutsättningar att bistå med relevant kunskap samt utgöra ett viktigt stöd till lärare i frånvarorelaterade frågor.
Studiens forskningsfrågor är följande:
• Hur uppfattar gymnasielärare orsakerna till problematisk skolfrånvaro?
• Hur beskriver gymnasielärare skolans närvarofrämjande och frånvaroåtgärdande arbete?
• Hur beskriver gymnasielärare sitt eget närvarofrämjande och frånvaroåtgärdande arbete?
Teman
Intervjufrågor
Introduktionsfrågor • Hur länge har du arbetat på denna skola? • Hur länge har du arbetat som lärare?
• Vilka ämnen/kurser undervisar du i? Undervisar du på yrkes- eller studieförberedande program? • Har du jobbat i annan skolform
(grundskola/vux) tidigare?
• Hur kommer det sig att du ville bli lärare? Orsaker till problematisk
skolfrånvaro
• Vad beror elevers frånvaro på, enligt din uppfattning/erfarenhet?
• Finns det orsaker till frånvaro som är vanligare än andra? Vilka, i så fall?
• Finns det något/något mer i skolan som kan leda till frånvaro?
Pedagogiska faktorer Främjande →
Åtgärdande →
• Hur jobbar du med undervisningen på gruppnivå för att främja närvaro?
• Hur anpassas undervisningen till enskilda elever för att främja närvaro?
• Hur anpassas undervisningen till enskilda elever med problematisk skolfrånvaro?
• Om en elev varit frånvarande, hur har skolan agerat? Vad har gjorts? När har skolan agerat? Vilka på skolan har agerat? Hur agerade du som lärare?
• Har elevhälsan kopplats in? Hur har elevhälsan kopplats in?
• Hur jobbar du för att eleven ska komma tillbaka till skolan?
• Vad är viktigt när det gäller att åtgärda skolfrånvaro?
• Vilka utmaningar upplever du i det pedagogiska arbetet med skolfrånvaro?
Sociala faktorer Främjande →
Åtgärdande →
• Hur arbetar du för att skapa goda relationer mellan elever för att främja närvaro? (Ge konkreta exempel)
• Hur arbetar du för att skapa goda relationer mellan elev och dig som lärare för att främja närvaro?
• När det gäller det åtgärdande arbetet, hur arbetar du för att skapa goda relationer mellan elever för att en elev ska kunna komma tillbaka till skolan?
• Hur arbetar du för att skapa goda relationer mellan dig som lärare och en elev med problematisk skolfrånvaro?
• Hur bemöter du elever när de kommer tillbaka till skolan efter en tids frånvaro?
• Vilka svårigheter upplever du när det kommer till det relationsskapande arbetet?
Organisatoriska Främjande →
Åtgärdande →
• Hur samarbetar du med elevhälsa och specialpedagog när det kommer till det närvarofrämjande arbetet?
• Vilka möten eller vilka forum tas de här frågorna upp på?
• Vilka gemensamma rutiner och förhållningssätt för att jobba närvarofrämjande finns på skolan? • Vad tycker du att rektorer kan göra för att
främja närvaro?
• Hur samarbetar du med elevhälsa och specialpedagog när det kommer till det frånvaroåtgärdande arbetet?
• Finns det gemensamma rutiner och förhållningssätt på skolan för att jobba frånvaroåtgärdande?
• Vilka rutiner för att ta reda på vad en elevs frånvaro beror på finns på skolan?
• Vad är rektors roll i arbetet med frånvaro? • Finns det något i organisationen som du
upplever som problematiskt när det gäller området problematisk skolfrånvaro?
Bilaga 2 Skapande av teman
Lärares uppfattningar av orsaker bakom problematisk skolfrånvaro
Huvudtema Ev. underteman Sammanfattade koder Intervju Svårigheter i hemmet -Press hemifrån (somleder till psykisk ohälsa) -Hemproblem (skilsmässa, arbetslösa föräldrar) -Problem hemma -Sociala svårigheter (pojkvän, familj) -Problematiskt i hemmet (tuff barndom, frånvarande föräldrar) 1 1 4 5 7
Svårigheter i skolan Svårigheter hos eleven Misslyckande i skolan Bristande stöd från skolan Bemötande från vuxna i skolan -Missar grunden/saknar förkunskaper -Dåliga förkunskaper -Svårigheter hos eleven (muntliga prov)
-Diagnoser
-Enklare att smita undan: en skam att få F
-Svårt att komma tillbaka när man börjat få F -Börjar få F – tappar intresset
-Skolan för tuff för många -Högpresterande elever får inte det stöd de behöver
-Tidsbrist: många kurser att hantera parallellt -Känsla av att bli illa behandlad av lärare/rektor -Lärare som är arga -Rädsla hos eleverna för att bli utfrågade när de varit borta. 1 3 5, 7 3, 4 1 2 3 7 2 3 4 6 7
(o)hälsa Psykisk ohälsa -Stress (både studiestress och stress utifrån)
-Dåligt mående, ex stress. Anges som vanligaste orsaken.
-Psykisk ohälsa
1 8
Fysisk sjukdom
-Psykisk ohälsa: depression, ångest, självskadebeteende -Ångest 🡪 lättare att fly från skolan än att vara där -Psykisk ohälsa hos många
-Moment i skolan som skapar ångest (ex. prov eller muntliga
framställningar) -Fysisk ohälsa
-Fysiskt mående (migrän) 4 6 7 7, 5 5 8
Socialt utanförskap -Mobbning och
utanförskap
-Mobbning och utfrysning -Elever som har svårt med det sociala
-Jobbigt med det sociala i skolan
1 4 2 6 Brist på motivation -Skolan känns inte
relevant
-Inte rätt bild av vad vi/de ska göra i skolan
-Brist på alternativ -Felplacering: oklara anledningar att läsa det man läser
-Fel val av program -Trivs ej på program (för svårt)
-Bryr sig inte om studierna och CSN motiverar inte -Brist på motivation -Vuxna i skolan ”dödar” lusten att lära
1 1 2 3 6 8 3 6 3 (För) enkelt att vara
frånvarande
-18-årssjukan
-Hög frånvaro när eleven fyller 18 (då gör eleverna som de vill).
-För enkelt att vara borta: bara ett sms krävs
-Frånvaro som inte fångas upp i tid
-Enkelt att stanna hemma 2 8 2 7 6 Annat tar uppmärksamhet från skolan
Grupptryck -Grupptryck: hittar annat, roligare än att vara i skolan
Jobb
-Kompisar som skolkar ihop (dåligt socialt umgänge)
-Drogproblem
-Arbete utanför skolan (militären)
-Tiktok-kändis: tjänar pengar på det
-Elever som börjar jobba 8
4 5 5 6
Lärares beskrivningar av skolans arbete med problematisk skolfrånvaro
Huvudtema Ev. underteman Koder Intervju
Koppla in EHT -Koppla in SYV tidigt
(främjar)
-EHT med nästan från början: tätt samarbete -Kontakt med EHT vid oro
-EHT och rektor ansvarar för uppdelning av arbete kring elever med frånvaro -Samarbete: EHT och mentor
-Samarbete: lärare och spec.ped. -lärarna samarbetar tätt med EHT -Samarbete: lärare-elev- EHT -God kommunikation mellan lärare/specped. -Klassgenomgångar med EHT & rektor 1 per månad för att fånga upp -Speciallärare ger stöd till elev
-Man går vidare till EHT för att bolla/få hjälp -Kuratorn har en viktig roll i frånvaroarbetet -Återkoppling från EHT -Ej insyn i EHT:s arbete -EHT stöttar inte lärare, -Vi och de mellan EHT & lärarna
-Saknar tips från EHT -Ibland tar det för lång tid
1 1, 6 2 2 3, 6, 8 3 4 4 4 5 8 1, 7 1 2 1, 7 2 2 2 3
innan EHT kopplas in -Det är kö för att få hjälp från EHT exempelvis. 5 Samarbete med vårdnadshavare (VH)
-Möten på skolan med elever och föräldrar -Mentorer kontaktar VH -Möte: elev, mentor, EHT, VH
3 7 8
Mentors roll -Mentorerna är de som
nästan alltid undersöker orsakerna till frånvaron -Kartläggning av orsaker (mentors uppgift)
3
7
Rektors roll -Rektor ställer krav på
mentor
-Tätt samarbete (mentor - rektor)
-Rektor bör skapa trivsel hos lärarna
-Läraren kan vända sig direkt till rektor
-Rektor för ärendet vidare -Rektorerna plockar bort kurser eller ordnar ett 4:e år
-Rektorn bör undersöka vad som kan göras för att underlätta för denne att komma tillbaka
-Rektor är med på samråd, frånvaromöten. Rektor är den som pekar med hela handen.
-Rektor fattar tuffa beslut -Bristande resurser/ pedagogisk personal samt spec.ped./spec.lärare -Brist på spec.ped. -Dubbelbemanning i klassrummen -Rektorns (bristande) -Rektor bör ge lärarna verktyg att arbete närvarofrämjande 1 2 4 7 1 4 4 5 8 3 6 8 3 6
Rutiner -Skolan skickar hem brev
om CSN-varning -Närvaron kontrolleras regelbundet
3 4
-CSN-varning -Närvaromöten och frånvaromöten sker en gång i månaden. -Trygghetsplan för att främja närvaro -Mer än två F-varningar har skolan samråd rektor, mentor, eleven, VH -Klassavstämningar, elever som lyfts till EHT -Rutiner kring sjukintyg -Klasskonferenser & elevkonferenser - CSN-rutiner -Frånvaro följs upp veckovis -Rutiner följs inte - Mentorer arbetar olika -Alla jobbar inte likadant -Likvärdighet hos mentorer saknas 4 5 5 5 7 7 8 8 8 1, 2 1, 2 6 7 Gemensam pedagogik -Skolan anpassas i största
möjliga mån till elever så att de ska kunna närvara -Gemensam tanke kring sittplaceringar i
klassrummet:
-Ser det som lärarens jobb att arbeta
närvarofrämjande -Skolan jobbar med bas- grupper i åk ett och två (sammanhållning och främja goda relationer) -Klassrumsplaceringar i åk (alla klasser)
-Google classroom för att främja närvaron, lätt att följa undervisningen -Alla ettor och tvåor har bestämda sittplatser -Anpassningar för att få tillbaka eleven 4 4 4 5 5 6 6 8 Gemensamt förhållningssätt
-Positiv skolkultur: alla behandlar varandra väl -Gemensam approach på skolan
-Alla lärare ska vara
1 1 2
positiva i bemötande av elever
-Kompetensutv. för lärare (bemötande mellan lärare och elev)
-Skolan lägger en vecka i början av läsåret på att skapa goda relationer mellan eleverna -Skolan har
introduktionsdagar för att främja goda relationer mellan eleverna -Teambuilding med ettorna sker för att skapa goda relationer
-Lärare har ett negativt bemötande -Dålig inställning gentemot eleverna 4 5 6 8 1 7
Lärares beskrivningar av sitt eget arbete med problematisk skolfrånvaro
Huvudtema Ev. underteman Koder Intervju
Skapa goda relationer Individnivå -God kommunikation lärare-elev
-Samarbeta nära med elev -Lyssna på eleven, ta reda på mående
-Vara glad och positiv när en elev återvänder
-Aldrig hånfull mot elev -Skapa goda relationer med eleverna
-Närma sig eleverna så att de ska känna sig bekväma -Anpassa undervisningen (enskilt arbete & slippa muntliga moment) -Ej ignorera och ej kasta sig på en elev
-Trevligt bemötande -"Hjälpa inte skälla" -Visa att det är roligt att se eleven efter frånvaro -Ge alla elever någon bekräftelse varje gång man träffar dem.
1, 4 6 4, 3, 7 1 4 2, 5, 8 2 2, 4 6 6 6 7 8
I Gruppen (klassen)
-Se till att ingen är ensam -Positivt bemötande när eleverna varit borta -Bygga självförtroende hos eleven
-Svårt att skapa goda relationer med elever “som stänger av
-Svårt att skapa relationer med elever via mejl: kan inte vara sig själv
-Är det lärarens uppgift att göra ngt åt elevernas sociala situation -Kollegor med negativ inställning mot eleverna -Lärare behöver bli bättre på hur de ska jobba för att en elev ska komma tillbaka till skolan. -När eleven “blir sin diagnos”
-Skapa god stämning i grupper
-Skapa trygghet i skolmiljön
-Skapa samarbete mellan eleverna (två och två övningar)
-Skratta, bjuda på sig själv -Jobba i olika grupper
8 8 1 4 2 4 1 7 8 3 4 4 5 8 Undervisningen (eller pedagogiken) Individanpassad undervisning
-Planera med eleven -Skära ner på uppgifter -Reducera antalet uppgifter
-Bryta ner undervisningen -Alternativa
examinationer:
ta bort muntliga moment -Tydlighet i instruktioner. -Skjuta på deadlines, ta bort vissa uppgifter -Eleven behöver inte ta igen allt
-Hittar lösningar
tillsammans med eleven -Erbjuda hjälp -Anpassa uppgifterna 1 1 1 2 2 5 5 5 6 7 7
Gruppnivå
-Göra upp en plan tillsammans med eleven -Tid (hinna med på individnivå, att se alla) -Tid att bygga goda relationer
-Att hinna göra flera olika planeringar när elever varit borta
-Hur ska man få en elev tillbaka på banan igen, med bara två lektioner i veckan?
-Google classroom -Intressanta uppgifter -Tydliga uppgifter -Försöka göra lektioner roliga och viktiga så att eleverna vill vara där -Göra uppgifter och lektionsinnehåll lättillgängligt genom lärplattform
-Tydliga lektioner
-Planerar undervisningen utifrån de elever som har svårigheter
-Se till att lektionerna är roliga
-Olika digitala verktyg -Flippat klassrum (föreläsningar ligger på nätet)
-Anpassningar i klassen, det som en elev behöver görs oftast även i
helgrupp.
-Tydliga strukturer,
punktlistor och checklistor -Tydliga planerade
lektioner (agenda på tavlan)
-Krav från EHT att göra lektioner roliga, men tveksam till dess effekt på närvaro 8 2, 3, 8 5, 6 2 3 6 1 1, 5 1, 7, 4 1 2 2 3 3 4 6 6,7 7 2