5. Diskussion
5.7 Förslag till vidare forskning
Utifrån det som framkommit under genomförandet anses vidare forskning som belyser sjuksköterskors svårigheter att beröra det psykiska måendet i samtalet vara av vikt för att öka förståelsen och därmed eliminera de hinder som finns. Detta skulle kunna uppnås med hjälp av kvalitativa studier där ett begränsat antal sjuksköterskor intervjuas för att få fram deras upplevelser. Att genomföra kvantitativa studier med ett stort antal deltagare som upplever psykisk ohälsa kan vara av fördel för att identifiera hur dessa personer upplever sin livskvalitet då det under sökarbetet återfanns få artiklar som belyste just detta. Att även forska i hur personer med psykisk ohälsa upplever att det är att leva med psykisk ohälsa genom kvalitativa studier anses av vikt för att belysa detta ur ett samhällsperspektiv. Vidare anses att forskning rörande bakomliggande orsaker till psykisk ohälsa anses värdefullt för att på så vis identifiera nya riskområden för att utveckla psykisk ohälsa.
28
Referenslista
Artiklar som resultatet baseras på är markerade med ⁕
Andersson, G., Denhov, A., Bülow, P., & Topor, A. (2015). Aloneness and loneliness – persons with severe mental illness and experiences of being alone. Scandinavian Journal of
Disability Research, 17(4), 353–365. doi:10.1080/15017419.2014.941927
⁕ Askola, R., Nikkonen, M., Paavilainen, E., Soininen, P., Putkonen, H., & Louheranta, O. (2016). Forensic psychiatric patients’ perspectives on their care: A narrative view.
Perspectives in Psychiatric Care, 54(1), 64–73. doi:10.1111/ppc.12201
Bjorkman, A., & Salzmann-Erikson, M. (2018). When all other doors are closed: Telenurses experiences of encountering care seekers with mental illness. International Journal of Mental
Health Nursing, 27(5), 1392–1400. doi:10.1111/inm.12438
Björk Brämberg, E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P., Rusner, M. (2018). Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: A qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family
Practice, 19(12). doi:10.1186/s12875-017-0687-0
Bygstad-Landro, M., & Giske, T. (2018). Risking existence: The experience and handling of depression. Journal of Clinical Nursing, 27(3–4), 514–522. doi:10.1111/jocn.14056
Carlsson, G. (2019). Existentiellt vårdande – med fokus på patientens värld. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa - på avancerad nivå (95–113). Lund:
Studentlitteratur AB.
⁕ Dahlöf, L., Simonsson, A., Thorn, J., & Larsson, M. E. H. (2013). Patients’ experience of being triaged directly to a psychologist in primary care: a qualitative study. Primary
29
⁕ Desborough, J., Phillips, C., Mills, J., Korda, R., Bagheri, N., & Banfield, M. (2018). Developing a positive patient experience with nurses in general practice: An integrated model of patient satisfaction and enablement. Journal of Advanced Nursing, 74(3), 564– 578. doi: 10.1111/jan.13461
⁕ Digel Vandyk, A., Young, L., MacPhee, C., & Gillis, K. (2017). Exploring the experiences of persons who frequently visit the emergency department for mental health-related reasons.
Qualitative Health Research, 28(4), 587–599. doi:10.1177/1049732317746382
Edvardsson, D. (2010). Personcentrerad omvårdnad – definition, mätskalor och hälsoeffekter. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik, (s.29–38). Lund: Studentlitteratur AB.
Ekman, I., Norberg, A., & Swedberg, K. (2016). Tillämpning av personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till
praktik, (s.69–96). Stockholm: Liber AB.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Stribrant
Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care – Ready for prime time. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
⁕ Eldal, K., Veseth, M., Natvik, E., Davidson, L., Skjølberg, Å., Gytri, D., & Moltu, C. (2019). Contradictory experiences of safety and shame in inpatient mental health practice – a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(4), 791–800. doi:
10.1111/scs.12674
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten, (s.129–139). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
30
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Dödlighet i suicid. Hämtad 2020-04-01 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/suicid-sjalvmord/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Nedsatt psykiskt välbefinnande. Hämtad 2020-04-01 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-
rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/
Folkhälsomyndigheten. (2020c). Stress. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/stress/
Folkhälsomyndigheten. (2020d). Vad är psykisk ohälsa? Hämtad 2020-04-03 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
⁕ Gunasekara, I., Pentland, T., Rodgers, T., & Patterson, S. (2014). What makes an excellent mental health nurse? A pragmatic inquiry initiated and conducted by people with lived experience of service use. International Journal of Mental Health Nursing, 23(2), 101–109. doi:10.1111/inm12027
Gustafsson, L.-K. (2019). Avskurenhet och gemenskap. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande
vis psykisk ohälsa – På avancerad nivå (s.235–251). Lund: Studentlitteratur AB.
⁕Gustafsson, L.-K., Snellman, I., & Gustafsson, C. (2013). The meaningful encounter:
Patient and next-of-kin stories about their experience of meaningful encounters in health-care.
31
Hamilton, S., Pinfold, V., Cotney, J., Couperthwaite, L., Matthews, K., Barret, K., … Henderson, C. (2016). Qualitative analysis of mental health service users’ reported experiences of discrimination. Acta Psychiatrica Scandinavia, 134(446), 14–22. doi:10.1111/acps.12611
⁕ Harris, B., Beurmann, R., Fagien, S., & Shattell, M. M. (2015). Patients’ experiences of psychiatric care in emergency departments: A secondary analysis. International Emergency
Nursing, 26, 14–19. doi:10.1016/j.ienj.2015.09.004
Hedberg, B., & Nygårdh, A. (2018). Patientdelaktighet och medverkan hos vuxna med fysisk ohälsa. I A.-C. Eldh (Red.), Delaktighet och patientmedverkan, (s.107–138). Lund:
Studentlitteratur AB.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från
idé till examination inom omvårdnad (s.411–420). Lund: Studentlitteratur AB.
Hewitt-Taylor, J. (2018). Personcentrerad vård i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Horackova, K., Kopecek, M., Machu, V., Kagstrom, A., Aarsland, D., Bankovska Motlova, L., & Cermakova, P. (2019). Prevalence of late-life depression and gap in mental health service use across European regions. European Psychiatry, 57, 19–25.
doi:10.1016/j.eurpsy.2018.12.002
Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Loyttyniemi, E., Suominen, T., & Välimäki, M. (2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: A cross-sectional study in primary settings in Finland. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,
23(6–7), 427–437. doi:10.1111/jpm.12319
Jakobsson, S., Eliasson, B., Andersson, E., Johannsson, G., Ringström, G., Simrén, M., & Jakobsson Ung, E. (2019). Person-centered inpatient care – A quasi-experimental study in an internal medicine context. Journal of Advanced Nursing, 75(8), 1678-1689.
32
Janlöv, A., Johansson, L. & Clausson, E. (2018). Mental ill health among adult patients at healthcare centres in Sweden: District nurses experiences. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 32(2), 987–996. doi:10/1111/scs.12540
Jørgensen, K., & Dahl Rendtorff, J. (2018). Patient participation in mental health care – perspectives of healthcare professionals: an integrative review. Scandinavian Journal of
Caring Sciences, 32(2), 490–501. doi: 10.1111/scs.12531
Kaite, C. P., Karanikola, M. N., Vouzavali, F. J. D., Koutroubas, A., Merkouris, A., &
Papathanassoglou, E. D. E. (2016). The experience of Greek-Cypriotic individuals living with mental illness: Preliminary results of a phenomenological study. BMC Psychiatry, 16(343). doi:10.1186/s12888-016-1051-y
Keresi, Z., Carlsson, G., & Lindberg, E. (2019). A caring relationship as a prerequisite for patient participation in a psychiatric care setting: A qualitative study from the nurses perspective. Nordic Journal of Nursing Research 39(4), 218–225.
doi:10.1177/2057158519866393
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad, (s.57–80). Lund: Studentlitteratur AB.
Kristensson Uggla, B. (2014). Personfilosofi – filosofiska utgångspunkter för
personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso-
och sjukvård: Från filosofi till praktik, (s.21–68). Stockholm: Liber AB.
Lejtzén, N., Sundquist, J., Sundquist, K., & Li, X. (2014). Depression and anxiety in Swedish primary health care: Prevalence, incidence, and risk factors. European Archives of Psychiatry
and Clinical Neuroscience, 264(3), 235–245. doi:10.1007/s00406-013-0422-3
McCormack, B., & McCance, T. V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(5), 472–479. doi:10.1111/j.1365-
33
⁕Morgan, A. J., Reavey, N. J., Jorm, A. F., & Beatson, R. (2016). Experiences of
discrimination and positive treatment from health professionals: A national survey of adults with mental health problems. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 50(8), 754– 762. doi: 10.1177/0004867416655605
Nationalencyklopedin. (u.å.). Ordbokstjänster från NE. Hämtad från https://ne.ord.se/
Patientlag (SFS 2014:821). Stockholm: Socialdepartementet.
Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659). Stockholm: Socialdepartementet.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (10th. ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
⁕ Priebe, Å., Wiklund Gustin, Å., & Fredriksson, L. (2018). A sanctuary of safety: A study of how patients with dual diagnosis experience caring conversations. International Journal of
Mental Health Nursing, 27(2), 856–865. doi:10.1111/inm.12374
⁕ Reid, R., Escott, P., & Isobel, S. (2018). Collaboration as a process and an outcome: Consumer experiences of collaborating with nurses in care planning in an acute inpatient mental health unit. International Journal of Mental Health Nursing, 27(4), 1204–1211. doi:10.1111/inm.12463
Ritchie, H., & Roser, M. (2018). Mental health. Hämtad 2020-04-27 från https://ourworldindata.org/mental-health
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur AB.
Schön, U.-K., & Santana, M. (2018). Patientdelaktighet och medverkan hos vuxna med psykisk ohälsa. I A.-C. Eldh (Red.), Delaktighet och patientmedverkan, (s.141–171). Lund: Studentlitteratur AB.
34
⁕ Sebergsen, K., Norberg, A., & Talseth, A.-G. (2016). Confirming mental health care in acute psychiatric wards, as narrated by persons experiencing psychotic illness: an interview study. BMC Nursing 15(3), 1–13. doi:10.1186/s12912-016-0126-x
Sjöberg, L., Karlsson, B., Atti, A.-R., Skoog, I., Fratiglioni, L., & Wang, H.-X. (2017).
Prevalence of depression: Comparisons of different depression definitions in population-based samples of older adults. Journal of Affective Disorders, 221, 123–131.
doi:10.1016/j.jad.2017.06.011
Socialstyrelsen. (2013). Se tecken och ge rätt stöd – vägledning för att uppmärksamma äldre med psykisk ohälsa inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Hämtad 2020-09-16
från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/vagledning-socialtjanst.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom: Stöd för styrning och ledning. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2017-12-4.pdf
Socialstyrelsen. (2019a). Långvarig psykisk ohälsa en utmaning för vården. Hämtad 2020-03- 31 från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/langvarig-psykisk- ohalsa-en-utmaning-for-varden/
Socialstyrelsen. (2019b). Bilaga – Tabeller – Statistik om dödsorsaker 2018. I Socialstyrelsen,
Statistik om dödsorsaker. Hämtad 2020-04-27 från https://www.socialstyrelsen.se/statistik-
och-data/statistik/statistikamnen/dodsorsaker/
Socialstyrelsen. (2019c). Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom:
Huvudrapport med förbättringsområden. Hämtad 2020-04-08 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2019-5-12.pdf
35
Socialstyrelsen. (2020). Suicid. Hämtad 2020-04-13 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid
Svensk Sjuksköterskeförening. (2019). För lite tid för omvårdnad. Omvårdnadsmagasinet, 3/2019. Hämtad 2020-09-03 från https://www.swenurse.se/medlem/omvardnadsmagasinet/nr- 03-2019/nr-03-argang-2019/for-lite-tid-for-omvardnad/
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr]. Hämtad 2020-03-31 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/etikpublikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. Hämtad 2020-03-31 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensksjukskoterskeforening/publikationer-
svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Uppdrag Psykisk Hälsa. (u.å.). Primärvårdens roll för psykisk ohälsa. Hämtad 2020-04-09 från https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/primarvard/primarvard/
⁕ Vandyk, A., Bentz, A., Bissonette, S., & Cater, C. (2019). Why go to the emergency department? Perspectives from persons with borderline personality disorder. International
Journal of Mental Health Nursing, 28(3), 757–765. doi: 10.1111/inm.12580
⁕ vanLankeren, J. E., Testerink, A. E., Daggenvoorde, T. H., Poslawsky, I. E., & Goossens, P. J. J. (2020) Patient experiences with nursing care during hospitalization on a closed ward due to a manic episode: A qualitative study. Perspective in Psychiatric Care, 56(1), 37–45. doi: 10.1111/ppc.12370
West, E., Barron, D. N., & Reeves, R. (2005). Overcoming the barriers to patient-centered care: time, tools and training. Journal of Clinical Nursing, 14(4), 435-443.
36
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
World Health Organization [WHO]. (2018). Mental Health: Strengthening our response. Hämtad 2020-04-01 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health- strengthening-our-response
World Health Organization [WHO]. (2019a). Mental Disorders. Hämtad 2020-04-27 från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-disorders
World Health Organization [WHO]. (2019b). Mental Health: Fact Sheet. Hämtad 2020-04-27 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/404851/MNH_FactSheet_ENG.pdf?ua= 1
World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2020-08-31 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethicalprinciples-for- medical-research-involving-human-subjects/
⁕ Wyder, M., Bland, R., Blythe, A., Matarasso, B., & Crompton, D. (2015). Therapeutic relationships and involuntary treatment orders: Service users’ interacti0ons with health-care professionals on the ward. International Journal of Mental Health Nursing, 24(2), 181–189. doi:10.1111/inm.12121
Xiao, L., Gao, Y., Zhang, L., Sun, X., & Zeng, K. (2017). Perspectives of individuals with mental illness in community mental health services in China: A qualitative exploration.
Journal of Psychological Nursing 55(7), 30–37. doi:10.3928/02793695-20170619-05
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning
1
Bilaga 1
Tabell 2. Sökstrategi av utvalda artiklar (n=15)samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar
Databas Datum
Begränsningar Sökord Antal träffar Urval efter
lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar efter genomläsning, n=15 CINAHL 2020-05-04
english language, peer reviewed, abstract available, 2010–2020
person with mental illness AND nurse
AND psychotic illness
3,067 204
10 1 1 1
CINAHL 2020-05-04
english language, peer reviewed, abstract available, 2010–2020
psychiatric treatment AND patient experience AND nurs* 13,417 1,145 252 14 4 2 CINAHL 2020-05-04
english language, peer reviewed, abstract available, 2010–2020
nurse-patient encounter
AND (mental health or mental illness or mental disorder or psychiatric illness)
292
18 7 4 1
CINAHL 2020-05-07
english language, peer reviewed, abstract available, 2010–2020
mental health
AND patient experience AND health care
AND person with mental illness
93,404 6,148 2,447 135 6 3 3 PsycINFO 2020-04-01
english language, peer reviewed, adulthood, 2010–2020, Sweden
patient experience AND mental health AND health care AND nurse 840 256 221 67 7 2 1 PsycINFO 2020-04-03
english language, peer reviewed, adulthood, 2010–2020
patient experience AND mental illness AND health care AND nurse 23,802 2,019 1,167 185 4 1 1 PsycINFO 2020-04-21
english language, peer reviewed, adulthood, 2010–2020
nurse-patient encounter AND patient experiences
AND (mental illness or mental health or mental illhealth or psychiatric illness)
94 45
2 Databas
Datum
Begränsningar Sökord Antal träffar Urval efter
lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar efter genomläsning, n=15 PsycINFO 2020-05-04
english language, peer reviewed, adulthood, 2010–2020
(mental illness or mental disorder or psychiatric illness)
AND (patient experience or patient perception) AND nurse interaction
161,059 12,439
60 3 1 1
PsycINFO 2020-05-04
english language, peer reviewed, adulthood, 2010–2020
mental health
AND (patient perception or patient experience) AND (encounter or treatment)
AND nurse
AND mental illness AND mental disorder
217,227 15,851 8,292 785 172 72 9 3 3 SveMed+ 2020-05-07
peer reviewed, engelska, 2010–2020
mental health AND experience AND mental disorder
1,698 115
1
Bilaga 2
Tabell 3. Sammanställning av artiklar (n=15) som ligger till grund för resultatet
Författare År
Land
Titel Syfte Metod
Design Analys Deltagare Bortfall Resultat Kvalitetsgrad Askola, R., Nikkonen, M., Paavilainen, E., Soininen, P., Putkonen, H., & Louheranta, O.
2016
Finland
Forensic psychiatric patients’
perspectives on their care: A narrative view
The purpose of this study is to describe forensic psychiatric patients’ experiences of and perspectives on forensic psychiatric treatment Metod: Intervjuer
Design: Kvalitativ metod
Analys: Narrativ analys
Personer i kontakt med rättspsykiatrin, totalt n=8, 7 män och 1 kvinna varav 6 vårdades inom slutenvården och 2 inom öppenvården Bortfall, n=1
Upplevelser av straff, trakasserier samt ett avvisande beteende framkom i mötet med sjuksköterskan. Sjuksköterskorna var stöttande i tillstånd av depression samt nedstämdhet.
100%
Dahlöf, L., Simonsson, A., Thorn, J., & Larsson, M. E. H.
2013
Sverige
Patients’ experience of being triaged directly to a
psychologist in primary care: a qualitative study
The aim is to examine the patients’ experience of being triaged directly to a psychologist for assessment
Metod: Semi-strukturerade intervjuer med öppna frågor
Design: Kvalitativ metod
Analys: Tematisk kvalitativ innehållsanalys Deltagare totalt, n=20, 14 kvinnor och 6 män Bortfall, n=25
Sjuksköterskan ansågs som ett stöd och beskrivs som professionell och trygg. Lyssnar till personers önskemål och tillgodoser dessa. Sjuksköterskan upplevs som icke dömande. Sjuksköterskan svarar upp mot behov som framkommer på ett empatiskt sätt och svarar informativt på frågor.
2 Författare
År Land
Titel Syfte Metod
Design Analys
Deltagare Bortfall
Resultat Kvalitetsgrad
Desborough, J., Phillips, C., Mills, J., Korda, R., Bagheri, N., & Banfield, M.
2017
Australien
Developing a positive patient experience with nurses in general practice: An integrated model of patient satisfaction and enablement.
The aim was to develop a conceptual model that provides a comprehensive understanding of the structures and processes underpinning patient enablement and satisfaction in general practice nurse consultations.
Metod: Tvärsnittsenkät samt intervjuer
Design: Mixad metod
Analys: Grounded Theory
Kvantitativa delen: Patienter, n=1665 Kvalitativa delen: Sjuksköterskor, n=16 Patienter, n=23
Upplevelsen av att känna sig respekterad möjliggjorde en fördjupad relation och gjorde att vårdprocessen upplevdes hanterbar.
71,93%
Digel Vandyk, A., Young, L., MacPhee, C., & Gillis, K.
2018
Kanada
Exploring the experiences of persons who frequently visit the emergency department for mental health-related reasons
The aim is to explore the experiences of persons who frequently present to the ED for mental health-related reasons
Metod: Semi-strukturerade intervjuer samt en sociodemografisk enkät
Design: Kvalitativ metod med tolkande beskrivning
Analys: Tematisk analys utifrån Aronsons analysmetod Personer, n=10, 6 kvinnor och 4 män som under ett år besökt en akutmottagning minst 12 gånger
Sjuksköterskan framstår som dömande, avvisande samt otrevlig i sitt bemötande. Personerna upplevde sig åsidosatta samt bemötta med förakt i kontakten med sjuksköterskan. Att känna sig respekterad bidrog till känslan av att bli omhändertagen. Det upplevdes som ett positivt bemötande när sjuksköterskan utgick från den relation som tidigare byggts. Det framkommer att sjuksköterskorna ofta var upptagna vilket fick personerna att känna sig besvärliga.
92%
Eldal, K., Veseth, M., Natvik, E., Davidson, L., Skjølberg, Å., Gytri, D., & Moltu C.
2019
Norge
Contradictory experiences of safety and shame in inpatient mental health practice – a qualitative study
In the context of the current research environment, we explore how mental health patients experience current inpatient treatment in Norway
Metod: Djupgående intervjuer med öppna frågor
Design: Kvalitativ metod
Analys: Temabaserad analys inspirerad av en
fenomenologisk analys
Deltagare,
n=14, 7 kvinnor
och 7 män
Att bli bemött med förakt samt känna sig åsidosatt ledde till känslan av maktlöshet samt att inte bli sedd som en person. Sjuksköterskan ansågs utnyttja sin ställning när personliga åsikter förkastades. Positivt med rutiner samt ett lugnt bemötande.
3 Författare
År Land
Titel Syfte Metod
Design Analys
Deltagare Bortfall
Resultat Kvalitetsgrad
Gunasekara, I., Pentland, T., Rodgers, T., & Patterson, S.
2014
Australien
What makes an excellent mental health nurse? A pragmatic inquiry initiated and conducted by people with lived experience of service use
We aim to inform consideration and development of practice by representing the views of service users and carers with respect to nursing care, supplemented by advice from senior mental health nurses about how best practice can be achieved
Metod: Intervjuer
Design: Kvalitativ studie
Analys: Tematisk analys
Personer som vårdas inom den psykiatriska slutenvården,
n=10
Personal, n=2
Sjuksköterskorna ansågs respektlösa när de diskuterade andra personer öppet. Sjuksköterskorna utgick från personens egna förväntningar och ambitioner när de försökte främja framsteg under återhämtningen. Det uppskattades när
sjuksköterskorna presenterade sig i början av sitt skift samt avsatte tid för att tala. Sjuksköterskorna svarade inte upp mot föreliggande behov vilket uttryckte sig i en känsla av frustration.
76%
Gustafsson, L.-K., Snellman, I., & Gustafsson, C.
2013
Sverige
The meaningful encounter: Patient and next of kin stories about their experience of meaningful encounters in health care
The aim was to identify attributes of the meaningful encounter that are important in obtaining increased understanding for care
Metod: Undersökning av berättelser/narrativ
Design: Kvalitativ explorativ studie med hermeneutisk narrativ approach. Analys: Hermeneutisk analysmetod Deltagare, n=43, varav 36 kvinnor och 7 män
En person beskriver i kontakt med sjuksköterska inom den psykiatriska vården att hon genom bekräftelse från sjuksköterskan i samtalet upplevde att hon på så vis ägde sin egen berättelse.
92%.
Harris, B., Beurmann, R., Fagien, S., & Shattell, M. M.
2016
USA
Patients’ experiences of psychiatric care in emergency departments: A secondary analysis
The aim of this study is to describe the perceptions of ED visits by persons experiencing emotional distress, identifying themes among these that may guide nursing interventions that minimize stress and optimize outcomes in the treatment of psychiatric emergency
Metod: Intervjuer
Design: Kvalitativ hermeneutisk studie
Analys: Tolkande analys
Personer som befinner sig i emotionellt lidande och besöker en akutmottagning, n=9
Sjuksköterskorna ansågs som oförskämda och tilldelade personerna olika smeknamn. Brist på ögonkontakt och avsaknad av omtänksamhet påverkade samspelet med sjuksköterskan negativt. En lång väntan på akutmottagningen medförde att personerna kände sig ignorerade.
4 Författare
År Land
Titel Syfte Metod
Design Analys
Deltagare Bortfall
Resultat Kvalitetsgrad
Morgan, A. J., Reavley, N. J., Jorm, A. F., & Beatson, R.
2016
Australien
Experiences of discrimination and positive treatment from health professionals: A national survey of adults with mental health problems
The aim of this study was to investigate the prevalence and explore the nature of discrimination and positive treatment experienced by adults with mental health problems when using health service, in a national population-based survey.
Metod: Telefonintervjuer
Design: Kvalitativ studie
Analys: Innehållsanalys
Personer som sökt vård för psykisk ohälsa,
n=1381
Personerna kände sig dömda och avfärdade.