Denna studie har utförts i ett begränsat urval då syftet inte har varit att utföra en om- fattande empirisk undersökning. Vidare har den standard som behandlats i skrivande stund ännu inte börjat tillämpas. Av intresse är därför att när de första årsredovisning- ar som är upprättade enligt IAS/IFRS har publicerats, utföra en undersökning som kartlägger de val som gjorts vid tillämpning av säkringsredovisning. Detta skulle kun- na utföras som en jämförande studie mellan bolag på exempelvis Stockholmsbörsens A-lista för att utreda vilka bolag som tillämpar säkringsredovisning, i vilken utsträck- ning och huruvida några samband mellan företag med liknande verksamheter kan fastställas.
8 METODKRITIK
I detta avslutande avsnitt kommer metoden som använts i denna studie att bedömas. Detta avsnitt har placerats sist eftersom detta är möjligt först efter uppsatsens färdigställande. Under denna rubrik kommer reflektioner att ske över den deduktiva metod som använts samt studiens generaliserbarhet. Till sist bedöms tillförlitligheten i de källor som studien använt sig av.
8.1 DEDUKTIV METOD
Syftet med denna uppsats varit att utreda de faktorer som påverkar företag i dess val av redovisningsmetod och utifrån detta utveckla en modell som spelar in när företag väljer huruvida de skall tillämpa säkringsredovisning eller inte. För att göra detta valde författarna en deduktiv metod där den befintliga teorin har fått bestämma den empiri som samlats in. Problemet vid detta sätt att arbeta blir att viss empiriskt material blir utan teoretisk motsvarighet. Författarna har under arbetet med uppsatsens slutdiskus- sion tvingats beakta och hantera detta fenomen. I samband med detta valdes att låta det empiriska materialet ingå som en del av slutdiskussionen istället för att försöka i efterhand leta efter teori som gör att materialet passar in. Författarna menar att detta ger en mycket tydligare röd tråd i uppsatsen samt att det gör referensramen mer be- griplig och överskådlig eftersom ny teori i annat fall lätt kan kännas malplacerad.
Detta problem kommer i författarnas ögon också av valet att tillämpa vissa teoretiska modeller framför andra. Inom ramen för denna studie har ett aktivt val gjorts att bort- se från viss teoribildning. Dessa uteslutna teorier kanske skulle ha kunnat förklara vis- sa delar av det empiriska material som nu i stället har inkluderats som en utökning av den teori som utvecklas i denna studie. Detta är en brist som byggs in i en uppsats av detta slag, d.v.s. en uppsats med deduktiv ansats som författas över en begränsad tidsperiod. Det är dock författarnas förhoppning och åsikt att denna begränsade tids- period inte påverkar studiens resultat i en sådan grad att detta inte kan betraktas som tillförlitligt och relevant.
Grind och Käll (2005) – Metodkritik
8.2 GENERALISERBARHET
Att skapa en generell och allmängiltig modell har inte varit författarnas avsikt från början utan målet har snarare varit att testa förutsägelser på ett antal fallföretag. Det medvetna valet att generalisering inte varit det övergripande syftet stärks av Gummes- sons (2000) argument att generalisering är av mindre vikt i samhällsvetenskaplig forsk- ning, där kravet istället bör vara att kontinuerligt söka efter ny kunskap. Dock är det enligt författarnas åsikt lämpligt att reflektera över generaliserbarheten. I denna upp- sats är den avgörande faktorn för generaliserbarheten antalet fallföretag som förutsä- gelserna testats på. Frågan blir då naturligtvis om slutsatserna hade blivit annorlunda om fler fallföretag använts. Författarnas åsikt är att det är troligt att svaren blivit av liknande karaktär hos företag som har en verksamhet som har liknande drag med fall- företagen i denna uppsats. Detta argument stärks av den institutionella teoribildningen och det empiriska faktum att företag i urvalet tagit hjälp av varandra, revisorer och konsulter för att söka klarhet inom detta problemområde. Dock är det författarnas uppfattning att om ett företag intervjuats vars verksamhet avsevärt skiljt sig från dem som använts i uppsatsen så hade svaren troligtvis blivit annorlunda. Ett företag som exempelvis använder en stor andel råvaruderivat kan ha en helt annorlunda risksäk- ringspolicy och vad som påverkar deras val att tillämpa säkringsredovisning kan för- fattarna inte uttala sig om. Således är generaliserbarheten begränsad i denna uppsats; det är definitivt inte 100 procent generaliserbart för någon annan grupp än just det urval som här gjorts.
8.3 KÄLLKRITIK
Eftersom denna uppsats bygger på information som inhämtats från diverse källor och inte enbart bygger på egna spekulationer är en bedömning av de använda källorna i författarnas ögon nödvändig för att kunna påvisa att uppsatsen kan sägas äga trovär- dighet. Thurén (1997, 2003) anger fyra kriterier utifrån vilka en källas trovärdighet skall bedömas. Dessa är:
- Äkthetskriteriet, - Tidskriteriet,
- Beroendekriteriet och - Tendenskriteriet.
Grind och Käll (2005) - Metodkritik
Det första kriteriet avhandlar huruvida källan är vad den utger sig för att vara, d.v.s. att det helt enkelt inte handlar om en förfalskning (Thurén, 1997). För de källor som inom ramen för denna studie har använts, både primära och sekundära, gäller att des- sa har valts utifrån kriteriet att de under inga omständigheter får innefatta uppenbara eller medvetna felaktigheter. De sekundära källorna har, som nämnts i kapitel 2, fun- nits efter sökningar i vetenskapliga tidsskrifter och publikationer, varför dessa bör vara att betrakta som äkta och inte vara några förfalskningar. Samma sak gäller för den information som genererats under intervjuer. Självklart kan det vara möjligt att detal- jer inte är fullständigt överensstämmande med faktiska föreligganden. Författarna ser dock inte någon anledning till att de intervjuade personerna medvetet skulle ha sökt försköna eller förändra verkligheten.
Thurén (ibid.) menar att tidskriteriet innebär att en källa är mer trovärdig ju mer sam- tida den är och att ju mer detaljerad kunskap vi söker, desto striktare måste samtidig- hetskravet upprätthållas. Det handlar således här om någonting så enkelt som glömska vilken i möjligaste mån bör undvikas. I denna studie avhandlas ett aktuellt ämne, ett ämne som respondenterna för närvarande arbetar med dagligen, varför detta kriterium bör vara uppfyllt för de intervjuer som genomförts. Självklart är det inte endast de intervjuade personerna som kan tänkas glömma viktig information, inte heller förfat- tarna av denna uppsats är immuna mot denna process. För att inte förbise viktig in- formation som framkommit under intervjuerna användes inspelningsutrustning och på så vis är glömskans menliga inverkan på studien förhoppningsvis minimerad. Gäl- lande sekundärkällorna är detta kriterium i författarnas ögon inte relevant i samma utsträckning som för de primära källorna, dock har samma problematik beaktats ge- nom att de sekundära källorna som refererats till i möjligaste mån har varit skrivna under senare tid. Detta kriterium har dock inte varit ett grundläggande urvalskriterium för de sekundära källorna, då dessa främst valts ut efter innehåll. En tidigare källa med högre innehållsmässig relevans har prioriterats framför en senare källa med en lägre grad av innehållsmässig relevans. Dock bör det tilläggas att de flesta källor som an- vänts i uppsatsens referensram är skrivna på 1990 och 2000-talet, eftersom ämnet som i denna studie har behandlats är så pass aktuellt.
Beroendekriteriet delas av Thurén (1997, 2003) upp i två olika delar; horisontellt och vertikalt beroende. Den första delen avhandlar huruvida en källa kan betraktas som
Grind och Käll (2005) – Metodkritik
trovärdig. För att uppnå denna trovärdighet krävs enligt ovan namngivne författare att två av varandra oberoende källor gör samma utfästelse. Med den andra avser Thurén (1997) att för att en källa skall vara oberoende får den som står för uppgiften inte vara påverkad av någon annan. Detta innebär konkret att den ena källan inte får ha den andra som sin källa. För att söka tillgodose detta för de sekundära källorna har i möjli- gaste mån flera källor använts för att avhandla samma ämnesområde. Dock har det inom vissa teoribildningar varit svårt att finna två av varandra helt oberoende källor som gör samma utfästelser. Ett tydligt exempel på detta är den institutionella teori- bildningen som använts i denna uppsats, då många av de källor som används hänvisar tillbaka till DiMaggio och Powell (1983) vilket skulle visa på ett beroende, i detta fall både vertikalt och horisontellt. Gällande de primära källorna blir detta tudelade krite- rium svårt att uppfylla. Författarna anser det omöjligt att strikt uppfylla kriteriet att dessa källor skall vara av varandra oberoende till följd av ämnet. Inom detta område påverkas alla av alla i någon mån och det är just detta som till viss del gör det intres- sant. Legitimitetsteorin som är en del av den institutionella teorin, vilken redogjorts för i denna uppsats referensram, förutspår just att aktörer gärna gör som andra för att uppnå legitimitet. Att då kräva fullständigt oberoende mellan källor i denna kontext blir i författarnas ögon ett väl hårt kriterium för att innefatta eller utesluta dem. Dock måste denna problematik beaktas, utfästelser som har bedömts vilja framställa en po- äng framför en annan har använts med försiktighet och vid tolkningar av responden- ters svar har detta gjorts med deras positioner i åtanke.
Detta för diskussionen in på det sista kriteriet som Thurén (1997) benämner tendens- frihet. Med detta avses att källor som är partiska bör undvikas, eller med andra ord källor som har intresse av att ge en vinklad bild av verkligheten bör behandlas försik- tigt och kritiskt. Detta går in i den diskussion som ovan förts, men en fullständig ten- densfrihet har liksom de andra kriterierna inte varit möjlig att uppnå. Respondenterna representerar olika organisationer och kan därför ha intresse av att framställa den egna verksamheten i en fördelaktig dager. De skriftliga källorna redogör i många fall för forskning som bedrivits av artikeln eller bokens författare, varför en strikt tendensfri- het inte heller är möjlig att uppnå för dessa. Dock är författarna av åsikten att de käl- lor som använts inte till karaktären avser att framställa en felaktig bild av verkligheten, vilket skulle kunna tänkas vara fallet för exempelvis en partsinlaga i ett rättsfall, varför tendensfriheten har bedömts vara uppfylld till en tillfredsställande grad, om än inte fullständigt uppfylld.
LITTERATURFÖRTECKNING
Skrivna källor
Abrahamsson, B., Andersen J. A. (1998): Organisation – att beskriva och förstå organisatio-
ner, Liber Ekonomi, Malmö.
Alvesson, M., Sköldberg, K. (1994): Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod, Studentlitteratur, Lund.
Andersson, Å., Larsson, T. (2004): IAS 39, finansiella instrument vs dagens rekommendatio-
ner – en studie om effekter som införandet kan tänkas ge, D-uppsats, Ekonomprogrammet,
Luleå tekniska universitet, Luleå.
Artsberg, K. (2003): Redovisningsteori - policy och praxis, Liber Ekonomi, Malmö.
Bjerke, B (2003): ”Framgångsrika intervjuer” i Gustavsson, B. [red.]:Kunskapande meto-
der inom samhällsvetenskapen, Studentlitteratur, Lund.
Björk, K., Käll, T. (2004): Redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39 och ÅRL – ett
juridiskt perspektiv, C-uppsats 10p, Internationella ekonomprogrammet, Ekonomiska
institutionen, Linköpings universitet, Linköping.
Blix, C., Nordling, E-L., Greve, R., Johansson, M., Bonnevier, L., Peyron, A., Wiberg, K., Roslund, U-B., Nilsson, M., Fredholm, A., Cederberg, O. (1996): ”Finansiella In-
strument 1997 – Redovisning, Värdering, Kontroll, Beskattning”, Ernst & Youngs skriftserie
35/96, Ernst & Young, Stockholm.
Brealey, R. A., Myers, S. C. (2003) Principles of Corporate Finance McGraw-Hill Irwin, Boston, MS, USA.
Carpenter, V. L., Feroz, E. H. (2001): “Institutional theory and accounting rule choice: an analysis of four US state governments’ decisions to adopt generally ac-
cepted accounting principles”, Accounting, Organizations and Society, 26 pp. 565-569, El- sevier Science, Ltd.
Chalmers, A.F. (1994): Vad är vetenskap egentligen?, Nya Doxa, Nora, Lettland.
Deegan, C. (2001): Financial Accounting Theory, McGraw-Hill Book Company Australia, Pty. Ltd., Roseville, Australia.
Dillard, J. F., Rigsby, J. T., Goodman, C. (2004): “The making and remaking of or- ganization context – duality and the institutionalization process”, Accounting, Auditing
& Accountability Journal, Vol. 17 Nr.4, pp. 506-542, Emerald Group Publishing, Ltd.
DiMaggio, P. J., Powell, W. W., [red] (1991): The new institutionalism in organizational
analysis, The University of Chicago Press Ltd., Chicago, USA
Dunne, T., Helliar, C., Power, D. (2003): “Digging deep into derivatives: accounting for derivatives – how the accounting standards sack up”, Balance Sheet, Vol. 11 Nr. 3, pp. 23-28, MCB University Press, Ltd., Bradford, UK.
Ebling, P. (2001): “Fair Value Accounting: Breaking a Butterfly Upon a Wheel”, Bal-
ance Sheet 9.1 pp. 22-26, MCB University Press, Ltd., Bradford, UK.
Edenhammar, H. (2004): ”Måste redovisningen vara så komplicerad?”, Balans, nr 6-7, FAR Förlag AB, Stockholm.
Epstein, B. J., Mirza, A. A. (2004): IAS 2004 – Interpretation and Application of Interna-
tional Accounting and Financial Reporting Standards, John Wiley & Sons, Inc. Somerset, NJ,
USA.
Financial Accounting Standards Board (2003): Original Pronouncements 2003/2004 Edi-
tion. Accounting Standards as of June 1, 2003 Volume II: FASB Statements of Standards 101- 150, John Wiley & Sons, Inc., New York, NY, USA.
Gastineau, G. L., Kritzman, M.P. (1996): The Dictionary of Financial Risk Management, Frank J. Fabozzi Associates, New York, NY, USA.
Gilje, N., Grimen, H. (1992): Samhällsvetenskapens förutsättningar, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg.
Grind, P., Ripa, K. J. (2004): Project teams in a multi cultural context – a case study of IKEA
Aubonne, C-uppsats 10p, Internationella ekonomprogrammet, Ekonomiska Institutio-
nen, Linköpings universitet, Linköping.
Gummesson, E. (2000): Qualitative Methods in Management Research, Sage Publications, Inc., Thousand Oaks, CA, USA.
Gustafsson, J., Sahle, R. (2003): IAS 39 – en fallstudie om förändringar och effekter C- uppats, Företagsekonomi, Handelshögskolan i Göteborg, Göteborg.
Hallgren, Ö. (2001): Finansiell Strategi och Styrning, Ekonomibok Förlag AB, Helsing- borg.
Hansson P, Sparr C. (2001): Redovisning av derivatinstrument i säkringssyfte – en studie av
IAS 39, C-uppsats 10p, Företagsekonomi 3, Linköpings universitet, Linköping.
Harrington, S. E., Niehaus, G. R. (1999): Risk Management and Insurance, Irwin McGraw-Hill, Boston, MA, USA.
Holmquist, B. (2004): “Det är företagen som vill jämna ut resultatkurvan”, Balans, nr 6-7, FAR Förlag AB, Stockholm.
Håkansson, P-E., Lundquist, L., Rydin, U. (2002): Handel med finansiella instrument –
kunskap för finansiell rådgivning, Liber Ekonomi, Malmö.
Hässel, L., Norman M., Andersson K. (2001): De finansiella marknaderna ur ett internatio-
nellt perspektiv, SNS Förlag, Stockholm.
International Accounting Standards Board (2004): International Financial Reporting Stan-
dards (IFRSsTM) 2004: Including International Accounting Standards (IASsTM) and interpreta-
Kanodia, C., Mukherji, A., Sapra, H., Venugopalan, R. (2000): ”Hedge Disclosures, Future Prices, and Production Distortions”, Journal of Accounting Research, Vol. 38 Sup- plement, Institute of Professional Accounting, Blackwell Publishing, Ltd., Oxford, UK.
Kieso, D.E., Weygandt, J.J. (1989): Intermediate Accounting, John Wiley & Sons, Inc., New York, NY, USA.
Larsson, C-G. (2000): Cash Management för företag, Studentlitteratur, Lund.
Levich, R. M. (2001): International Financial Markets – Prices and Policies, McGraw-Hill Irwin, Boston, MS, USA.
Litzenberger, R. H. (1992): Swaps: Plain and Fanciful, The Journal of Finance, Vol. 47 Nr. 3, pp. 831-850, Blackwell Publishing, Ltd., Oxford, UK.
Lodge, D. Jackson, P. (2000): “Fair Value Accounting and the Future of Financial In- struments”, Balance Sheet, Vol. 8 Nr. 5, pp. 10-13, MCB University Press, Ltd., Brad- ford, UK.
Lundahl, U., Skärvad P-H. (1999): Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Stu- dentlitteratur, Lund.
Moore, R. (2002): ”Accounting for financial instruments under IAS: The European dimension”, Balance Sheet, Vol. 10 Nr.1, pp 20-23, MCB University Press, Ltd., Brad- ford, UK.
Nilsson, P. och Nyström, M. (1998): ”Varför valutasäkra? En studie av valutaderivatan-
vändningen hos svenska icke-finansiella företag”, Magisteruppsats i företags ekonomi nr.
1998/90, Ekonomiska Institutionen, Linköpings Universitet, Linköping.
Nygaard, C. [red], Bengtsson, L. (2002): Strategizing – en kontextuell organisationsteori Stu- dentlitteratur, Lund.
Raeburn, R. (2004): “Caught in the middle: the treasury view of 2004”, Balance Sheet, Vol. 12 Nr. 2, pp. 25-27, Emerald Group Publishing Ltd.
Rayman, A. (2004): ”Fair value or false accounting”, Accountancy, Vol. 134 Nr. 13:34, pp. 82-84, Corner CCH Group, Ltd., London, UK.
Riahi-Belkaoui, A. (1997): Research perspectives in accounting, Quorum Books, Westport, Connecticut, USA
Thurén, T. (2003): Sant eller falskt? – Metoder i källkritik, KBM:s utbildningsserie 2003:7, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm.
Thurén, T. (1997): Källkritik, Liber AB, Stockholm.
Williams, J. R. och Carcello, J. V. (2004): Miller GAAP Guide: Restatement and Analysis of
Current FASB Standards, ASPEN Publishers, Inc., New York, NY, USA.
Åkesson Dolfe, M. (1996): Likviditetsstyrning och valutahantering – Cash Management, Ernst & Youngs skriftserie nr 32/96, Ernst & Young, Stockholm.
Årsredovisningslagen, Lag 1995:1554.
Interna källor
Intern källa 1: Tolf, P. och Wedholm, G.: Anpassning av IAS 39 till SAAB, PowerPo- int-presentation, Stockholm 2004-05-27.
Intern källa 2: Herrala, P. och Sondell, R.: , PowerPoint-presentation, Södertälje 2004- 12-08.
Elektroniska källor
URL 1
http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/B1434CB2E251EA0F C1256B6F00440B15/$File/PUB200203-013-1.pdf, 2004-11-19. URL 2 http://www.riksbanken.se/templates/ItemList.aspx?id=10620, 2004-11-25. URL 3 http://www.saab.se/node6016.asp, 2004-12-12. URL 4 http://www.scania.se/About_Scania/, 2004-12-12. URL 5 http://www.nordea.com/sitemod/default/index.aspx?pid=52022, 2004-12-12.
APPENDIX 1: INTERVJUFRÅGOR – SAAB / SCANIA
Personliga frågor ¾ Namn: ¾ Befattning: ¾ Arbetsuppgifter: ¾ Utbildning:¾ Hur länge har du arbetat här?:
Riskhantering och säkringar
Inledningsvis är vi intresserad av att få reda på vilka typer av risker ni försöker skydda er emot samt hur ni gör detta.
¾ Vilka är de risker som ni säkrar er emot?
¾ Säkras samtliga transaktioner som innehåller dessa risker eller är ni selektiva? ¾ Vilka instrument är det vanligast att ni använder för respektive risk?
¾ Har riskhanteringen kommit att påverkas av IAS 39 eller bedrivs den på samma sätt?
Säkringsredovisning
Här är vi intresserad av att se om säkringsredovisningen förändras med införandet av IAS 39
¾ Om ja, har ni gjort detta för samtliga typer av säkringar?
¾ Vad anser ni om de krav som IAS 39 ställer på säkringsredovisning? Är det svå- ra att uppfylla?
¾ Kommer ni att tillämpa säkringsredovisning under IAS 39? o I samma utsträckning?
o Har IAS 39 förändrat (eller kommer den att förändra) ert val av tillämp- ning av säkringsredovisning för vissa positioner?
¾ Krävs en förändring av rutiner och system för att kunna tillämpa IAS 39? o Om ja: Hur pass omfattande är dessa förändringar?
Värdering av finansiella instrument
Vi vill här veta vilka värderingsmodeller som tillämpas när det inte finns ett noterat marknadspris på det finansiella instrumentet
¾ Använder ni några andra finansiella instrument vid säkring förutom derivat? ¾ IAS 39 föreskriver att när det gäller värdering till verkligt värde av finansiella
instrument så skall först och främst marknadsvärdet användas. De instrument som ni använder vid säkring – ungefär hur stor andel av dessa har ett mark- nadspris som enkelt kan bestämmas?
¾ Till hur stora belopp, i ungefärliga tal, uppgår era säkringsinstrument?
¾ Ett säkringsinstrument som vi antar att ni använder vid säkringar är ränteswa- par. (Om det instrumentet sällan förekommer kan vi ta ett annat som används mer frekvent) Hur värderar ni dessa? (under förutsättning att det inte finns ett noterat marknadspris)
o Exempelvis: vilken diskonteringsränta använder ni, hur ser antagandet om ränteutvecklingen ut?
¾ Vi antar att ni använder terminer för att säkra exempelvis valutakurser. Hur be- räknar ni värdet på dessa? (under förutsättning att det inte finns ett noterat marknadspris)
o Exempelvis: Vad gör ni för antagande om ränteutvecklingen?
Påverkan på resultaträkning
IAS 39 innebär en hel del förändringar, bl.a. att orealiserade vinster skall tas över resultaträkningen samt att alla derivat måste synas i redovisningen. Vi är under denna rubrik intresserade av vad ni tycker om dessa förändringar
¾ Vad anser ni om att orealiserade vinster skall belasta resultaträkningen? ¾ Hur ser ni på avvägningen att antingen tillämpa säkringsredovisning med det
merarbete som krävs kontra en eventuell ökning av volatiliteten i resultatet? o Hur skulle ni hantera de fluktuationer som uppkommer om ni inte till-
lämpar säkringsredovisning?
¾ Vad anser ni om att alla derivat numera skall synas i redovisningen?
¾ IASB:s ramverk pratar om att redovisningens kvalitativa karaktäristika bl.a. skall vara tillförlitlighet och förstålighet samt relevans, där den senare avser relevans för användaren av redovisningsinformationen till att utvärdera eller fatta beslut. Hur tycker du att den redovisning som IAS 39 medför relaterar till dessa be- grepp?
APPENDIX 2: INTERVJUFRÅGOR - NORDEA
Bakgrund ¾ Namn: ¾ Befattning: ¾ Arbetsuppgifter: ¾ Utbildning:¾ Hur länge har du arbetat på Nordea?
Riskhantering och säkringar
Vi är inledningsvis intresserade av att veta vilken typ av risker ni hjälper företag att skydda sig mot
¾ Vilka risker hjälper ni företag att säkra sig emot?
¾ Säkras företag samtliga transaktioner som innehåller dessa risker eller agerar de selektivt?
¾ Vilka instrument är det vanligast att ni använder i de tjänster som ni erbjuder?
¾ Har ni upplevt att riskhanteringen har kommit att påverkas av IAS 39 eller be-