Rutinultraljud – Hur mycket vet du? En enkätstudie med blivande mödrar Huong Bui Susanna Abrahamsson

EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP

VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP M2013:86

Rutinultraljud – Hur mycket vet du?

En enkätstudie med blivande mödrar

Huong Bui

Susanna Abrahamsson

Uppsatsens titel: Rutinultraljud – Hur mycket vet du? En enkätstudie på blivande mödrar

Författare: Huong Bui

Susanna Abrahamsson Huvudområde: Vårdvetenskap

Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng

Kurs: Examensarbete

Handledare: Marianne Johansson Examinator: Elisabeth Jangsten

Sammanfattning

Inför den så kallade RUL som 97% av alla gravida genomgår i Sverige, ska kvinnan ha fått en allomfattande information om undersökningen. Informationsansvaret ligger på mödrahälsovården och barnmorskan. Informationen ska följa gällande riktlinjer för information om RUL samt ges både skriftligt och muntligt. Forskning har visat på brister i kunskap om rutinultraljudsundersökningen hos de blivande föräldrarna. Syftet med studien är att undersöka om kvinnorna har fått information enligt riktlinjer för rutinmässigt ultraljud och om de upplever den tillräcklig för att kunna ta ställning till att göra rutinultraljudsundersökningen samt undersöka varifrån de fått informationen. Detta är för att öka kunskapen om kvinnornas kunskapsnivå samt vid behov kunna utveckla och förbättra informationen. En enkätstudie genomfördes med 54 deltagare innan de genomgick rutinultraljudsundersökningen. En kvantitativ ansats med kvantitativa och kvalitativa variabler användes. I resultatet framkom att 90,8% (n=49) upplevde att de har fått tillräckligt med information och samtliga har fått information från barnmorska.

Studien visade också att 20,4% (n=11) inte kände till begränsningar med undersökningen, 14,0% (n=8) hade ej fått information om att man tittar på moderkakans läge och 37,0% (n=20) hade ej information om att man tittar på mängden fostervatten under rutinultraljudsundersökningen. Resultatet visade att de som var sambo/särbo kände mer till syftet med rutinultraljudsundersökningen jämfört med de som var gifta.

Det visade även att de med grundskola/gymnasieutbildning upplevde informationen som de fick tillräcklig i större utsträckning jämfört med de som hade högskola/universitetsutbildning. Sammanfattningsvis svarar studiens resultat till syftet.

Nyckelord: information, rutinultraljudsundersökning, kunskap, barnmorska, enkätstudie

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Ultraljud _________________________________________________________________ 1 Rutinultraljud ___________________________________________________________________ 3 Ultraljudsfysik __________________________________________________________________ 1 Information och kommunikation _____________________________________________ 4 Information vid rutinultraljud ______________________________________________________ 4 Aktuellt forskningsläge kring information vid rutinultraljud _______________________________ 5 Barnmorskans roll _________________________________________________________ 7 Problemformulering _______________________________________________________ 8 SYFTE ______________________________________________________________ 8 METOD _____________________________________________________________ 8 Ansats ___________________________________________________________________ 8 Urval ____________________________________________________________________ 9 Enkät ____________________________________________________________________ 9 Datainsamling ____________________________________________________________ 10 Analys __________________________________________________________________ 11 Forskningsetiska överväganden _____________________________________________ 12 RESULTAT _________________________________________________________ 12 Bakgrundsfakta __________________________________________________________ 12 Kännedom om syftet, begränsningar och konsekvenser av rutinultraljudsundersökning ________________________________________________________________________ 13 Upplevelser av information inför rutinultraljudsundersökning ___________________ 13 Har kvinnorna fått information? I så fall hur? _________________________________ 14 Jämförelse mellan variablerna ålder, relationsstatus och utbildningsnivå med

informanternas kännedom om rutinultraljudet.________________________________ 16 DISKUSSION _______________________________________________________ 17 Resultatsammanfattning ___________________________________________________ 17 Metoddiskussionen ________________________________________________________ 18 Resultatdiskussion ____________________________________________________ 20 Slutsats och kliniska implikationer _______________________________________ 23 Förslag till vidare forskning ________________________________________________ 23 REFERENSER ______________________________________________________ 24

Bilaga 1 Bilaga 2

Bilaga 3 Bilaga 4

INLEDNING

Sedan mitten av 1900-talet har ultraljudstekniken använts under graviditet. I Sverige görs en rutinultraljudsundersökning i graviditetsvecka 17-20. Undersökning är frivillig och den gravida kvinnan ska få allomfattande information för att kunna göra ett informerat val om eventuellt deltagande. Våra tankar kring detta är om kvinnan har fått denna information. Vet hon att det är frivilligt med alla undersökningar? Har hon fått information om vad som observeras vid ett rutinultraljud och känner hon till eventuella konsekvenser av resultatet?

Många, tror vi, kommer till rutinultraljudsundersökningen med stor förväntan och lycka över att få se sitt barn för första gången och har inga tankar kring att de kanske får besked att barnet har grava missbildningar vilket gör att föräldrarna kan ställas inför svåra, etiska beslut om de ska gå vidare med graviditeten eller göra abort. Forskning visar att blivande föräldrar inte alltid känner till syftet, begränsningarna och konsekvenserna utav undersökningen. Vi vill därför göra en studie med blivande mammor som ska göra rutinultraljudsundersökning.

Syftet med studien är att undersöka om kvinnorna fått information enligt riktlinjer för rutinmässigt ultraljud och om de upplever den tillräcklig för att kunna göra ett val att genomgå undersökningen eller ej, samt undersöka varifrån de har fått informationen.

BAKGRUND

Ultraljudsfysik

En ultraljudsapparat fungerar både som sändare och mottagare. Den sänder ut ultraljudsvågor med en frekvens på 2-9 MHz² och tar emot ekot av dessa vågor (Georgsson Öhman 2009a, s.

30) Diagnostiskt ultraljud använder sig av en puls-eko princip för att frambringa en tvådimensionell bild av anatomiska strukturer. En ljudpulsation, som alstras av kristaller, går som en våg genom kroppen tills den stöter på en förändring i vävnaden, ett så kallat akustiskt gränssnitt. Vid gränssnittet reflekteras sedan en del av ljudenergin tillbaka till omvandlaren och registreras som en spänning i en magnetisk förstärkare, transduktor. Styrkan i denna spänning har en direkt påverkan på ljusstyrkan i bilden som syns på skärmen (Venables 2011, s. 44). När ljudvågorna färdas genom kroppen finns en potentiell risk för skador i vävnader.

Detta kan bero på värmeökning eller mekanisk påverkan (Venables 2011, s. 46) Detta kan också benämnas som termisk och icketermisk påverkan. I en reviewstudie från 2009, visar

Abramowicz på ultraljud och dess eventuella bieffekter. Han beskriver bland annat ultraljudets termiska och icketermiska inverkan (Abramowicz 2009, ss. 86-88). Icketermisk kan också benämnas som mekanisk. Mekanisk, icketermisk påverkan uppstår i växelverkan mellan ultraljud och vävnad men skapar inte någon större temperaturhöjning, <1 grad Celcius. Akustisk kavitation, vridmoment och kraft samt akustiska strömningar är exempel på mekanisk påverkan (Abramowicz 2009, ss. 87-88). Termisk påverkan beskriver Abrahamowicz (2009, ss. 86-87) som den uppvärmning av vävnad som sker på grund av att den akustiska energin omvandlats till värmeenergi.

Dessa risker eller bieffekter av ultraljud föranleder till eftertanke innan användning av ultraljud. Medicinsk vinst bör vara en förutsättning för att genomföra dessa undersökningar och de moderna ultraljudsapparaterna bör också visa både Thermalindex, (TI) och Mechanicalindex (MI). TI visar på om inställningar i ultraljudsapparaten kan ge en temperaturökning i vävnader eller benmassa och MI visar på eventuella mekaniska effekter av intensitet och frekvens hos ultraljudet (Georgsson Öhman 2009a, ss. 41-42).

Några negativa effekter hos fostren, av att ha blivit utsatt för ultraljudssvågor, har inte kunnat påvisas (Svensk förening för Obstetrik & Gynekologi (SFOG) & Barnmorskaförbundet 2008, s. 64; SBU 2006, s. 18) gällande språkutveckling, hörsel, syn, tillväxt, utveckling kognitivt eller neurologiskt. Inte heller har det visat sig något samband mellan maligna sjukdomar hos barnen och obstetriskt ultraljud (SBU 2006, s. 18) Dock har några få studier talat för ett samband mellan ultraljudsexponering och ”ickehögerhänthet” hos pojkar (SFOG &

Barnmorskaförbundet 2008, s. 64; SBU 2006, s. 19).

Obstetriskt Ultraljud

Inom obstetrisk verksamhet i Sverige görs idag ultraljud av olika anledningar och då även vid olika tidpunkter under graviditeten. Ultraljud i tidig graviditet kan göras vaginalt eller abdominellt. Med ultraljud fastställs graviditetslängden om kvinnan är osäker på sista mens, om graviditeten är intrauterint belägen eller konstatera flerbörd. Ultraljudet syftar ofta som komplettering till kliniska fynd, exempelvis för att konstatera missfall eller levande foster, vid blödningar eller ospecifik smärta i buken. Mellan graviditetsvecka 11+0 och 13+6 kan ett kombinerad ultraljuds- och biokemisk screening test (KUB) göras. Undersökningen görs med nackuppklaringstest (NUPP) där man mäter bredden på vätskespalten i fostrets nackregion.

Utifrån NUPP tillsammans med blodprov från modern, hennes ålder och graviditetens längd görs en riskbedömning för kromosomavvikelse (Marsal & Malcus 2008, s. 223).

I tredje trimestern av graviditeten görs ultraljud i första hand vid riskgraviditeter t.ex flerbörd eller när något avviker från den normala graviditeten. Syftet med en undersökning i sen graviditet är oftast att mäta fostrets tillväxt, mängden fostervatten, titta efter placentas lokalisering samt undersöka fostrets anatomi. Vid vissa mödrahälsovårdcentraler erbjuds gravida kvinnor rutinmässigt att göra ännu ett ultraljud i vecka 32. Då för att fastställa fostertillväxt och eventuellt upptäcka utvecklingsavvikelser.

Under en förlossning kan ultraljud användas för att verifiera eller avslå avvikande fosterläge.

Vidare används ultraljud för att lokalisera placenta, exempelvis vid blödning, eller för att kunna göra en bedömning av fostrets hjärtaktivitet. Postpartum kan ultraljud användas för att granska uteruskaviteten, exempelvis om blödning uppstått på grund av kvarvarande placenta rester (Marsal & Malcus 2008, ss. 209-210).

Rutinultraljud

I andra trimestern görs det så kallade rutinultraljudet (RUL). Detta sker vanligtvis under graviditetsveckorna 16-20. Vid denna undersökning fastställs vitalt foster, antal foster, placentas lokalisation, mängden fostervatten samt graviditetens längd. Graviditetslängden undersöks genom att mäta längd på lårbenet, femurlängden, samt skallbredden, biparitaldiametern (SBU 1998, ss. 28-29; Marsal & Malcus 2008, ss. 208-209; Georgsson Öhman 2009a, s. 31). Skulle det visa sig vara mer än ett foster ökar risken för t.ex.

förtidsbörd och ska därför behandlas som en riskgraviditet (Marsal & Malcus 2008, ss. 208- 209; Georgsson Öhman 2009a, s. 31). Placenta läge lokaliseras bland annat för att kunna utesluta placenta praevia, föreliggande placenta (Weldner 2009, s. 231). En totalt föreliggande placenta kan utgöra ett förlossningshinder och vara indikation för sectio (Kaplan 2009, s. 148).

Vidare undersöker man barnets anatomi med eventuella fosterskador, missbildningar eller andra utvecklingsavvikelser. Om det finns misstanke om missbildning ska detta helst bekräftas eller avslås inom ett dygn. Svårare missbildningar kan leda till ett övervägande om abort (Marsal & Malcus 2008, ss. 208-209; Georgsson Öhman 2009, s. 31). För lite eller för mycket fostervatten kan vara ett tecken på att någonting är avvikande (Weldner 2009, s. 234).

Information och kommunikation

Information kan beskrivas som ett meddelande t.ex. ett informationsblad som beskriver vad syftet är med en undersökning och hur den utförs. Syftet med information är att förmedla ett budskap och att förvissa mottagaren om att detta är pålitligt. Information kan också användas som kunskapsförmedling. Detta kännetecknas då utav att en aktiv person förmedlar information vidare till en annan som förväntas ta emot passivt, en envägskommunikation.

Däremot är det upp till mottagaren att tolka innebörden av informationen. För att en person ska kunna ta till sig information och sedan utveckla det till kunskap krävs att personen sedan tidigare har tillräckligt med kunskap och erfarenhet för att kunna tolka den nya informationen (Gedda 2012, s. 90). Ur en pedagogisk synvinkel innebär det att stödja patienten i sitt eget lärande och ge information utifrån dennes behov och resurser (Klang Söderkvist 2013, ss. 65- 66).

Ordet kommunikation definieras som ”ömsesidigt utbyte” något som går ”att dela” och att

”göra någon delaktig i”. I vården används begreppet kommunikation för överföring av information. Detta skapar också förbindelser. Kommunikation används för överlevnad, samarbete samt tillfredsställa personliga behov. Kommunikation förekommer både verbalt och genom kroppsspråk. Inom vården är detta livsnödvändigt (Fossum 2013, ss. 25-26).

Via kommunikation, där bådas kunskaper är lika mycket värda, skapas en interaktion som möjliggör ett pedagogiskt möte (Klang Söderkvist 2013, ss. 65-66).

Barnmorskan ska kunna ”med pedagogisk kompetens förmedla kunskap inom sexualitet och reproduktiv hälsa på individ- och gruppnivå” och även genom dialog kunna ge information om fosterdiagnostik (Socialstyrelsen 2006, ss. 13 och 15).

Information vid rutinultraljud

Idag väljer ca 97 % av alla gravida att genomgå en rutinmässig ultraljudundersökning och i Sverige är utgångspunkten för ultraljudsundersökningen kvinnans självbestämmande. Det vill säga att den gravida kvinnan själv har rätt och förmåga till att avgöra sina handlingar (Saltvedt 2009, ss. 209-210). Författningen om genetisk integritet (2006:351) säger att alla gravida kvinnor ska erbjudas en allmän information om fosterdiagnostik. Har kvinnan en

förhöjd risk att föda ett skadat barn ska hon erbjudas ytterligare information om genetisk fosterdiagnostik (Statens författningssamling (SFS) 2006:351, s. 4). Det är mödrahälsovården och barnmorskan som har huvudansvar att ge denna information till de gravida kvinnorna samt deras partner. Informationen ska vara standardiserad, kunskapsbaserad, förståelig och inte oroskapande. All information ska ges individuellt både muntligt och skriftligt. Den ska även ges på ett tvåstegssätt där kvinnan först tillfrågas om hon vill ha information angående fosterdiagnostik och i så fall ska information ges (SFOG & Barnmorskeförbundet 2008, s.

61). Enligt riktlinjer ska informationen innehålla följande: syftet, begränsningar och konsekvenserna av ultraljudsundersökningen. Det som fastställs vid undersökningen är graviditetens längd, antal foster, moderkakans läge, mängden fostervatten och eventuella missbildningar eller avvikelse hos barnet (SBU 1998, ss. 28-29). Barnmorskan ska också informera om att rutinultraljudsundersökningen är frivillig och informera om hur undersökningen går till och vad den kan visa. Vidare bör också kvinnorna informeras om handläggning vid avvikande resultat av undersökningen (Georgesson Öhman 2009b, s. 215;

SFOG & Barnmorskaförbundet 2008, s. 61) exempelvis genom uppföljning med fler ultraljudsundersökningar eller fostervattenprov. Genomgången undersökning kan inte garantera att barnet är friskt eftersom alla avvikelser inte kan identifieras (Saltvedt 2009, ss.

210-21; Georgesson Öhman 2009a, s.19). Det är viktigt att de blivande föräldrarna informeras då de eventuellt kan ställas inför svåra etiska dilemman och beslut som exempelvis ett eventuellt avbrytande av graviditeten (SFOG & Barnmorskaförbundet 2008, s.61). Kvinnan ska reflektera och ta ställning till all given information och egna värderingar för att sedan ta ställning till om hon vill gå vidare med RUL. (Kohut, Dewey & Love 2002, s.

266; Saltvedt 2009, s.209). Kvalitéten på informationen är därför av största betydelse (SFS 2006:315, s. 4).

Aktuellt forskningsläge kring information vid rutinultraljud

Information kan få kvinnorna att känna kontroll och att de själva bestämmer över sin situation. Däremot kan bristen på kommunikation och information från barnmorskans sida leda till ångest och rädsla hos kvinnan (Dahlen, Barclay & Homer 2010, ss. 58-59). I en enkätstudie av Grimes, Forster och Newton (2014, ss. 28-29) uppgav kvinnorna att samtal med barnmorskan är den vanligaste metoden för att få information under graviditet. Metoden ansågs även vara den mest användbara.

Det är meningen att de blivande föräldrarna ska få en allomfattande och övergripande information inför den rutinmässiga ultraljudsundersökningen (Saltvedt 2009, s. 209; SFOG &

Barnmorskaförbundet 2008, s. 61; SFS 2006:315, s. 4). Trots detta visar det sig att informationen angående syftet och meningen med undersökningen kanske inte riktigt når ut till alla eller diskuteras med kvinnorna (Lalor & Devane 2007, s. 16). I en studie av Eurenius, Axelsson, Gällstedt-Fransson och Sjöden (1997, ss. 86-90) framkom det att en del föräldrar trodde syftet med undersökningen var att ta reda på fostrets kön. Andra studier visade att kvinnorna inte hade kännedom om ifall ultraljudsundersökningen i sig kunde vara skadligt för barnet eller modern och alla hade inte heller kunskap om att undersökningen var frivillig (Ranji, Dykes & Ny 2012, s. 320; Ekelin, Crang-Svalenius & Dykes 2004, s. 338; Kohut, Dewey & Love 2002, ss. 270-272; Molander, Alehagen & Berterö 2010, s. 22). Georgsson Öhman och Waldenström (2007, s. 19) visar på att mer än hälften av kvinnorna upplevde att de inte hade fått tillräcklig information om eventuella risker med rutinultraljuds undersökningen exempelvis som den värmeökning som blir vid ett ultraljud. Skirton och Barr beskriver att en del kvinnor inte fått den information som behövdes för att ta ställning till om de ville genomgå RUL eller ej och att föräldrarna själva önskade mer information angående ultraljudsundersökningen än det som erbjöds (Skirton och Barr 2010, ss. 598-599). En del kvinnor hade inte heller den kunskap som behövs för att göra ett informerat val (Kohut, Dewey & Love 2002, ss. 266 & 270-271; Goel, Glazier, Holzapfel, Pugh & Summers 1996, s. 427).

Information ska anpassas till de blivande föräldrarna utifrån deras behov, kunskaper och bakgrund (Georgesson Öhman 2009b, ss.214-215). Genom att vara lyhörd för olikheter hos föräldrarna respekteras deras integritet och självbestämmande (Andersson 2012, ss. 383-384).

Lalor och Devane (2007, s. 16) visar att föräldrar även hämtar information genom andra källor så som broschyrer, internet och tidningar, utöver den information som delges av barnmorskan. Enligt Skirton och Barr (2010, s. 599) anses dock information som gavs utav vårdpersonal vara mer betydelsefull inför beslutfattande, jämfört med information från böcker, internet, bekanta och stödgrupper.

Barnmorskans roll

Barnmorskan ska utgå ifrån en humanistiskt värdegrund och dennes förhållningssätt ska bygga på vetenskaplig kunskap. Vidare ska barnmorskan i sitt vårdande lyssna, observera, skapa tillit, vara öppen, flexibel och visa empati samtidigt som hon har den person hon vårdar i fokus och behandlar denna utifrån ett helhetsperspektiv (Berg 2009, s. 47; Socialstyrelsen 2006, s. 9; Lundgren 2009, s. 45).

Att vårda är en naturlig och nödvändig handling mellan människor. I vårdandet visar människor varandra respekt och ödmjukhet som har ett värde just genom att existera. Detta naturliga mänskliga vårdande ligger till grund för barnmorskans profession. I en vårdande och stödjande relation finns ett beroende mellan barnmorskan och kvinnan hon vårdar.

Kvinnan är beroende av barnmorskans kunskap, möjlighet och vilja, medan barnmorskan är beroende av kvinnans vilja att ta emot vård och stöttning (Berg 2009, ss. 48-49).

Barnmorskan ska använda sig utav sina professionella kunskaper för att stärka, ge stöd och trygghet under normal graviditet, förlossning och barnsängstid i alla miljöer och kulturer (International Confederation of Midwives (ICM) 2008; Lundgren 2010, s. 118;

Socialstyrelsen 2006, s. 13). Borders, Wendland, Haozous, Leeman och Rogers (2013, ss.

311-320) tydliggör att barnmorskan genom sitt verbala språk kan stärka, inge trygghet, ge råd och information till kvinnorna. För att barnmorskan ska kunna ge tröst, skapa tillit och respekt hos kvinnan är det viktigt med kommunikation mellan dem. Genom kommunikation kan barnmorskan informera t.ex. om undersökningar. Hon kan även bekräfta kvinnan och ge stöd samtidigt som hon skapar en tillitsfull atmosfär där kvinnan kan känna sig förstådd (Fredriksson 2012, s. 324)

En barnmorskas arbete syftar till att ur ett livscykelperspektiv främja sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskan bör medvetandegöra och reflektera över sin värdegrund gällande människosyn, hälsa och välbefinnande samt vårdande och stödjande relationer. Dessa är några av grundstenarna i en barnmorskas värdegrund. I praktiken kan det exempelvis innebära att ha ett gott förhållningssätt genom att ta avstånd från maktutövande, fördömelse, kränkande bemötande och ingen eller otillräcklig vård. Istället ska rätt till självbestämmande och gott självförtroende stödjas och den enskildes behov tillfredsställas. (Berg 2009, s. 47).

Detta oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller annat som avviker från normen (ICM 2008).

Enligt barnmorskans etiska kod är det dennes uppgift att ta hänsyn till kvinnors och människors fullständiga rättigheter, samt ta hänsyn till varje enskild individ och se till så att alla människor ska få jämlikt tillgång till hälsovård (ICM 2008). Blivande föräldrar är olika och unika och ska därför få information anpassad efter deras behov, bakgrund och kunskaper.

Hur människor tar till sig information varierar. Därför är det av vikt att kontrollera om informationen har uppfattats rätt (Georgesson Öhman 2009b, ss. 214-215).

Problemformulering

Inom barnmorskans ansvarsområde ingår det att ge den blivande mamman en allomfattande information om fosterdiagnostik, vilket innefattar den rutinmässiga ultraljudsundersökningen.

Efter det ska kvinnorna kunna göra ett informerat val. Trots detta har studier visat att gravida kvinnor inte har den kunskap som behövs för att kunna ta beslut gällande huruvida de vill göra rutinultraljudundersökningen eller ej. Vad har kvinnorna för kunskap om rutinultraljudsundersökningen? Vad är det de inte känner till med undersökningen? Detta behöver undersökas för att optimera vården för den gravida kvinnan.

SYFTE

Syftet med studien är att undersöka om kvinnorna fått information enligt riktlinjer för rutinmässigt ultraljud och om de upplever den tillräcklig för att kunna göra ett val att genomgå undersökningen eller ej, samt undersöka varifrån de har fått informationen.

METOD

Ansats

Utifrån studiens syfte har en kvantitativ ansats valts, där både kvalitativa och kvantitativa variabler studerats. En kvantitativ ansats används då tyngden av studien ligger på att pröva tidigare teorier, att få en objektiv bild av den sociala verkligheten, samt kvantifiering av data

och även för att kunna generalisera resultatet till en större grupp (Bryman 2008, ss. 39-40 &

167-169). Variabler som benämns som kvalitativa är icke-numeriska och delas in i kategorier och klassificeras. Ibland kallas de också kategorivariabler. De kvantitativa variablerna är då i stället numeriska, vilket innebär att de mäter kvantitet (Ejlertsson 2012. s.47).

Studien är en tvärsnittsstudie. Med en tvärsnittsstudie aves en studie som undersöker något för stunden utan att påverkas av tidsaspekten. Det som undersöks kan till exempel vara människors attityder och förhållande (Ejlertsson 2012, s. 22).

Urval

Först gjordes ett strategiskt urval där två ultraljudsmottagningar valdes ut för genomförande av studien, varav den ena belägen i västra delen av Sverige och den andra, centralt i södra Sverige. Urvalsgruppen består av slumpmässigt utvalda gravida kvinnor som har tid för rutinultraljudsundersökning i andra trimestern av graviditeten under en viss tidsperiod.

Inklusionskriterier var att de skulle vara gravida i andra trimestern, ha tid bokad för RUL samt att de skulle kunna läsa och förstå svenska språket.

Enkät

Vid en deskriptiv studie används oftast endast en metod för att samla in material (Olsson &

Sörensen 2008, s. 31). I denna studie användes en enkät med åtta frågor och följdfrågor, totalt 16 frågor (Bilaga 1). De första tre frågorna i enkäten är bakgrundsfrågor som ställs för att få en bild av informanter när det gäller ålder, relationsstatus samt utbildningsnivå. Därefter frågas om tidigare erfarenheter utav ultraljudsundersökning vid graviditet samt ifall de känner till att undersökningen är frivilligt eller inte. Sedan följer fyra frågor med påstående om hur mycket de upplever/känner till angående rutinultraljudsundersökningen. Svarsalternativen är uppbyggda på en femgradigt Likert- skala med alternativen instämmer helt, instämmer delvis, instämmer inte, instämmer inte alls och vet ej/obestämd (Ejlertsson 2005, ss. 86-89 & 91).

Sista frågan med delfrågor är ställda utifrån riktlinjer för information vid rutinultraljudsundersökning och syftar till att undersöka varifrån kvinnorna fått informationen. Svarsalternativen är; muntlig information från barnmorskan, skriftlig

information från barnmorskan, böcker och/eller broschyrer, sociala medier, annat sätt eller ej fått information. Det var möjligt att ange mer än ett svarsalternativ.

Innan en enkätstudie genomförs är det viktigt att försäkra sig om deltagarna uppfattar frågorna och instruktionerna rätt, samt om den har en fungerande layout som gör den lätt att besvara. Enkätens reliabilitet kan inte ses fören enkäten är besvarad. En del av validiteten består utav innehållsvaliditet. För att testa innehållsvaliditeten kan en utomstående som är väl insatt i ämnet läsa innehållet (Patel & Davidsson 2011, ss. 102-103 & 105). Vår handledare har granskat enkäten. Enkäten har också testats genom en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta kvinnor som var kända av författarna. De fick både skriftligt och muntligt komma med åsikter om enkäten. Det som framkom var olika stavfel, frågor som var svåra att förstå, fler frågor i en, samt att utformningen skulle kunna ändras. Efter pilotstudien gjordes följande korrigeringar; en fråga togs bort, omformuleringar gjordes och nya frågor tillkom. En fråga ansågs vara svårbesvarad på grund av dess utformning. Denna gjordes om till flera frågor istället.

Datainsamling

Innan studien genomfördes hade verksamhetschef på respektive mottagning informerats med ett informationsbrev (Bilaga 2) och sedan skriftligt gett sitt godkännande att genomföra studien.

Datainsamlingen gjordes via en enkät som skickades tillsammans med informationsbrev (Bilaga 3) och samtyckesformulär (Bilaga 4) med post till 125 deltagare. En låda fanns på varje mottagning där informanterna kunde lägga sina svar och även underskrivet samtyckesformulär. Detta framkom i informationsbrevet. Besvarade enkäter lämnades in i samband med kvinnornas bokade RUL under tidsperioden 5 februari 2014 till 19 februari 2014. Efter att inlämningstiden gått ut fanns endast 21 besvarade enkäter.

På grund av den låga svarsfrekvensen ändrades insamlingsmetoden. Ytterligare brev skickades ut till 27 nya deltagare. Av dessa kunde 16 stycken besvarade enkäter samlas in på plats av författarna under en dag. Vidare tillfrågades 19 nya deltagare på plats under två dagar. Dessa hade inte fått informationsbrev hemskickat, däremot fått information om studien

uppnådde inte inklusionskriterierna på grund av språksvårigheter. Totalt tillfrågades 171 om deltagande, varav 78 stycken på ena mottagningen och 93 stycken på den andra. Av dessa valde 54 att delta i studien. Ett bortfall på 117 personer, 68,5%.

Analys

Totalt ingår 54 enkäter i analysen. Efter att enkäterna samlades in kodades alla svarsalternativen och fördes in i statistik programmet IBM SPSS Statistics for MAC 2.0, se exempel (Figur 1). Datorprogrammet Excel användes för att sammanställa samtliga tabeller.

För att beskriva material användes frekvenstabell som visade antal och procenttal (Wahlgren 2012, ss. 64-65). Variablerna ålder, utbildningsnivå och relationsstatus valdes att jämföras med frågorna 6 och 7. Eftersom materialet var litet samt inte normalfördelat, valdes Mann- Whitney U-test vid jämförelser mellan grupperna.

Svarslaternativ Kod

<20 år 0

21-35 år 1

>36 år 2

Figur 1. Kodning av fråga 1.

Inför jämförelser mellan grupperna ändrades kategorierna. I ålderskategorin var det endast två deltagare i gruppen <20 år, därav lades de två deltagarna ihop med deltagarna i gruppen 21-35 år till en ny grupp för 35 år och yngre. Åldersgruppen 36 år och äldre ändrades inte.

Även kategorin utbildningsnivå ändrades, då endast tre deltagare fanns i gruppen Grundskola.

Deltagarna i gruppen Grundskola och Gymnasium bildade en ny grupp som kallas Grundskola/gymnasium och gruppen Annat där det fanns tre deltagare valdes att inte ta med i jämförelseanalysen. Gruppen Högskola/universitet ändrades inte. Det är jämförelser mellan grupperna Grundskola/gymnasieutbildning och Högskola/universitetsutbildning, Gifta och Sambo/särbo samt 35 år yngre och 36 år äldre som görs. I studien har både ordinalskala och nominalskala använts. Exempel på ordinalskala är utbildningsnivå och nominalskala är relationsstatus. Exempel på kvantitativ variabel kan vara ålder, längd och vikt (Ejlertsson 2012, s. 49). Signifikansnivån är 0,05.

Forskningsetiska överväganden

All data som insamlas är anonyma och det är ingen obehörig förutom de ansvariga för studien som har tillgång till uppgifterna. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2006:460) § 16, § 17 och WMA Declaration of Helsinki (2013) följs. Detta innebär att när deltagarna har fått information om studiens syfte och metod, ska de ge sitt samtycke, samt veta att deltagandet är frivilligt och att de kan när de vill avbryta sitt deltagande. Deltagarna i studien har tillsammans med enkäten fått ett informationsbrev om studien och ett samtyckesformulär som de fick skriva under. Enligt Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2006:460) § 2 krävs inget tillstånd eller godkännande från etiknämnden vid studie som utförs på högskoleutbildning på avancerad nivå.

Innan studien genomfördes diskuterades en del etiska frågeställningar. Bland annat funderades det över om en del frågor i enkäten skulle kunna skapa oro och eventuellt påverka upplevelsen av rutinultraljudet. Detta i sin tur kanske påverka anknytningen till barnet.

Behovet av en handlingsplan diskuterades för att ta hand om kvinnor som eventuellt uttrycker sin oro. Det ansågs tillräckligt med möjlighet för författarna att kunna kontakta handledaren för studien, samt att kunna hänvisa kvinnorna till barnmorskan på mödrahälsovården.

RESULTAT

Resultatet visar att alla kvinnor har fått information angående rutinultraljudsundersökningen.

Dock fanns brister i informationen gällande moderkakans placering och mängden fostervatten. Signifikant skillnad kunde ses mellan gifta och sambo/särbo och även mellan de med högskola/universitetsutbildning och de med grundskola/gymnasieutbildning.

Bakgrundsfakta

Totalt lämnades 54 besvarade enkäter in. Av deltagarna i studien var 3,7% (n=2) 20 år eller yngre, 83,3% (n=45) mellan 21-35 år samt 13% (n=7) 36 år eller äldre. Utbildningsnivån varierade mellan deltagarna där 5,6% (n=3) hade grundskoleutbildning, 33,3% (n=18) gymnasium, 55,6% (n=30) högskola universitet samt 5,6% (n=3) angav ”annat” som

utbildningsnivå. Samtliga deltagare levde i ett förhållande, av dem var 46,3% (n=25) gifta och 53,7% (n=29) levde som sambo/särbo.

De flesta deltagarna hade tidigare gjort ultraljud, 87,0% (n=47) och av dessa hade 59,6%

(n=28) gjort ultraljud 1-2 gånger innan, 23,4% (n=11) 2-4 gånger och 17,0% (n=8) mer än 5 gånger sen tidigare. Av de med tidigare erfarenhet av ultraljud under graviditet hade 36,2%

(n=17) gjort NUPP, 70,2% (n=33) gjort RUL, 10,6% (n=5) gjort tillväxtkontroll samt 36,2%

(n=17) uppgav att de hade gjort någon annan form av ultraljud under graviditeten. Exempel på vad deltagarna angett var kontroll på grund av akut smärta, kontroll av fosterläge, tidig datering, överburenhetskontroll, 3D-ultraljud m.m. Av de 54 deltagarna var det 3,7% (n=2) som angav att de inte fått information om att rutinultraljudet var frivilligt.

Kännedom om syftet, begränsningar och konsekvenser av rutinultraljudsundersökning

Frågorna 6 a, b och c syftade till att fråga deltagarna om de kände till syftet, begräsningar och konsekvenser utav rutinultraljudsundersökningen. På frågan om det kände till syftet svarade 72,2% (n=39) instämmer helt, 25,9% (n=14) instämmer delvis, och 1,9% (n=1) vet ej/obestämd. Resultatet visade att 37,0% (n=20) instämmer helt, 40,7% (n=22) instämmer delvis, 3,7% instämmer inte och 16,7% (n=9) vet ej/obestämd på frågan om de kände till begränsningarna med undersökningen, en deltagare svarade inte på denna fråga. På frågan om de kände till konsekvenserna av undersökningen svarade 29,6% (n=16) instämmer helt, 42,6% (n=23) instämmer delvis och 7,4% (n=4) vet ej/obestämd (tabell 1).

Upplevelser av information inför rutinultraljudsundersökning

På fråga 7 hade deltagarna svarat på om de upplevde att de hade fått tillräckligt med information för ställningstagande gällande rutinultraljudsundersökningen. Resultat visade att 55,6% (n=30) instämmer helt, 35,2% (n=19) instämmer delvis, 5,6% instämmer inte, och 3,7% (n=2) har svarat vet ej/obestämd, (tabell 1).

Tabell 1. Beskriver resultatet av frågorna 6a, b, c och 7.

Känner till syftet n(%) ^{39(72,2) 14(25,9) 1(1,9) 0(0) 0(0)}

Känner till begränsningarna n(%) ^{20(37,0) 22(40,7) 9(16,7) 2(3,7) 0(0)} Känner till eventuella konsekvenser

n(%) ^{16(29,6) 23(42,6) 4(7,4) 0(0) 0(0)}

Upplever att de har fått tillräckligt med

information n(%) ^{30(55,6) 19(35,2) 2(3,7) 3(5,6) 0(0)}

Har kvinnorna fått information? I så fall hur?

Fråga 8 med delfrågor efterfrågade om deltagarna kände till det som undersöks vid rutinultraljudsundersökningen och varifrån de har fått informationen.

På fråga 8a som efterfrågades om kvinnorna kände till att det undersöktes antal barn/foster hade 88,9% (n=48) besvarat att de hade fått muntligt information från sin barnmorska, 44,4%

(n=24) hade fått skriftligt information från sin barnmorska, 35,2% (n=19) hade fått information från böcker/broschyrer, 25,9% (n=14) hade fått informationen från sociala medier och 18,5% (n=10) hade fått information från annat t.ex. en vän. Ingen deltagare hade uppgett att de inte har fått information.

Fråga 8b frågade om deltagarna kände till att graviditetens längd fastställs. Där uppgav 87,0% (n=47) att de fått muntligt information från sin barnmorska, 50,0% (n=27) hade fått skriftligt information från sin barnmorska, 35,2% (n=19) hade fått information från böcker/broschyrer, 29,6% (n=16) hade fått information från sociala medier, 18,5% (n=10) hade fått information från annat t.ex. en vän och endast en deltagare 1,9% kände inte till att graviditetens längd fastställdes.

På fråga 8c besvarade deltagarna om de kände till att moderkakans läge undersöktes. På denna fråga var det 55,6% (n=30) som hade fått muntligt information från sin barnmorska, 42,6% (n=23) hade fått skriftligt information från sin barnmorska, 24,1% (n=13) hade fått

information från böcker/broschyrer, 13,0% (n=7) hade fått information från sociala medier, 11,1% (n=6) hade fått information från annat t.ex. en vän och 14,0% (n=8) uppgav att de inte hade fått information om att moderkakans läge undersöktes.

Fråga 8d efterfrågade om deltagarna kände till att mängden fostervatten undersökts. Av deltagarna hade 40,7% (n=22) svarat att de hade fått muntligt information från sin barnmorska, 22,2% (n=12) hade fått skriftligt information från sin barnmorska, 18,5% (n=10) hade fått informationen från böcker/broschyrer, 13,0% (n=7) hade fått informationen från sociala medier, 1,9% (n=1) hade fått information från annat t.ex. en vän och 37,0% (n=20) hade inte fått information om att mängden fostervatten undersöktes.

Sista frågan där deltagarna besvarade om de kände till att eventuella missbildningar och avvikelse hos barnet undersöktes, hade 77,8% (n=42) svarat att de hade fått muntligt information från sin barnmorska, 46,3% (n=25) hade fått skriftligt information från sin barnmorska, 35,2% (n=19) hade fått informationen från böcker/broschyrer, 24,1% (n=13) hade fått information från sociala medier, 14,8% (n=8) hade fått information från annat t.ex.

en vän och ingen utav deltagarna uppgav att de inte hade fått information om att eventuella missbildningar och avvikelser hos barnet undersöktes (tabell 2)

Tabell 2. Vad deltagarna kände till att man tittade på och varifrån de har fått information Deltagarna känner till att man

tittar på…

Muntligt av

barnmorska Skriftligt av barnmorska t.ex. broschyr.

Böcker och/eller broschyrer

Sociala medier t.ex.

internet och tidningar

Annat sätt t.ex. från en vän

Ej fått information

Antal barn/foster n(%) ^{48(88,) 24(44,4) 19(35,2) 14(25,9) 10(18,5) 0(0)} Graviditetens längd n(%) ^{47(87,0) 27(50,0) 19(35,2) 16(29,6) 10(18,5) 1(1,9)} Moderkakans läge n(%) ^{30(55,6) 23/42,6) 13(24,1) 7(13,0) 6(11,1) 8(14,0)}

Fostervattnets mängd n(%) ^{22(40,7) 12(22,2) 10(18,5) 7(13,0) 1(1,9) 20(37,0)} Ev. avvikelser/missbildningar

n(%) ^{42(77,8) 25(46,3) 19(35,2) 13(24,1) 8(14,0) 0(0)}

Jämförelse mellan variablerna ålder, relationsstatus och utbildningsnivå med informanternas kännedom om rutinultraljudet.

Vid jämförelse av variablerna visades ingen signifikant skillnad gällande variablerna ålder och utbildningsnivå vid jämförelse med fråga 6a, där kännedom om rutinultraljudsundersökningens syfte efterfrågades. Däremot fanns det en signifikant skillnad med P-värde 0,036 vid jämförelse av samma fråga med variabeln relationsstatus. Det var 39/54 deltagare som angav att de instämmer helt till att de kände till syftet och av dessa var 38,5% (n=15) gifta och 61,5% (n=24) var sambo/särbo. På samma fråga hade 14/54 deltagare svarat instämmer delvis och av dessa var 71,4% (n=10) gifta och 28,6% (n=4) sambo/särbo.

När kännedom om begränsningar vid RUL (fråga 6b) jämfördes med variablerna ålder, utbildningsnivå och relationsstatus visades det ingen signifikant skillnad. Fråga 6c efterfrågade deltagarnas kännedom om konsekvenserna av rutinultraljudundersökningen. Vid jämförelse av denna fråga med variablerna ålder, utbildningsnivå och relationsstatus visades det ingen signifikant skillnad.

Frågan där deltagarna tillfrågades om de upplevde informationen som tillräcklig jämfördes med variablerna ålder, utbildningsnivå och relationsstatus. Vid jämförelse med variablerna ålder och relationsstatus visades ingen signifikant skillnad. Däremot fanns en signifikant skillnad med P-värde 0,011 vid jämförelse med variabel utbildningsnivå. Av de som angav att de upplevde informationen som tillräcklig hade 29/54 svarat instämmer helt och av dessa hade 55,2% (n=16) grundskola/gymnasium och 44,8% (n=13) högskola/universitet utbildning. Det var 17/54 som svarade att de instämmer delvis på samma fråga och av dem hade 23,5% (n=4) grundskola/gymnasium utbildning och 76,5% (n=13) högskola/universitet utbildning. Det var 3/54 deltagare som svarade instämmer inte på samma fråga och av dessa hade samtliga 100% (n=3) högskola/universitets utbildning. All statistiskt analys med Mann- Whitney U-test presenteras i tabellen nedan (tabell 3).

Tabell 3. P-värde vid statistisk jämförelse av variablerna ålder, utbildningsnivå och relationsstatus med informanternas kännedom om rutinultraljud

Ålder.

35 år och yngre vs.

36 år och äldre

Utbildningsnivå.

Grundskola/Gymnasium vs. Högskola/Universitet

Relationsstatus.

Gift vs. Sambo/Särbo Kännedom om syftet med

undersökningen ^{0,928 0,334 0,036*}

Kännedom om begränsningar med undersökningen

0,386 0,115 0,381

Kännedom om konsekvenser av

undersökningen ^{0,952 0,211 0,902}

Upplevelse om information om undersökning är

tillräckligt ^{0,399 0,011* 0,087}

*signifikant p-värde <0,05.

DISKUSSION

Resultatsammanfattning

De flesta kvinnor som kom för att göra rutinultraljudsundersökningen upplevde att de fått tillräckligt med information och de kände även till att undersökningen var frivillig. Samtliga kvinnor hade fått information från sin barnmorska, antingen muntligt, skriftligt eller både och. Det fanns dock en brist i informationen till kvinnorna, gällande moderkakans placering och avvikelser i mängden fostervatten undersöktes vid rutinultraljudsundersökningen. Vid jämförelse visades skillnad mellan gifta och särbo/sambo på frågan om de kände till syftet med undersökningen. Det visades även skillnad mellan informanter med grundskola/gymnasieutbildning och högskola/universitetsutbildning på frågan om de upplevde att de har fått tillräckligt med information för ställningstagande gällande rutinultraljudsundersökningen.

Metoddiskussionen

Syftet med studien är att undersöka om kvinnorna fått information enligt riktlinjer för rutinmässigt ultraljud och om de upplever den tillräcklig för att kunna göra ett val att genomgå undersökningen eller ej, samt undersöka varifrån de har fått informationen.

En kvantitativ ansats valdes för att undersöka på gruppnivå för att kunna generaliseras till en större grupp (Bryman 2008, ss. 167-169).

Två olika ultraljudsmottagningar valdes strategiskt för att få en bredd i materialet, då förhoppningarna var att få in så många besvarade enkäter som möjligt under en kort tidsperiod.

Studien gjordes innan kvinnorna genomförde rutinultraljudsundersökningen. Anledning till detta beror på att kvinnorna enligt riktlinjer ska ha fått information innan de tar ett beslut om att genomföra undersökningen (SBU 1998, ss. 28-29). Även om kvinnorna lever i ett förhållande så är det alltid den gravida kvinnans beslut att göra undersökningen, därav har endast den gravida kvinnan och inte hennes partner, inkluderats i studien (Saltvedt 2009, ss.

209-210).

Reliabiliteten på studien anses av författarna vara hög om exakt samma metod används igen.

Dock kan det vara olika faktorer som påverkar exempelvis vilken tidsperiod som väljs för undersökningstillfället. Validiteten på enkäten är svårt att uttala något om. Samtliga förutom en av deltagarna har svarat på alla frågor i enkäten. Samtidigt var det ett bortfall på 117 deltagare i studien och detta kan ha påverkat validiteten negativ, för kanske var det något med enkäten som gjorde att de valde att inte besvara den.

En pilotstudie gjordes för att testa enkäten. Det visade sig vara av värde för studien, då en del synpunkter framkom vilket ledde till förbättring av enkäten. Antalet frågor var en fördel med enkäten enligt deltagarna i pilotstudien då de inte var många samt att deltagarna endast behövde kryssa i de svarsalternativ som passade dem.

Vid analysen framkom även att ålderskategorierna eventuellt skulle ha kunnat vara fler eftersom de flesta av deltagarna hamnade i gruppen 21-35 år. Vidare upptäcktes ett fel i samma frågas svarsalternativ. Kategorierna <20 och >36 år skulle istället ha varit ≤ 20 och ≥

36 år. De som är 20 respektive 36 år har inte haft något riktigt svarsalternativ. Istället för redan indelade ålderskategorier kunde informanterna angivit ålder.

Det var tänkt att författarna skulle vara närvarande under studiens genomförande på de ultraljudsmottagningarna som valts. Dock blev detta inte beviljat från den ena mottagningen och därför skickades istället enkäterna per post till deltagarna. De besvarade enkäterna skulle sedan lämnas in på respektive ultraljudsmottagning. För att det skulle bli likvärdigt användes samma metod på båda mottagningarna.

Svagheten med denna metod visades då endast 22 stycken besvarade enkäter utav 125 utskickade enkäter lämnades in. Varför svarsfrekvensen blev så låg kan möjligtvis bero på att kvinnorna har glömt ta med enkäten till mottagningen eller glömt lämna in enkäten. Det sistnämnda kunde eventuellt bero på svarslådans placering och att de inte blev påminda av personalen. Enkäten kunde också ha upplevts som lågt prioriterad i kvinnornas vardag. En djupare bortfallsanalys var inte möjligt på grund av anonymitet. Påminnelse skickades inte ut eftersom studien skulle göras innan rutinultraljudundersökningen genomfördes.

Datainsamlingsmetoden ändrades delvis till den ursprungliga planen med författarna närvarande för insamling av enkäterna. Deltagarna rekryterades direkt på den ena mottagningen. Då det inte fanns tid att invänta postgången kunde inte informationsbrev skickas hem till dessa innan rekrytering. Genom denna metodförändring ökades svarsfrekvensen. Antal svar som lämnades in var 32 stycken utav 34 tillfrågade under de dagar författarna fanns på plats. Den höga svarsfrekvens med denna metod kan vara ett resultat av att det fanns någon närvarande som kunde påminna kvinnorna om enkäten samt fanns det även möjlighet att muntligt delge dem information om studien och kvinnorna hade även möjlighet att fråga vid eventuella funderingar. I väntan på undersökningen fanns också tid för kvinnorna att fylla i enkäten. Det totala antalet besvarade enkäter blev 54 stycken.

Målet från början var att få in mellan 75 till 100 stycken, men på grund av tidsbegränsning fick 54 stycken räcka.

Analysen utfördes i datorprogrammet IBM SPSS Statistics for MAC 2.0. Fördelen med programmet var att genom enkel kodning och införande av data kunde materialet analyseras och ge en bra överblick av resultatet. Enda nackdelen med programmet var att författarna

fann det komplicerat att sammanställa fråga 8, där det var möjligt för mer än ett svarsalternativ, till en bra tabell (tabell 2). Därför valdes programmet Excel till att sammanställa resultatet i tabellform.

Etiska aspekter beaktades. Författarna funderade över om informanterna eventuellt kunde påverkats genom författarnas närvaro. Exempelvis om en deltagare hade svårt för att tacka nej. För att minska risken fick informanterna lämna besvarad enkät i en låda och inte direkt till författaren. Även miljön i ett väntrum kunde ha påverkat informanternas upplevelse av integritet och anonymitet. Lokalens utformning möjliggjorde dock i de flesta fall för informanterna att ostört fylla i enkäten och bevara sin integritet och anonymitet. Inga informanter har i efterhand hört av sig för eventuella frågor eller avbrytande av sitt deltagande, därför anses datainsamlingsmetoden som etiskt korrekt.

Resultatdiskussion

Resultatet visade att 96,3% (n=52) av deltagarna hade fått information om att undersökningen var frivillig. I och med detta vet de om att de själva kunde välja om de ville genomgå undersökningen eller ej. Författarna tror att det inte alltid är en enkel sak bara för att undersökningen är frivillig. Kvinnorna kanske ville veta mer om barnet de bar på. Samtidigt som de kände till syftet, konsekvenserna och begräsningarna utav undersökningen, kunde det upplevas skrämmande på grund av risken att något skulle vara avvikande. Ultraljudet med ultraljudsvågor har också en viss påverkan på fostret med exempelvis värmeökning. Dock har inga studier kunnat påvisa några negativa effekter av detta (SFOG & Barnmorskeförbundet 2008, s.64; SBU 2006, s.18) men ska ändå beaktas av kvinnorna i sitt ställningstagande till rutinultraljudsundersökningen (Georgsson & Öhman 2009a, ss. 41-42). Aune och Möller (2012, ss. 16-18) visade i sin studie att kvinnorna upplevde det som ett svårt dilemma då de gärna vill ha valet för att kunna göra en tidig ultraljudundersökning, men samtidigt vill de inte vara den som fattade beslut ifall något visade sig vara avvikande efter genomgången undersökning. Det stämmer att kvinnorna själva har makten att få bestämma, men samtidigt kan makten att besluta leda till konsekvenser för kvinnorna om de beslutar sig för något som familj och bekanta senare ifrågasätter, exempelvis om de bestämmer sig att fortsätta en graviditet med ett barn som har kromosomavvikelser eller väljer att göra abort. Trots

valfriheten visade samma studie att en del kvinnor kände press från sina bekanta och familj att genomgå undersökningen. Detta gjorde att kvinnorna dagarna innan undersökningen hade svårt med anknytning till barnet och försökte koppla bort graviditeten (Aune & Möller 2012, ss. 16-18).

Resultatet visade att 20,4% (n=11) inte kände till begränsningar med rutinultraljudsundersökningen. Lalor och Devane (2007, s. 21) visar i sin studie att kvinnorna hade högre förväntningar på ultraljudstekniken än dess faktiska kapacitet. I resultatet framkom det även att 14,0% (n=8) hade ej fått information om att moderkakans läge undersöktes vid rutinultraljudsundersökningen och 37,0% (n=20) hade inte fått information om att mängden fostervatten undersöktes. Detta uppmärksammandes då dessa aspekter enligt riktlinjer ska ingå i rutinultraljudsundersökningen (SBU 1998, ss. 28-29), och allt som ingår i undersökningen ska kvinnan informeras om både muntligt och skriftligt från barnmorskan på mödrahälsovården (Saltvedt 2009, s. 209). Av deltagarna uppger 40,7% (n=22) att de har fått muntligt information från sin barnmorska och 22,2% (n=12) att de har fått skriftligt information från sin barnmorska, när det gäller att mängden fostervatten undersöks. Trots avsaknad av information gällande moderkakan och fostervattens mängd visade resultatet att 90,8% (n=49) deltagare kände att de hade fått tillräckligt med information. Detta skulle kunna bero på att kvinnorna litade på att den information de fått från barnmorskan skulle vara komplett och då eventuellt inte själva sökt information från andra källor. Skirton och Barr (2010, s.599) kom fram till ett liknande resultat där kvinnorna uppgav att informationen de fick av vårdpersonal värderades högst inför sitt beslutfattande.

Det har i efterhand framkommit att den informationsbroschyr som lämnades ut till kvinnorna angående rutinultraljudsundersökningen inte nämnde att mängden fostervatten undersöks.

Eventuellt kan det vara avsaknad av denna information i broschyren som kan förklara resultatet. Möjliga orsaker till varför inte mer än 40,7% (n=22) fått muntlig information om att fostervattenmängden undersöktes, förutom att barnmorskan inte informerat, kan vara att kvinnorna inte tagit till sig informationen, inte lyssnat eller glömt av att de har blivit informerade om detta.

En studie av Szwajcer, Hiddink, Koelen & van Woerkum (2009, s.514) undersökte hur gravida kvinnor upplevde information given av barnmorskan, angående kost under graviditet.

Det framkom att informationen kom vid fel tidpunkt i graviditeten samt att informationen om

kost delgavs tillsammans med andra information angående graviditet, som ett paket. Studien visade också att kvinnorna sällan tittade i informationsbroschyrerna hemma. Eventuellt kan information angående kost, liknas vid information om rutinultraljudsundersökningen. Precis som informationen om kost, ges information om rutinultraljudsundersökningen av barnmorska vid inskrivningen. Ett inskrivningssamtal på mödrahälsovården brukar vanligtvis ske före graviditetsvecka 12 (SFOG & Barnmorskaförbundet 2008, s. 43). Då ges även annan information om graviditet som exempelvis alkohol och tobak. Det är flera veckor mellan information om rutinultraljudsundersökningen och själva genomförandet av undersökningen.

Skulle detta kunna påverka vad kvinnorna minns av informationen? Bristen på information skulle kunna leda till att kvinnorna känner sig helt oförberedda vid exempelvis konstaterande av föreliggande moderkaka eller vid eventuellt avvikande fostervatten mängd som kan indikera att något är avvikande.

Vid analysen med Mann-Whitney U-test visade resultatet två signifikanta värden. Variabeln relationsstatus jämfördes med fråga 6a där informanternas kännedom om syftet med RUL efterfrågades och visade skillnad mellan gifta och sambo/särbo. Varför det finns en skillnad och vad det kan bero på i denna fråga anser författarna svårt att förklara. Forskning visar på att blivande föräldrar som lever i ett äktenskap känner sig mer trygga och nöjda i övergångsperioden inför det kommande föräldraskapet jämfört med de som är sambo (Mortensen, Thorsheim, Melkevik & Thuen 2012, ss. 132-133). Skulle detta gälla även för de gifta kvinnorna i vår studie? Är kvinnorna nöjda och känner sig så bekväma att de inte upplever att de behöver veta allt?

Vid jämförelse av variabeln utbildningsnivå med fråga 7 som efterfrågade om informanterna upplevde informationen som tillräckligt visade resultatet en signifikant skillnad mellan de med grundskola/gymnasieutbildning och de med högskola/universitetsutbildning. Det skulle kunna vara så att de med högskola/universitetsutbildning som svarade ”instämmer delvis”

eller ”instämmer inte”, ändå har en hel del kunskap angående undersökningen. Enligt Wiltshire, Roberts, Brown och Sarto (2009, ss. 324-326) är det mer sannolikt att personer med en högre utbildning själva söker information jämfört med dem som har lägre utbildning.

Skulle det även kunna vara så att kvinnorna med högskola/universitetsutbildning i vår studie hade mer kunskap om rutinultraljudsundersökningen sedan tidigare och därför upplevde

perspektiv, där kvinnornas egna behov och resurser beaktas? Enligt Klang Söderkvist (2013, ss. 65-66) är det viktigt att ta till vara på kunskapen både hos den som blir informerad och den som informerar. Ur ett pedagogiskt perspektiv innebär detta att stötta patienten i sitt eget lärande och ta tillvara utifrån dennes behov och resurser.

Med denna studie har författarna fått insikt i att kvinnorna känner sig nöjda med den information de fått och att de har en grundläggande kunskap kring syfte, begränsningar och konsekvenser av en rutinultraljudundersökning.

Slutsats och kliniska implikationer

Resultatet av denna studie visar att de flesta kvinnor upplever informationen som helhet var tillräcklig för ställningstagande gällande rutinultraljudsundersökningen. Möjligtvis skulle man kunna se över hur den skriftliga informationen är utformad, hur och när den ges till kvinnorna. Då det framkom en skillnad hos kvinnor med grundskola/gymnasieutbildning och kvinnor med högskola/universitetsutbildning skulle denna studie kunna användas som feedback på barnmorskornas arbete och eventuellt leda till en förändring av fokus vid informationsgivning, samt utveckling av pedagogiken.

Förslag till vidare forskning

För möjlighet att kunna generalisera resultatet på ett bättre sätt finns en önskan om att en större studie ska göras. Därför föreslås vid framtida forskning användning av den senare metod för datainsamling som använts i denna studie. Det skulle kunna öka möjligheten till en studie med mindre bortfall och fler deltagare. Det hade varit intressant att undersöka om fler deltagare skulle kunna leda till en förändring av resultatet. Vidare skulle det vara intressant att veta vad barnmorskan faktiskt informerar om samt hur mycket kvinnorna tar till sig av denna information.

REFERENSER

Abramowicz, J S. (2009). Ultrasound imaging of the early fetus: is it safe? Imaging Med.

1(1), ss 85–95.

Andersson, M. (2012). Integritet som begrepp och princip för god vård. I Wiklund Gustin, L.

& Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 378-389.

Aune, I. & Möller, A. (2012).‘I want a choice, but I don't want to decide’- A qualitative study of pregnant women’s experiences regarding early ultrasound risk assessment for

chromosomal anomalies. Midwifery, 28(1), ss. 14-23.

Berg, M. (2009). Värdegrund för barnmorskans yrkesutövning. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss.

47-51.

Borders, N., Wendland, C., Haozous, E., Leeman, L. & Rogers, R. (2013). Midwives’ verbal support of nulliparous women i second-stage labor. Journal of Obstetric, Gynecologic &

Neonatal Nursing. 42(3), ss. 311-320.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö

Dahlen, H, G., Barclay, L. M. & Homer, C. S. E. (2010). The novice birthing: theorizing first-time mothers experiences of birth at home and in hospital in Australia. Midwifery, 26(1), ss. 53-63.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Ekelin, M., Crang-Svalenius, E. & Dykes, A-K. (2004). A qualitative study of mothers’ and fathers’ experiences of routine ultrasound examination in Sweden. Midwifery, 20(4), ss. 335- 344.

Eurenius, K., Axelsson, O., Gällstedt-Fransson, I. & Sjöden, P-O. (1997). Perception of information, expectations and experiences among women and their partners attending a second-trimester routine ultrasound scan. Ultrasound in Obstetrics & Gynecology, 9(2), ss.

86-90.

Fossum, B. (2013). Kommunikation och bemötande. I Fossum B. (red). Kommunkation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, ss. 25-50.

Fredriksson, L. (2012). Vårdande kommunikation. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I.

(red.). Vårdvetenskapliga begrepp I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 324-332.

Gedda, B. (2012) Sjuksköterskans pedagogiska verksamhet -villkor och processer. I

Pihlhammar, E. (red.). Pedagogik inom vård och handledning. Lund; Studentlitteratur. ss. 89- 116.

Georgsson Öhman, S. (2009a). Fosterdiagnostik. Lund: Studentlitteratur.

Georgsson Öhman, S. (2009b). Övriga fosterdiagnostiska undersökningar samt psykologiska aspekter. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I.

(red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss. 214-215.

Georgsson Öhman, S. & Waldenström, U. (2007). Second – trimester routine ultrasound screening: expectations and experiences in a nationwide Swedish sample. Ultrasound in Obstetrics & Gynecology, 32(1), ss. 15-22.

Goel, V., Glazier, R., Holzapfel, S., Pugh, P. & Summers, A. (1996). Evaluating patient’s knowledge of maternal serum screening. Prenatal Diagnosis, 16(5), ss. 425-430.

Grimes, H, A., Forester, D, A. & Newton, M, S. (2014). Sources of information used by women during pregnancy to meet their information needs. Midwifery. 30(1), ss. e26-e33.

International Confederation of Midwives. (2008). International Code of Ethics for Midwives.

Glasgow: International Confederation of Midwives.

http://www.internationalmidwives.org/assets/uploads/documents/CoreDocuments/CD2008_0 01%20ENG%20Code%20of%20Ethics%20for%20Midwives.pdf [2014-03-27]

Kaplan, A. (2009). Blödningskomplikationer i sen graviditet. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I. (red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur ss.

142-148).

Klang Söderkvist, B. (2013). Information – undervisning – lärande. I Fossum B. (red).

Kommunkation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, ss. 51-71.

Kohut, R., Dewey, D. & Love, E. (2002). Women’s knowledge of prenatal ultrasound and informed choice. Journal of Genetic Counseling, 11(4), ss. 265-276.

Lalor, J. & Devane, D. (2007). Information, knowledge and expectations of routine ultrasound scan. Midwifery, 23(1), ss. 13-22.

Lundgren, I. (2009). Professionellt förhållningssätt. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. &

Lundgren, I. (red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss. 45-46.

Lundgren, I. (2010). Vård vid normalt barnafödande. I Berg, M. & Lundgren, I. (red.). Att stödja och stärka: vårdande vid barnafödande. Lund: Studentlitteratur, ss. 117-143.

Marsal K & Malcus P. (2008). Ultraljudsdiagnostik. I Hagberg H, Marsal K & Westgren M.

Obstetrik. Lund: Studentlitteratur, ss. 201-230.

Molander, E., Alehagen, S. & Bereterö, C. M. (2010). Routine ultrasound examination during pregnancy: a world of possibillities. Midwifery, 26(1), ss. 18-26.

Mortensen, O., Thorsheim, T., Melkevik, O. & Thuen, F. (2012). Adding a baby to the equation. Married and cohabiting women’s relationship satisfaction in the transition to parenthood. Family Process, 51(1), ss. 122-139.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Ranji, A., Dykes, A-K. & Ny, P. (2012). Routine ultrasound invesigations in the second trimester of pregnancy: the experiences of immigrant parents in Sweden. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 30(3), ss. 312-325.

Saltvedt, S. (2009). Fosterdiagnostik. I Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I. & Lundgren, I.

(red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss. 208-213.

SBU. (1998). Rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditet (SBU-rapport nr 139). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

SBU. (2006). Metoder för tidig fosterdiagnostik (SBU-rapport nr 182). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

SFS 2006:315. Lagen om genetisk integritet. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:

Justitiedepartementet

SFOG & Barnmorskaförbundet, I. f. m. i. (2008). Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa (Rapport 2008:59). Stockholm: Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk förening för obstetrik och Gynekologi

Skirton, H. & Barr, B. (2010). Antenatal screening and informed choice: a cross sectional survey of parents and professionals. Midwifery, 26(6), ss. 596-602.

Socialstyrelsen. (2006). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Stockholm:

Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9431/2006- 105-1_20061051.pdf [2013-11-29]

Szwajcer, E.M., Hiddink, G.J., Koelen, M. A. & van Woerkum, C. M. J. (2009). Written nutrition communication in midwifery practice – What purpose does it serve? Midwifery, 25(5), ss 509-517

Venables, H. (2011). How does ultrasound work? Ultrasound, 19(1), ss. 44-49 Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.

(red.). Lärobok för barnmorskor. Lund: Studentlitteratur, ss 229-234.

Wiltshire, J. C., Roberts, V., Brown, R. & Sarto, G. E. (2009). The effects of socioeconomic status on participation in care among middle – aged and older adluts. Journal of Aging and Health, 21(2), ss. 314-335.

WMA Declaration of Helsinki (2013). Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ [2014-03-25]

Enkätnummer:

Rutinultraljud – Hur mycket vet du?

Syftet med studien är att ta reda på hur mycket du, som har valt att göra rutinultraljud, vet om undersökningen. Vi vill veta hur du upplever informationen angående undersökningen. Du som deltagare i vår studie kommer att vara anonym och allt material kommer att behandlas konfidentiellt.

1. Vilken ålderskategori tillhör du?

< 20år . . . 21-35år . . .

> 36 år . . . 2. Vad har du för relationsstatus?

Gift . . . Sambo/Särbo . . . Ensamstående . . . Annat . . . 3. Vad har du för utbildningsnivå?

Grundskola . . . Gymnasium . . . Högskola/Universitet . . . Annat . . . 4a. Har du tidigare någon gång gjort ultraljud vid graviditet?

Ja . . . Nej . . . 4b. Om ja, hur många gånger?

1-2ggr . . . 3-4ggr . . .

>5ggr . . . 4c. Vilka typer av ultraljudsundersökningar?

Nupp (nackuppklarning)/KUB . . . Rutinultraljud . . . Tillväxtkontroll . . . Annat, vadå? . . . 5. Har du fått information om att

ultraljudsundersökningen är frivillig?

Ja . . .

Bilaga 1