Uppsatsförfattarna anser att det är viktigt för kommande samt yrkesutövande sjuksköterskor att ivande och redan yrkesutövande juksköterskor frågar efter bättre kunskaper och utbildning i dessa ämnen. Därför är det av n stödja barnet vid smärta motionellt. Sjuksköterskan kan också lära ut flera copingstrategier. Samarbetet mellan
till räldrar kan vara ett förslag till en ny utbildningsgren inom sjuksköterskeprogrammet och iva och va metoder. Enkät- och intervjustudie anses av uppsatsförfattarna som en mycket bra ha kunskap om hur han eller hon kan hjälpa barnet vid smärta, men också hur de kan handleda föräldrar. Under uppsatsens gång visade det sig att både bl
s
betydelse att det görs vidare forskning i hur sjuksköterskan ka e
sjuksköterskor och föräldrar bör bli bättre. Pedagogik och kommunikation med inriktning fö
vidareutbildning inom pediatrik. Typ till vidare forskning kan nog göras med både kvalitat kvantitati
Referenser
with the hurt. Rehab management 1997, aug/sep.
hild dyad on children´s pain and coping during medical procedures. Developmental Medicine & Child
3. Hasselström, J., Olsson, L-G. Läkemedelsboken. Uppsala, Almqvist & Wiksell Tryckeri
sbehandling av smärta vid cancer eller annan svår sjukdom. Universitetssjukhuset, 1999. Refererat citat sidan 7.
n.se/Amnesord/nationella_riktlinjer/
1. Oliver, R. Pediatric pain management; Children need a special approach to help
2. Miller, C., Johann-Murphy, M., Zheleziniak, V. Impact of the therapist-c Neurology 2001, 43:118-123.
AB 2003.
4. Bertler, Å. Läkemedel
5. Ericsson, E., Ericsson, T. Medicinska sjukdomar –specifik omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi.Lund, Studentlitteratur 2002.
6. Lindeman,T. Barn och smärta. Lund, Studentlitteratur 1992.
7. http://www.socialstyrelse , 2006-11-12, kl. 13.40.
ariae, R., Scholer, M. &T. A Danish adaptation of the pain coping questionnaire for children preliminary data concerning reliability and validity. Acta
10. Trcia, A., Lipani, M.S, Lynn-Walker, S.Children´s appraisal and coping with pain: Relation to maternal ratings of worry and restricition in family activities. Journal of Pediatric Psychology. 2006;31:667-673
8. Olsson L.G, Jylli L, Smärta hos barn och ungdomar, Lund, Studentlitteratur 2001.
9. Thastum, M., Zach
11. Rennick, J.E. The changing profile of acute childhood illness: a need for the development of family nursing knowledge. Journal of Advanced Nursing. 1995;22:258-266
12. Forsberg, K., Wengström, Y. Att göra en systematisk litteraturstudie – värdering,
13. Ljungman, G., Kreuger, A., Gordh, T., Berg, T., Sörensen, S. & Rawal, N. Treatment of
14. Pölkki, T., Laukkala, H., Vehviläinen-Julkunen, K. & Pietilä, A-M. Factors influencing
15. Karling, M., Renström, M. & Ljungman, G. Acute and postoperative pain in children: a
, Denyes, M.J. Relieving Children´s Pain: Nurses´ Abilities and Analgecic Administration Practies. Journal of Pediatric Nursing. 2004;19:1
tum 2003-01-09. Art.nr. 2002-123-43.
l Journal of Nursing Practice. 1999;5:21-28
, Blount, R.L., Jansevics Cohen, R., Ball, C.M., McClellan, C.B., Bernard, R.S. Childrens expectations and memories of acute distress: short and long term efficacy of pain management interventions. Journal of Pediatric Psychology. 2001;26: 367-374
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm ,Natur och Kultur 2006.
pain in pediatric oncology: a Swedish nationwide survey. Pain.1996;68:385-394
nurses´ use of nonpharmacological pain allevation methods in paediatric patients.Nordic College of Caring Sciences. 2003;17:373-383
Swedish nationwide survey. Taylor & Francis healthsciences. 2002;91:660-666 16. Van, Hulle, Vincent, C.
17. Ljungman, G., Karling, M. Barn och smärta, State of Art. Socialstyrelsen/Medicinsk faktabas. 2001. Version 2.0. Dokumentda
18. Pölkki, T., Pietilä, A-M., Rissanen, L. Pain in children: Qualitative research of Finnish school-aged children´s experiences of pain in hospital. Internationa
20. Hasanpour, M., Tootoonchi, M., Aein, F., Yadegarfar, G. The effekts of two non- pharmacologic pain management methods for intramuscular injektion pain in children. Acute Pain. 2006;8:7-12
1. Piira, T., Hayes, B., Goodenough, B., Baeyer, C.L. Effects of attentional direction, age, and coping style on cold-pressor pain in children. Behaviour Research and Therapy. 2006;44:835-848
22. Bruce, E., Franck, L.Using the worldwide web to improve children´s pain care. International Nursing Review. 2005;52:204-209
23. Jongudomkarn, D., Aungsupakorn, N., Camfield, L. The meaning of pain: A qualitative study of the perspectives of children living with pain in north-eastern Thailand. Nursing and Health Sciences. 2006;8:156-163
24. Versloot, J., Veerkamp, J.S.J., Hoogstraten, J., Martens, L.C. Children`s coping with pain during dental care. Community Dent Oral Epidemiol. 2004;32:456-461
ki, T. Nurses´ perceptions of parental guidance in pediatric surgical pain relief. ies. 2002;39:319-327
l assessment of pain in their children with profund special needs. Journal of Advanced Nursing.
en, K. A survey of Chinese relief. Journal of Clinical Nursing. 2005;14:1075
2
25. Pölk
International Journal of Nursing Stud
26. Carter, B., McArthur, E., Cunliffe, M. Dealing with uncertainty: parenta 2001;38:449-457
27. Hong-Gu, H., Pölkki, T., Pietilä, A.M., Vehviläinen, Julkun nurses´ guidance to parents in children´s postoperative pain
28. Cohen, L.L, Bernard, R., Greco, L.A, McClellan, C.B. A child-focused intervention for s necessary? Journal of Pediatric Psychology. 2002; 27:749-757
9. Simons, J., Franck, L., Roberson. Parent involvement in children´s pain care: views of
n pain. Pediatric Nursing 2000;26:33
coping with procedural pain: Are parent and nurse coache
2
parents and nurses. Journal of Advanced Nursing. 2001;36:591-599 30. Ahmann, E., Broome, M,E. Helping parents support their child i
Bil
Kvalitetssäkring för Kvalitativa artiklar
1. Syftet Med studien förklaras?……….. 1 p . Vilken kvalitativ metod har använts? ……….. . 1p .Är designen av studien relevant för att besvara frågeställning?
……… 1p ppen tydligt beskrivna? ……… 1p . Är Inklusions och exklusionskriterier väl beskrivna?
……….. 1p rdes? ……….. 1p
. Finns det beskrivet var, när, hur undersökningsgruppen kontaktades – Urval? ……….. 1p
. Vilken urvalsmetod användes?
Strategiskt urval……… 1p 1p ………… 1p 0p aga 1/2 2 3 ……… 4. Är urvalskriterier för undersökningsgru … 5 ……… 6. Beskrivet var undersökningen genomfö 7 … 8 ◊ ◊ Snöbollsurval……… ◊ Teoretiskt urval……… ◊ Ej angivet……….
8. Undersökningsgruppen är väl definierad- ålder, kön, social status samt annan relevant ………. 1p
◊ NEJ………. 0p
och i vilket sammanhang datasamlingen skedde?
10. Förklaras datainsamlingsmetod? ◊ Ostrukturerade intervjuer………… 1p
p ….. 1p p ◊ Video och bandinspelning………….1p ◊ Skrivna texter och teckningar………1p demografisk bakgrund?
9. Är undersökningsgruppen lämplig? ◊ JA……….. 1p
10. Är fältarbetet tydligt beskrivet var, vem ◊ JA……….. 1p ◊ NEJ……… 0p
◊ Halvinstrukterade intervjuer……… 1 ◊ Fokusgrupper ……… ◊ Observationer………1
11. Är Begrepp teman och kategorier utvecklade och tolkade? ◊ JA………1p
12. Är analys och tolkning av resultat diskuterade? ◊ JA………1p ◊ NEJ………..0p 13. Är resultaten trovärdiga? ◊ JA……….1p ◊ NEJ………...0p 14. Är resultaten pålitliga? ◊ JA……….1p ……….. 0p
15. Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data- finns dtagna som bevis för gjorda tolkningar?
◊ NEJ ……….. 0p ◊ JA………. 1p .. 0p ◊ NEJ…
original data, summering av data me ◊ JA……….. 1p
16. Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
18. ◊ JA………. 1p … 0p 19. ◊ JA………... 1p ◊ NEJ………. 0p
stöder insamlade data forskarens resultat?
◊ NEJ……… Har resultaten klinisk relevans?
Bilaga 2/2
Kvalitetssäkring för kvantitativa artiklar
◊ Ja………...1p ……….0p
Nej……….0p r designen lämplig utifrån studien?
………1p Nej………...0p a? Ja………1p ………..0p es undersökningen?
1. Syftet med studien tydligt beskriven? ◊ Nej………
Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
◊ Ja………...1p ◊ Ä ◊ Ja……… ◊ 2. Undersökningsgrupperna Vilka är Inklusionskriteriern Vilka är exklusionskriterierna? Är undersökningsgrupperna representativa? ◊ ◊Nej……… Var genomförd När genomfördes undersökningen?
ektive kontrollgrupp (KG)?
Var reliabiliteten beräknad?
◊Ja………1p ◊Nej………..0p Var validiteten diskuterad?
◊Ja………1p ◊Nej………..0p 4. Analys
Var demografiska data liknande i EG och KG?
◊Ja………1p ◊Nej………..0p Hur stort var bortfallet?
Kan bortfallet accepteras?
Var den statistiska analysen lämplig?
◊Ja………1p ◊Nej………..0p Vilket antal inkluderades i experimentgrupp (EG) resp
EG = KG =
Var gruppstorleken adekvat?
◊Ja………...…….1p ◊Nej………...0p 3. Mätmetoder
Vilka var huvudresultaten?
Erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG
◊Ja………...1p ◊Nej………..0p Vilka slutsatser drar författaren?
Instämmer vi?
◊Ja………1p ◊Nej………..0p 5. Värdering
Kan resultatet generaliseras till en annan population?
◊Ja………1p ◊Nej………..0p Kan resultaten ha klinisk betydelse?
◊Ja………1p ◊Nej………..0p Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?
◊Ja………1p ◊Nej………..0p