Studien är utförd på ett litet antal respondenter ur en underbeforskad urvalsgrupp. Resultatet visade att kökets utformning har betydelse för matlagningen men inga tidigare studier hittades. Därför vore ytterligare forskning på betydelsen detta i boenden avsedda för unga vuxna intressant att undersöka.
I den här studien kom två av respondenterna utan sina föräldrar till Sverige från krigsdrabbade länder. Vidare forskning skulle kunna undersöka en större grupp av ensamkommande flyktingbarn för att bättre förstå matlagning och andra hälsobeteenden hos dem.
Frågor kring genus och jämställdhet saknas i den här studien trots att den är utförd på enbart män. Dessa faktorer är intressanta att studera vidare. Respondenterna levde ensamma eller tillsammans med en annan man (vän/bror). Samtidigt visar tidigare forskning att kvinnor tar ett stort ansvar för matlagning. Hur hade matlagningen påverkats om respondenterna bott med en kvinna? Vilken betydelse har maskulinitetsnormer för matlagning och jämställdhet?
En stor del av forskningen inom mat och hälsa fokuserar på hälsoproblem till följd av övervikt och fetma. I den här studien var utmaningen istället det omvända; på grund av bristande rutiner når flera av respondenterna inte upp till energibehovet för att orka hela dagen. Mer forskning på hälsokonsekvenser av ett för litet matintag hade varit ett kompletterande bidrag till förståelsen av mat, matlagning och hälsa.
Slutsats
Påverkansfaktorer på matlagning bland unga män i eget hushåll och som inte studerar på högskola eller universitet finns på den individuella och sociala nivån samt i den omgivande miljön. Self-efficacy, att känna sig kompetent, i matlagningssituationer var en avgörande faktor på den individuella nivån. Det formas av erfarenheter under uppväxten. På den sociala nivån hade gemensam matlagning med andra och socialt stöd en positiv
28 påverkan då respondenterna lagade mer mat i dessa sammanhang. Oönskade sociala interaktioner i ett delat kök i korridorsboende begränsade matlagningen.
Faktorer i den omgivande miljön kunde underlätta för matlagning genom att matvaror och ingredienser fanns tillgängliga i butiker, eller hindra matlagning om det egna köket upplevdes som begränsande. Hem- och konsumentkunskapsundervisningen i skolan var mycket viktig för en respondents matlagningskunskaper. Coronapandemin har inneburit mer eller oförändrad matlagning för respondenterna. Medvetenhet om klimat-förändringarna och djurindustrin har påverkat respondenternas köttkonsumtion. Studiens överförbarhet begränsas av flera faktorer: det låga antalet respondenter som alla var män innebär att resultatet inte kan överföras på kvinnor och studiens kontext kan medföra begränsad överförbarhet på andra samhällen. Trots studiens begränsningar framkommer påverkansfaktorer på matlagning som kan studeras vidare för att fördjupa förståelsen för mat, hälsa och hållbarhet.
29
Referenser
Afshin A, Sur PJ, Fay KA, Cornaby L, Ferrara G, Salama JS, et al. (2019). Health effects of dietary risks in 195 countries, 1990 2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet 393:1958–72.
Archibald, M.M., Ambagtsheer, R. C., Casey, M. G. & Lawless, M. (2019). Using Zoom Videoconferencing for Qualitative Data Collection: Perceptions and
Experiences of Researchers and Participants. International Journal of Qualitative Methods. Vol. 18:1-8.
Blichfeldt, B.S & Gram, M. (2013). ”Lost in Transition? Student food consumtion.” Higher Education 65:277-289.
Caraher, M., Dixon, P., Lang, T. & Carr-Hill, R. (1999). The state of cooking in England: the relationship of cooking skills to food choice. British Food Journal, Vol. 101 No. 8, ss. 590-609.
de Villiers, M. R., de Villiers, P. J. T., & Kent, A. P. (2005). The Delphi technique in health sciences education research. Medical Teacher, 27(7), ss. 639–643.
Fagerberg P, Langlet B, Oravsky A, Sandborg J, Lof M, Ioakimidis I. (2019). Ultra processed food advertisements dominate the food advertising land-scape in two Stockholm areas with low vs high socioeconomic status. Is it time for regulatory action? BMC Public Health. 19(1):1717.
Fjellström, C. (2009). Food’s Cultural System Of Knowledge – Meals As A Cultural And Social Arena ss. 19-22 i Janhonen-Abruquah, H., & Palojoki, P. Food in Contemporary Society. Helsingfors universitet Fakulteten för beteendevetenskaper Institutionen för hushållning och hantverk.
Fielding-Singh, P (2019). You're worth what you eat: Adolescent beliefs about healthy eating, morality and socioeconomic status. Social Science & Medicine 220:41–48. Folkhälsomyndigheten (2021). Matmiljöns betydelse för vår hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/79017b052e0741f98193437e8f0 4560d/matmiljon-betydelse-halsa.pdf (hämtad 2021-04-16)
Folkhalsomyndigheten (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/#allmanna (hämtad 2021-04-14)
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Glover, D. & Sumberg, J. (2020). Youth and Food Systems Transformation. Frontiers in Sustainable Food Systems. Volume 4, Article 101.
Graneheim, U H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105-112.).
Grunseit, A C., Cook, A S., Conti, J., Gwizd, M. & Allman-Farinelli, M. (2019). “Doing a good thing for myself”: a qualitative study of young adults´ strategies for reducing takeaway food consumtion. BMC Public Health 19:525.
Hagmann, Siegrist & Hartmann. (2020). Acquisition of Cooking Skills and Associations With Healthy Eating in Swiss Adults. Journal of Nutrition Education and Behavior. Volume 52, Number 5.
Kelder, S. H., Hoelscher, D. & Perry, C. L. (2015). How individuals, environments, and health behaviors interact i Glanz, K., Rimer, B.K. & Viswanath (red). Health
Behaviour- Theory, research, and practice. Jossey-Bass, San Fransisco.
30 what we eat: identifying meal routines and practices most strongly associated with healthy and unhealthy dietary factors among young adults. Public Health Nutrition: 18(12) s. 2135-2145.
Livsmedelsverket. (2021). Dieter och viktnedgång.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/dieter-och-viktnedgang1
(hämtad 2021-05-18).
Mattisson, I. (2016). Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige. Rapport 9. Livsmedelsverket.
McGrath, C., Palmgren, P. J. & Liljedahl, M. (2019) Twelve tips for conducting qualitative research interviews. Medical Teacher, 41:9, 1002-1006.
Mills, S, Wolfson, J., Wrieden, W., Brown, White, M. & Adams, J. (2020). Perceptions of ‘Home Cooking’: A Qualitative Analysis from the United Kingdom and United States. Nutrients.
Mills, S., White, M., Brown, H., Wrieden, W., Kawasnicka, D., Halligan, J. Robalino, S. & Adams, J. (2016). Health and social determinants and outcomes of home cooking: A systematic review of observational studies. Appetite: 111 s. 116-134. Neuman, N. (2020). Foodwork as the New Fathering? Change and Stability in Men’s
Housework. Culture Unbound, Volume 12, issue 3, 527–549.
Neuman, N., Gotzén, L. & Fjellström, C. (2017). Narratives of progress: cooking and gender equality among Swedish men. Journal of Gender Studies, Vol. 26, no. 2, 151–163.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Patton, M. Q. (2015). Qualitative research and evaluation methods. (4th ed). Thousand Oaks: SAGE.
Pellmer Wramner, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. (Fjärde upplagan). Stockholm: Liber.
Plenty, S., Andersson, A B., Hjalmarsson, S., Mood, C., Rudolphi F. & Treuter, G (2018). Hur går det för våra unga vuxna? En rapport om sysselsättning och levnadsvillkor. Institutet för framtidsstudier.
Röös, E., Carlsson, G., Ferawati, F., Hefni, M., Stephan, A., Tidåker, P. & Witthöft, C. (2019). Less meat, more legumes: prospects and challenges in the transition toward sustainable diets in Sweden. Renewable Agriculture and Food Systems 35, 192–205. Sallis, J. F. & Owen, N. (2015). Ecological Models of Health Behaviour ss. 43-64 i
Glanz, K., Rimer, B.K. & Viswanath, K. (red.). Health behavior: theory, research, and practice. (5 ed.) San Francisco: Jossey-Bass.
SKOLFS (2011). Hem- och konsumentkunskap. Skolverket.
Skolinspektionen (2019). Hem-och konsumentkunskap i årskurs 7–9. Tematisk kvalitetsgranskning. Skolinspektionen.
Sogari, G., Velez-Argumedo, C., Gómez, M. I. & Mora, C. (2018). College Students and Eating Habits: A Study Using An Ecological Model for Healthy Behaviour. Nutrients 10, 1823.
Steinfeld, H., Gerber, P., Wassenaar, T., Castel, V., Rosales, M., de Haan, C. (2006). Livestock’s long shadow- environmental issues and options. Food and Agriculture Organization of the United Nations. Rome.
Stephens, L. D., Crawford, D., Thornton, L., Lee Olstad, D., Morgan, P. J., van Lenthe, F. J., Ball, K. (2018). A qualitative study of the drivers of socioeconomic inequalities in men’s eating behaviours. BMC Public Health, 18:1257.
Stokols, D. (1995). Translating Social Ecological Theory into Guidelines for
Community Health Promotion. American Journal of Health Promotion. 67/1/68996. Tillväxtverket (2018). Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2018.
31 Rapport 0249. Tillväxtverket.
Tolley, E.E., Ulin, P.R., Mack, N., Robinson, E.T. & Succop, S.M. (2016). Qualitative methods in public health: a field guide for applied research. (Second edition.) San Francisco, Calif.: Jossey-Bass & Pfeiffer Imprints, Wiley.
Vella-Zarb, R. A. & Elgar, J. E. (2010). Predicting ‘freshman 15’: Environmental and psychological predictors of weight gain in first-year university students. Health Education Journal, 69(3), ss. 321–332.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. (Hämtad 2021-02-15)
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vidgen, H. A. & Gallegos, D. (2014). Defining food literacy and its components. Appetite 76, ss. 50-59.
WHO (2021). Jakarta Declaration on Leading Health Promotion into the 21st Century.
https://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/jakarta/declaration/en/
(hämtad 2021-05-17).
WW ViktVäktarna (2021). Skräpmaten som ökat under pandemin. Pressmeddelande.
https://www.mynewsdesk.com/se/viktvaktarna/pressreleases/skraepmaten-som-oekat-under-pandemin-3090885 (hämtad 2021-05-04)
Wolfson, J, A., Leung, C W. & Richardson, C R. (2020). More frequent cooking at home is associated with higher Healthy Eating Index-2015 score. Public Health Nutrition: 23(13), 2384–2394.
1
Bilaga 1. Informationsbrev
Hej!
Jag heter Ellen Skånberg och är student i folkhälsovetenskap på Högskolan i Gävle. Under våren vill jag undersöka vad du som bor i eget hushåll och är 18-30 år har för åsikter och erfarenhet av att laga mat, och vilka tankar du har om mat och måltider. Det spelar ingen roll om du lagar mat ofta eller sällan- jag är intresserad av alla åsikter och tankar om ämnet. Undersökningen kommer att redovisas som en uppsats i min utbildning och bidra till mer kunskap om vad som påverkar unga vuxnas matvanor.
Intervjun kommer att ta ungefär en timme och genomföras via videosamtal i Microsoft Teams. Det är helt frivilligt att delta. Det går bra att när som helst avbryta intervjun. Jag kommer att behöva spela in intervjun för att sedan skriva ner allting som sägs ordagrant. Det är bara jag som kommer att titta på intervjun i efterhand. När studien är klar kommer inspelningen att raderas. Den nedskrivna texten kommer även min handledare på Högskolan i Gävle att läsa. Citat från intervjun kommer att skrivas i uppsatsen men då helt anonymt utan möjlighet att koppla svaret till dig som person.
För att vara med behöver du:
• Vara mellan 18-30 år • Bo i eget hushåll
• Inte vara student på högskola eller universitet just nu
• Inte ha några sjukdomar som påverkar vad du kan välja att äta.
Jag hoppas du vill vara med och på så sätt bidra till mer kunskap om matvanor hos unga vuxna. Hör av dig till mig på telefon (ring eller sms:a) eller mejla mig om du vill
medverka eller har frågor om studien. Ellen Skånberg
Telefon: 070-2604770.
Mejl: ellen.f.skanberg@gmail.com
Handledare Mamunur Rashid
Mejl: mamunur.rashid@hig.se
Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö.
Högskolan i Gävle • 801 76 Gävle • Kungsbäcksvägen 47, Gävle • 026-64 85 00 • www.hig.se
1