Förslag till vidare forskning

Fokusgrupperna i denna studie har bidragit till en ökad förståelse kring vilka faktorer som kan påverka engagemanget för hållbarhetsfrågor och att delaktighet och dialog är väsentligt för att skapa engagemang. Resultaten av studien hade inte varit lika omfattande om endast enskilda intervjuer hade genomförts då fokusgrupper bidrog till en djupare diskussion, därför var detta ett bra metodval för att besvara studiens forskningsfråga. Deltagarna i studien uttryckte att de blev engagerade genom diskussionen med utomstående om organisationens hållbarhetsfrågor eftersom det var något nytt och eftersom deltagarna var anonyma kunde de svara mer ärligt. Studien baseras på en fallstudie men det är inte organisationen som är i fokus utan det är den interaktiva hållbarhetsredovisningen vilket gör det möjligt att genomföra en liknande studie i en annan organisation och därigenom kan studien bli överförbar.

6.3 Studiens begränsningar

En av studiens begränsningar är att de sekundära intressenternas engagemang inte beaktas för att få en heltäckande bild om hur samtliga av organisationens intressenter blir engagerade. Det skulle bli alldeles för svårt och tidskrävande att involvera de sekundära intressenterna i studien, främst för att de utgör nästan alla invånare i kommunen som organisationen verkar i. Ytterligare en orsak till att de sekundära intressenterna inte ingick i studien var för att tidigare studier (Du, Bhattacharya & Sen, 2010) menade att de sekundära intressenterna inte är lika benägna att använda sig av informationen i hållbarhetsredovisningar eller årsredovisningar som de primära intressenterna. Efter att ha genomfört denna studie kan vi dock konstatera att primära intressenter inte heller verkar använda sig av informationen i hållbarhetsredovisningen i så stor utsträckning.

6.4 Förslag till vidare forskning

Det skulle vara intressant att studera en annan organisation som är mer beroende av sina intressenter än den organisation som ingått i denna studie, där hållbarhetsrapporten kan antas vara central för att skapa legitimitet hos intressenterna. Därav skulle det vara intressant att se om fler intressenter använder sig av hållbarhetsrapporten och undersöka om deras engagemang ökar i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning i jämförelse mot en traditionell hållbarhetsrapport.

Det skulle även vara intressant att se om engagemanget för den interaktiva hållbarhetsredovisningen förändras över tid och om det finns fler faktorer som påverkar engagemanget. Förslaget är att göra en likadan studie, det vill säga använda sig av organisationen som ingått i denna studie och undersöka om engagemanget för den interaktiva hållbarhetsredovisningen har förändrats under åren och om användningen har ökat för de primära intressenterna. När denna studie genomfördes var den interaktiva hållbarhetsredovisningen ny inom organisationen vilket kan ha påverkat resultatet i studien.

Utifrån resultatet från denna studie har en ny modell, figur 3, tagits fram. Det vore intressant att undersöka sambanden i den nya modellen för att se om faktorerna som ingår i den är de faktorer som bidrar till ett högre engagemang eller om engagemanget påverkas av fler faktorer.

Ett annat förslag till vidare forskning är att jämföra primära intressenternas engagemang för hållbarhetsfrågor i olika energibolag som använder sig av olika redovisningsmetoder för att

se om intressentengagemanget skiljer sig åt beroende på vilken redovisningsmetod organisationerna använder sig av. Förslaget är att studera en organisation som redovisar en interaktiv hållbarhetsredovisning och en annan organisation som redovisar en traditionell hållbarhetsrapport för att undersöka om någon av de två redovisningsmetoderna bidrar till större engagemang hos intressenter och vad förklaringen till det kan vara.

REFERENSLISTA

Ansong, A. (2017). Corporate social responsibility and firm performance of Ghanaian SMEs: The role of stakeholder engagement. Cogent Business & Management, 4(1), N.PAG. doi:10.1080/23311975.2017.1333704

Arbnor, I., & Bjerke, B. (2009). Methodology for creating business knowledge [Elektronisk resurs]. (3. ed.) Thousand Oaks, Calif.: Sage.

Boiral, O. (2013). "Sustainability reports as simulacra? A counter-account of A and A+

GRI reports", Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 26 Issue: 7, pp.1036-1071

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101

Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2., [rev.] uppl.

Stockholm: Liber

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Upplaga 3).

Stockholm: Liber.

Burchell, J., & Cook, J. (2006). It's good to talk? Examining attitudes towards corporate social responsibility dialogue and engagement processes. Business Ethics: A European Review, 15(2), 154-170. doi:10.1111/j.1467-8608.2006.00439.x

Dade, A., & Hassenzahl, D. M. (2013). Communicating sustainability: A content analysis of website communications in the United States. International Journal Of Sustainability In Higher Education, (3), 254. doi:10.1108/IJSHE-08-2011-0053

Dahlin Ivanoff, S. & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. (Upplaga 1). Lund:

Studentlitteratur.

Damberg, M., & Johansson, M. (2016, 18 maj). Nu ställer vi krav på hållbarhet för företag,

Regeringskansliet. Hämtad 2018-01-22 från,

http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/05/nu-staller-vi-krav-pa-hallbarhet-for-foretag/

David, M., & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. (2. European ed.) Maidenhead: Mc Graw-Hill Education.

de Villiers, C., & Sharma, U. (2016). A critical reflection on the future of financial, intellectual capital, sustainability and integrated reporting. Critical Perspectives On Accounting, doi:10.1016/j.cpa.2017.05.003

Devin, B. L., & Lane, A. B. (2014). Communicating Engagement in Corporate Social Responsibility: A Meta-Level Construal of Engagement. Journal Of Public Relations Research, 26(5), 436-454. doi:10.1080/1062726X.2014.956104

Diouf, D., & Boiral, O. (2017). "The quality of sustainability reports and impression management: A stakeholder perspective", Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 30 Issue: 3, pp.643-667

Du, S., Bhattacharya, C. B., & Sen, S. (2010). Maximizing Business Returns to Corporate Social Responsibility (CSR): The Role of CSR Communication. International Journal Of Management Reviews, 12(1), 8-19. doi:10.1111/j.1468-2370.2009.00276.x

Fernandez-Feijoo, B., Romero, S., & Ruiz, S. (2014). Effect of Stakeholders’ Pressure on Transparency of Sustainability Reports within the GRI Framework. Journal Of Business Ethics, (1), 53. doi:10.1007/s10551-013-1748-5

Golob, U., & Podnar, K. (2014). Critical points of CSR-related stakeholder dialogue in practice. Business Ethics: A European Review, 23(3), 248-257. doi:10.1111/beer.12049

Gray, R. (2010). Is accounting for sustainability actually accounting for sustainability…and how would we know? An exploration of narratives of organisations and the planet.

Accounting, Organizations And Society, 3547-62. doi:10.1016/j.aos.2009.04.006

Greco, G., Sciulli, N., & D’Onza, G. (2015). The Influence of Stakeholder Engagement on Sustainability Reporting: Evidence from Italian local councils. Public Management Review, 17(4), 465-488. doi:10.1080/14719037.2013.798024

Greenwood, M. (2007). Stakeholder Engagement: Beyond the Myth of Corporate Responsibility. Journal Of Business Ethics, (4), 315. doi:10.1007/s10551-007-9509-y

Guibert, L., & Roloff, J. (2017). Stakeholder dialogue: strategic tool or wasted words?.

Journal Of Business Strategy, 38(5), 3. doi:10.1108/JBS-07-2016-0071

Guix, M., Bonilla-Priego, M., & Font, X. (2017). The process of sustainability reporting in international hotel groups: an analysis of stakeholder inclusiveness, materiality and

responsiveness. Journal Of Sustainable Tourism, 1-22.

doi:10.1080/09669582.2017.1410164

Habisch, A., Patelli, L., Pedrini, M., & Schwartz, C. (2011). Different Talks with Different Folks: A Comparative Survey of Stakeholder Dialog in Germany, Italy, and the U.S.

Journal Of Business Ethics, (3). 381.

Herremans, I. M., Nazari, J. A., & Mahmoudian, F. (2016). Stakeholder relationships, engagement, and sustainability reporting. Journal Of Business Ethics, 138(3), 417-435.

doi:10.1007/s10551-015-2634-0

Isenmann, R., & Kim, K. (2006). Interactive Sustainability Reporting: Developing Clear Target Group Tailoring and Stimulating Stakeholder Dialogue. In S. Schaltegger, M.

Bennett, R. Burritt (Eds.), Sustainability Accounting and Reporting (pp. 533-555). Eco-Efficiency in Industry and Science series, vol. 21.

Johannessen, A., & Tufte, P.A. (2002). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod.

Malmö: Liber.

Lim, J. S., & Greenwood, C. A. (2017). Communicating corporate social responsibility (CSR): Stakeholder responsiveness and engagement strategy to achieve CSR goals. Public Relations Review, 43(4), 768-776. doi:10.1016/j.pubrev.2017.06.007

Lovejoy, K., Waters, R., & Saxton, G. D. (2011). Engaging Stakeholders through Twitter:

How Nonprofit Organizations are Getting More Out of 140 Characters or Less.

doi:10.1016/j.pubrev.2012.01.005

Manetti, G., & Bellucci, M. (2016). The use of social media for engaging stakeholders in sustainability reporting. Accounting, Auditing & Accountability Journal, (6), 985.

doi:10.1108/AAAJ-08-2014-1797

Manetti, G. (2011). The quality of stakeholder engagement in sustainability reporting:

empirical evidence and critical points. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, (2). 110.

Moratis, L., & Brandt, S. (2017). Corporate stakeholder responsiveness? Exploring the state and quality of GRI-based stakeholder engagement disclosures of European firms.

Corporate Social Responsibility & Environmental Management, 24(4), 312-325.

doi:10.1002/csr.1408

Morsing, M., & Schultz, M. (2006). Corporate social responsibility communication:

stakeholder information, response and involvement strategies. Business Ethics: A European Review, 15(4), 323-338. doi:10.1111/j.1467-8608.2006.00460.x

Newig, J., Schulz, D., Fischer, D., Hetze, K., Laws, N., Lüdecke, G., & Rieckmann M.

(2013). Communication Regarding Sustainability: Conceptual Perspectives and Exploration of Societal Subsystems. Sustainability, Vol 5, Iss 7, Pp 2976-2990 (2013), (7), 2976.

doi:10.3390/su5072976

Patrutiu-Baltes, L. (2016). The impact of digitalization on business communication. SEA:

Practical Application Of Science, 4(2), 319.

Sandow, M. (2016). Ny lag om hållbarhetsredovisning. Svenska Handel. Hämtad 2017-09-11 från, http://www.svenskhandel.se/aktuellt-och-opinion/nyheter/2016/ny-lag-om-hallbarhetsredovisning/

Siano, A., Conte, F., Amabile, S., Vollero, A., & Piciocchi, P. (2016). Communicating Sustainability: An Operational Model for Evaluating Corporate Websites. Sustainability, (9),

Unerman, J., Bebbington, J. & O'Dwyer, B. (red.) (2007). Sustainability accounting and accountability. New York, NY: Routledge.

Unerman, J., & Bennett, M. (2004). Increased stakeholder dialogue and the internet:

towards greater corporate accountability or reinforcing capitalist hegemony?. Accounting Organisations and Society, (7). 685.

Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Zolland, C. (2017). Luleå Energi digitaliserar sin års- och hållbarhetsredovisning, Energi

Nyheterna (2). Hämtad 2018-01-16 från,

https://www.luleaenergi.se/globalassets/privatkund/dokument/03_energinyheterna_2017_nr 2.pdf

Bilagor

Bilaga 1 Intervjuguide - de som hjälper till att upprättar den interaktiva