För möjlighet att kunna generalisera resultatet på ett bättre sätt finns en önskan om att en större studie ska göras. Därför föreslås vid framtida forskning användning av den senare metod för datainsamling som använts i denna studie. Det skulle kunna öka möjligheten till en studie med mindre bortfall och fler deltagare. Det hade varit intressant att undersöka om fler deltagare skulle kunna leda till en förändring av resultatet. Vidare skulle det vara intressant att veta vad barnmorskan faktiskt informerar om samt hur mycket kvinnorna tar till sig av denna information.
REFERENSER
Abramowicz, J S. (2009). Ultrasound imaging of the early fetus: is it safe? Imaging Med. 1(1), ss 85–95.
Andersson, M. (2012). Integritet som begrepp och princip för god vård. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 378-389.
Aune, I. & Möller, A. (2012).‘I want a choice, but I don't want to decide’- A qualitative study of pregnant women’s experiences regarding early ultrasound risk assessment for
chromosomal anomalies. Midwifery, 28(1), ss. 14-23.
Berg, M. (2009). Värdegrund för barnmorskans yrkesutövning. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss. 47-51.
Borders, N., Wendland, C., Haozous, E., Leeman, L. & Rogers, R. (2013). Midwives’ verbal support of nulliparous women i second-stage labor. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing. 42(3), ss. 311-320.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö
Dahlen, H, G., Barclay, L. M. & Homer, C. S. E. (2010). The novice birthing: theorizing first-time mothers experiences of birth at home and in hospital in Australia. Midwifery, 26(1), ss. 53-63.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Ekelin, M., Crang-Svalenius, E. & Dykes, A-K. (2004). A qualitative study of mothers’ and fathers’ experiences of routine ultrasound examination in Sweden. Midwifery, 20(4), ss. 335-344.
Eurenius, K., Axelsson, O., Gällstedt-Fransson, I. & Sjöden, P-O. (1997). Perception of information, expectations and experiences among women and their partners attending a second-trimester routine ultrasound scan. Ultrasound in Obstetrics & Gynecology, 9(2), ss. 86-90.
Fossum, B. (2013). Kommunikation och bemötande. I Fossum B. (red). Kommunkation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, ss. 25-50.
Fredriksson, L. (2012). Vårdande kommunikation. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 324-332.
Gedda, B. (2012) Sjuksköterskans pedagogiska verksamhet -villkor och processer. I
Pihlhammar, E. (red.). Pedagogik inom vård och handledning. Lund; Studentlitteratur. ss. 89-116.
Georgsson Öhman, S. (2009a). Fosterdiagnostik. Lund: Studentlitteratur.
Georgsson Öhman, S. (2009b). Övriga fosterdiagnostiska undersökningar samt psykologiska aspekter. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I.
(red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss. 214-215.
Georgsson Öhman, S. & Waldenström, U. (2007). Second – trimester routine ultrasound screening: expectations and experiences in a nationwide Swedish sample. Ultrasound in Obstetrics & Gynecology, 32(1), ss. 15-22.
Goel, V., Glazier, R., Holzapfel, S., Pugh, P. & Summers, A. (1996). Evaluating patient’s knowledge of maternal serum screening. Prenatal Diagnosis, 16(5), ss. 425-430.
Grimes, H, A., Forester, D, A. & Newton, M, S. (2014). Sources of information used by women during pregnancy to meet their information needs. Midwifery. 30(1), ss. e26-e33. International Confederation of Midwives. (2008). International Code of Ethics for Midwives. Glasgow: International Confederation of Midwives.
http://www.internationalmidwives.org/assets/uploads/documents/CoreDocuments/CD2008_0 01%20ENG%20Code%20of%20Ethics%20for%20Midwives.pdf [2014-03-27]
Kaplan, A. (2009). Blödningskomplikationer i sen graviditet. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur ss. 142-148).
Klang Söderkvist, B. (2013). Information – undervisning – lärande. I Fossum B. (red). Kommunkation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, ss. 51-71.
Kohut, R., Dewey, D. & Love, E. (2002). Women’s knowledge of prenatal ultrasound and informed choice. Journal of Genetic Counseling, 11(4), ss. 265-276.
Lalor, J. & Devane, D. (2007). Information, knowledge and expectations of routine ultrasound scan. Midwifery, 23(1), ss. 13-22.
Lundgren, I. (2009). Professionellt förhållningssätt. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss. 45-46.
Lundgren, I. (2010). Vård vid normalt barnafödande. I Berg, M. & Lundgren, I. (red.). Att stödja och stärka: vårdande vid barnafödande. Lund: Studentlitteratur, ss. 117-143.
Marsal K & Malcus P. (2008). Ultraljudsdiagnostik. I Hagberg H, Marsal K & Westgren M. Obstetrik. Lund: Studentlitteratur, ss. 201-230.
Molander, E., Alehagen, S. & Bereterö, C. M. (2010). Routine ultrasound examination during pregnancy: a world of possibillities. Midwifery, 26(1), ss. 18-26.
Mortensen, O., Thorsheim, T., Melkevik, O. & Thuen, F. (2012). Adding a baby to the equation. Married and cohabiting women’s relationship satisfaction in the transition to parenthood. Family Process, 51(1), ss. 122-139.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Ranji, A., Dykes, A-K. & Ny, P. (2012). Routine ultrasound invesigations in the second trimester of pregnancy: the experiences of immigrant parents in Sweden. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 30(3), ss. 312-325.
Saltvedt, S. (2009). Fosterdiagnostik. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss. 208-213.
SBU. (1998). Rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditet (SBU-rapport nr 139). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
SBU. (2006). Metoder för tidig fosterdiagnostik (SBU-rapport nr 182). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
SFS 2006:315. Lagen om genetisk integritet. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Justitiedepartementet
SFOG & Barnmorskaförbundet, I. f. m. i. (2008). Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa (Rapport 2008:59). Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk förening för obstetrik och Gynekologi
Skirton, H. & Barr, B. (2010). Antenatal screening and informed choice: a cross sectional survey of parents and professionals. Midwifery, 26(6), ss. 596-602.
Socialstyrelsen. (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9431/2006-105-1_20061051.pdf [2013-11-29]
Szwajcer, E.M., Hiddink, G.J., Koelen, M. A. & van Woerkum, C. M. J. (2009). Written nutrition communication in midwifery practice – What purpose does it serve? Midwifery, 25(5), ss 509-517
Venables, H. (2011). How does ultrasound work? Ultrasound, 19(1), ss. 44-49 Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.
(red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss 229-234.
Wiltshire, J. C., Roberts, V., Brown, R. & Sarto, G. E. (2009). The effects of socioeconomic status on participation in care among middle – aged and older adluts. Journal of Aging and Health, 21(2), ss. 314-335.
WMA Declaration of Helsinki (2013). Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ [2014-03-25]
Enkätnummer:
Rutinultraljud – Hur mycket vet du?
Syftet med studien är att ta reda på hur mycket du, som har valt att göra rutinultraljud, vet om undersökningen. Vi vill veta hur du upplever informationen angående undersökningen. Du som deltagare i vår studie kommer att vara anonym och allt material kommer att behandlas konfidentiellt.
1. Vilken ålderskategori tillhör du?
< 20år . . .
21-35år . . .
> 36 år . . .
2. Vad har du för relationsstatus? Gift . . .
Sambo/Särbo . . .
Ensamstående . . .
Annat . . .
3. Vad har du för utbildningsnivå? Grundskola . . .
Gymnasium . . .
Högskola/Universitet . . .
Annat . . .
4a. Har du tidigare någon gång gjort ultraljud vid graviditet? Ja . . .
Nej . . .
4b. Om ja, hur många gånger? 1-2ggr . . .
3-4ggr . . .
>5ggr . . .
4c. Vilka typer av ultraljudsundersökningar? Nupp (nackuppklarning)/KUB . . .
Rutinultraljud . . .
Tillväxtkontroll . . .
Annat, vadå? . . .
5. Har du fått information om att ultraljudsundersökningen är frivillig? Ja . . .
Nedan följer några påståenden om rutinultraljudsundersökningen. I vilken grad instämmer du i dem?
6a. Jag känner till syftet med rutinultraljudsundersökningen. Instämmer
helt Instämmer delvis Obestämd Vet ej/ Instämmer inte Instämmer inte alls
6b. Jag känner till begränsningar med rutinultraljudsundersökningen. Instämmer
helt Instämmer delvis Obestämd Vet ej/ Instämmer inte Instämmer inte alls
6c. Jag känner till eventuella konsekvenser av ultraljudsresultatet. Instämmer
helt Instämmer delvis Obestämd Vet ej/ Instämmer inte Instämmer inte alls
7. Jag upplever att jag har fått tillräckligt med information om undersökningen. Instämmer
helt Instämmer delvis Obestämd Vet ej/ Instämmer inte Instämmer inte alls
Syftet med rutinultraljud är att titta på antal barn, graviditetens längd, moderkakans läge, fostervatten-mängd och att det inte finns missbildningar hos det väntade barnet.
Vet du detta och vart ifrån har du i sådana fall fått informationen? Fler svarsalternativ är möjliga…
8a. Jag känner till att man tittar efter antalet barn/foster och har fått informationen från…
Muntlig information
från barnmorska. Skriftligt från barnmor- ska, t.ex info broschyr. eller broschyr.Böcker och/ internet och tidningar.Sociala medier t.ex. Annat sätt t.ex från vän information.Har ej fått
8b. Jag känner till att man tittar efter graviditetens längd och har fått informationen från…
Muntlig information
från barnmorska. Skriftligt från barnmor- ska, t.ex info broschyr. eller broschyr.Böcker och/ internet och tidningar.Sociala medier t.ex. Annat sätt t.ex från vän information.Har ej fått
8c. Jag känner till att man tittar efter moderkakans läge och har fått informationen från…
Muntlig information
från barnmorska. Skriftligt från barnmor- ska, t.ex info broschyr. eller broschyr.Böcker och/ internet och tidningar.Sociala medier t.ex. Annat sätt t.ex från vän information.Har ej fått
8d. Jag känner till att man tittar efter fostervattnets mängd och har fått informationen från…
Muntlig information
från barnmorska. Skriftligt från barnmor- ska, t.ex info broschyr. eller broschyr.Böcker och/ internet och tidningar.Sociala medier t.ex. Annat sätt t.ex från vän information.Har ej fått
8e. Jag känner till att man tittar efter eventuella avvikelser/missbildningar hos barnet och har fått informationen från…
Muntlig information
från barnmorska. Skriftligt från barnmor- ska, t.ex info broschyr. eller broschyr.Böcker och/ internet och tidningar.Sociala medier t.ex. Annat sätt t.ex från vän information.Har ej fått
Bilaga 2