Under arbetet med detta examensarbete har det tagits del av forskning ur sjuksköterskans, patientens och den anhöriges perspektiv. De flesta studierna har haft en kvalitativ ansats med intervjuer som metod för att samla in data. Det skulle vara intressant att i vidare forskning använda observationer i kombination med intervjuer som metod för att på så vis få en kompletterande bild av fenomenet. På så vis skulle forskningen kunna visa på om
sjuksköterskornas erfarenheter överensstämmer med det som observeras. Ett annat förslag på vidare forskning är att beskriva om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda
personcentrerat skiljer sig åt beroende på kontext. Till exempel personcentrerad vård inom slutenvård jämfört med personcentrerad vård inom kommunal äldreomsorg. Tidigare forskning har inte heller, i någon större omfattning, belyst hur samarbetet i vårdteamet påverkar den personcentrerade vården varför detta skulle vara intressant att titta närmare på.
REFERENSLISTA
Referenserna som är markerade med en stjärna är de som redovisas i resultatet.
American Pyscological Association. (2020). APA style. Hämtad 2020-04-24 från American Pyscological Associations webbplats https://apastyle.apa.org/about-apa-style
Anker-Hansen, C., Skovdahl, K., McCormack, B., & Tonnessen, S. (2018). The third person in the room: The needs of care partners of older people in home care services-A
systematic review from a person-centred perspective. Journal of Clinical Nursing, 27, e1309-e1326 doi: 10.1111/jocn.14205
Arakelian, E., Swenne, C.L., Lindberg, S., Rudolfsson, G., & von Vogelsang, A-C. (2017). The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the
patient's perspective - an integrative review. Journal of Clinical Nursing, 26 (17-18), 2527-2544. doi: 10.1111/jocn.13639
*Bolster, M., & Manias, E. (2010). Person-centred interactions between nurses and patients during medication activities in an acute hospital setting: Qualitative observation and interview study. International Journal of Nursing Studies, 47(2), 154-165. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2009.05.021
*Cederwall, C-J., Olausson, S., Rose, L., Naredi, S., & Ringdal. M. (2018). Person-centred care during prolonged weaning from mechanical ventilation, nurses’ views: an interview study. Intensive and Critical Care Nursing, 46, 32-37. doi:
10.1016/j.iccn.2017.11.004
Centrum för personcentrerad vård, GPCC. (2017). Personcentrerad vård. Hämtad 2019-04-01 från https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard
Clissett, P., Porock, D., Harwood, R.H., & Gladman, J.R.F. (2013). The challenges of
achieving person- centred care in acute hospitals: A qualitative study of people with dementia and their families. International Journals of Nursing Studies. 50, (11) 1495- 1503. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.03.001
Codex regler och riktlinjer för forskning. (2020). Peer review. Hämtad 2020-05-10 från http://www.codex.vr.se/etik7.shtml
Coulourides, K., Wilber, A., & Mosqueda, L. (2016). Moving toward implementation of person-centered care for older adults in community-based medical and social service settings: 'you only get things done when working in concert with clients'. Journal of
the American Geriatrics Society, 64(1), 8-14. doi: 10.1111/jgs.13876
Dudas, K., Olsson, L-E., Wolf, A., Swedberg, K., Taft, C., Schaufelberger, M., & Ekman, I. (2013). Uncertainty in illness among patients with chronic heart failure is less in person-centred care than in usual care. European Journal of Cardiovascular
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J.,...Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European
Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251.
doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Ekman, I., Wolf, A., Olsson, L-E., Taft, C., Dudas, K., Schaufelberger, M., & Swedberg, K. (2012). Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. European Heart Journal, 33(9), 1112-1119.
doi:10.1093/eurheartj/ehr306
Erfarenhet. (2015). I Svenska akademins ordlista. Hämtad 2020-04-24 från https://svenska.se/tre/?sok=erfarenheter&pz=1
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen (5:e uppl.). Stockholm: Liber. Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé. Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (2018). Hälsans idé. I K. Eriksson, Vårdvetenskap. Vetenskapen om vårdandet.
Om det tidlösa i tiden. (s. 133-229). Stockholm: Liber.
*Esmaeili, M., Cheragi, M.A., & Salsali, M. (2014). Barriers to patient-centered care: A thematic analysis study. International Journal of Nursing Knowledge, 25(1), 2-8. doi: 10.1111/2047-3095.12012
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-25. Hämtad 201904-08 från http://www.ajan.com.au/Vol20/Vol20.2-4.pdf
Fors, A., Ekman, I., Taft, C., Björklund, C., Frid, K., Larsson, M.,... Swedberg, K. (2015). Person-centred care after acute coronary syndrome, from hospital to primary care — A randomised controlled trial. International Journal of Cardiology, 187, 693-699. doi: 10.1016/j.ijcard.2015.03.336
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (3:e uppl., s. 129-140). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respective kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (3:e uppl., s. 187). Lund: Studentlitteratur.
*Gachoud, D., Albert, M., Kuper, A., Stroud, L., & Reeves, S. (2012). Meanings and perceptions of patient-centeredness in social work, nursing and medicine: A comparative study. Journal of Interprofessional Care, 26(6), 484-490. doi: 10.3109/13561820.2012.717553
Gill, S., Dunning, T., McKinnon., Cook, D., & Bourke, J. (2014). Understanding the
and family members. Scandinavian Journal off Caring Sciences, 28(1), 264-272. doi: 10.1111/scs.12055
Greenfield, G., Ignatowicz, A.M., Belsi, A., Pappas, Y., Car, J., Majeed, A., & Harris, M. (2014) Wake up, wake up! It’s me! It’s my life! patient narratives on person-centeredness in the integrated care context: a qualitative study. BMC Health Services Research, 14(1), 619-629. doi: 10.1186/s12913-014-0619-9
Göteborgs universitet. (2019). APA-lathunden. En snabbguide till referensskrivning för
Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Hämtad 2020-04-24 från Göteborgs
universitetswebbplats
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40505/22/gupea_2077_40505_22.pdf Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod. Från
idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 411-420). Lund: Studentlitteratur.
Håkansson Eklund, J., Holmström, I.K., Kumlin, T., Kaminsky, E., Skoglund, K., Höglander, J.,...Summer Meranius, M. (2019). “Same, same or different?” A review of person- centered and patient-centered care. Patient Education and Counseling, 101(2), 3-11. doi: 10.1016/j.pec.2018.08.029
Johnsson, A., Wagman, P., Boman., & Pennbrant, S. (2019). Striving to establish a care relationship - Mission possible or impossible? -Triad encouters between patients, relatives and nurses. Health Expectations, 22(6), 1304-1313. doi: 10.1111/hex.12971 *Kazimiera Andersson, E., Willman, A., Sjöström-Strand, A., & Borglin, G. (2015). Registered
nurses’ descriptions of caring: a phenomenographic interview study. BMC Nursing,
14(1), 1-10. doi: 10.1186/s12912-015-0067-9
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod.
Från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 57-80). Lund:
Studentlitteratur.
*Kullberg, A., Sharp, L., Dahl, O., Brandberg, Y., & Bergenmar, M. (2018). Nurse perceptions of person-centered handovers in the oncological inpatient setting: A qualitative study.
International Journal Of Nursing Studies, 86, 44-51.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2018.06.001
Kvåle, K., & Bondevik, M. (2008). What is important for patient centred care? A qualitative study about the perceptions of patients with cancer. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 22(4), 582-589. doi: 10.1111/j.1471-6712.200
Laird, E.A., McCance, T., McCormack, B., & Gribben, B. (2015). Patients' experiences of in- hospital care when nursing staff were engaged in a practice development programme to promote person-centredness: A narrative analysis study. International Journal of
McCance, T., & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. (s. 81-100). Stockholm: Liber.
Moore, L., Britten, N., Lydahl, D., Naldemirci, Ö., Elam, M., & Wolf, A. (2017). Barriers and facilitators to the implementation of person-centred care in different healthcare contexts. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31 (4), 662-673. doi: 10.1111/scs.12376
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (2018). Från mottagare till medskapare. Ett
kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård. (Rapport
2018:8). Hämtad 2019‑04‑05 från https://www.vardanalys.se/rapporter/fran- mottagare-till-medskapare/
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 421-438). Lund: Studentlitteratur.
*Nilsson, A., Edvardsson, D., & Rushton, C. (2019). Nurses’ descriptions of person-centred care for older people in an acute medical ward – On the individual, team and organisational levels’. Journal of Clinical Nursing, 28(7/8), 1251-1259. doi: 10.1111/jocn.14738
Olsson, L-E., Hansson, E., Ekman, I., & Karlsson, J. (2009). A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1626- 1635. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05017.x
*Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2018). Registered nurses’ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 612-621. doi: 10.1111/scs.12486
Personcentrerad vård (u.å). Hämtad 2020-04-29 från Karolinska Institutet Svensk MeSH https://mesh.kib.ki.se/Mesh/search/?searchterm=personcentrerad+v%C3%A5rd Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assesing evidence for
nursing practice. (10:th edition). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rosemond, C., Hanson, L., Ennett, S., Schenck, A., & Weiner, B. (2012). Implementing person-centered care in nursing homes. Health Care Management Review, 37(3), 257-266. doi: 10.1097/HMR.0b013e318235ed17
*Rosén, H., Gagnemo Persson, R., & Persson, E. (2017). Challenges of patient-focused care: Nurses’ descriptions and observations before and after intervention. Nordic Journal
of Nursing Research, 37(1), 27-32. doi: 10.1177/2057158516661461
*Ross, H., Tod, A.M., & Clarke, A. (2015). Understanding and achieving person-centred care: the nurse perspective. Journal of Clinical Nursing, 24(9-10), 1223-1233. doi:
*Sahlsten, M.J., Larsson, I.E., Sjöström, B., & Plos, K.A.E. (2009). Nurse strategies for optimising participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
23(3), 490-497. doi: 10.1111/j.1471-6712.2008.00649
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018) Etikboken-etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 2019-04-05 från Riksdagens webbplats https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 2019-04-04 från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Slutenvård. (2020). I Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2020-04-24 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=734&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok
för vårdgivare, chefer och personal. Aktuell från 1 januari 2015. Hämtad 20190405
från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård [Broschyr]. Hämtad 20190402 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2 016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. Hämtad 2019-04-26 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Svensk sjuksköterskeförening (2019). Personcentrerad vård - för ökad patientsäkerhet och
vårdkvalitet [Broschyr]. Hämtad 20190402 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet- publikationer/personcentrerad_vard/personcentrerad-vard-2019_digital.pdf Thórarinsdottir, K., & Kristjánsson, K. (2014). Patients’ perspectives on person-centred
participation in healthcare: A framework analysis. Nursing Ethics, 21(2), 129-147. doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1177%2F0969733013490593
*Tobiano, G., Bucknall, T., Marshall, A., Guinane, J., & Chaboyer W. (2015). Nurses’ view of patient participation in nursing care. Journal of Advanced Nursing 71(12),
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs] (4:e upplagan). Hämtad 20190408 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
*Walker, W., & Deacon, K. (2016). Nurses’ experiences of caring for the suddenly bereaved in adult acute and critical settings, and the provision of person-centred care: A
qualitative study. Intensive and Critical Care Nursing, 33, 39-47. doi: 10.1016/j.iccn.2015.12.005
1
BILAGA A. SÖKMATRIS
Artikelnummer/placering i sökningen Databas DatumSökord Avgränsningar Antal
träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Vald titel/titlar 1, 5, 18, 72 Cinahl Plus 2019-04-02 Person-centred care AND Nurse Peer reviewed 10 år 534 28 4 Nurses’ descriptions of person-centred care for older people in an acute medical ward - On the individual, team and organisational levels. (1) Personcentred care during prolonged weaning from medical ventilation, nurses views: an interview study. (5) Nurses’ experiences of caring for the suddenly bereaved in adult acute and critical care settings, and the provision of
2
A qualitative study. (18)
Person-centred interactions
between nurses and patients during medical activities in acute hospital settings: qualitative observations and interview study. (72) 3 Cinahl Plus 2019-04-04 Person-centred care AND Nurses´experiences Peer reviewed 10 år 224 15 3 Registred nurses´ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. 1 Cinahl Plus 2019-04-17 Person-centred care AND nurse perspective Peer reviewed 10 år 93 1 1 Understanding and achieving person- centred care: the nurse perspective. 9 Cinahl Plus 2019-04-17 Person-centredness AND Nurse Peer reviewed 10 år 38 1 1 Registered nurses’ descriptions of caring: a
3 interview study. 10 PubMed 2020-04-07 Barriers AND Patient- cent* care Peer reviewed 10 år 2305 10 1 Barriers to Patient- Centered Care: A Thematic Analysis Study. 4 Cinahl Plus 2020-04-07 Patient-focused care AND nurse description AND Nursing Peer reviewed 10 år 260 4 2 Challenges of patient-focused care: Nurses’ descriptions and observations before and after intervention. 35 PubMed 2020-04-07 Patient-cent* AND Meaning AND Perception AND Nursing Peer reviewed 10 år 68 15 4 Meanings and perceptions of patient- centeredness in social work, nursing and medicine: A comparative sudy. 10 Cinahl Plus 2020-04-07 Person-centered AND Perception Peer reviewed 10 år 513 10 2 Nurse perceptions of person-centered handovers in the oncological inpatients setting: A qualitative study.
4 nurses´ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. patient participation in nursing care Nurse strategies for optimising patient participation i nursing care.
1
BILAGA B. KVALITETSGRANSKNING AV ARTIKLAR
Artiklar (nr se bilaga A) Finns det en tydligt beskriven problem- formulering Finns det ett tydligt beskrivet syfte? Finns det en tydligt beskriven metod? Finns det en tydlig beskrivning av deltagare? Svarar resultatet på syftet? Framförs resultatet på ett tydligt sätt? Förs det en diskussion kring metoden? Förs det en diskussion kring resultatet? Först det ett etiskt resonemang? Kvalitets- poäng (0-9 poäng) 1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 8 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 4 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja 8 5 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 6 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 7 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 8 8 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 9 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 8 10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
2
12 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
1
BILAGA C ARTIKELMATRIS
Tidskrift (år) Titel & författare Syftet Metod Resultat
Journal of Clinical Nursing (2018) 1. Nurses’ descriptions of person-centred care for older people in an acute medical ward - On the individual, team and organisational levels. Författare:
Nilsson, A.,
Edvardsson, D. och Rushton, C.
Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård till äldre personer på en medicinsk
akutavdelning.
Semistrukturerade intervjuer. n=14
Intervjuerna transkriberades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.
Beskrivningen av personcentrerad vård beskrevs utifrån individen, sjuksköterskan/teamet och organisationen. Personcentrerad vård utifrån individen utgick från att göra en bedömning av patienten utifrån dennes personlighet,
familjesituation, kognitiv förmåga, behov och prioriteringar, att skapa en personcentrerad relation till patienten samt att anpassa den fysiska miljön. Personcentrerad vård på teamnivå
präglades av gemensamma mål med syfte att involvera patienten och dennes anhöriga, ha ett gemensamt ansvar att arbeta personcentrerat samt ett öppet och stödjande arbetsklimat. På
organisationsnivå beskrevs särskilda rutiner och arbetsflöden som ett stöd till att arbeta
personcentrerat samt utvecklingen av nya sjuksköterskeroller. Scandinavium Journal Of Caring Sciences (2009) 2. Nurse strategies for optimising patient participation i nursing care. Författare: Sahlsten, M., Larsson, I.,
Var att upptäcka vilka strategier som sjuksköterskor använder sig av för att stimulera och optimera patientdeltagandet.
Fokusgruppsintervjuer. n=16
Data analyserades med hjälp av innehållsanalysteknik.
Sjuksköterskornas strategier för att optimera patientdeltagandet gick att finna inom tre
kategorier: bygga en relation, lära känna personen och att återinföra egenvårdskapaciteten. Även tio subkategorier identifierades. Strategierna syftade till att finna patientens egen kunskap, värderingar och motivation samt att koppla dessa till
2
K.A.E meningsfulla erfarenheter, göra nya upptäckter
samt få ny kunskap och utveckling. Strategierna är viktiga för att balansera den asymmetri som finns i vårdrelationen. International Journal of Nursing Studies (2009) 3.Person-centred interactions between nurses and patients during medical activities in acute hospital settings: qualitative observations and interview study. Författare: Bolster, D. & Manias, E.
Var att, utifrån filosofin för personcentrerad vård, undersöka interaktionen mellan sjuksköterska och patient i samband med läkemedelshantering.
Kombination av observationer och semistrukturerade intervjuer. n=11
Beskrivande statistik användes för att sammanfatta demografisk data som samlats in. Ljudband från observationerna och semistrukturerade intervjuerna transkriberades. Dataanalys av det transkriberade materialet och fältanteckningarna var
genomförda med hjälp av en ramprocess som beskrivs av Ritchie och Spencer. Metoden innebar systematisk process för att sortera och
kategoriseramaterialet.
Tema 1: Ge individualiserad vård där samtliga sjuksköterskor ansåg att personcentrerad vård handlade om att se individualiserad vård och att etablera en relation och att detta var nödvändigt för att förstå patentens behov. Tema 2:
Patientdeltagande där en tredjedel av
sjuksköterskor lyfte vikten av att göra patienten delaktig i sin medicinering dock visade
observationerna att endast hälften av sjuksköterskorna aktivt ställde frågor till patienterna kring deras kunskap om den egna medicinen. Tema 3: Kontextuella hinder för att ge personcentrerad vård i samband med
läkemedelshantering: De huvudsakliga hindren var bristande kommunikation mellan sjuksköterska och ordinerade läkare samt brist på tid.
Intensive and Critical Care Nursing (2017) 4. Person-centred care during prolonged weaning from medical ventilation, nurses
Syftet var att ta reda på om de tre delarna: initiera, arbeta och säkra partnerskapet var representerade i arbetet med att
Semistrukturerade intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor. n=19
Dataanalysen styrdes av tematiska teoretiska metoder beskrivna av Braun och Clarke.
Tema 1: Hitta personen bakom patienten genom undergrupperna empatiskt lyssnande och skapa
den sanna bilden. Tema 2: Sträva efter att
upprätthålla patientens känsla av kontroll genom undergrupperna omtänksamt bemötande, främja
3 study Författare: Cederwall, CJ., Olausson, S., Rosén, L., Naredi, S. & Ringdal, M. patienter från långvarig mekanisk ventilation. Samt att ta reda på vilka eventuella hinder det fanns för att arbeta personcentrerat.
som bestod av fem steg: bekanta sig med data, kodning, sökning efter teman, granskningsteman och slutligen definiera och namnge teman.
involverad med undergrupperna skapa en
gemensam plan, kommunicera planen och se till att planen genomförs. De undergrupper som
beskrevs inom temat ”hinder som fanns för att arbeta personcentrerat” var brist på samarbete inom arbetsgruppen och brist på resurser. Studien visade att samtliga tre beståndsdelar var
representerade i arbetet. Scandina-vium Journal Of Caring Sciences (2018) 5. Registred nurses´ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. Författare: Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T. & Ringdal, M.
Syftet var att beskriva legitimerade
sjuksköterskors erfarenheter av patienters deltagande i vården samt hindrande och möjliggörande faktorer för detta
Semistrukturerade intervjuer n=20
Tematisk dataanalys användes för att analysera transkriberat intervjudata.
Tema 1: Lyssna på patienten. Tema 2: Engagera patienten. Tema 3: Avstå från en del av ansvaret. Tema 4: Dela på kraften/share power. Tema 5: Partnerskap. Utöver detta beskrevs även hindrande faktorer som patienten själv och dennes egen önskan/förmåga att delta i vården,
avdelningens/organisationens rutiner och arbetssätt, sjuksköterskans egen kunskap om personcentrerad vård, brist på tid och samarbete med andra yrkesgrupper. Möjliggörande faktorer som lyftes fram var t.ex. i-pads, elektroniska journaler, gemensamma vårdplaner, skriftlig patientinformation. ta hjälp av anhöriga samt att arbeta personcentrerat. Journal of Clinical Nursing (2014) 6. Understanding and achieving person-centred care: the nurse perspective.
Syftet var att undersöka sjuksköterskors
förståelse av person- centrerad vård samt på vilket sätt
Semi-strukturerade intervjuer (individuella och grupp).
n=14 varav 11 sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande
Resultatet presenterades i två delar: den första delen visade på hur god kunskapen om
personcentrerad vård var hos deltagarna. Förståelsen för personen bakom patienten lyftes upp, att involvera och lära känna familj och
4
Författare: Ross, H., Tod, A. & Clarke, A.
underlättar vårdandet på en akutmedicinsk avdelning.
analysera data. ge. Den andra delen presenterades i tre teman där utgångspunkten var hur personcentrerad vård underlättade arbetet på avdelningen. Tema 1: Relationens kännetecken. Tema 2: Individuella egenskaper hos personalen. Tema 3: Respektera principerna och arbeta utifrån personcentrerad vård i hela organisationen. BMC Nursing (2015) 7. Registered nurses’ descriptions of caring: a phenomenographic interview study. Författare: Kazimiera Andersson, E., Willman, A., Sjöström-Strand, A. & Borglin. G.
Var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vårdande.
Semistrukturerade intervjuer. n=20
Analysen genomfördes stegvis, med ett induktivt
tillvägagångssätt, intervjuerna lästes om och om igen för att få en överblick. Fokus på
interaktion mellan helhet och delar som användes, för att kontrollera den tolkning av de beskrivandekategorier som framkom.
Vårdandet beskrevs utifrån fyra områden: vårdande som att säkra patientens egna intressen, vårdande som att ge omvårdnad, vårdande som
personcentrerad vård och vårdande påverkar av det sammanhang som den ges i. Personcentrerad vård beskrevs som ett holistiskt förhållningssätt där sjuksköterskan strävar efter att se personen bakom patienten, få en förståelse för personens sjukdom och hur den påverkar patienten. För att kunna ta emot och bekräfta patientens berättelse krävdes mod och inre styrka.
Intensive and