• No results found

7. Slutsatser

7.1 Förslag till vidare forskning

Av intresse för vidare forskning är att se hur de som tar del av församlingens sociala arbeten upplever den hjälp och stöd de får. Det hade varit intressant att se om de mål som pastorerna förklarat att de har med de sociala verksamheterna uppnås. Detta för att få en bild av hur den förmedlade hjälpen är ändamålsenlig och adekvat i förhållande till frikyrkornas åtaganden. Vidare kan framtida forskning undersöka hur församlingen ser på förhållandet mellan att hjälpa en individ och att denne ska hjälpa sig själv, dvs hur de ser på och arbetar med hjälp till självhjälp. Forskningen kan också inrikta sig på hur socialarbetare ser på samarbetet med frikyrkorna.

44

Referenslista

Alvarsson, J., & Eriksson, L. (2014). Pietism. I J. Alvarsson (Red.), Svenskt frikyrkolexikon (s. 356–357). Atlantis.

Andreasson, H. (2007). Liv och rörelse - Svenska missionskyrkans historia och identitet. Verbum.

Antonovsky, A. (2011) Hälsans mysterium. Natur och kultur.

Borell, K. & Gerdner, A. (2011). Frivilligt social arbete i svenska muslimska församlingar: Tradition, organisation, integration. Socionomens Forskningssupplement, 29, 34–43 Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in

Psychology, 2, 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber AB.

Clerkin, R. M., & Swiss, J. E. (2013). Religious Motivations and Social Service Volunteers: The Interaction of Differing Religious Motivations, Satisfaction, and Repeat Volunteering.

Interdisciplinary Journal of Research on Religion. 2013(9).

Cnaan, R. A., & Boddie, S. C. (2001). Philadelphia Census of Congregations and Their Involvement in Social Service Delivery. Social Service Review, 75(4), 559–580. Cnaan, R. A., Boddie, S. C., & Kang, J. J. (2005). Religious Congregations as Social Services

Providers for Older Adults. Journal of Gerontological Social Work. 45(1–2), 105–130. https://doi.org/10.1300/J083v45n01_07

Crisp, B. R. (2013). Social work and faith-based agencies in Sweden and Australia. International

Social Work. 56(3), 343–355. https://doi.org/10.1177/0020872812474011

Eriksson, M., & Lindström, B. (2005). Validity of Antonovsky's Sense of Coherence Scale – a systematic review. Journal of Epidemiology & Community Health, 59(6) 460-466. http://dx.doi.org/10.1136/jech.2003.018085

45 Honkinen, P., Aromaa, M., Suominen, S., Rautava, P., Sourander, A., Helenius, H., & Sillanpää,

M. (2009). Early childhood psychological problems predict a poor sense of coherence in adolescents: a 15-year follow-up study. Journal of Health Psychology, 14(4), 587–600. https://doi.org/10.1177/1359105309103578

Kröninger-Jungaberle, H., & Grevenstein, D. (2013). Development of salutogenetic factors in mental health - Antonovsky’s sense of coherence and Bandura’s self-efficacy related to Derogatis’ symptom check list (SCL-90-R). Health Qual Life Outcomes, 11(80). https://doi.org/10.1186/1477-7525-11-80

Linde, S. (2010). Församlingen i granskningssamhället. [Doktorsavhandling]. Lunds universitet, Socialhögskolan.

Lundin, A., Benkel, I., De Neergard, G., Johansson, B., & Öhrling, C. (2019). Kurator inom

hälso- och sjukvård. (3 uppl.). Studentlitteratur AB.

Länsstyrelsen i Jönköpings län. (2002) Frikyrkligheten i Jönköpings län – Historia, miljöer och

lokaler.

Monsma, S. V. (2007). Religion and Philanthropic Giving and Volunteering: Building Blocks for Civic Responsibility. Interdisciplinary Journal of Research on Religion. 2007(3).

Myndigheten för stöd till trossamfund. (2019). Statistik om trossamfund. https://www.myndighetensst.se/kunskap/statistik-om-trossamfund.html

Nilsson, S. (2014). Frälsningsarmén. I J. Alvarsson (Red.), Svenskt frikyrkolexikon (s. 143–145). Atlantis.

Nilsson, S. (2014). Frälsningsarméns sociala arbete. I J. Alvarsson (Red.), Svenskt

frikyrkolexikon (s. 149). Atlantis.

Sager, R. (2011). Faith-Based Social Services: Saving the Body or the Soul? A Research Note.

Journal for the Scientific Study of Religion. 50(1), 201–210.

https://doi.org/10.1111/j.1468-5906.2010.01560.x

Svenska kyrkan. (u.å.). Diakoni – kyrkans omsorg. Hämtad 24 mars, 2021. https://www.svenskakyrkan.se/diakoni

46 Tirrito, T., & Spencer-Amado, J. (2000) Older Adults' Willingness to Use Social Services in

Places of Worship. Journal of Religious Gerontology. 11(2), 29–42. https://doi.org/10.1300/J078v11n02_03

Tomasson, R. F., (2002). How Sweden Became So Secular. Scandinavian Studies, 74, ss. 61–88. Yeung, A. B. (2003). The Re-Emergence of the Church in the Finnish Public Life? Christian

Social Work as an Indicator of the Public Status of the Church. Journal of Contemporary

47

Bilagor

Bilaga 1 - Intervjuförfrågan

Hej!

Vi är två studenter som studerar på socionomprogrammet på Jönköping University. I vårt examensarbete har vi intresserat oss för hur frikyrkor i Region Jönköpings län utför socialt arbete. Vi vill undersöka vilka sociala verksamheter som frikyrkor bedriver för att möta behoven i olika åldersgrupper och socialt utsatta grupper. Där till vill vi också få en förståelse för hur pastorer i församlingar resonerar kring sin roll som aktör i socialt arbete i förhållande till den offentliga socialtjänsten inom kommun och region. Till sist vill vi också försöka förstå de

underliggande motiven för att frikyrkor utför socialt arbete och var pastorer finner motivation för det arbete som utförs i sin församling. Exempel på verksamheter som vi menar är “sociala verksamheter” är: ungdomssamlingar på kvällar och helger, hemtjänst, samtalsstöd,

fadderskap/kontaktperson, matinhandling till riskgrupper under corona-pandemin, samlingar för att motverka pensionärers ensamhet mm.

Vi undrar om du skulle vara intresserad av att bli intervjuad som en del vårt

examensarbete? Den information som du lämnar kommer att förvaras av oss och du kommer vara anonymiserad när uppgifterna används i studien. Informationen vi inhämtat kommer bara att användas till detta examensarbete. Vid en intervju kommer vi återigen att ge dig information om vårt arbete och dessutom ta med/skicka en blankett för dig att skriva på för att visa att du

samtycker till att delta. Samtycket syftar till att vi som studerar ska kunna redogöra för att du som intervjuas frivilligt valt att medverka.

Intervjun kan ske digitalt eller fysiskt på en plats som passar dig. Om du är intresserad av att delta ber vi dig att skicka ditt svar på mail.

Emma Jägenstedt - Jaem1616@student.ju.se Simon Lindman – Lisi18lr@student.ju.se

48 Bilaga 2 - Samtyckesblankett

Samtycke till deltagande i forskningsstudie om frikyrkors sociala arbete

Nedan ger du ditt samtycke till att delta i den studie där vi undersöker frikyrkors sociala arbete. Vänligen läs igenom informationen noggrant och ge sedan ditt medgivande genom att skriva under med din namnteckning längst ned.

Medgivande

Jag har tagit del av informationen kring studien och är medveten om hur den kommer att gå till och den tid den tar i anspråk. Jag är medveten om att deltagandet i denna studie är helt frivilligt och har blivit informerad om varför jag har blivit tillfrågad och vad syftet med deltagandet är. Jag är medveten om att den information jag lämnar enbart kommer att användas i studien och att jag kommer vara anonym. Jag är också medveten om att jag när som helst under studiens gång kan avbryta mitt deltagande utan att jag behöver förklara varför.

Jag ger härmed mitt medgivande till att:

Delta i studien genom en intervju som genomförs med mig. Intervjuarna lagrar och bearbetar den information som samlas in under intervjun. Endast intervjuarna som är inblandade i studien har tillgång till materialet.

…... den … / … 2021 Plats ……… ……… Namnteckning Namnförtydligande

49 Bilaga 3 – Intervjumall

1. Hur länge har du varit pastor? 2. Vad fick dig att vilja bli pastor?

3. Har du varit pastor i någon annan församling?

4. Vilka är de sociala verksamheterna som din församling bedriver eller är engagerad i? 5. Utmaningar i dessa

6. Vad motiverar dig som pastor att ta socialt ansvar?

7. Upplevde du att din motivation var något annat när du var medlem och inte var anställd pastor?

8. Vad tycker du att din församling bidrar med? Fyller ni en lucka/komplement/alternativ 9. Hur beslutar ni vilka sociala verksamheter ni har? Teologiskt, socialt, lagligt?

10. Samarbetar ni på något sätt med kommunen? Om ja, hur?

11. Tycker du personligen att det är lämpligt att kyrkor tar socialt ansvar? 12. Kvalitetssäkras det sociala arbetet? Hur i sådana fall?

13. Vad är målet för dig som pastor med att ta socialt ansvar?

14. Har det sociala arbetet skilt sig åt mellan olika församlingar som du har arbetat i? 15. Har socialt arbete i din församling/församlingar förändrats över tid? Om ja, hur? 16. Hur tror du att utvecklingen kommer att se ut för socialt arbete i frikyrkan?

Related documents