Några förslag till vidare forskning är att få fram metoder för att reducera distraktionen från digitala läromedel. Ett annat forskningsuppslag är huruvida det går att koppla in fler sinnen i undervisningen för att främja samarbetet mellan ögat, handen och hjärnan i den digitala undervisningen.
Det skulle också vara intressant att undersöka tankarna om digitaliseringen av skolan i en större grupp av lärare och då inte bara lärare i matematik. Kanske kommer man då att få en annan syn på skolans digitalisering än den som presenteras i denna studie.
Referenser
Amin, A. & Stanisic, D. (2017). Framtidens digitaliserade skola: En Studie av Lärares
Möjligheter och Utmaningar. Masteruppsats, Institutionen för tillämpad IT. Göteborg: Göteborgs Universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53713/1/gupea_2077_53713_1.pdf
Bergqvist, E., Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Lithner, J. Palm, T. & Palmberg, B. (2009). Matematikutbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet. Grundskolan våren 2009. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning. http://ncm.gu.se/forskningsrapporter
Bergqvist K. (1990). Doing Schoolwork. Task Premises and Joint Activity in the Comprehensive Classroom. Linköping
Brousseau, G. (1997). Theory of Didactical Situations in Mathematics. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bulman, G. & Fairlie R.W. (2016) Technology and education: Computers, software, and the internet. Amsterdam: Elsevier.
Chatterji, A. K. (2018). Innovation and American K–12 education. Innovation Policy and the Economy 18: 27–51.
Chinn, S (2012a). The trouble with maths – A practical guide to helping learners with numeracy difficulties. Abingdon: Routledge
Chinn, S. (2012b). Beliefs, Anxiety and Avoiding Failure in Mathematics. Child development
research, Vol.2012, p.1 - 8
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Dataskyddsförordningen (GDPR). (2018). https://www.datainspektionen.se/
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Karlstads universitet 2015:40
Fleischer, H. & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan:teori möter praktik. Stockholm: Gothia Fortbildning AB
Framgångspodden (2019). #284: Hur mobilen styr ditt liv, Anders Hanssen [𝑝𝑜𝑑𝑐𝑎𝑠𝑡],19 juni. https://www.youtube.com/watch?v=8nVXE3VxNlQ [2020 − 07 − 30]
Gulz. A (2018). Digitala läromedel kan ha negativa effekter på lärandet.
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/03/21/forskare-digitala-laromedel-kan-ha-negativa-effekter-pa-larandet
Haelermans, C. (2017). Digital tools in education. On usage, effect and the role of the teacher. SNS Förlag, Stockholm.
Hall, C., Lundin M. & Sibbmark, K. (2019). Hur påverkas studieprestationer i skolan av en dator per elev? IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Hedin. A. (2017). Sverige halkar efter i digitaliseringen av skolan. Bonniers education
http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/sverige-halkar-efter-i-digitaliseringen-av-skolan-2174841
Holme, I. & Krohn Solvang, B. (1991). Forskningsmetodik Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Islam, M. S. & Grönlund Å. (2016). An international literature review of 1:1 computing in schools. Journal of Educational Change 17: 191–222.
Jess, K., Skott, J. & Hansen, H C. (2011). Matematik för lärare Elever med särskilda behov. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Kilpatrick, J., Swafford, J. & Findell, B. (2001). Adding it up: helping children learn mathematics. Washington, D.C.: National Academy Press.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Studentlitteratur: Lund.
Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan Lgr11: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/1567674229968/pdf4206.pd f
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet Lundberg, G. (2011). Handen och hjärnan: Från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden. Atlantis förlag
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematiken i grundskolan. Lund: Studentlitteratur
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Mars, A., Brännström, M. & Brännström, L. (2017). I huvudet på en digital kompetent lärare - Bloggen som verktyg för reflektion kring arbete med digitala resurser. VIS. Vetenskap i skolan. Niss, M. & Jensen, T. H. (2002). Kompetencer og matematiklaering (competencies and
mathematical learning): Uddannelsestyrelsens temahaefteserie nr. 18-2002: Undervisningsministeriet
Palmér, H., Ryan, U. & Helenius, O. (2015). Undersöka och upptäcka matematik med IKT. Skolverket
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/21884/Undersöka%20och%20upptäcka%20matematik %20med%20IKT.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 3. uppl., Stockholm: Liber. Prensky, M. (2001). Digital natives, digital immigrants, part II:
Roos, H. (2015). Inclusion in mathematics in primary school:what can it be? Licentiatavhandling Växjö: Linnéuniversitetet.
Roos, H. & Gadler, U. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet - en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 23 nr 3-4 2018.
Selwyn, N. (2017). Skolan och digitaliseringen -Blir utbildningen bättre med digital teknik?. Bokförlaget Daidalos. AB. Göteborg.
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2010:800. (2010). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjödén, B. (2014). Vad är ett bra digitalt läromedel? I Persson, A. & Johansson, R. (red.) Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang: utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap: Lunds universitet.
SKOLFS 2010:37 Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
SKOLFS 2017:11. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se %2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D3253
Skolverket (2018a). Lgr 11. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2018/digitaliseringen-i-skolan---mojligheter-och-utmaningar?id=3971
Skolverket (2019). Formativ bedömning.
https://www.skolverket.se/undervisning/kallsidor/formativ-bedomning [2019-03-14] Skolverket (2020). Huvudmännens arbete med skolans digitalisering (Rapport 2020:5). Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2020/huvudmannens-arbete-med-skolans-digitalisering
Säljö, R. (2011a). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: echnologies, social memory and the performative nature of learning. Department of Education, University of Gothenburg, Gothenburgh, Sweden; and Centre for Learning Research, University of Turku, Finland
Säljö, R. (2011b). L. S. Vygotskij – Forskare, pedagog och visionär. I Forsell, A. (red.), Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2017. Stockholm: Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell -digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Visicato G. (2000) The Power and the Writing: The Early Scribes of Mesopotamia. CDL Press, Betsheda, MD.
Bilagor Bilaga A Intervjufrågor Kön Ålder Ämnen, utbildning Antal år i yrket
Använder du dig av digitala läromedel?
Vilka fördelar ser ni med digitala läromedel i ert arbete med elever i svårigheter i matematik Vilka nackdelar ser ni med dem?
Anser ni att digitala läromedel kan ersätta traditionella läromedel helt och hållet? Om nej, Vad skulle i så fall inte gå att ersätta?
Hur pass användarvänliga är de och i vilken mån anser du att de ger eleverna överblick över sitt arbete? Hur påverkar de samspelet mellan lärare/elev? Elev/elev?
Utvecklar de språket?
Hjälper de till med att hitta elevens proximala (maximala) utvecklingsnivå? Hur fungerar tekniken
Upplever ni de digitala läromedlen som distraherande? Hur uppfattar ni att eleverna upplever de olika läromedlen?
Bilaga B
förfrågan om deltagande (mail till de som vi valt att intervjua)
Hej!
Hoppas att allt är bra med dig.
Jag och Ola Svensson skall skriva en uppsats tillsammans inom speciallärar- pecialpedagog utbildningen. Vårt ämne är att försöka reda ut vad lärarkåren anser om digitala läromedel i matematik och hur digitala läromedel påverkar elever i svårigheter med matematik
Planen är att vi skall intervjua 5 - 6 lärare, både mattelärare och speciallärare. VI HOPPAS ATT FÅ INTERVJUA DIG!!
Vi skulle gärna vilja göra intervjuerna så snart som möjligt. Gärna i slutet av denna vecka eller nästa. Jag tror att intervjun tar max 45 minuter.
Snälla ge mig ett besked om du vill ställa upp eller ej. Gärna också vilka tider som skulle kunna passa. Hälsningar