Arbetet med extra anpassningar anses av lärarna vara viktigt och betydelsefullt, men de lyfter också att det finns svårigheter med begrepp, rutiner och utvärdering. Därmed skulle ett ämne för vidare forskning kunna vara hur dokumentationen för detta skulle kunna se ut för att lärare tillsammans med speciallärare lättare ska veta var och hur de ska utföra detta. Vilket vi tror skulle öka meningsfullheten med arbetet med extra anpassningar ytterligare för dem. Ett annat ämne som ligger oss varmt om hjärtat och som vi i studien sett skulle behöva beforskas vidare, är hur tillgången till specialpedagogisk kompetens ser ut på skolorna. Samt hur denna på bästa sätt skulle kunna organiseras för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande. Utifrån detta fokus skulle det också vara intressant att jämföra olika länders arbete med att tillgodose elevernas behov av specialpedagogisk kompetens, där till exempel Finland sticker ut med att tidigt sätta in specialpedagogiskt stöd till elever.
10 Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2:a utg). Stockholm: Natur och Kultur. Ashcraft, M.H. (2002). Math anxiety: personal, educational and cognitive consequences.
American psychological society, 11(5), 181-185. Hämtad från
https://www.mccc.edu/~jenningh/Courses/documents/math_anxiety.pdf
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet- att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. Stockholm: Liber.
Butterworth, B., & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli - att hjälpa elever med specifika
matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och kultur.
Creswell, J.W., & Poth, C.N. (2017). Qualitative inquiry and research design: choosing
among five approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications Inc
Donlan, C., Cowan, R., Newton, E.J., & Lloyd, D. (2007). The role of language in
mathematical development: Evidence from children with specific language impairments.
ScienceDirect, 103. 23-33. doi: 10.1016/j.cognition.2006.02.007
Dowker, A. (2019). Individual differences in arithmetic. Implications for psychology,
neuroscience and education. New York: Routledge
Dowker, A., Sarkar, A., & Yen Lool, C. (2016). Mathematic anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7(508). 1-16. doi: 10.3389/fpsyg.2016.00508 Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion.
(Forskningsrapport 2015:40). Karlstad: Karlstads universitet. Hämtad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf
Fejes, A., & Thornberg, R. (red.). (2019). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. Uppl.) Stockholm: Liber.
Figueiras, L., Healy, L., & Skovsmose, O. (2016). Difference, inclusion, and mathematics education. International journal for studies in mathematics education, 9(3). 15-35. doi: 10.17921/2176-5634.2016v9n3p15-35
Guvå, G., (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. (FOG- rapport 65). Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:765543/FULLTEXT01.pdf
Hellblom-Thibblin, T., Sandberg, G., Andersson, S., & Garpelin, A. (2013). LÄSA - SKRIVA
- RÄKNA [Elektronisk resurs] Varför når inte alla skolans mål trots de insatser som sätts in?. Västerås: Mälardalen University, Västerås.
Hellblom-Thibblin, T. (2018). Challenges and dilemmas - a conceptual approach to
children´s diversity in school. European journal of special needs education, 33(1), 1-15. doi: 10.1080/08856257.2017.1297570
Jacobsson, K., & Skansholm. (2019). Handbok i uppsatsskrivande - för utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Juter, K., & Nilsson, P. (2011). Begreppsbildning i sociala sammanhang: Att analysera matematisk aktivitet på två nivåer. I G. Brandell & A. Pettersson, (Red),
Matematikundervisning, Vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets
förlag.
Karlsson, I. (2019). Elever i matematiksvårigheter : Lärare och elever om låga prestationer i
matematik.(Diss.). Lund: Lunds universitet. Hämtad från
https://lup.lub.lu.se/search/person/uvet-ikn
Kilpatrick, J., Swafford, J., & Findell, B. (2001). Adding it up - helping children learn
mathematics. Washington DC: National academy press.
Korhonen, J. (2016). Learning difficulties, academic well-being and educational pathways
among adolescent students. (Diss., Åbo Akademi University, 2016). Åbo: Åbo Akademi
University. Hämtad från
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/125711/korhonen_johan.pdf?sequence=2
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. (rev.) uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos; Matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt
perspektiv. Stockholm: Liber.
Mazzocco, M.M.M. (2007). Defining and differentiating mathematical learning disabilities and difficulties. I D.B Berch & M.M.M. Mazzocco (Red.), Why is math so hard for some
children: the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities (ss.
29-47, 1 uppl.). Baltimore, Maryland: Paul H. Brookes Pub. Co.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever “i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm. Hämtad från
http://hundochkatter.se/Inkludering%20av%20elever%20-%20Nilholm.pdf
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning. Vad kan man lära av forskningen? Stockholm: SPSM.
Prop. 2013/14:160 Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och
åtgärdsprogram Hämtad från
https://www.regeringen.se/contentassets/6c264bd0d22648ab938f2cf95cf973a8/tid-for- undervisning--larares-arbete-med-stod-sarskilt-stod-och-atgardsprogram-prop.-
201314160
Roos, H. (2018). Inclusion in mathematics education: an ideology, a way of teaching, or both? Educational studies in mathematics nr.100 s.25-41. doi: 10.1007/s10649-018- 9854-z
Roos, H. (2019) The meaning(s) of inclusion in mathematics in student talk: Inclusion as a
topic when students talk about learning and teaching in mathematics. (Diss. ). Växjö:
Linneuniversitetet. Hämtad från http://lnu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1313227&dswid=-2160
Roos, H., & Gadler, U. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet: en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enlig skolans uppdrag
Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 23, nr 3-4, s. 290-307. Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1247886&dswid=8202
Runström Nilsson, P. (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning, att analysera och
bedöma elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups förlag
Schmidt, M. C. S. (2016). Dyscalculia ≠ maths difficulties. An analysis of conflicting positions at a time that calls for inclusive practices. European journal of special needs
education, 31(3) s. 407-421. doi 10.1080/08856257.2016.1163016
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:1111. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli vad är det då? En multimetodstudie av eleven i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Diss., Umeå universitet 2006:07).
Umeå: Umeå universitet. Hämtad från http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar -
Kvalitetsgranskningsrapport. Hämtad från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kval itetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra
Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM Hämtad från
http://ncm.gu.se/media/ncm/kup/Las_o_skriv/Lasoskriv_del1.pdf
Stockholms läns landsting. (2015). Dyskalkyli (Fokusrapport). Stockholm. Hämtad från
https://docplayer.se/6668894-Fokusrapport-dyskalkyli-isbn-91-976391-3-3-fr-2015- 01.html
Svenska Unescorådet. (2006). Salmancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet. Hämtat från http://www.unesco.se/wp-
content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf
Tambour, T., & Pettersson A. (2011). Matematikens karaktär -med historiskt perspektiv. I Brandell, G. & Pettersson, A., (red.), Matematikundervisning, Vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Yin, R.K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur. Östlund, D. (2018). Stöd till elever - en tillbakablick. Skolverket. Hämtad från
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4-
specialpedagogik/Grundskola/120_Inkludering_och_delaktighet_uppmarksamhet_samsp el_kommunikation/Del_01/material/flik/Del_01_MomentA/Artiklar/SP20_1-
Bilaga 1 Missivbrev
Studenter: Carina Karlström Ulrika Gustafsson
Handledare: Ulrika Larsdotter Bodin, Universitetsadjunkt i specialpedagogik, filosofie licentiat i didaktik. Kontaktuppgifter: ulrika.larsdotter.bodin@mdh.se
Informations- och samtyckesbrev om en mindre studie som handlar om genomförande, dokumentation och utvärdering av extra anpassningar.
Vi, Carina Karlström och Ulrika Gustafsson, studerar till speciallärare med inriktning
matematikutveckling vid Mälardalens högskola. Syftet med den studie, som vi ska genomföra inom ramen för vårt examensarbete på avancerad nivå, är att få en fördjupad kunskap om hur matematiklärare arbetar med extra anpassningar i den ordinarie undervisningen och
klassrumsmiljön. Med vår studie hoppas vi kunna bidra till att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet kring extra anpassningar. Vi vill gärna få intervjua dig, då vi tror att din kunskap och erfarenhet kan bidra till ökad kunskap för alla som arbetar med elever i behov av extra stöd i matematik.
Vi kommer att samla in datamaterial genom intervjuer med legitimerade lärare som arbetat
som matematiklärare i minst två år och hoppas att du vill deltaga. Intervjuerna kommer att genomföras under januari och februari 2020 och beräknas ta ca 30 minuter. Vi har pratat med din rektor och fått klartecken om att fråga dig om deltagande i studien. Den kommer att genomföras i en ostörd miljö och på en tid och plats som du bestämmer.
Vårt arbete följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket innebär att; Intervjun kommer att spelas in och transkriberas och allt datamaterial som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt och de medverkande kommer att avidentifieras. Den informationen du lämnar kommer att förvaras inlåst så att ingen obehörig kommer ta del av den. Du kan när som helst under processens gång avbryta ditt deltagande utan att motivera varför. När
examensarbetet är färdigt och godkänt på Mälardalens högskola kommer det att finnas i högskolans databas. Inspelningarna och den skrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt.
Vid eventuella frågor kontakta oss gärna:
Carina: e-mail: ikm17001@student.mdh.se, mobiltelefonnummer: XXX-XXXXXXX Ulrika : e-mail: ugn17004@student.mdh.se, mobiltelefonnummer: XXX-XXXXXXX
Bilaga 2 Intervjuguide
Intervjuguide Mälardalens högskola, Västerås
Inledningsfrågor
1. Hur länge har du arbetat som matematiklärare? 2. Vilken utbildningsbakgrund har du?
Inkluderande synsätt
3. Vad innebär inkluderande lärmiljö för dig?
4. Vilka hinder ser du för en inkluderande lärmiljö i matematik? Matematiksvårigheter
5. Vilka matematiksvårigheter hos eleverna möter du? 6. Vad kan matematiksvårigheter bero på?
Extra anpassningar
7. Hur skulle du allmänt vilja beskriva en extra anpassning?
8. Vad anser du att det är för skillnad mellan ledning/stimulans och extra anpassningar? 9. Hur mycket har ni diskuterat innebörden av och arbetet med extra anpassningar i
lärarkollegiet?
10. Kan du ge exempel på extra anpassningar i din matematikundervisning? 11. Hur ser din dokumentation kring extra anpassningar ut?
12. Hur utvärderar och följer du upp extra anpassningar?
13. Hur har arbetet med extra anpassningar påverkat din egen planering och undervisning?
14. Vilka svårigheter anser du finns med extra anpassningar i matematik?
15. Anser du att du kan uppfylla de krav som finns i skollagen gällande elevers rätt till stöd?
16. Om inte, vad skulle behövas för att möta det du ska göra?
17. Vilket stöd förväntar du dig att speciallärare/specialpedagoger kan bidra med? 18. Finns det något annat inom ämnet som du skulle vilja lyfta?