När ett barn diagnostiseras med diabetes typ 1 drabbas hela familjen. Hela familjen påverkas och vardagen förändras. Familjens funktion samt föräldraskapet förändras.
Könsrollerna i familjen är tydligt fördelade. Mödrarna har i högre grad rapporterat högre oro, emotionell sårbarhet och märkt av en större skillnad på familjen dagliga aktiviteter än vad fäderna har. Därför hade forskning som inkluderar fler fäder varit intressant, och att få en insyn på deras perspektiv angående diabeteshantering och familjekonstellationer.
Referenser
Barndiabetesfonden. (2019). Typ 1-diabetes hos barn i förskola och skola. Hämtad 2020-10-25 från: https://www.barndiabetsfonden.se/skola/
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014). Att möta familjer inom vård och omsorg (upplaga 1.2). Lund: Studentlitteratur AB.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014). Familj och sociala relationer.
Friberg, F. & Öhlén, J. (Red). Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt. (sid 69–88) Lund: Studentlitteratur
Boman, Å., Borup, I., Povlsen, L., & Dahlborg-Lyckhage, E. (2011). Föräldrars diskursiva resurser: Analys av diskurser i svenska, danska och norska riktlinjer för vård för barn med diabetes typ 1. Scandinavian Journal of Caring Sciences , 26 (2), 363–371. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00942.x
Braun, C., & Anderson, C. (2012). Patofysiologi - om hur förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa. Lund: Studentlitteratur
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet "Evidensbaserad omvårdnad - Ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola". Malmö högskola, Hälsa och samhälle. Evidensbaserad omvårdnad Rapport nr 2 april 2003.
Dahlquist, G., Ludvigsson, J., & Sjöblad, S. (2008). Diabetes hos barn och ungdomar. Frågor och svar. Stockholm: Gotia Förlag AB.
Diabetesförbundet. (2018). Typ 1 Diabetes. Hämtad 2020-10-20 från:
http://www.diabetes.se/diabetes /diabetes/lar-om-diabetes/typer/typ-1 Ericson, E., & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad, behandling. (4., [rev.]. och utök. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017) Att göra en litteraturöversikt. Friberg (Red.). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-145). Lund:
Studentlitteratur AB.
Hanås, R. (2018). Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar och unga vuxna.
Howe, C., Ayala, J., Dumser, S., Buzby, M., & Murphy, K. (2012). Parental Expectations in the Care of Their Children and Adolescents With Diabetes.
Journal of Pediatric Nursing, 27(2), 119126.doi:10.1016/j.pedn.2010.10.006
Iversen, A. S., Graue, M., Haugstvedt, A., & Råheim, M. (2018). Being mothers and fathers of a child with type 1 diabetes aged 1 to 7 years: a phenomenological study of parents' experiences. International journal of qualitative studies on health and well-being, 13(1), 1487758. https://doi.org/10.1080/17482631.2018.1487758
Jönsson, L., Lundqvist, P., Tiberg, I., & Hallström, I. (2015). Typ 1-diabetes - inverkan på barn och föräldrar vid diagnos och 1 år efter barnets diagnos.
Scandinavian Journal of Caring Sciences , 29 (1), 126–135.
https://doi.org/10.1111/scs.12140
Kelo, M., Eriksson, E., & Ericsson, I. (2013). Perceptions of patient education during hospital visit –described by school-age children with a chronic illness and their parents (s. 894-904). doi.10.1111/scs.120001
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Morgan, T. S., Channon, S., Gregory, J. W., Townson, J., & Lowes, L. (2016).
Family preferences for home or hospital care at diagnosis for children with diabetes in the DECIDE study. Diabetic Medicine, 33(1), 119–124.
https://doi.org/10.1111/dme.12891
Nieuwesteeg, AM., Hartman, EE., Aanstoot, HJ., Bakel, JA.,Emons, HM., Mil, E &
Pouwer, F (2015). The realationship between parenting stress and parent-child interaction with health out comes in the youngest patientes with type 1 diabetes (0–7 år). Eur J Pediatr 175. https://doi.org/10.1007/s00431-015-2631-4
Perez, L., Romo, LK, & Bell, T. (2019). Communicatively exploring uncertainty of parents of children with type 1 diabetes. Helth communication , 34 (9), 949–957.
https://doi.org/10.1080/10410236.2018.1446249
Rankin, D., Harden, J., Waugh, N., Noyes, K., Barnard, K. D., & Lawton, J. (2016).
Parents' information and support needs when their child is diagnosed with type 1 diabetes: a qualitative study. Health Expectations, 19(3), 580-591.
doi:10.1111/hex.12244
Rifshana, F., Breheny, M., Taylor, J., & Ross, K. (2017). The parental experience of caring for a child with Type 1 Diabetes. Journal of Child & Family Studies, 26 (11), 3226–3236. https://doi.org/10.1007/s10826-017-0806-5
Skollagen (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-10-25 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Socialstyrelsen (SOSFS 2009:6). Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård
Hämtad 2020-10-25 från:
https://www.socialstyrelsen.se/regler-och- riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20096-om-bedomningen-av-om-en-halso--och-sjukvardsatgard-kan-utforas-som-egenvard/
SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten:
en metodbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Hämtad 2020-10-25 från; http://www.sbu.se/met.
Särnblad, S., Berg, L., Detlofsson, I., Jönsson, Å., & Forsander, G. (2014). Diabetes management in Swedish schools: a national survey of attitudes of parents, children, and diabetes teams. Pediatric Diabetes, 15(8), 550–556.
https://doi.org/10.1111/pedi.12133
Sparud-Lundin, C., Hallström, I., & Erlandsson, L. (2013). Challenges, Strategies, and Gender Relations Among Parents of Children Recently Diagnosed With Type 1
Diabetes. Journal of Family Nursing, 19(2), 249-273.
doi:10.1177/1074840713484386
Symons, J., Crawford, R., Isaac, D., & Thompson, S. (2015). 'The whole day revolves around it': Families' experiences of living with a child with Type 1 diabetes -- a descriptive study. Neonatal, Paediatric & Child Health Nursing, 18(1), 7–11.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats.
(upplaga 2:6 s. 57–78). Lund: Studentlitteratur AB.
Bilaga 1
Databas: Pubmed Sökning: 2020-11-09
Sökning Sökord och kombinationer
Begränsningar Antal träffar Lästa artiklar Lästa abstrakt Lästa fulltext Granskade artiklar
Utvalda artiklar
S1 Diabetes
mellitus, type 1
23 003
S2 Child 89 003
S3 Parents 186 922
S4 Experience 395 825
S5 S1 AND S2
AND S3 AND S4
171
S6 S1 AND S2
AND S3 AND S4
Published date:
2010-2020
S7 S1 AND S2 AND S3 AND S4
Age 5-12
127 15 90 15 5 2
Bilaga 2
Databas: Cinahl Sökning: 2020-11-09
Sökning Sökord &
Kombinationer
Begränsningar (Limits)
Antal träffar Lästa artiklar Lästa abstrakt Lästa fulltext Granskade artiklar
Utvalda artiklar
S1 (MH Diabetic
patients)
12 220
S2 (MH Child+) 672 346
S3 Parents* 109 813
S4 (Parents*)
AND (S1 AND S2 AND S3)
83
S5 (Parents*)
AND (S1 AND S2 AND
Peer reviewed 75
S6 (Parents*) AND (S1 AND S2 AND S3)
Peer reviewed Age 6-12
71
S7 (Parents*)
AND (S1 AND S2 AND S3)
Published date 2010-2020
Peer reviewed Age 6-12
55 6 40 8 6 4
S8 Experience* Published
date 2010-2020
Peer reviewed Age 6-12
18 18 10 4 2 2
S9 (MH Diabetes
mellitus, type 1+)
25 779
S10 (MH
Parenting)
18 402
S11 S9 AND S10 Published date 2010-2020
Peer reviewed Age 6-12
69 10 30 10 4 4
Bilaga 3 Granskningsmall (Carlsson & Eiman, 2003)
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydlig Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God
Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%
Bortfall med betydelse för resultatet Analys saknas /ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, kodning, etc.) Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av resultatet (citat, kod, teori, etc) Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överenstämmelse med resultatet (resultatets
huvudpunkter belyses) Slutsats finns Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 48 poäng) p p p p
p
Grad I: 80% %
Grad II: 70%
Grad Grad III: 60%
Titel Författare
Bilaga 4
impact on children and parents at diagnosis an 1 year subsequent to the child´s diagnosis.Att beskriva och jämföra sjukdomseffekten på föräldrar och barn av hälsorelaterad livskvalité vid diagnos av typ 1 diabetes 1 år efter diagnosen.
Samt beskriva och jämföra föräldrarnas tillfredställelse med
-Föräldrar till mindre barn upplever en högre oro
-Behov från vårdpersonal -Hantering av tillståndet
Grad I of parents of children with typ 1 diabetes.
Belysa osäkerhetshantering hos föräldrar med barn som har typ 1 diabetes.
En beskrivande kvalitativ studie.
Intervjuer.
-Osäkerhet vid kronisk sjukdom -Osäkerhets- hantering.
-Hantering av diagnos - Social osäkerhet
Grad II
29 föräldrar till barn med
Parents´ information and support needs when their child is diagnosed with type 1 diabetes.
Syftet var att beskriva och utforska föräldrarnas
informations- och supportbehov när deras barn diagnostiserats med diabetes typ 1, inklusive deras åsikter om tidpunkten och kronologin för den nuvarande supporten.
En kvalitativ studie.
Semistrukturerade intervjuer med 54 föräldrar till barn med diabetes typ 1.
-Behov av mer emotionellt stöd.
-Behov av mer praktiskt stöd av vårdpersonal.
-Rädda för att be om hjälp -Behov av empatiskt stöd.
-Stöd från omgivningen home or hospital care at diagnosis for children with diabetes in the DECIDE study.
En diagnos av typ 1-diabetes i barndomen kan vara en svår livshändelse för barn och familjer. För barn som inte är allvarligt sjuka är initialt hem snarare än sjukhusbaserad vård vid diagnos ett alternativ.
En beskrivande kvalitativ studie.
Intervjuer med 11 (par) föräldrar och sju barn genomfördes mellan 15 och 20 månader efter diagnos. Intervjuade
-Problem i hantering av Diabets typ 1.
-Psykologiska faktorer
Grad II
till, hantering och
Syftet med denna studie var att utforska och beskriva diskurser i hälso- och sjukvårdsriktlinjer för barn med diabetes typ 1, i Sverige, Norge och Danmark under 2007–2010, med fokus på föräldrars positionering.
En diskurs analys i Sverige, Danmark och Norge och totalt 46 författare.
- Familj och föräldrar behöver mer utbildning in Swedish schools: a national survey of
Syftet med denna studie var att undersöka attityder till
diabetesvården I skolan
En kvalitativ analys med frågeformulär där barn och föräldrar fyllde i
-Diabetes typ 1 hantering -Psykologiska faktorer
Grad
(2014).
Sweden.
attitudes of parents, children, and diabetes teams.
raporterade av barn med diabetes typ 1, deras föräldrar och deras diabetesteam.
separata frågeformulär utan att kommunicera sina åsikter till varandra.
Iversen, A-S et al., (2018).
Norway.
Being mothers and fathers of a child with type 1 diabetes aged 1 to 7 years: a
phenomenological study of parents’
experiences
Syftet med denna studie var att utforska den upplevda
upplevelsen av att vara mödrar och fader till ett ungt barn med diabetes typ1 i åldern 1-7 år som hade haft diagnosen i ett år.
Kvalitativ analys med tolkningsfenomenologisk metodik. Fördjupapande intervjuver genomfördes för att samla in data.
-Diabetes typ 1 hantering en utmaning
-Behov av mer kunskap och stöd angående uppfostran av barn med diabetes typ1
-Överväldigade av den nya situationen
Barn med diabetes typ 1 påverkade hela familjens vardag. En ökad nivå av stress och oro definierades och svårigheter att få ihop vardagen.
Grad II
child with Type
med 9 föräldrar till barn 4-14 år, ett år efter
Syftet med denna studie var att utforska föräldrarnas förändrings process och utmaningar i deras vardag, samt dagliga aktiviteter efter diabetesdebuten hos ett barn.
Ett ytterligare syfte var att undersöka hur personliga
könsrelationer kan begränsa eller skapa funktionella strategier för att hantera dessa förändringar och anpassa sig efter ett kroniskt sjukt barn. insjuknande i diabetes typ 1. 36 föräldrar och deras barn var med i studien.
Intervjuerna analyserades
Föräldrarna står inför en förändrad vardag där flexibiliteten hindras, och mer planering krävs.
Grad I
i en kvalitativ
Syftet med studien var att utveckla en bred översikt över vad föräldrar till barn med diabetes typ 1 tyckte om deras relation med vården.
En blandad kvalitativ- kvantitativ metod i fyra steg: fokusgrupper, en undersökning och djupintervjuer. 63 föräldrar till barn med diabetes typ 1
Föräldrarna uppskattar när de bemöts personligt av vården och att de blir förstådda. Föräldrarna beskriver även att ibland hade behövt mer stöd från vården, samt önskar de en kontinuitet i vården där de för träffa de
vårdgivare som de integrerar med.
Grad I caring for a child with Type 1 Diabetes.
Syftet var att undersöka
upplevelsen hos föräldrar till barn med typ 1 Diabetes.
Kvalitativ interpretative phenomenological analysis metod. 17 föräldrar till barn mellan 4-12 år som hade
Två specifika huvudteman berörs, konstant vaksamhet och noggrann hantering. Vårdupplevelsen är komplex och involverar biologiska, fysiska och psykosociala aspekter.
Grad II
diagnostiserats med diabetes typ 1 i minst 6 månader. IPA valdes som analysmetod för att möjliggöra en djupgående undersökning.