Förslag till vidare forskning - Problemlösning för särskilt begåvade elever

6. Diskussion

6.4 Förslag till vidare forskning

Då det framgår behov av kompetensutveckling hos lärare i tidigare forskning och i studiens enkätundersökning kan denna studie med fördel användas för att forska mer kring ämnet kompetensutveckling. Mitt förslag är att använda denna studie som en pilotstudie för att utarbeta en kompetensutveckling innehållande problemlösningsuppgifter. Kompetensutvecklingen ska syfta till att ge lågstadielärare stöttning och vägledning där de kan få ta del av utmanande och inkluderande material och metoder. Vidare ska de få fördjupad kunskap om särskild begåvning och vad dessa elever är i behov av för att utmanas i sitt matematiska tänkande.

Referenser

Björkdahl Ordell, S. (2007). Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I: J. Dimenäs Lära till lärare. (1 uppl. ss. 84–96).

Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Stockholm: Liber. Dimitriadis, C. (2012). Provision for mathematically gifted children in primary

schools: an investigation of four different methods of organizational provision. Educational Review. 64 (2). 241-260. doi:

10.1080/00131911.2011.598920

Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, C. & Petersson, H. (2018). Särskilt begåvade elever. 2.4

Ämnesdidaktiskt stöd i matematik. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa2d45/1516

017579432/Sarskilt-begavade-elever-amnesdidaktiskt-stod-i-matematik.pdf

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Henningsen, M., & Stein, M. K. (1997). Mathematical tasks and student cognition: Classroom-based factors that support and inhibit high-level

mathematical thinking and reasoning. Journal for research in

mathematics education, 28(5), 524-549. doi:10.2307/749690

Jahnke, A. (UÅ). Särskilt begåvade elever: 1.3 Organisatorisk och pedagogisk differentiering. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa2d4f/1516 017579270/Sarskilt-begavade-elever-organisatorisk-och-pedagogiskt-differentieriering.pdf

Jäder, J. (2019). Med uppgift att lära – om matematikuppgifter som en resurs för lärande. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå Universitet. Hämtad från:

http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:1378919/FULLTEXT02.pdf Karlsson, R. (2007). Vetenskapliga kriterier för kvalitativ forskning. I: J. Dimenäs

Lära till lärare. (1 uppl. ss. 247–257). Stockholm: Liber.

Kihlström, S. (2007a). Att undersöka. I: J. Dimenäs Lära till lärare. (1 uppl. ss. 226–241). Stockholm: Liber.

Kihlström, S. (2007b). Fenomenografi. I: J. Dimenäs Lära till lärare. (1 uppl. ss. 157–170). Stockholm: Liber.

Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik. Om resonemang och

matematikuppgifters egenskaper. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads Universitet. Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:696528/FULLTEXT01.pdf

Liljekvist, Y., Randahl, A.-C., van Bommel, J. & Olin-Scheller, C. (2020). Facebook for professional development: Pedagogical Content Knowledge in the centre of teachers’ online communities. Scandinavian Journal of Education.doi:10.1080/00313831.2020.1754900.

Mattsson, L. (2013). Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs Universitet. Hämtad från: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34120/1/gupea_2077_34120_1. pdf

Mattsson, L. & Pettersson, E. (2018). Särskilt begåvade elever: 1.1 Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa32be/1516 017598803/inledning-sarskilt-begavade-elever.pdf

Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. Växjö: Växjö Universitet. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:224739/fulltext01

Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S. & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad: Karlstads Universitet. Hämtad från:

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:951950/FULLTEXT02.pdf

Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla – ett skolprojekt i Karlstad. Nämnaren (5). 22–27. Hämtad 2020-02-01 från:

Mellroth, E. (2018). Harnessing teacher’s perspectives: Recognizing

mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads Universitet. Hämtad från:

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1253540/FULLTEXT02.pdf

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Specialpedagogiska

skolmyndigheten. Hämtad från: https://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/00458_tillganglig.pdf

Nordgren, K., Kristiansson, M., Liljekvist, Y. & Bergh, D. (2019). Lärares planering och efterarbete av lektioner Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan. Karlstad: Karlstads universitet. Hämtad från:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1298162/FULLTEXT01.pdf

Patel, R. & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Penje, S. & Wistedt, I. (2015). Särskilt begåvade elever. 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa2d4d/1516 017579281/Sarskilt-begavade-elever-att-ge-forutsattningar-for-skolors-arbete.pdf

Pettersson, E. (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk praktik. Licentiatuppsats. Växjö: Växjö Universitet. Hämtad från:

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:206499/FULLTEXT01.pdf

Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet. Hämtad från:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:414912/FULLTEXT01.pdf

Pettersson, E. & Wistedt, I. (2013). Barns matematiska förmågor – och hur de kan utvecklas. Lund: Studentlitteratur.

Renzulli, J, S. (2016). The three-ring conception of giftedness: A developmental model for promoting creative productivity. In S. M. Reis (Ed.).

Reflections On Gifted Education (pp. 173-192). Waco, TX: Prufrock Press.

SCB (2016). Frågor och svar om frågekonstruktion i enkät- och

intervjuundersökningar. Statistiska centralbyrån: Statistics Sweden. Hämtad från:

https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f /ov9999_2016a01_br_x08br1601.pdf

Schnell, S. & Prediger, S. (2016). Mathematics Enrichment for All –Noticing and Enhancing Mathematical Potentials of Underprivileged Students as An Issue of Equity. EURASIA Journal of Mathematics Science and

Technology Education, 13(1) 143-165. doi: 10.12973/Eurasia.2017.00609a

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sidenvall, J. (2019). Lösa problem Om elevers förutsättningar att lösa problem och hur lärare kan stödja processen. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet. Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1303310/FULLTEXT01.pdf

Skolinspektionen (2016). Tematisk analys utmaningar i undervisningen. Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/analys/2 016/analys-utmaningar-i-undervisningen.pdf

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (Rev. 2019) Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2020a). Särskilt begåvade elever. Stockholm: Skolverket Hämtad 2020-01-04 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-ochstod-iarbetet/stod-i-arbetet/sarskilt-begavade-elever

Skolverket (2020b). Sök statistik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-05-01 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokA

Skolverket (2020c). Matematik. Stockholm: Skolverket Hämtad 2020-04-03 från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-

utbildningar/matematik---kompetensutveckling-i-matematikdidaktik?fbclid=IwAR0ZkcoDz326m6oKahux7qa_IM0hS3fvw AzqK6PWiGf2ASW_-95MRwDpTxQ

Stein, M. K., & Smith, M. S. (2011). Mathematical tasks as a framework for reflection: From research to practice. Hämtad från:

https://www.nctm.org/Handlers/AttachmentHandler.ashx?attachmentI D=wTjgEyoK1jw%3D

Stålnacke, J. (2015). Särskilt begåvade elever. 1.2 Särskilt barn i skolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa2d51/1516 017579573/Sarskilt-begavade-elever-skolan.pdf

Säljö, R. (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: U.P. Lundgren, R. Säljö. & C Liberg (red). Lärande, skola, bildning:

grundbok för lärare. (2 uppl. ss. 139–197). Stockholm: Natur & Kultur. Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan: för att skapa tillfällen till lärande.

Umeå: Umeåuniversitet. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:140830/FULLTEXT01.pdf

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm:

Vetenskapsrådet. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Ziegler, A. (2010). Högt begåvade barn. Stockholm: Norstedts.

Bilagor

In document Problemlösning för särskilt begåvade elever – ett sätt att inkludera och utmana (Page 49-55)