Med tanke på att vår studie har ämnat att gå in på djupet hos respondenterna och vad de anser om robotrådgivning kontra fysisk rådgivning i form av kvalitativa intervjuer, så är denna studies generaliserbarhet väldigt liten till den totala populationen. Därav anser vi att vår studie skulle kunna användas som ett komplement till en kvantitativ studie där enkätutskick används istället för semistrukturerade intervjuer. Detta skulle då ge en mer överskådlig bild och kunna jämföras med vår studies djupare svar på frågorna. Med en mer generaliserbar bild av
investerares syn på robotrådgivning, kan man med hjälp av vår studies djupare analys av specifika respondenter dra intressanta slutsatser om huruvida investerare ser på
robotrådgivning.
Man skulle vidare även kunna studera informationsasymmetrin inom robotrådgivningen på ett mer djupgående sätt, då vår studie tydligt pekar på att informationsasymmetrin är det
huvudsakliga problemet som investerare upplever inom rådgivningsformen. Detta är även något som gör att investerare överväger att utnyttja sig av den traditionella fysiska
Litteratur- och referenslista
Antikainen, M., Uusitalo, T. & Kivikytö-Reponen, P., (2018). Digitalisation as an Enabler of Circular Economy. Procedia CIRP, s. 45–49.
Avanza(u.å.)Risk- vad ska man tänka på?
https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/sparstrategi/risk-vad-ska-man-tanka-pa.html [Hämtad 2020-04-05]
Avanza(u.å) Portföljgeneratorn
https://www.avanza.se/fonder/portfoljgeneratorn.html [Hämtad 2020-04-15] Avanza(u.å) Avanza auto
https://www.avanza.se/avanza-auto.html [Hämtad 2020-04-15]
Belanche, D., Casaló, L.V. & Flavián, C., (2019). Artificial Intelligence in FinTech: understanding robo-advisors adoption among customers. Industrial Management & Data
Systems, 119(7), pp.1411–1430.
Benzion, U., Krupalnik, L. & Shavit, T., (2013). The Effect of a High-Risk Stock Fund on Long-Term Investment: An Experimental Study. Journal of Behavioral Finance, 14(1), pp.53–64.
Bryman, A. & Bell, E. (2017) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber.
Coase, R. (1973), “The nature of the firm”, Economica, Vol. 4 No. 16, pp. 386-405.
Denscombe, M. (2014) The Good Research Guide: For Small-Scale Social Research
Projects, McGraw-Hill Education.
Donald D. et al. (2019). Information Asymmetry in Management Research: Past Accomplishments and Future Opportunities. Journal of Management. 45: s. 122-158.
Fisch, E., Laboure, M., Turner, A., (2017) “The Economics of Complex Decision Making: The Emergence of the Robo Advisor”.
Fondbolagens förening(u.å.)Ordlista
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/ordlista/[Hämtad 2020-04-05]
Gisslen, L. (2014) Artificiell intelligens - teknisk prognos, totalförsvarets forskningsinstitut. https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--3919--SE [Hämtad 2020-04-07]
Gneezy, U., Kapteyn, A. & Potters, J., (2003). Evaluation Periods and Asset Prices in a Market Experiment. Journal of Finance, 58(2), pp.821–837.
Gomber, P., Koch, J.-A. & Siering, M., (2017). Digital Finance and FinTech: current research and future research directions. Journal of Business Economics, 87(5), pp.537–580.
Gruber, H. et al. (2011). Mobile telecommunications and the impact on economic development, Economic Policy, s. 389–426.
Handelsbanken(u.å)Rådgivning i handelsbanken
https://www.handelsbanken.se/sv/privat/spara/borja-spara/radgivning-i-handelsbanken[Hämtad 2020-04-15]
Helliar, C.V. Power, D.M. and Sinclair, C.D. (2005) Managerial ”Irrationality” in Financial Decision Making. Managerial Finance. Vol 31. No 4. pp. 1-11
Henten, A. & Windekilde, I. (2016). Transaction costs and the sharing economy, Vol. 18, s. 1-15.
Jung, D., Glaser, F. & Köpplin, W., (2018). Robo-Advisory. Opportunities and risks for the
future of financial advisory.
Lui, A. & Lamb, G.W., (2018). Artificial intelligence and augmented intelligence collaboration: regaining trust and confidence in the financial sector. Information &
Communications Technology Law, 27(3), pp.267–283.
Markowitz, H (1952) The Journal of Finance Vol. 7, No. 1 pp. 77-91
Monaco, S.M. et al., (2017). US securities and exchange commission’s division of investment management issues guidance regarding robo-advisers. Journal of Investment Compliance, 18(3), pp.26–33.
Nguyen, T.H., Sherif, J.S. & Newby, M., (2007). Strategies for successful CRM implementation. Information Management & Computer Security, s. 102–115. Nordea(u.å) Nora - få digital rådgivning
https://www.nordea.se/privat/produkter/spara-investera/investeringar/nora.html?WT.srch=1&mc_en=google&mc_cam=Generic%20+%20I nvestments%20+%20Invest%20-%20Exact%20-%20Sweden%20- %20PPC&mc_ag=Generic%20+%20Digital%20Advisement%20-%20Exact&mc_kw=robotr%C3%A5dgivning&mc_mt=e&mc_cid=394008195755&mc_cami d=680663516&mc_agid=80923037199& [Hämtad 2020-04-15]
Nordea(U.å) Fondväljaren - Skapa din egen portfölj
https://www.nordea.se/privat/produkter/spara-investera/investeringar/fondvaljaren.html[Hämtad 2020-04-15] Nordnet(u.å) Fondrådgivare
https://www.nordnet.se/se/tjanster/fondradgivaren [Hämtad 2020-04-15]
Olivendahl, C. & Thorsbrink, M., (2016). “Automatiserad rådgivning”. Finansinspektionen. http://www.fi.se/contentassets/1adb77c775d54fe4b612f89971faeb7f/autoradgivning_2016-12-30.pdf [Hämtad: 2020-02-23].
Paetzold, F., Busch, T. & Chesney, M., (2015). More than money: exploring the role of investment advisors for sustainable investing. Annals in Social Responsibility, 1(1), pp.195– 223.
Ying Tong, P. & Crosno, J. (2016). Are information asymmetry and sharing good, bad, or context dependent? A meta-analytic review. Collage of business and economics. s. 167-180.
Schuck, J., (2016). Digitaliseringen kräver att företag vågar nysatsa. Dagens nyheter.
https://www.dn.se/ekonomi/digitaliseringen-kraver-att-foretag-vagar-nysatsa/ [Hämtad 2020-02-23] SEB(u.å)Digital rådgivning https://seb.se/privat/spara-och-placera/radgivning/digital-radgivning[Hämtad 2020-04-14] SEB(u.å) Rådgivning https://seb.se/privat/spara-och-placera/radgivning [Hämtad 2020-04-15]
Sharpe, W. F. (1964) Capital asset prices: A theory of market equilibrium under conditions of risk. Journal of Finance, 19(3): 425–42.
Swedbank(u.å)Placeringsförslag
https://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/placeringsforslag.html [Hämtad 2020-04-15]
Swedbank(u.å) Enkla fondhjälpen
https://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/fonder/enkla-fondhjalpen.html[Hämtad 2020-04-15]
Trinovo Insights, Vad är en chatbot?
http://insights.trinovo.se/skeptisk-till-chatbots-darfor-ar-det-lage-att-tanka-om [Uppdaterad: 2019-05-20]
Vedapradha, R. & Hariharan, R. (2018). Application of Artifical intelligence in investment banks. Review of Economic and Business Studies, Vol.11(2), pp.131-136
Williamson, O. (1993). Calculativeness, trust, and economic organization. Journal of Law &
Economics, 36(1), 453–485.
Williamson, O. (1979), “Transaction-cost economics: the governance of contractual relations”, Journal of Law and Economics, Vol. 22, s. 233-261.
Zott, C. & Amit, R. (2017). Business Model Innovation: How to Create Value in a Digital World. GfK Marketing Intelligence Review, s. 18-23.
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjufrågor
Grundfrågor (Tabell) Ålder? Kön? Sysselsättning? Utbildning?Vilken rådgivningsform använder du dig av idag? Hur lång erfarenhet har du av investeringar?
Risk/Avkastning
Finansiella teorier menar att det finns olika typer av investeringsportföljer som genererar olika avkastningar med olika risknivåer, vid val av investeringsportfölj utgår man som investerare ifrån sin egna riskbenägenhet samt den förväntade avkastningen på portföljen.
1. Ser du dig som en hög risktagare eller låg risktagare gällande investeringar? • Varför placerar du dig i den risknivån?
2. Förändras din riskbenägenhet gällande investeringar, beroende på vilken rådgivningsform du använder dig av?
3. Vad känner du dig då mest bekväm med? att ha en robot eller en fysisk rådgivare som placerar ut dina investeringar i portföljer utifrån den angivna risk och avkastning?
• Varför anser du det?
Informationsasymmetri
I vissa fall kan man som investerare uppleva att man inte har tillräcklig information för att ta ett investeringsbeslut, därför krävs det att man får den informationen som man behöver för att kunna ta korrekt beslut om investeringar.
1. Vilka skillnader upplever du mellan rådgivningsformerna, när det kommer till att samla in och bearbeta information om dig, gällande investeringsråd?
2. Utifrån dessa skillnader, anser du att automatiserad rådgivning behöver utvecklas mer för att du ska fortsätta/börja använda dig av den rådgivningsformen?
Transaktionskostnader
Detta är kostnader som uppkommer vid ekonomiska utbyten i form av exempelvis tid eller pengar. De olika rådgivningsformerna innehar olika transaktionskostnader, vilket innebär att du som kund får betala olika priser beroende på vilken rådgivningsform du väljer att använda dig av.
1. Påverkas ditt val av rådgivningsform i och med att robotrådgivningen medför lägre transaktionskostnader än vad fysisk rådgivning gör?