Författarna anser att IVA sjuksköterskor har ett behov av att öka kunskapen om vad innehållet och hur utformningen av intensivvårdsdagboken ska vara, samt när den ska påbörjas och när den inte ska påbörjas. Det anses vara lämpligt med vidare forskning inom området, detta för att etisk vägledning inom ämnet är av betydelse för IVA sjuksköterskor arbetsmiljö. Vidare anses att forskning bör prioriteras om hur anhöriga kan få vägledning i användandet av intensivvårdsdagboken. Intensivvårdsdagboken är för patientens och dennes anhörige därför önskas det också vidare forskning av hur patienterna upplever
intensivvårdsdagbokens innehåll och utformning samt vad det har för betydelse för patienternas återhämning postintensivvård.
27
REFERENSLISTA;
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Upplaga 1. Stockholm: Natur och Kultur. Asimakopoulou, E., & Madianos, M. (2014). The Prevalence of Major Depression- PTSD
Cormorbidity among ICU survivors in Five General Hospitals of Athens: A Cross- sectional Study. Issuses in Mental Health Nursing, 35(12), 954–963. Doi:
10.3109/01612840.2014.924609
Berntzen, H., Bjork, I. T., & Woien, H. (2018). “Pain relieved, but still struggling”—Critically ill patients experiences of pain and other discomforts during analgosedation.
Journal of Clinical Nursing, 27(1–2), 223–234. Doi: 10.1111/jocn.13920 Bienvenu, O. J., Friedman, L. A., Colantuoni, E., Dinglas, V., Sepulveda, K. A., Mendez-
Tellez, P., … Needham, D. M. (2018). Psychiatric symptoms after acute respiratory distress syndrome: a 5-year longitudinal study. Intensive Care Medicine, 44(1), 38– 47. Doi: 10 1007/s00134-017-5009-4
Capuzzo, M., Pinamonti, A., Cingolani, E., Grassi, L., Bianconi, M., Contu, P., … Alvisi, R. (2001). Analgesia, sedation, and memory of intensive care. Journal of Critical Care, 16(3), 83–89. Doi: 10.1053/jcrc.2001.28789
CODEX. (2019). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-01-02 från Vetenskapsrådet
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Cox, C. E., Docherty, S. L., Brandon, D. H., Whaley, C., Attix, D. K., Clay, A. S., … Tulsky, J. A. (2009). Surviving Critical Illness: The Acute Respiratory Distress Syndrome as Experienced by Patients and Their Caregivers. Critical Care Medicine, 37(10), 2702–2708. Doi: 10 1097/CCM.0b013e3181b6f64a
Darbyshire, J, L., Greig, P, R., Vollam, S., Young, D., & Hinton, L. (2016). “I Can Remember Sort of Vivid People… but to Me They Were Plasticine.” Delusions on the Intensive Care Unit: Wha tDo Patients Think Is Going On? Public Library of Science ONE, 11(4). Doi:10 1371/ journal. pone.0153775
Davidson, J., Hopkins, R. O., Louis, D., & Iwashyna, T. J. (2013). Post-intensive care syndrome. Hämtad 2019-12-26 från Society of Critical Care Medicine
https://www.sccm.org/MyICUCare/THRIVE/Post-intensive-Care-Syndrome Duarte, P., Costa, J., Duarte, S., Taba, S., Lordani, C., Osaku, E., … & Jorge, A. (2017). Characteristics and Outcomes of Intensive Care Unit Survivors: Experience of a Multidisciplinary Outpatient Clinic in a Teaching Hospital. Clinics, 72(12), 764–772. Doi:10 6061/clinics/2017(12)08
Dziadzkoa, V., Dziadzkob, M., Johnson, M., Gajica, O., & Karnatovskaiaa, L. (2017). Acute psychological trauma in the critically ill: Patient and family perspectives. General Hospital Psychiatry, 47, 68–74. Doi: 10.1016/j.genhosppsych.2017.04.009
28
Ednell, A. K., Siljegren, S., & Engström, Å. (2017). The ICU patient diary-A nursing
intervention that is complicated in its simplicity: A qualitative study. Intensive and Critical Care Nursing, 40, 70–76. Doi: 10.1016/j.iccn.2016.12.002
Egerod, I., Christensen, D., Schawartz-Nielsen, K. H., & Ågård, A. S. (2011b). Constructing the illness narrative: a grounded theory exploring patients' and relatives' use of intensive care diaries. Critical Care Medicine, 39(8), 1922–1928. Doi: 10 1097/CCM.0b013e31821e89c8
Egerod, I., Schwartz-Nielsen, K. H., Hansen, G, M., & Laerkner, E. (2007). The extent and application of patient diaries in Danish ICUs in 2006. Nursing in Critical Care, 12(3), 159–167.
Egerod, I., Storli, S. L., & Åkerman, E. (2011a). Intensive care patient diaries in
Scandinavia: a comparative study of emergence and evolution. Nursing Inquiry, 18(3), 235–246. Doi: 10 1111/j.1440–1800 2011 00540.x
Ekebergh, M., & Arman, M. (2015). Vårdvetenskap och dess betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. I M. Arman., K. Dahlberg., M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 15–24). Stockholm: Liber.
Elliott, R., McKinley, S., Fien, M., & Elliott, D. (2016). Posttraumatic Stress Symptoms in Intensive Care Patients: An Exploration of Associated Factors. Rehabilitation Psychology, 61(2), 141–150. Doi: 10.1037/rep0000074
Engström, A., Grip, K., & Hamrén, M. (2009). Experiences of intensive care unit diaries: 'touching a tender wound'. Nursing Critical Care, 14(2), 61–67. Doi: 10 1111/j.1478– 5153 2008 00312.x
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive researsch: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced nursing, 20(2), 22-26.
Flinterud, S. I., Moi, A. L., Gjengedal, E., Narvestad Grenager, L., Muri, A. K., & Ellingsen, S. (2019). The creation of meaning – Intensive care nurses’ experiences of
conducting nurse-led follow-up on intensive care units. Intensive & Critical Care Nursing, 53, 30–36. Doi: 10.1016/j.iccn.2019.03.009
Friberg, F. (2018). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa stuider. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 187–188). Lund: Studentlitteratur.
Garrouste-Orgeas, M., Périer, A., Mouricou, P., Grégoire, C., Bruel, C., … Misset, B. (2014). Writing in and reading ICU diaries: qualitative study of families' experience in the ICU. Public Library of Science, (9), 10. Doi: 10.1371/journal.pone.0110146
Gjengedal, E., Storli, S, L., Norlemann Holme, A., & Eskerud, R. S. (2010). An act of caring - patient diaries in Norwegian intensive care units. Nursing in Critical Care, 15(4), 176–184. Doi: 10.1111/j.1478-5153.2010.00402.x
29
Granja, C., Lopes, A., Moreira, S., Dias, C., Costa-Pereira, A., & Carneiro, A. (2005). Patients' recollections of experiences in the intensive care unit may affect their quality of life. Critical Care, 9(2), 96–109. Doi: 10 1186/cc3026
Hajiabadi, F., Heydari, A., & Sadat Manzari, Z. (2018). Enclosed in the synergistic rings of suffering: The experience of conscious patients under mechanical ventilation in the intensive care unit of the causes of suffering. Electronic Physician, 10(4), 6697– 6706. Doi: 10 19 082/6697
Hatch, R., Young, D., Barber, V., Griffiths, J., Harrison, D. A., & Watkinson, P. (2018). Anxiety, Depression and Post Traumatic Stress Disorder after critical illness: a UK- wide prospective cohort study. Critical Care, (22), 310. Doi: 10 1186/s13054-018- 2223-6
Heindl, P., Bachlechner, A., Nydahl, P., & Egerod, I. (2019). Extent and application of patient diaries in Austria: process of continuing adaption. British Association of Critical Care Nurses, 24(6), 343–348. Doi: 10.1111/nicc.12257
Henderson, V. (1982). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Tredje upplagan. Stockholm: Liber yrkesutbildning. (Originalarbete publicerat 1969).
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kapitel 6. Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.130– 137). Lund: Studentlitteratur.
Heydon, E., Wibrow, B., Jacques, A., Sonawane, R., & Anstey, M. (2019). The needs of patients with post–intensive care syndrome: A prospective, observational study. Australian Critical Care, 1036–7314(19), 30074–30078. Doi:
10.1016/j.aucc.2019.04.002
Hojager Nielsen, A., Egerod, I., & Angel, S. (2019). Patients' perceptions of an intensive care unit diary written by relatives: A hermeneutic phenomenological study. Intensive and Critical Care Nursing, 55. Doi: 10.1016/j.iccn.2019.08.001.
Hommel, A., Idvall, E., & Andersson, A.-C. (2018). Kvalitetsutveckling. I A.-K. Edberg., A. Ehrenberg., F. Friberg., L. Wallin., H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s.148–179). Lund: Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdslag. (SFS 2017:30). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2019- 12- 30 från Riksdagens webbplats https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30. International Council of Nurses. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor: International
Council of Nurses. Hämtad 20191229 från Svensk sjuksköterskeförening https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
30
Johansson, E., & Wallin, L. (2018). Evidensbaserad vård. I A.-K. Edberg., A. Ehrenberg., F. Friberg., L. Wallin., H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 104–145). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, M., Hanson, E., Runeson, I., & Wåhlin, I. (2014). Family members’ experiences of keeping a diary during a sick relative's stay in the intensive care unit: A
hermeneutic interview study. Intensive and Critical Care Nursing, 31, 241–249. Doi: 10.1016/j.iccn.2014 11 002
Johansson, M., Wåhlin, I., Magnusson, L., & Hanson, E. (2019). Nursing staff's experiences of intensive care unit diaries: a qualitative study. British association of Critical Care, 24(6), 407–413. Doi: 10.1111/nicc.12416
Karolinska Institutet. (2019). Svensk MeSH. Hämtad 2020-01-02 från Karolinska Institutet https://mesh.kib.ki.se/
Levine, A. S., Reilly, K. M., Nedder, M. M., & Avery, K. R. (2018). The Patient’s Perspective of the Intensive Care Unit Diary in the Cardiac Intensive Care Unit. Critical Care Nurse, 38(4), 28–37. Doi: 10.4037/ccn2018970
Maley, J. H., Brewster, I., Mayoral, I., Sircukova, R., Adams, S., McGraw, K. A., …
Mikkelsen, M. E. (2016). Resilience in Survivors of Critical Illness in the Context of the Survivors’ Experience and Recovery. Annals of the American Thoracic Society, 13(8), 1351–1360. Doi: 10 1513/AnnalsATS.201511–782
Nair, R., Mitchell, M., & Keogh, S. (2014). The extent and application of patient diaries in Australian intensive care units: A national survey. Australian Critical Care, 28, 93– 102. Doi: 10.1016/j.aucc.2014.09.001
NE, Nationalencyklopedin. (2019a). Livskvalitet. Hämtad 2019-12-29 från Nationalencyklopedin https://www-ne-
se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/livskvalitet
NE, Nationalencyklopedin. (2019b). Livskvalitet. Hämtad 2019-12-29 från Nationalencyklopedin https://www-ne-
se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/livskvalitet NE, Nationalencyklopedin. (2019c). Dagbok. Hämtad 2019-12-29 från
Nationalencyklopedin https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dagbok NE, Nationalencyklopedin. (2020). Hälsa. Hämtas 2020-06-15 från Nationalencyklopedin
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hälsa
Needham, D. M., Davidson, J., Cohen, H., Hopkins, R. O., Weinert, C., Wunsch. H., ... Harvey, M. A. (2012). Improving long-term outcomes after discharge from intensive care unit: report from a stakeholders' conference. Critical Care Medicine, 40(2), 502–509. Doi: 10 1097/CCM.0b013e318232da75
31
Nielsen, A. H., & Angel, S. (2016a). Relatives perception of writing diaries for critically ill. A phenomenological hermeneutical study. Nursing in Critical Care, 21(6), 351–357. Doi: 10 1111/nicc.12 147
Nielsen, A. H., & Angel, S. (2016b). Consolation or confrontation when interacting through an ICU diary - A phenomenological-hermeneutical study. Intensive and Critical Care Nursing, 37, 4–10. Doi: 10.1016/j.iccn.2016 06 002
Nielsen, A. H., Angel, S., Hansen, T. B., & Egerod, I. (2019a). Structure and content of diaries written by close relatives for intensive care unit patients: A narrative approach (DRIP study). Journal of Advanced Nursing, 75(6), 1296–1305. Doi: 10 1111/jan.13 956
Nielsen, A. H., Egerod, I., Hansen, T. B., & Angel, S. (2019b). Intensive care unit diaries: Developing a shared story strengthens relationships between critically ill patients and their relatives: A hermeneutic-phenomenological study. International Journal of nursing studies, 92, 90–96. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2019 01 009
Nydahl, P., Knueck, D., & Egerod, I. (2015). Extent and application of ICU diaries in
Germany in 2014. Nursing in Critical Care, 20(3), 155–162. Doi: 10 1111/nicc.12143 Olsen, K. D., Nester, M., & Hansen, B. S. (2017). Evaluating the past to improve the future –
A qualitatie study of ICU patients experiences. Intensive and Critical Care Nursing, 43, 61–67. Doi:10.1016/j.iccn.2017.06.008
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.
Patientlag. (SFS 2019:964). Stockholm: Socialdepartementet.
Patientsäkerhetslag. (SFS 2019:945). Stockholm: Socialdepartementet.
Pattison, N., O'Gara, G., Lucas, C., Gull, K., Thomas, K., & Dolan, S. (2019). Filling the gaps: A mixed-methods study exploring the use of patient diaries in the critical care unit. Intensive and Critical Care Nursing, 51, 27–34. Doi: 10.1016/j.iccn.2018.10.005 Perier, A., Revah Levy, A., Bruel, C., Cousin, N., Angeli, S., Brochon, S., … Garrouste-
Orgeas, M. (2013). Phenomenologic analysis of healthcare worker perceptions of intensive care unit diaries. Critical care, 17(1), 13. Doi: 10.1186/cc11938
Petterson, G., Ringdal, M., Apelqvist, G., & Bergbom, I. (2018). Diaries and memories following an ICU stay: a 2-month follow-up study. Nurses Critical Care, 23(6), 299– 307. Doi: 10 1111/nicc.12 162
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice, Tenth Edition. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Puntillo, K. A., Max, A., Timsit, J. F., Ruckly, S., Chanques, G., Robleda, G., … Burghi, G. (2018). Pain distress: the negative emotion associated with procedures in ICU
32
patients. Intensiv Care Medicine, 44(9), 1493–1501. Doi: 10.1007/s00134-018- 5344-0
Rosén, M. (2012). Kapitel 24. Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 430– 444). Lund: Studentlitteratur.
Segesten, K. (2018). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105–108). Lund: Studentlitteratur.
Storli, L. S., & Lind, R. (2009). The meaning of follow‐up in intensive care: patients’ perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(1), 45–56. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00589.x
Strandberg, S., Vesterlund, L., & Engström, Å. (2018). The contents of a patient diary and its significance for persons cared for in an ICU: A qualitative study. Intensive Critical Care Nurses, 45, 31–36. Doi: 10.1016/j.iccn.2017 12 004
Stubberub, D. G. (2019a). Utskrivning från intensivvårdsavdelning. I T. Guldbrandsen & D. G. Stubberub (Red.), Intensivvård – avancerad omvårdnad och behandling (s. 175–185). Lund: Studentlitteratur.
Stubberub, D.G. (2019b). Akut förvirringstillstånd/intensivvårdsdelirium. I T. Guldbrandsen
& D.G. Stubberub (Red.), Intensivvård – avancerad omvårdnad och behandling (s.
149–157). Lund: Studentlitteratur.
Swenurse. (2019). Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk
sjuksköterskeförening. Kompetensbeskrivning, Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Hämtad 2019-12- 30 från Swenurse https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/anestesi.och.intensivvard.kompbeskr.pdf
Wade, D. M., Brewin, C. R., Howell, D. C. J., White, E., Mythen, M. G., & Weinman, J. A. (2015). Intrusive memories of hallucinations and delusions in traumatized intensive care patients: An interview study. British Journal of Health Psychology, 20, 613– 631. Doi:10 1111/bjhp.12 109
Walker, W., Wright, J., Danjoux, G., Howell, S.-J., Martin, D., & Bonner, S. (2015). Project Post Intensive Care eXercise (PIX): A qualitative exploration of intensive care unit survivors’ perceptions of quality of life post-discharge and experience of exercise rehabilitation. Journal of the Intensive Care Society, 16(1), 37–44. Doi: 10 1177/17 511 437 145 548
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Kapitel 28. Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 482–495). Lund:
33
WHO. (2020). Key terms and definitions in mental health. Hämtad 2020-01-03 från World Health Organization, regional office for europé http://www.euro.who.int/en/health- topics/noncommunicable-diseases/mental-health/data-and-resources/key-terms- and-definitions-in-mental-health#post
Wärnå Furu, C. (2012). Kapitel 13. Hälsa. I L. Wiklund Gustin, & I. Bergblom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 200–212). Lund:
Studentlitteratur.
Åkerman, E., Granberg-Axéll, A., Ersson, A., Fridlund, B., & Bergbom, I. (2010). Use and practice of patient diaries in Swedish intensive care units: a national survey. Nursing in Critical Care, 15(1), 26–33. Doi: 10 1111/j.1478–5153 2009 00364.x Östlundh, L. (2018). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats.
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.
1
BILAGA A. SÖKMATRIS
Databas Datum
Sökord Avgränsningar Antal
träffar Antal valda efter läst titel Antal valda efter läst abstrakt Antal valda efter läst artikel
Utvalda artiklar efter relevansbedömning. Siffernumrering baseras utifrån bilaga C. Cinahl plus
200205
ICU nursing AND diary AND experiences OR perceptions OR attitudes OR views
Peer reviewed. English language. Apply equivalent subjects.
63 18 10 8 1. Ednell, Siljegren &
Engström (2017). 3. Egerod, Schwartz- Nielsen, Hansen & Laerkner (2007).
4. Egerod, Storli & Åkerman (2011a). 7. Gjengedal, Storli, Norlemann Holme & Eskerud (2010). 8. Heindl, Bachlechner, Nydahl & Egerod (2019). 10. Johansson, Wåhlin, Magnusson & Hanson (2019).
11. Nair, Mitchell & Keogh (2014).
16. Nydahl, Knueck & Egerod (2015).
2 Cinahl plus
200205
(MM ”Intensive care unit”) AND diary AND nurs* Peer reviewed. English language. Apply equivalent subjects. 34 14 9 1 5. Flinterud et al. (2019). Cinahl plus 200205
ICU diary AND relativ* AND experiences OR perceptions OR attitudes OR views
Peer reviewed. English language. Apply equivalent subjects.
20 11 8 2 9. Johansson, Hanson,
Runeson & Wåhlin (2014). 13. Nielsen & Angel (2016b).
Cinahl plus 200205
ICU diary AND relativ* Peer reviewed. English language. Apply equivalent subjects.
28 10 8 1 14. Nielsen, Angel, Hansen
& Egerod (2019a).
Pubmed 200205
Critical care nursing AND diaries AND "family or relatives"
English language. 41 12 7 2 12. Nielsen, & Angel (2016a).
15. Nielsen, Egerod, Hansen & Angel (2019b). Manuell sökning 4 4 4 4 2. Egerod, Christensen, Schawartz-Nielsen & Ågård (2011b). 6. Garrouste-Orgeas et al. (2014). 17. Perier et al. (2013). 18. Åkerman, Granberg- Axéll, Ersson, Fridlund &
3
1
BILAGA B. KVALITETSGRANSKNING
Bedömningsmall för granskningsfrågor för kvalitativa studier med inspiration från Friberg (2018).
n/a = Non available
Artiklar:
Siffernumrering baseras utifrån bilaga C.
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18.
Finns det ett tydligt problem formulerat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja
Finns det någon omvårdnadvetens kaplig
teoribildning beskriven?
Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Är syftet klart formulerat?
2 Är metoden tydligt beskriven? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Är analysen tydligt beskriven? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Hänger metod och teoretiska
utgångspunkter ihop?
n/a Ja n/a n/a Ja n/a Ja n/a Ja n/a Ja Ja Ja Ja Ja n/a Ja Ja
Är resultatet relevant i relation till syftet?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Finns det ett etiskt resonemang?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Finns det en tydlig metoddiskussion?
3 Finns det en återkoppling till teoretiska antaganden? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kvalitetsnivå Mede lhög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög
1
BILAGA C. ARTIKELMATRIS
Titel Författare (Årtal) Tidskrift LandStudiens syfte Metod Resultat Kvalitetsbedömning Etiska kommenterar
1. The ICU patient diary - A nursing intervention that is complicated in its simplicity: A qualitative study.
Ednell, Siljegren & Engström (2017).
Intensive and Critical Care Nursing. Sverige. Att beskriva intensivvårds- sjuksköterskors erfarenheter av att skriva i personliga dagböcker för intensivvårds- patienter. Kvalitativ design.
10 deltagare. Bortfallet var fyra deltagare. Semistrukturerade intervjuer.
Analyserades med stöd av en tematisk innehållsanalys.
Det framkom ett övergripande tema vilket innefattade att
intensivvårdsdagboken var en komplex omvårdnadsåtgärd i all sin enkelhet.
Det framkom också fyra kategorier: att skriva informativt och med medvetenhet visa respekt och hänsyn; dagboken var viktig både för patienten och intensivvårds-
sjuksköterskan; att gemensamt skapa en organisation som främjar och utvecklar skrivandet samt att anhörigas medverkan i dagboken var en självklarhet. Kvalitetsnivå: medelhög. Studien godkändes av en etisk kommitté. Studien godkändes även av verksamhetschefer på de aktuella sjukhusen innan intervjuerna påbörjades. Deltagarna erhölls både muntlig och skriftlig
information samt gav skriftligt samtycke. Deltagarna behandlades konfidentiellt. 2. Constructing the illness
narrative: a grounded theory exploring patients' and relatives' use of intensive care diaries.
Att undersöka patienter som tidigare vårdats på IVA och anhöriga till dessa patienters upplevelser av att
Kvalitativ multicentrerad design.
19 patienter och 13 anhöriga deltog. Inget bortfall beskrivet.
Grounded theory användes som metod. Djupa
Patienter och anhöriga hade båda användning av
intensivvårdsdagböckerna. Patienter fick hjälp att konstruera sin tidigare vårdsituation på IVA och anhöriga fann stöd i att skriva i dagböckerna.
Kvalitetsnivå: Hög. Studien godkändes av danska
dataskyddsbyrån. Deltagarna
2 Egerod, Christensen,
Schawartz-Nielsen & Ågård (2011b).
Critical Care Medicine. Danmark.
använda intensivvårds- dagböcker.
semistrukturerade intervjuer utfördes efter patientens vårdtillfälle på IVA. Intervjuerna spelades in och transkriberades.
Analysen baserades på att identifiera huvudteman och mönster.
Anhöriga upplevde att de kunde stötta patienten och sin egen upplevelse genom att skriva i dagboken.
behandlades anonymt och konfidentiellt.
3. The extent and application of patient diaries in Danish ICUs in 2006.
Egerod, Schwartz-Nielsen, Hansen & Laerkner (2007). British Association of Critical Care Nurses. Danmark. Att belysa intensivvårds- dagböckers innehåll samt i vilken utsträckning de används.
Kvalitativ beskrivande design. 19 IVA sjuksköterskor valdes ut, en
nyckeldeltagare ifrån varje IVA. Inget bortfall beskrivet.
Datainsamling skedde initialt med
semistrukturerade telefonintervjuer för att kunna sortera ut nyckeldeltagarna.
Individuella fysiska intervjuer vidtogs senare. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Analysen baserades på en organisationsmall. Data bearbetades sedan med hjälp av tema, koder för att till slut kunna tolkas och kondenseras till ett resultat.
Val att börja skriva i en dagbok baserades individuellt men generellt startades dagboksskrivande hos mekaniskt ventilerade och sederade intensivvårdspatienter.
Tidsintervallet att initiera skrivandet i en dagbok var olika beroende på IVA. Mediantiden var tre dygn.
IVA sjuksköterskor har beskrivit att utformandet av dagboken var svårt och utmanade och baserades till stor del på yrkeserfarenhet.
Att ta fotografier av patienterna var en del av vissa etiska och juridiska svårigheter med hanteringen av dagböckerna. Kvalitetsnivå: Hög. Studien godkändes av forskningsinstitutets som ansvarar för studien. Deltagarna behandlades anonymt och konfidentiellt. Deltagandet var frivilligt.
4. Intensive care patient diaries in Scandinavia: a comparative study of emergence and evolution. Egerod, Storli & Åkerman (2011a).
Att beskriva och jämföra uppkomsten och utvecklingen av intensivvårds- dagböcker i
Danmark, Norge och Sverige.
En jämförelsestudie av kvalitativ design. 114 deltagare. Inget bortfall beskrivet. Semistrukturerade intervjuer via telefon med nyckelinformanter.
Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.
Studien visar att dagböcker infördes samtidigt i de tre skandinaviska länderna som initiativ genom övergripande tvärnationell
inspiration. Konceptet har utvecklats från en pragmatisk utövning till en evidensbaserad undersökning. Flera teman framkom: dagböcker som ett terapeutiskt instrument; en
omtänksamhetshandling i vårdandet;
Kvalitetsnivå: Hög. Informanterna delgavs information att det var på frivillig basis innan studien påbörjades och innan intervjuerna påbörjades samt att de godkände sitt
3 Nursing Inquiry.
Sverige, Danmark och Norge.
ett uttryck av empati samt en blandform av de ovanstående.
Data hanterades konfidentiellt och deltagarna behöll sin anonymitet. Vissa citat ändrades något för att förhindra
igenkännande. 5. The creation of meaning -
Intensive care nurses’ experiences of conducting nurse-led follow-up on intensive care units. Flinterud et al. (2019). Intensive & Critical Care Nursing.
Norge.
Att utforska och beskriva norska intensivvårds- sjuksköterskors erfarenheter av att tillhandahålla sjuksköterskeledd uppföljning för patienter och deras anhöriga.
Kvalitativ design med fenomenologisk ansats. 20 deltagare totalt med tre fokusgrupper med sex till åtta deltagare i varje grupp. Inget bortfall beskrivet.
Fokusgruppsintervjuer. Författarna
informerade en kontaktperson på de aktuella sjukhus som sedan gav vidare information till sjuksköterskor som uppfyllde
inklusionskriterierna.
Data analyserades med stöd av Giorgi’s fenomenologiska metod.
Att skapa mening framkom som en generell struktur när IVA
sjuksköterskor beskrev erfarenheter. IVA sjuksköterskor berättade att de