När resultatet sammanställts framkom att sjuksköterskorna har ett behov av emotionellt stöd. Vidare forskning om hur och när sjuksköterskor är i behov av emotionellt stöd skulle kunna ge en bredare förståelse för de emotionella behov som kan uppstå hos sjuksköterskor när patienter vårdas i livets slutskede. Resultatet visade även att det finns behov av ökad kompetens gällande den personcentrerade palliativa vården, för närståendes delaktighet samt kommunikation vid svåra samtal under vård i livets slutskede. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka betydelsen av kommunikation i palliativ vård för att förstärka stödet till såväl patienter som närstående.
REFERENSLISTA
*Artiklar i resultatetAlvariza, A., Lindqvist, O., Öhlén, J., & H. Rasmussen, B. (2019). Omvårdnad i livets slut. I A. Edberg, H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa (s. 707–740). Studentlitteratur.
Black, A., McGlinchey, T., Gambles, M., Ellershaw, J., & Mayland, C. R. (2018). The “lived experience” of palliative care patients in one acute hospital setting – a qualitative study. BMC Palliative Care, 17(1), N.PAG. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12904-018-0345-x
Bylund-Grenklo, T., Werkander-Harstäde, C., Sandgren, A., Benzein, E., & Östlund, U. (2019). Dignity in life and care: the perspectives of Swedish patients in a palliative care context. International Journal of Palliative Nursing, 25(4), 193–201.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.12968/ijpn.2019.25.4.193
CODEX. (5 Mars 2021). Avvikelser från god forskningssed. Hämtad 2021-05-03 från https://codex.uu.se/forskarens-etik/avvikelser/
CODEX. (u.å.). Att publicera forskning. Hämtad 2021-05-03 från https://codex.uu.se/forskarens-etik/att-publicera/
*Croxon, L., Deravin, L., & Anderson, J. (2018). Dealing with end of life-New graduated nurse experiences. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(1–2), 337–344. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.13907
Edlund, M., & Lindwall, L. (2017). Värdighet. Wiklund Gustin, L. Lindwall, L (Red.),
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 201–212). Studentlitteratur.
Ekman, I. (2019). The GPCC. European Heart Journal, 39(7), 495–496. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1093/eurheartj/ehy029
*Engberink, A. O., Mailly, M., Marco, V., Bourrie, D., Benezech, J.-P., Chevallier, J.,
Vanderhoeven, S., Crosnier, R., Bourrel, G., & Lognos, B. (2020). A phenomenological study of nurses’ experience about their palliative approach and their use of mobile palliative care teams in medical and surgical care units in France. BMC Palliative
Care, 19(1), 1–10. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12904-020-0536-0
Eriksson, L., Lindberg, M., & Öster, I. (2016). The meaning of occupation for patients in palliative care when in hospital. Palliative & Supportive Care, 14(5), 541–552. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S1478951515001352
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Liber.
Eriksson, M. G. (2015). Referera reflekterande, konsten att referera och citera i
Friberg, F. (Red.). (2017). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Studentlitteratur.
*Fristedt, S., Grynne, A., Melin-Johansson, C., Henoch, I., Hagelin, C. L., & Browall, M. (2021). Registered nurses and undergraduate nursing students’ attitudes to performing end-of-life care. Nurse Education Today, 98, N.PAG. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.nedt.2021.104772
*Funk, L. M., Peters, S., & Roger, K. S. (2017). The Emotional Labor of Personal Grief in Palliative Care: Balancing Caring and Professional Identities. Qualitative Health
Research, 27(14), 2211–2221. https://doi.org/10.1177/1049732317729139
*Gerace, A., Giles, T., Breaden, K., Hammad, K., Drummond, C., Bradley, S. L., & Muir- Cochrane, E. (2021). Nurses’ perceptions of dealing with death in the emergency department. Collegian, 28(1), 71–80. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.colegn.2020.06.002
*Granero-Molina, J., Díaz-Cortés, M. del M., Hernández-Padilla, J. M., García-Caro, M. P., & Fernández-Sola, C. (2016). Loss of Dignity in End-of-Life Care in the Emergency Department: A Phenomenological Study with Health Professionals. JEN: Journal of
Emergency Nursing, 42(3), 233–239. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jen.2015.10.020
Grøthe, Å., Biong, S., & Grov, E.K. (2015). Acting with dedication and expertise: Relatives’ experience of nurses’ provision of care in a palliative unit. Palliative & Supportive
Care, 13(6), 1547–1558. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S1478951513000825
Göteborgs universitet. (2020, 31 augusti). APA-lathunden, baserad på APA 7. Hämtad 2020- 12-04 från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40505/28/gupea_2077_40505_28.pdf?fbcli Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I A. Henricson, M. Vetenskaplig teori och metod
- från idé till examination inom omvårdnad (s. 43–56). Studentlitteratur.
*Jahr Svendsen, S., Landmark, B. T., & Grov, E. K. (2017). Dying patients in nursing homes: nurses provide “more of everything” and are “left to deal with everything on their own.” Norwegian Journal of Clinical Nursing / Sykepleien Forskning, 1–13. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.4220/Sykepleienf.2017.63396
Jakobsson Ung, E., & Öhlen, J. (2019). Livets slutskede. I F. Friberg, J. Öhlen (Red.),
Omvårdnadens grunder perspektiv och förhållningssätt (s. 227–254).
Studentlitteratur.
Jóhannesdóttir, S., & Hjörleifsdóttir, E. (2018). Communication is more than just a conversation: family members’ satisfaction with end-of-life care. International
Journal of Palliative Nursing, 24(10), 483–491. https://doi-
*Karlsson, M., Kasén, A., & Wärnå-Furu, C. (2017). Reflecting on one’s own death: The existential questions that nurses face during end-of-life care. Palliative & Supportive
Care, 15(2), 158–167. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S1478951516000468
Kastbom, L., Milberg, A., & Karlsson, M. (2016). A good death from the perspective of palliative cancer patients. Supportive Care in Cancer, 25(3), 933–939. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s00520-016-3483-9
*Lai, X. B., Wong, F. K. Y., & Ching, S. S. Y. (2018). The experience of caring for patients at the end-of-life stage in non-palliative care settings: a qualitative study. BMC Palliative
Care, 17(1), N.PAG. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12904-018-0372-7
Lorentsen, V. B., Nåden, D., & Sæteren, B. (2019). The paradoxical body: A glimpse of a deeper truth through relatives’ stories. Nursing Ethics, 26(6), 1611–1622. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0969733018768660
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2020). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice (11th ed.). Wolters Kluwer.
Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I A. Henricson, M. Vetenskaplig
teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 25–42).
Studentlitteratur.
Reitinger, E., Schuchter, P., Heimerl, K., & Wegleitner, K. (2018). Palliative care culture in nursing homes: the relatives’ perspective. Journal of Research in Nursing, 23(2/3), 239–251. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1744987117753275
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken. Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.),
Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105–108).
Studentlitteratur.
*Skorpen Tarberg, A., Landstad, B. J., Hole, T., Thronæs, M., & Kvangarsnes, M. (2020). Nurses’ experiences of compassionate care in the palliative pathway. Journal of
Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(23/24), 4818–4826. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.15528
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010- 659
SFS 2017:30. Hälso-och sjukvårdslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Socialstyrelsen. (2004a). Anhöriga. I Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2021-03-30 från
Socialstyrelsen. (2004b). Närstående. I Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2021-03-30 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?Term=n%C3%A4rst%C3%A5ende
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Palliativ vård – förtydligande och konkretisering av begrepp. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-8-6.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878/ v%C3%A4rdegrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.pd f
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390 %09/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/ %09icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf Ternestedt, B-M., Österlin, J., Henoch, I., & Andershed, B. (2017). De 6 S:n – En modell för
personcentrerad palliativ vård. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Virdun, C., Luckett, T., Lorenz, K., Davidson, P. M., & Phillips, J. (2020). Hospital patients’ perspectives on what is essential to enable optimal palliative care: A qualitative study.
Palliative Medicine, 34(10), 1402–1415. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0269216320947570
Vårdhandboken. (2019, 8 augusti). Vård i livets slutskede och dödsfall. Hämtad 2021-03-29 från https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i- livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/ove
Wallström, S., & Ekman, I. (2018). Person-centred care in clinical assessment. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 17(7), 576–579. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1474515118758139
Wennman, I., Ringheim, A., & Wijk Helle. (2020). ”We are here for you all the way” – Patients’ and Relatives’ Experience of Receiving Advanced Home Care. American
Journal of Hospice & Palliative Medicine, 37(9), 669-674. https://doi-
Wibeck, V. (2017). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från
idé till examination inom omvårdnad (s. 169–188). Studentlitteratur.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Natur och Kultur.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. Vägledning
BILAGA A - SÖKMATRIS
Sökdatum Databas
Sökord Begränsningar Antal träffar Antal lästa
abstract Antal lästa artiklar Antal valda artiklar 2021-03-31 CINAHL
"palliative care" AND nurs* AND experience* AND terminal care
Publication Year: 2017–2021, Peer review, TI” palliative care” 50 25 7 2 2021-03-31 CINAHL
"end of life care" AND "nurs* experience" Publication year 2016–2021; Peer Reviewed 50 17 9 2 2021-03-31 CINAHL
"palliative care" AND nurse* AND experience* AND terminal care
Publication Year: 2017–2021, Peer review 145 19 6 3 2021-03-31 CINAHL
"end of life care" AND "palliative" AND "emergency
department" AND nurs*
Publication year 2016–2021; Peer Reviewed 64 11 5 1 2021-03-31 PubMed "nurses experience*" palliative care Publication year: 2016–2021, Nursing journal 18 4 4 1 2021-03-31 PubMed palliative supportive care nurse attitudes
Publication year 2020–2021, nursing journals
BILAGA B – KVALITETSGRANSKNING
Kvalitetsgranskningen inspirerades av Fribergs (2017) granskningsfrågor för kvalitativa och kvantitativa artiklar. 14 JA och NEJ frågor, där ja motsvarar en poäng och nej noll poäng. Låg kvalité: 0–6 poäng. Medel kvalité: 7–10 poäng. Hög kvalité: 11–14 poäng. Granskningsfrågor:
1. Finns det ett tydligt syfte formulerat? 2. Finns det en tydlig problemformulering? 3. Finns det en beskrivning av deltagare? 4. Finns det en tydlig metod beskriven? 5. Finns det en välskriven dataanalys? 6. Finns det ett tydligt resultat?
7. Finns det en diskussion kopplad till resultatet? 8. Finns det ett etiskt resonemang?
9. Finns det svar på syftet i resultatet?
10. Argumenterar författarna för studiens resultat? 11. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
12. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? 13. Hänger teoretiska utgångspunkter och metod ihop?
14. Finns det en återkoppling i diskussionen till antaganden gjorda i bakgrunden?
Fråga Artikel
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Artiklarnas poäng
1 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA 13 poäng 2 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA 13 poäng 3 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ JA 11 poäng 4 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA 13 poäng 5 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ JA 11 poäng 6 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA 13 poäng 7 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA 13 poäng 8 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA 13 poäng 9 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ JA 11 poäng 10 JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA 13 poäng
BILAGA C - ARTIKELMATRIS
Artikelnummer,
författare, titel
Tidskrift, År, Land
Syfte
Metod
Resultat
Studiens kvalité
1. Croxon, L., Deravin, L., & Anderson, J.
Dealing with end of life - New graduated nurse experiences
Journal of Clinical
Nursing (John Wiley & Sons, Inc.)
2018 Australien
Syftet var att utforska erfarenheterna hos nyexaminerade sjuksköterskors
beredskap inför möten med döden och dödsfall på arbetsplatsen. Kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer Analysmetod: Tematisk analys n = 8 sjuksköterskor som tagit examen under de senaste två åren
Resultatet visade fyra teman: Rollen som nyexaminerad sjuksköterska i palliativ vård, förberedelse för palliativ vård i läroplanen inom omvårdnad, beredskapen för att hantera döden och de döende samt luckorna i de pedagogiska förberedelserna.
13/14
Hög kvalité
2. Engberink, A. O., Mailly, M., Marco, V., Bourrie, D., Benezech, J.-P., Chevallier, J., Vanderhoeven, S., Crosnier, R., Bourrel, G., & Lognos, B.
A phenomenological study of nurse’s experience about their palliative approach and their use of mobile palliative care teams in medical and surgical care units in France.
BMC Palliative Care
2020 Frankrike
Syftet var att förstå det palliativa
tillvägagångssättet hos legitimerade
sjuksköterskor.
Kvalitativ studie med individuella semistrukturerade djupintervjuer och diskussioner fokusgrupp Analysmetod: Semi- pragmatisk fenomenologisk analys inspirerad av C.S. Peirce teori n = 20 sjuksköterskor
Resultatet visade att
sjuksköterskor är vittnen till patienters erfarenheter genom sin ständiga närvaro. I linje med professionella värderingar ges de en chans att förutse en
personcentrerad palliativ strategi.
13/14 Hög kvalité
3. Fristedt, S., Grynne, A., Melin-Johansson, C., Henoch, I., Lundh Hagelin, C. & Browall, M.
Registered nurses and undergraduate nursing students' attitudes to performing end-of-life care. Nurse education today 2021 Sverige
Syftet var att identifiera och beskriva
legitimerade sjuksköterskors attityder till att utföra vård i livets slutskede.
Kvantitativ studie baserad på enkäter med beskrivande och jämförande frågor Analysmetod: Deskriptiv och analytisk statistik n = 287 sjuksköterskor och 124 sjuksköterskestudenter
Resultatet som framkom visar att ålder, tidigare utbildning och klinisk erfarenhet har stor inverkan på attityder av
vårdande i livets slutskede. Det innebär att det finns ett behov av vidareutbildning inom palliativ vård i livets slutskede för legitimerade sjuksköterskor för att förbättra attityden till vårdande i livets slutskede.
11/14
Hög kvalité
4. Funk, L., Peters, S., & Roger, K.
The Emotional Labor of Personal Grief in Palliative Care: Balancing Caring and Professional Identities. Qualitative Health Research 2017 Kanada
Syftet var att undersöka hur vårdpersonal hanterar personlig sorg relaterad till patienters död.
Kvalitativ studie med djupintervjuer Analysmetod: Induktiv tematisk analys n = 13 sjuksköterskor och 12 vårdbiträden
Resultatet visade att
sjuksköterskorna kämpade för att hitta utrymme för att hantera sorg och mötte begränsningar för att uttrycka sorg på jobbet.
13/14 Hög kvalité
5. Gerace, A., Giles, T., Breaden, K., Hammad, K., Drummond, C., Bradley, S. L., & Muir-Cochrane, E. Nurses’ perceptions of dealing with death in the emergency department.
Collegian 2021 Australien
Syftet var att undersöka sjuksköterskors
erfarenheter att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagning. Kvantitativ studie baserad på beskrivande enkäter Analysmetod: Deskriptiv och analytisk statistik n = 211 sjuksköterskor som jobbat minst tolv månader på
akutvårdsavdelning
Resultatet visade att
sjuksköterskorna identifierade viktiga delar av vården för döende patienter och hur sjuksköterskorna inte alltid kunde utföra optimal vård på akutmottagning. Resultatet visade på hur personalutveckling och utbildning måste
uppmärksammas så att sjuksköterskor ska kunna utvidga sin empati och
medkänsla i vårdandet i livets slutskede. 11/14 Hög kvalité 6. Granero-Molina, J., Díaz-Cortés, M. del M., Hernández-Padilla, J. M., García-Caro, M. P., & Fernández-Sola, C. Loss of Dignity in End-of- Life Care in the Emergency Department: A
Phenomenological Study with Health Professionals.
JEN: Journal of Emergency Nursing 2016 Spanien
Syftet var att beskriva läkare och
sjuksköterskors erfarenheter av förlust av värdighet när
patienter vårdas i livets slutskede på akutmottagning. Kvalitativ studie baserad på intervjuer i fokusgrupper och djupintervjuer Analysmetod: Induktiv analys inspirerad av Gadamers hermeneutiska filosofi n = 16 sjuksköterskor och 10 läkare
Resultatet visade att närstående ofta tar döende patienter till akutmottagningar, det
tillgodoser närståendes behov av trygghet och erfarenheten av att göra något för sin
familjemedlem. Det framkom att värdigheten hos patienter som får vård i livets slutskede på akutmottagningar kan kränkas som ett resultat av
vårdpersonalens förhållningssätt och närståendes beslut.
13/14
7. Jahr Svendsen, S., Landmark, B. T., & Grov, E. K.
Dying patients in nursing homes: nurses provide “more of everything” and are “left to deal with everything on their own.”
Norwegian Journal of Clinical Nursing / Sykepleien Forskning 2017 Norge
Syftet var att beskriva sjuksköterskors
erfarenheter av döende patienter på ett
vårdhem samt undersöka vad som krävs för att ge optimal vård i livets slutskede. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och diskussioner i fokusgrupper Analysmetod: Kvalitativ tematisk innehållsanalys inspirerad av Gadamers hermeneutiska filosofi n = 12 sjuksköterskor
Resultatet visade att
sjuksköterskorna strävade efter att säkerställa optimal
symtomlindring hos patienter. Sjuksköterskorna tyckte att vård av patienter i livets slutskede kräver mer av allt på grund av sin komplexitet. Det krävdes betydande kunskaper och en särskild attityd hos
sjuksköterskorna för att tillgodose döende patienters behov. Resultatet visade även att sjuksköterskorna ofta lämnades på egen hand till följd av
otillräcklig bemanning och för låg kunskapsnivå hos övrig omvårdnadspersonal.
13/14
Hög kvalité
8. Karlsson, M., Kasén, A., & Wärnå-Furu, C.
Reflecting on one’s own death: The existential questions that nurses face during end-of-life care.
Palliative & Supportive Care 2017 Sverige
Syftet var att beskriva och få en djupare förståelse för
existentiella frågor hos sjuksköterskorna när de vårdar döende patienter. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och diskussioner i fokusgrupper Analysmetod: Kvalitativ hermeneutisk metod inspirerad av Gadamers filosofi och Ödmans modell för tolkning av data
n = 14 sjuksköterskor
Resultatet visade att
sjuksköterskornas existentiella frågor balanserade mellan ansvar och skuld i förhållande till sina patienter. I koppling till att vara en professionell
vårdgivare och en medmänniska samt mellan hopp och förtvivlan i förhållande till andras och egen död.
13/14
9
. Lai, X. B., Wong, F. K.
Y., & Ching, S. S. Y. The experience of caring for patients at the end-of- life stage in non-palliative care settings: a qualitative study.BMC Palliative Care
2018 Kina
Syftet var att undersöka vårdpersonals
erfarenheter av vård i livets slutskede i en icke palliativ vårdmiljö. Kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys n = 13 sjuksköterskor och 13 läkare
Resultatet visade att
sjuksköterskorna instinktivt gav extra uppmärksamhet till patienter i livets slutskede. Att diskutera behandlingsalternativ med närstående var vanligt. Det framkom att den största
utmaningen för
sjuksköterskorna var att möta påtryckningar från
familjemedlemmar.
11/14
Hög kvalité
10. Skorpen Tarberg, A., Landstad, B. J., Hole, T., Thronæs, M., &
Kvangarsnes, M. Nurses’ experiences of compassionate care in the palliative pathway. Journal of Clinical Nursing 2020 Norge
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor erfar medkännande i vård av cancersjuka patienter samt närstående i olika palliativa faser. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och diskussioner i fokusgrupper Analysmetod: Hermeneutiskt tillvägagångssätt inspirerat av Gadamer n = 21
sjuksköterskor
Resultatet visade att information och dialog med patienter och närstående var viktigt tidigt i vården. Sjuksköterskorna uttryckte att det var viktigt att skapa utrymme att prata om döden, för både patienten och närstående. Sjuksköterskorna ansåg att en viktig del av att visa medkänsla i sin vård var att hjälpa närstående i sitt sorgearbete.
13/14 Hög kvalité