För att få ytterligare kunskap om muntlig framställning kan en intervjustudie med elever ge nya perspektiv som lärare kan ta hänsyn till i sin undervisning. Det är också intressant att undersöka elevers inställning till muntlig framställning utifrån ett genusperspektiv, vilket indikerades i intervjuerna i min studie. En longitudinell studie skulle i sin tur kunna följa arbetet med muntlig framställning i låg-, mellan- och högstadiet, vilket också vore relevant för lärares kunskap om progressionen inom arbetsområdet. Eftersom det finns en samsyn hos samtliga informanter i den här studien att betygspress påverkar muntliga prestationer hade det varit intressant att undersöka den korrelationen vidare, genom exempelvis observationer och intervjuer med elever.
Referenslista
Axelsson, Ulrika. (2011). Talängslan: Förstå, utmana och förändra. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan, and Björn Nilsson. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. ed. Stockholm: Liber.
Chou, Mu-hsuan. (2011). The Influence of Learner Strategies on Oral Presentations: A Comparison between Group and Individual Performance. English for Specific Purposes. 30.4: 272–85.
Denscombe, Martin. (2009). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga, and Björn Nilsson. (2003). Det flerstämmiga klassrummet : Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Liang, Hsin-Yi, and Kelsen, Brent. (2018). Influence of Personality and Motivation on Oral Presentation Performance. Journal of Psycholinguistic Research 47.4 (2018): 755–76.
Norrby, Catrin. (2004). Samtalsanalys : Så Gör Vi När Vi Pratar Med Varandra. 3., [rev.] Uppl.. ed. Lund: Studentlitteratur, 2014. Print.
Olsson Jers, Cecilia. (2010). Klassrummet som muntlig arena: Att bygga och etablera ethos. Diss. Malmö: Malmö högskola.
Palmér, Anne. (2008). Samspel och solostämmor: Om muntlig kommunikation i Gymnasieskolan. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.
Palmér, Anne. (2010). Muntligt i klassrummet: om tal, samtal och bedömning. 1. Uppl.. ed. Lund: Studentlitteratur, 2010.
Sandin, Daniel. (2017). Talrädsla i skolan: Att förstå och hjälpa elever som inte gillar att tala. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola. Stockholm: Skolverket
Strömquist, Siv. (1998). Talarskolan: Talprocessen - Teori och tillämpning. 2. Uppl.. ed. Malmö: Gleerup, 1998.
Svenkerud, Sigrun. (2013). "Ikke Stå Som En Slapp Potet” – Elevsynspunkter på opplæring i muntlige ferdigheter. Acta Didactica Norge Vol.7 (1).
Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. 3. Uppl.. ed. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm.
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vygotskij, L. (1996). Vygotskij och skolan. (red. Lindqvist, G). Lund: Studentlitteratur.
6 Bilagor
6.1 Bilaga 1: Informationsbrev
Hej!
Mitt namn är Linnea Svensson och studerar till ämneslärare på Linnéuniversitetet. Just nu skriver jag en C-uppsats i Svenska till vilken jag söker intervjupersoner som arbetar med att undervisa i svenska på högstadiet eller gymnasiet.
Min uppsats syfte är att undersöka hur svensklärare förhåller sig till muntlig framställning i undervisningen, hur de väljer att arbeta med detta och vilken
problematik detta kan medföra. Om du är intresserad av att medverka, alternativt har några frågor får du gärna kontakta mig på denna mailadress (ls223ay@student.lnu.se) alternativt via telefon xxxxxxxxxx.
Intervjuerna kommer ta högst en timme och allt material kommer att anonymiseras under uppsatsskrivandet. Du får lov att avstå frågor eller avbryta intervjun när du vill. Svara gärna så snart som möjligt då jag önskar kunna hålla intervjuerna under de närmsta veckorna.
Jag förstår att det är mycket att göra nu innan jul och är tacksam för all hjälp. Din medverkan betyder mycket för min studie!
Väl mött!
6.2 Bilaga 2: Intervjuguide
Checklista:
Det är okej att hoppa över frågor eller avbryta intervjun om du vill Du kommer att förbli anonym under hela arbetet
Är det okej att jag spelar in? - Berätta lite om dig själv
Namn Ålder
Yrkeserfarenhet
- Vad tänker du när jag säger muntlig framställning i klassrummet? - Negativt? Positivt?
Är muntlig framställning i skolan och muntlig kompetens viktigt? Varför? Varför inte?
Anser du att det är användbart i framtiden? På vilket sätt?
- Vad tror du är avgörande för att eleverna ska få god muntlig kompetens? Metakunskap?
Trygghet? Mycket övning?
- Hur väljer du att jobba med muntlig framställning? Gärna flera exempel!
Övningar? Lekar? Gruppseminarier? Gruppresentationer?
Individuella muntliga presentationer?
Hur upplever du elevernas muntliga kompetens i 1an, då de kommer direkt från högstadiet? Har de fått tillräcklig träning? För lite?
- Hur ser arbetssättet ut i 1an i förhållande till 3an?
- Vad förväntar du dig som lärare av eleverna när de går ut 3an? - Vad tror du kan stjälpa eleverna i deras muntliga utveckligt?
- Ger du muntlig framställning mer plats i undervisningen beroende på vilken inriktning eleverna går? Eller märker du någon skillnad på elevernas inställning till detta beroende på vad de pluggar?
På vilket sätt?
- Vad kan det uppstå för problematik med uppgifter som innefattar muntlig anföring?
- Vad uppfattar du, är elevernas inställning till muntliga uppgifter?
Skiljer det sig beroende på om det är gruppsamtal, individuella muntliga uppgifter, smågrupper?
Förstår de varför det är en viktig del i svenskundervisningen?
- Hur hanterar du elever med talängslan?
Är det vanligt förekommande? Om ja, varför tror du att det är så? Har du något exempel?
Till vilken grad är det okej att pusha eleven?
- Är det okej att välja bort muntlig framställning i vissa fall eller situationer? Varför? Varför inte?
- På mina föregående intervjuer har det kommit fram att det oftast är ambitiösa elever som tycker muntlig framställning är jobbigast. Uppfattar du att det är så? Vad kan man som lärare göra för att avdramatisera det?
- I muntliga framställningar finns det ju även en publik. Hur låter du eleverna arbeta med det?
Hur påverkar det den/de som talar? Hur blir de bättre lyssnare?
- Hur hanterar du som lärare respons på muntlig framställning? Lärarrespons? Kamratrespons?
- Hur värderar du muntlig redovisning i förhållande till skriftliga uppgifter? Hur viktig är muntlig framställning vid betygssättning?
Värderas det mer/mindre än skriftlig
Borde muntlig framställning få mer plats i undervisningen? Varför? Varför inte?
Vad kan bli bättre i arbetet för muntlig framställning i skolan? Mer resurser?
Mer tid? Mer kunskap? - Övriga frågor
Hur upplever du att andra svensklärares inställning till muntlig framställning är?
Under den tiden du jobbat som lärare, anser du att det finns någon skillnad i hur man arbetar med muntlig framställning i skolan nu och tidigare? Har de fått större utrymme efter ändrad läroplan?
- Avslutande
- Är det något som annat som du vill ta upp som du tycker jag missat? Något som är extra viktigt för dig att belysa?
6.3 Bilaga 3: Tabell över funna kategorier
Kategori Underkategori Kod
Arbetssätt Förberedelser
Undervisning
Avdramatisera Struktur och redskap Kunskaper om nervositet Gott om tid Uppvärmning Övningar innan framställningarna Börja smått
Att låta alla komma till tals
Jobbar med olika muntliga framställningar Gruppdiskussioner som tillgång Ämnesövergripande uppgifter Material Problematik med muntlig framställning Hinder för eleven Hinder för läraren Muntlig framställning är svårt Ovana situationer Att göra bort sig Utesluten från gruppen Högre press hos ambitiösa elever
Att prestera här och nu Samhällets krav på eleven Tidsbrist
Språk och personlighet (passar inte alltid retoriken) Kursplanens tolkningsfrihet
Muntlig kompetens på bekostnad av skriftlig Trygghet i klassrummet Tillit till klasskamrater
Tillit till läraren
Dåligt uppförande förstör trygghet
En god lyssnare Goda relationer Att stötta varandra Bygga upp elevens
trygghet
Undvika känsliga ämnen Vill elevens bästa (utveckling, lyckas, för framtiden osv)
Attityd till muntlig
kompetens/framställning Muntlig kompetens som tillgång
Lärares krav på eleven
Större utrymme i kursplanen
Demokratisk medborgare Inte vara för snäll
Ett bedömningsalternativ Läsa, tala, skriva hör ihop Muntlig kompetens för arbetslivet och vidare studier
Självförtroende Känslan av att lyckas Positiva erfarenheter Framträdande (väcka känslor) Bra lyssnare Utvecklande resonemang Innehåll Våga ta plats Föra diskussioner