Vid ett flertal tillfällen i min studie har frågan uppstått om vad som händer med den lärare som avslutar sitt uppdrag som förstelärare. Vad händer när man inte längre är en ”särskilt yrkesskicklig lärare”? Då karriärlärarreformen nu går in på sitt sjunde år torde det finnas ett antal före detta förstelärare och det skulle vara av intresse att ta reda på hur deras fortsatta karriärer utvecklas.
Likaså bör utvecklingen av förstelärarnas närvaro på en policyskapande nivå studeras. Hittills har deras påverkan i första hand ägt rum på lokal nivå medan karriärreformens motståndares röster hörts i den offentliga debatten. Hur kommer förstelärarnas gränsarbete utvecklas på en nationell nivå, och vilka kanaler kommer de att använda sig av?
Slutligen torde fortsatta studier vara angelägna vad gäller hur utvecklingen fortskrider på de lokala arbetsplatserna. När förstelärarna arbetar fram gränser kring sina uppdrag, vilka följder får det för arbetsfördelningen bland övriga lärare? Vem tar hand om de uppgifter de lämnar och vilka kedjereaktioner ger det i sin tur upphov till?
Vilka svaren än blir på dessa frågor är jag dock säker på att de chockvågor som införandet av förstelärare orsakade ännu inte har stannat av.
71
Referenser
Abbott, A. (1988). The System of Professions: An Essay on the Division of Expert Labor.
Chicago: The University of Chicago Press.
Alvehus, J., Eklund, S., & Kastberg, G. (2019). Lärarkåren och förstelärarna: Splittrad,
stärkt och styrd profession. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Alvunger, D., & Trulsson, Å. (2016). Slutrapport våren 2016: Följeforskning kring
karriärlärarreformen i Kalmar, Nässjö, Vetlanda och Ängelholm. Samverkan för skolförbättringsarbete mellan skola och universitet. Växjö: Linnæus University Press.
Alvunger, D. (2015). Towards new forms of educational leadership? The local
implementation of förstelärare in Swedish schools. Nordic Journal of Studies in Educational
Policy, 2015:3, 55-66. doi: 10.3402/nstep.v1.30103
Austin, J. (1962). How To Do Things With Words. London: Oxford University Press.
Bergh, A., & Englund, T. (2016). Professionella förstelärare?: Om den svenska
förstelärarreformen. I M. Elmgren, M. Folke-Fichtelius, S. Hallsén, H. Román och W. Wermke (Red.), Att ta utbildningens komplexitet på allvar: En vänbok till Eva Forsberg (s. 364-377). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Bergström, G., & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Blake, D., Hanley, V., Jennings, M., & Lloyd, M. (2000). ‘Superteachers’: The view of teachers and head teachers on the Advanced Skills Teacher grade. Research in Education, 63(1), 48 – 60.
Börjesson, M. (2016). Från likvärdighet till marknad: En studie av offentligt och privat
inflytande över skolans styrning i svensk utbildningspolitik 1969 – 1999. (Doktorsavhandling,
Örebro Studies in Education 52, Örebro Studies in Educational Sciences with an Emphasis on Didactics 14). Örebro: Örebro University. Tillgänglig: https://oru.diva-
portal.org/smash/get/diva2:934774/FULLTEXT01.pdf
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2007). Research Methods in Education. London: Routledge.
Erlandson, P., & Karlsson, M. (2018). From trust to control – the Swedish first teacher reform. Teachers and Teaching, 24:1, 22-36. doi: 10.1080/13540602.2017.1379390
Evans, L. (2011). The “shape” of teacher professionalism in England: Professional standards, performance management, professional development and the changes proposed in the 2010 white paper. British Educational Research Journal, 37(5), 851–870. doi:
72
Fullan,M. (2011). Choosing the wrong drivers for whole-system reform. East Melbourne: Centre for Strategic Education.
Fullan, M., Rincón-Gallardo, S., & Hargreaves, A. (2015). Professional Capital as
Acountability. Education Policy Analysis Archives, 23:15, 1-2. doi:10.14507/epaa.v23.1998
Fuller, C., Goodwyn, A., & Francis-Brophy, E. (2013). Advanced skills teachers: professional identity and status. Teachers and Teaching 19(4), 463 – 474.
doi:10.1080/13540602.2013.771228
Gieryn, T. F. (1983). Boundary Work and the Demarcation of Science from Non-science.
American Sociological Review, 48:6, 781 – 795. doi: 10.2307/2095325
Henningsson-Yousif, A. (2012). Utmaningen att ta vara på medarbetarnas analyser.
Skolledarens utmaning: Att leda pedagogisk verksamhet framgångsrikt. Rapporter från Tankesmedjan. Rapport 6.Kommunförbundet Skåne, Malmö högskola, Högskolan Kristianstad. Tillgänglig: http://muep.mau.se/handle/2043/14410
Hardy, I., & Rönnerman, K. (2018). A “Deleterious” Driver: The “First Teacher” Reform in Sweden. Scandinavian Journal of Educational Research.
doi:10.1080/00313831.2018.1452289
Hattie, J. (2009). Visible learning: A Synthesis of Over 800 Meta-analyses Relating to
Acievement. London: Taylor & Francis.
Hjalmarsson, M., & Löfdahl Hultman, A. (2016). ”Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten”: Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor. Karlstads
universitets Pedagogiska Tidskrift, 12(1), 76 – 94.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk
och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Högskolverket. (2005). Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och
högskolor, 2005:17 R. Stockholm: Högskoleverket.
Högskoleverket. (2006). Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen: Tematiska studier,
2006:47 R. Stockholm: Högskoleverket.
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Lilja, P. (2014). Negotiating Teacher Professionalism: On the Symbolic Politics of Sweden’s
Teacher Union (Doctoral thesis, Malmö Studies in Educational Sciences 72). Malmö: Malmö
University. Tillgänglig: http://muep.mau.se/handle/2043/17072
Laclau, E., & Mouffe, C. (1985). Hegemony and Socialist Strategy: Towards a Radical
Democratic Politics. London: Verso.
Lovett, S., & Cameron, M. (2011). Career pathways: does remaining close to the classroom matter for early career teachers? A study of practice in New Zealand and the USA.
73
Professional Development in Education, 37(2), 213 – 224.
doi:10.1080/19415257.2010.531613
Malmö stad. (2017). Förstelärarenkäten Rapport. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a27f86/1529416339919/Malm% C3%B6%20stad.%20Rapport%20f%C3%B6rstel%C3%A4rare..pdf
Ministry of Education, New Zealand. (2007). Review of Specialist Classroom Teachers Pilot. Tillgänglig: https://www.educationcounts.govt.nz/publications/schooling/11844
Mischler, E.G. (1997). Modeller för berättelseanalys. I Hydén, L.-C., & Hydén, M. (red.) Att
studera berättelser: Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv. Stockholm: Liber.
Parding, K. (2007). Upper secondary teachers’ creation of discretionary power - the tension
between profession and organisation. (Doctoral thesis, Department Of Human Work Sciences.; Industrial Work Environment). Luleå: Luleå University of Technology.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A990712&dswid=-963
Persson, M., & Skult, E. (2014). Lärarlönerna. Ekonomisk Debatt, 42(4), 6 – 17.
Potter, J., & Wetherell, M. (1987). Discourse and Social Psychology, London: Sage.
Prop. 1975/76:39. Om skolans inre arbete m.m. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-skolans-inre-arbete- mm_FZ0339
Prop. 1984/85:122. Om lärarutbildning för grundskolan m.m. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-lararutbildning-for- grundskolan-mm_G803122
Prop. 2011/12:1. Budgetpropositionen för 2012: Förslag till statens budget för 2012,
finansplan och skattefrågor.Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-2012-del-1_GZ031
Riessman, C.K. (1993). Narrative Analysis. Newbury Park: Sage.
Riksrevisionen. (2005). Rätt utbildning för undervisningen (dnr 31-2004-0884). Tillgänglig:
https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2dccb/1518435508840/Ri R_2005_19.pdf
SFS 2013:70. Om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2014): Vem är försteläraren? Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015a): Vad gör försteläraren? Stockholm: Skolverket.
74
Skolverket (2015b): Finns förstelärarna där de bäst behövs? Stockholm: Skolverket.
SOU 1999:63. Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling,
Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande. Stockholm: Fakta info direkt.
SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning, Betänkande av Utredningen om en ny
lärarutbildning (HUT 07). Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
SOU 2008:52. Legitimation och skärpta behörighetsregler: betänkande av Lärarutredningen
– om behörighet och auktorisation. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Statskontoret. (2015:12). Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 1. Stockholm: Statskontoret.
Statskontoret. (2016:1). Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 2. Stockholm: Statskontoret.
Statskontoret. (2017:1). Uppföljning av karriärstegsreformen. Delrapport 3. Stockholm: Statskontoret.
Stenlås, N. (2009). En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga
reformideologier. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2009:6.
Stockholm: Regeringskansliet/Finansdepartementet.
Sutton, A., Wortley, A., Harrison, J., & Wise, C. (2000). Superteachers: From Policy Towards Practice. British Journal of Educational Studies, 48(4), 413 – 428. doi:10.1111/1467-
8527.00155
U 2012/4904/S. Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de
frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf 94. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Wahlström, N. (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Öhman Sandberg, A., Ehneström, C., Ellström, P., & Svensson, L. (2016). Karriärtjänster för
lärare – möjlighet eller hinder för skolutveckling? Rapporten utgör en del av
Utbildningsförvaltningens arbete i Stockholm stads arbete med karriärreformen för lärare, Slutrapport 2016-10-11. Linköping: Linköpings Universitet.
Internet
Skolverket. (2017). Förstelärarens roll. Hämtad 18-01-03, från
https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/skolledare/forstelararens-roll- 1.257719.
75 BILAGA 1 - Skisser
Skiss 1 Förstelärare B5 Skiss 2 Förstelärare D5
76